För forskning och demokratisk samhällsutveckling KB på Bok- och biblioteksmässan 2017
Äpplet är en gammal symbol för kunskap I bibliotekens samlingar finns många äpplen, både bildligt och bokstavligt talat. Kungliga biblioteket samlar in och bevarar allt från gamla handskrifter och tidningar till tv-program, musik och reklamblad för forskning, bildning och ökad kunskap. 2
Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt. Citatet kommer från Ellen Key (1849 1926), välkänd författare, pedagog och debattör. Biblioteken och bildningen har ett mycket nära samband. Många människor kan vittna om bibliotekens betydelse för att upptäcka nya världar, utforska nya områden och fördjupa sina kunskaper inom olika ämnen. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att ta fram en nationell Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg biblioteksstrategi. Syftet är att biblioteken långsiktigt ska utvecklas. KB ska föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet. I mitten av september presenterade nationella samordnaren Erik Fichtelius, tillsammans med sekretariatet för nationell biblioteksstrategi, en omvärldsrapport och arbetet fortsätter nu med att ta fram ett förslag till strategi. För ett år sedan presenterade de förslaget att via folkbiblioteken satsa på medborgarnas digitala kompetens och fler konkreta förslag väntas under hösten. Som riksbibliotekarie är det fantastiskt att uppleva detta stora intresse och engagemang för att stärka medborgarnas tillgång till relevant biblioteksverksamhet. Aldrig tidigare under mina trettio år i biblioteksbranschen har samhället haft ett så stort och tydligt behov av biblioteksverksamhet. Det handlar bland annat om bildning, utbildning, fri åsiktsbildning och fri information. Att alla har tillgång till fri och oförvanskad information är av yttersta vikt för vår demokrati. Som Sveriges nationalbibliotek har vi ett stort ansvar för att vara ledande i detta arbete. Välkommen att diskutera vidare med oss under årets Bok- och biblioteksmässa. 3
Prata biblioteksfrågor med oss I vår monter träffar du en rad KB-medarbetare. Här är några ur KB:s ledning och specialister som finns på plats. Peter Axelsson Kommunikationsstrateg Torsdag 11.00 12.00 Torsdag 13.00 14.00 Fredag 15.00 16.00 Christina Jönsson-Adrial Avdelningschef Publik verksamhet Torsdag 9.00 10.00 Fredag 9.00 10.00 Anna Berggren Koordinator Libris Torsdag 15.00 16.00 Fredag 11.00 12.00 Göran Konstenius Utredare Pliktstudie Torsdag 11.00 12.00 Fredag 11.00 12.00 Erik Fichtelius Nationell biblioteksstrategi Torsdag 17.00 18.00 Fredag 16.00 17.00 Boel Larsson Programansvarig Pliktfrågor Torsdag 16.00 17.00 Fredag 11.00 13.00 Eva-Lis Green Avdelningschef Digitala samlingar Torsdag 13.00 14.00 Fredag 13.00 14.00 Anna Lundén Enhetschef Nationell bibliotekssamverkan Torsdag 14.00 16.00 Fredag 09.00 11.00 Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Torsdag 10.00 11.00 Fredag 10.00 11.00 Elisabet Rundqvist Handläggare Biblioteksplaner och nationella minoriteter Torsdag 12.00 13.00 Fredag 13.00 15.00 Lars Ilshammar Bitr. riksbibliotekarie Torsdag 15.00 16.00 Fredag 12.00 13.00 4
KUNGLIGA BIBLIO TEKET NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI KB:s seminarium i mässans program Torsdag 28 september 16.00 16.45 Spelar omvärlden någon roll? Lokal: F5 Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Kungliga biblioteket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi, som ska vara färdig senast i mars 2019. I september presenterades en delrapport med en fördjupad omvärldsanalys av biblioteksområdet. I den ger tio skribenter fördjupad kunskap om utvecklingen på områden som demografi, globala utmaningar, digitalisering, open science, upphovsrätt och livslångt lärande. Erik Fichtelius, nationell samordnare, Anette Novak, CEO på RISE Interactive och tidigare medieutredare samt AnnSofi Persson-Stenborg, f d kanslichef Digitaliseringskommissionen, diskuterar rapporten och bibliotekens framtid. KB:s programpunkter på Biblioteks- & berättarscenen i D-hallen D02:01 Torsdag 28 september 13.20 Hur länge kan svenska folk- och skolbibliotek använda ett dött klassifikationssystem? Våren 2016 använde 11 procent av folk- och skolbiblioteken Dewey och av dem som inte använde Dewey hade 87 procent inga planer på att byta. SAB-systemet har inte uppdaterats sedan 2013. Hur länge kan skol- och folkbiblioteken använda ett klassifikationssystem som inte längre förnyas? Medverkande: Harriet Aagaard är Dewey-ansvarig vid KB. 13.40 Bibliotek för alla? Enligt bibliotekslagens 5 ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Hur arbetar biblioteken med det uppdraget? Elisabet Rundqvist gör under året en kartläggning av arbetet. Här presenterar hon några delresultat kring biblioteksservice för nationella minoriteter, med samerna som exempel, och resonerar om urfolkens särskilda rättigheter. Medverkande: Elisabet Rundqvist är handläggare på KB. 5
Fredag 29 september 11.40 Använd Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar! Medverkande: Sedan 1 januari 2014 digitaliserar Kungliga biblioteket alla svenska dagstidningar. Därutöver pågår en omfattande digitalisering av historiskt tidningsmaterial. Av upphovsrättsliga skäl är en stor del av innehållet bara tillgängligt på KB och några universitetsbibliotek. Men det fria materialet växer hela tiden och söktjänsten Svenska dagstidningar går att använda över hela världen. Pär Nilsson och Jonas Ahlberg berättar om tjänsten och ger tips på hur man kan använda den i kombination med till exempel mikrofilmade tidningar på ett folkbibliotek. Pär Nilsson och Jonas Ahlberg är handläggare på KB. 15.00 Vad ligger bakom vår tryckfrihetsförordning och hur kom den till? Sveriges och världens första konstitutionella dokument till skydd för det fria ordet tillkom 1766. Jonas Nordin berättar om bakgrunden till den svenska tryckfrihetsförordningen och om dess betydelse historiskt och i nutid. Medverkande: Jonas Nordin är historiker och verksam vid KB. Söndag 1 oktober 10.20 Suecia.kb.se ett titthål in i 1600-talets Sverige Medverkande: Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), som producerades mellan 1661 och 1715, är den rikaste bildskatten vi har ur Sveriges äldre historia. Jonas Nordin berättar om verkets tillkomst och om byggandet av en bilddatabas. Jonas Nordin är historiker och verksam vid KB. Medarbetare från KB deltar även i andra seminarier och monterprogram. Se mässans program för mer information. 6
Berättelser från KB Under hösten bjuder vi in till föreläsningar med anknytning till våra samlingar. Luther och reformationen i Sverige och Europa 11 oktober I år är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkans dörr i Wittenberg. Otfried Czaika, professor vid Det teologiske menighetsfakultet i Oslo, och Wolfgang Undorf, bokhistoriker verksam vid KB, samtalar om reformationens betydelse. Trolleri som konst och kultur 25 oktober Historikern Peter K. Andersson samtalar med författaren och trollerikonstnären Per Eklund om trolleri och magi inom underhållning och varietékultur från 1800-talet och framåt. De diskuterar trolleriets förändrade roll, från gränderna till de fina salongerna, bland annat utifrån KB:s affischsamling och äldre rekvisita. Revolutionernas Finland 8 november Den finska självständigheten fyller 100 år under 2017. Henrik Meinander, professor i historia och ledare för det finsk-svenska forskningsprogrammet Demokratins drivkrafter 1890 2020, föreläser. Årets Nobelpristagare i litteratur 22 november Vi uppmärksammar årets Nobelpristagare i litteratur. Samtal under ledning av Ulrika Knutson, författare, journalist och krönikör. Övriga medverkande bestäms när Svenska Akademien har utsett årets pristagare. Ryska revolutionen 100 år Var står forskningen i dag? 6 december Arkivmaterial som blev tillgängligt efter Kalla krigets slut har stimulerat forskningen om den sovjetiska kommunismen. Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons, samtalar med inbjudna gäster. Föreläsningarna börjar 17.30 i KB:s hörsal, Humlegården, Stockholm. Hela programmet finns på kb.se. 7
Vi bidrar till forskning och demokratisk samhällsutveckling Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek. Vi länkar samman historia med nutid. Dagens och gårdagens berättelser ska finnas för framtida generationer. Samhällets publicerade tankar och idéer ska vara enkla att hitta och ta del av. Informationen ska vara så öppen som möjligt för alla. Det bidrar till forskning, debatt och samhällsutveckling. Ytterst handlar uppdraget om demokrati, jämlikhet och fri åsiktsbildning. Våra samlingar sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden och omfattningen ökar snabbt. Vår roll är att värna om och utveckla samlingarna och göra dem tillgängliga för alla oberoende av tid och plats. Vi har överblick och leder utvecklingen av biblioteksväsendet i Sverige mot att bli så öppet och användbart som möjligt utifrån forskningens och den enskildes perspektiv. När information blir alltmer central i samhället, ställs ökade krav på öppenhet och källkritik. Kungliga biblioteket samlar in, bevarar och beskriver publikt kommunicerad text, bild och ljud med anknytning till det svenska samhället. Vi sätter även in Sverige i ett större sammanhang genom att bygga vidare på de utländska samlingarna. Vi tillhandahåller ett brett och oförvanskat källmaterial, med skydd för användarnas integritet. Nationalbiblioteket är en mötesplats och en digital knutpunkt för forskning och bildning. Genom våra samlingar och tjänster bidrar vi till forskning och demokratisk samhällsutveckling. Visste du att: KB har 20 petabyte digitalt material. Det är som lagringsutrymmet i 100 000 moderna laptops. KB har 10 miljoner timmar ljud och rörligt material du kan lyssna och titta dygnet runt i 800 år. Det mesta av materialet bevaras i två femvåningshus under jorden i Humlegården i Stockholm. Det tryckta materialet tar upp över 17,3 hyllmil vilket är högre än två Mount Everest. 8
KB främjar samverkan och utveckling för det allmänna biblioteksväsendet Nationell biblioteksstrategi KB har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Arbetet leds av Erik Fichtelius och hela strategin ska vara klar i mars 2019. Som en del i arbetet presenterades en omvärldsrapport den 13 september. Rapporten finns att hämta i tryckt form i KB:s monter (så långt lagret räcker) och går även att ladda hem via kb.se. Rapporten diskuteras vid ett seminarium här på Bok och biblioteksmässan på torsdagen kl. 16.00, F5. Tidigare i år presenterade KB dessutom forsknings- och kunskapsöversikten Skolbibliotekets roll för elevers lärande, som en del i strategiarbetet. Den rapporten, övriga rapporter och ett antal nyproducerade filmer om olika bibliotekstyper finns på nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se Kunskap i samverkan politiskt stöd för öppen tillgång Regeringens mål är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli öppet tillgängliga direkt då de publiceras. KB har sedan 2006 arbetat med att främja öppen tillgång till vetenskapliga resultat. Det innebär i korthet att forskningsresultat finns på internet och kan läsas av alla utan kostnad, samt att materialet är fritt att återanvända. Från och med 2017 har KB ett regeringsuppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Skol - bibliotekets roll för elevers lärande En forskningsoch kunskaps översikt år 2010 2015 KUNGLIGA BIBLIOTEKET NATIONELL BIBLIOTEKSSTRATEGI Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering KUNGLIGA BIBLIO TEKET NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI I forskningspropositionen Kunskap i samverkan konstaterar regeringen att öppen tillgång till forskningsresultat bidrar till att upprätthålla och främja en hög forskningskvalitet. Öppen tillgång är angeläget för hela samhället. Genom att forskningsresultat snabbt blir tillgängliga kan forskningen avancera eftersom en forskare kan validera och bygga vidare på tidigare resultat. Forskning och utveckling bedrivs även i hög grad inom företag, industri och offentlig sektor. 9
Regeringen konstaterar också att det behövs tydliga incitament och mekanismer som uppmuntrar forskarna att publicera sina forskningsresultat med öppen tillgång. KB har initierat ett antal utredningar som ska samordnas med syfte att underlätta omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Vid genomförandet av uppdraget ska KB samråda med Vetenskapsrådet. Läs mer på openaccess.se En studie av pliktlagstiftningen och mediernas utveckling Pliktlagstiftningen reglerar vad KB och övriga sex pliktbibliotek ska samla in, bevara och tillhandahålla för framtida forskning och studier. Det handlar om utgivet tryck, radio, tv, elektroniskt material från internet med mera. På uppdrag av Utbildningsdepartementet har KB genomfört en studie över hur medieutvecklingen påverkat möjligheten för KB och övriga pliktbibliotek att samla in publikationer som på ett rättvisande sätt speglar vår samtid. Studien visar att dagens pliktlagstiftning har stora brister, vilka i huvudsak beror på att pliktlagstiftningen har hamnat i otakt med medieutvecklingen. Resultatet har blivit en ologisk och haltande samlingsuppbyggnad, där allt fler publikationstyper inte kan samlas in. Den samhällsdebatt som förs på bloggar och i sociala medier kan exempelvis i nuläget inte samlas in med lagstöd, trots att dessa alltmer dominerar det offentliga samtalet. Studien visar också att det saknas en ändamålsenlig reglering för att tillhandahålla det som samlats in i digital form. För att KB:s digitala samlingar ska vara en resurs för forskning och studier i hela landet behöver tillgängligheten radikalt förbättras. Studien går att hämta på kb.se 10
Libris tar sikte på synlighet Den nationella bibliotekskatalogen Libris står inför stora förändringar. Inom ett par år kommer den få ett helt nytt utseende, men redan nu ger KB katalogen ett nytt språk. Det kommer hjälpa resten av internet att förstå vilken skatt av information den innehåller. I Libris finns tio miljoner titlar böcker, tidningar, tidskrifter och bilder från bibliotek i hela landet. Men även om materialet går att söka fram i KB:s söktjänst har Google och andra sökmotorer inte förstått informationen. Det blir det snart ändring på. De senaste åren har KB drivit arbetet med att uppgradera Libris till ett modernare system. Det gamla Marc-formatet ersätts med ett nytt format som baseras på Bibframe 2.0, en modell som förmodligen kommer att bli standard på bibliotek världen över. Bibframe 2.0 bygger på öppna länkade data, som är en länkningsprincip som även maskiner kan förstå. Informationen i Libris blir därmed begriplig för resten av internet. Det innebär nya möjligheter att skapa referenser från katalogen till andra webbplatser och datakällor. På så sätt kan information från många olika källor samköras. Det blir möjligt att länka till källor som underhålls av den som har bäst koll på materialet. När informationen i Libris har en form, eller ett språk, som förstås av sökmotorerna blir biblioteksinformationen mer tillgänglig. Det skapar i sin tur vägar in till biblioteken och lyfter fram samlingarna. Libris användardag NOV 16 Arbetet med att implementera Bibframe 2.0 i Libris pågår för fullt. Den vanlige användaren kommer dock inte se alla fördelar förrän om ett par år, när Libris söktjänst får en ny kostym. De bibliotekarier som katalogiserar i systemet kommer däremot få ett helt nytt arbetsverktyg så snart det nya systemet är i drift. 11
Ny antologi Vid årsskiftet kommer en antologi på temat Bibliotekarien som omvärldsbevakare och analytiker. Antologin utkommer som en del av KB:s nationella samverkansuppdrag. Hösten 2015 gav KB ut den första antologin, Bortom förlägenheten. Bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling. En tredje antologi på temat bibliotekarien som utvecklare och producent planeras också. Öppna data För dig som vill utveckla nya tjänster och använda material som finns fritt tillgängligt ur Kungliga bibliotekets samlingar. Gå in på: data.kb.se Några av våra söktjänster KB bevarar dagens berättelser för framtida generationer. I våra samlingar finns till exempel radioprogram, tidtabeller, böcker, prislistor och mycket mer. Digitala dagstidningar tidningar.kb.se Digitaliserade kortkataloger kortkataloger.kb.se Filmarkivet.se www.filmarkivet.se Filmhistorisk plattform www.filmarkivforskning.se Libris libris.kb.se Svensk mediedatabas www.smdb.se 12
Upptäck våra kortkataloger KB:s samlingar sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och omfattningen ökar snabbt. Vi har öppet för alla och erbjuder en rad söktjänster för dig som forskar. Under året har vi digitaliserat ytterligare fem av våra gamla kortkataloger. Det innebär att mer av bibliotekets äldre material nu går att söka fram online. Det här är våra kataloger som är sökbara i tjänsten Digitaliserade kortkataloger: Handskriftsamlingens nominalkatalog: Alfabetisk katalog över de äldre delarna av KB:s handskriftssamling. Okatalogiserat tryck: Alfabetisk katalog över institutioner, organisationer och föreningar som finns i KB:s vardagstryckssamling. Olof Liljesons skivsamling: Svenska och utländska inspelningar utgivna 1899 1952, samt skivsamlaren Olof Liljesons egna upptagningar på lackskivor av radioprogram och privat material 1938 1948. Roggebiblioteket: Katalog över bland annat teologi, klassiska verk samt medicinsk och naturvetenskaplig litteratur. Skillingtryckskatalogen: Katalog över skillingtryck (visor). Sedan tidigare går det även att söka i följande kortkataloger: Musikkatalogen: Katalog över bland annat musiktryck. Plåten: Tryckt material utkommet fram till och med 1955. Gå in på: kortkataloger.kb.se 13
SwePub KB har ett regeringsuppdrag att förvalta och vidareutveckla SwePub. Tjänsten samlar och ger överblick över vetenskapliga publikationer från svenska lärosäten och myndigheter. SwePubdata används också som underlag för bibliometrisk analys. Utvecklingsarbetet görs i samarbete med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor, genom Sveriges universitets- och högskoleförbund. Skolbibliotek Tillsammans med sju andra myndigheter driver KB en särskild grupp som arbetar med skolbiblioteksfrågor. Genom samverkan kan det arbete som redan görs bättre tas tillvara och vi kan säkerställa att inga uppdrag hamnar mellan stolarna. Gruppen sammanställde under 2016 rapporten Skolbibliotek hur ser det ut? som presenterar hur de olika myndigheternas uppdrag ser ut och vad som kan sägas om läget i dag. Internetsäkerhet Biblioteken har kommit långt med integritetsfrågor när tidningar.kb.se det gäller besökarnas fysiska lån. Nu är det dags att flytta över samma tankesätt till det digitala. Därför har KB tagit Gör en omarbetad annons av innehållet i Upptäck fram en checklista för internetsäkerhet. Syftet är att skapa våra en tryggare källor digital men miljö korta för besökarna ned texten och rejält. ett underlag Vi har för ju många diskussion källor med så bibliotekens fokusera på internetleverantörer. tidningar.kb.se Checklistan finns i sin helhet på kb.se 14
Samverkan kring biblioteksplaner KB, den regionala biblioteksverksamheten och den kommunala nivån samverkar Höstens kring uppdraget i bibliotekslagens 18. årsmöte Uppdraget innebär att följa upp hur de biblioteksplaner som antagits av kommuner och landsting har utformats och hur de används. 15 NOV Upptäck 1600-talets Sverige Suecia antiqua et hodierna är ett av de viktigaste bokverk som getts ut i landet. KB har digitaliserat alla bilder ur verket så att de nu är fritt tillgängliga och nedladdningsbara. Erik Dahlbergh (1625 1703) var en krigare med konstnärliga intressen: Han ville att Älvsborgs slott, som raserades på 1660-talet Sveriges kulturella status skulle vara lika stark som dess militära makt under 1600-talet. Därför tog han sig an uppgiften att i ord och bild berätta om stora svenska sevärdheter. Resultatet blev Suecia antiqua et hodierna ( Det forna och nuvarande Sverige ). Verket består av 353 gravyrer med 469 motiv av olika slag: herresäten, städer, kyrkor, landskapsvapen, kartor och porträtt. Nu finns alla gravyrer och teckningar fritt tillgängliga via KB:s webbplats. Ladda ner 1600-talets Sverige på: suecia.kb.se Kontakta oss! Vill du veta mer om KB och vår verksamhet? din fråga till info@kb.se så förmedlar vi kontakt med rätt handläggare eller enhet på KB. 15
Några hållpunkter: Torsdag 28 september 16.00 Nationella strategins seminarium: Spelar omvärlden någon roll? Sal F5 KB:S PROGRAMPUNKTER PÅ BIBLIOTEKS- & BERÄTTARSCENEN I D-HALLEN D02:01 Torsdag 28 september 13.20 Hur länge kan svenska folk- och skolbibliotek använda ett dött klassifikationssystem? 13.40 Bibliotek för alla? Fredag 29 september 11.40 Använd Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar! 15.00 Vad ligger bakom vår tryckfrihetsförordning och hur kom den till? Söndag 1 oktober 10.20 Suecia.kb.se ett titthål in i 1600-talets Sverige Prata biblioteksfrågor med oss Erik Fichtelius, nationell biblioteksstrategi Torsdag 17.00 18.00, fredag 16.00 17.00 Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie Torsdag 10.00 11.00, fredag 10.00 11.00 Lars Ilshammar, bitr. riksbibliotekarie Torsdag 15.00 16.00, fredag 12.00 13.00 Fler medverkande och tider hittar du på sidan fyra. Välkommen till D01:11! Kungliga biblioteket Besöksadress: Humlegården Box 5039, 102 41 Stockholm Telefon: 010-709 30 00 E-post: kungl.biblioteket@kb.se www.kb.se 16 Produktion: Kungliga biblioteket Tryck: Åtta45 Stockholm 2017 Foto: Jann Lipka, Jens Östman, Jens Gustavsson, Helena Anderhag.