ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Relevanta dokument
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

PM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Energigrödor och hållbarhet

11 Ekologisk produktion

JTI-INFORMERAR. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Inför plantering av energiskog Lokalisering, samråd och investeringsstöd

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Räkna med vallen i växtföljden

PM Strategin för växtskyddsmedel

11 Ekologisk produktion

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling

Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Areal för spannmålsodling minskar jämfört med 2016

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 6 beskrivning av landskapet

Värdet av vall i växtföljden

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kunskap om vindkraft och landskap

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

för svensk och nordisk marknad

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Kunskap om vindkraft och landskap

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

2018 brukades 20 % av jordbruksmarken ekologiskt. Både åkermarken och betesmarken ökade. Spannmåls-, vall- och grönfoderarealerna ökar

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

176 odlare vars gårdar inte var helt omlagda, dvs. någon del av gården var inte KRAV-godkänd eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodling

I korta drag. Åkerarealens användning 2003 JO 10 SM Preliminära uppgifter i mars 2003

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

176 eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodlingsproducenter med 4 % jämfört med föregående år. I tabellen redovisas även den KRAV-kontro

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Åkerarealens användning 2003

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Åkerarealens användning i juni 2001

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Spannmålsarealen ökade medan oljeväxtarealen minskade Betesmarksarealen beräknas till hektar

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi,

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Organic farming 2015, converted areas and areas under conversion. Liten ökning av den omställda arealen. Arealen under omställning ökar igen

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Organic farming 2013, converted areas and areas under conversion. Arealen under omställning minskade för tredje året i rad

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Normskördar 2009 JO0602

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Organic farming 2016, converted areas and areas under conversion. Kraftig ökning av arealen under omställning till ekologisk produktion

Transkript:

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015

Finansierat av Energimyndigheten

Syfte och mål Utveckla en modell för att kvantifiera, visualisera och tydliggöra olika hållbarhetsaspekter vid odling av energigrödor Fokus: Illustrera modellens användbarhet Inkludera ett fåtal kriterier/aspekter Endast Salix

Genomförande Steg 1. Målgrupp bestäms och kriterier väljs ut i samråd med referensgrupp Steg 2. Utveckla modellen Steg 3. En salixodling väljs ut för fallstudie och modellen testas Steg 4. Modellens resultat och användbarhet utvärderas

Målgruppen Myndighet på regional/lokal nivå som stöd i beslut eller som diskussionsunderlag Fallstudie för salixodling i Grästorp Länsstyrelsen i Västra Götaland i referensgrupp

Välj ut minst tre kriterier ekonomisk lönsamhet likviditet sysselsättning/arbetsbehov biodiversitet utlakning växthusgasutsläpp kolinbindning indirekt markanvändning fossil energianvändning => energibalans fosforanvändning påverkan på landskapsbild

Visuell analys av landskapsbilden Landskapet kan definieras utifrån visuell, kulturell, social och ekologisk funktion LCA Landscape Character Assessment Kartlägger och identifierar Metod från Kevin Lynch (1960) The Image of the City. Använd för landskapsbedömning vid exv vindkraftetableringar Strukturer i landskapet Knutpunker Stråk Gränser Landmärken Barriärer

Fem frågor baserat på Lynch s metod Vilken påverkan har odlingens storlek på landskapet? Hur påverkas stråk i landskapet? Hur påverkas enstaka landmärken eller element i landskapet? Vilken påverkan har odlingen på landskapets topografi? Vilken påverkan har odlingen på horisonter och siktlinjer?

Metod för Fråga 1. Vilken påverkan har odlingens storlek på landskapet? Baserad på metod från Nutek Landskapskaraktär Kulligt landskap Slättlandskap Sprickdalsterräng Halvöppet skogslandskap Större än andra fält i omgivningen Mindre eller lika stort som andra fält i omgivningen Litet fält, där redan många små salixfält finns i omg. Mellan, 2 p Stor, 3 p Stor, 3 p Stor, 3 p Liten, 1 p Liten, 1 p Liten, 1 p Liten, 1 p Stor, 3 p Stor, 3 p Stor, 3 p Stor, 3 p

SAL KORSGÅRDEN I GRÄSTORP

Fråga 1. Vilken påverkan har odlingens storlek på landskapet? Fråga 1: Slättlandskap, samma storlek som andra fält kanske något mindre Liten påverkan, 1 poäng

Fråga 2 Hur påverkas stråk i landskapet? Fråga 2: Påverkar inga stråk i nämnvärd utsträckning. Odlingen gränsar mot en väg och en traktorväg, men endast en kort bit Liten påverkan, 1 poäng

Fråga 3 Hur påverkas enstaka landmärken eller element i landskapet? Fråga 3: I närheten finns flera vindkraftverk, en bit bort finns en kyrka. Kyrktornet syns till viss del från långt håll, men döljs till stor del av omgivande träd nära kyrkan. Liten påverkan, 1 poäng

Fråga 4. Vilken påverkan har odlingen på landskapets topografi? Fråga 4: Landskapet är relativt platt, odlingen kommer ligga ganska separat och sticka upp, men ligger inte på någon höjd. Odlingen bildar ingen kuliss med omgivningen Mellan påverkan, 2 poäng

Fråga 5. Vilken påverkan har odlingen på horisonter och siktlinjer? Fråga 5: Odlingen skärmar inte av sikten för någon granne på något dramatiskt sätt. Inga andra vackra vyer finns i närheten som kan skärmas av. Slätten är stor i jämförelse med odlingen som inte stör sikten i någon nämnvärd utsträckning Liten påverkan, 1 poäng Summa: 6 poäng (omräknas sedan till den normaliserade skalan 0-1)

Beräkning av övriga kriterierna - Livscykelanalysmetodik Systemgräns: fältkant Max och min-värden för kriterierna beräknas per produktionsområde för alla vanliga grödor Mängd gödsel och avkastning har stor påverkan, data hämtas från SCB Vall och spannmål är jämförelsegrödor Grödfördelning GNS Höstvete 16% Vårvete 4% Vårkorn 14% Havre 15% Åkerbönor 3% Slåttervall 20% Höstraps 3% Vårraps 3% Summa 78%

Min-max normalisering, per ha Bäst= 1, sämst=0

Min-max normalisering, per kg ts gröda Bäst= 1, sämst=0

Slutsatser från projektet Modellen funkar och är användbar! Skulle behöva utvidgas med fler hållbarhetsaspekter Varje aspekt behöver metodutveckling Behöver valideras med fler energigrödor och fler fallstudier Användargränssnitt behöver utvecklas