PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Relevanta dokument
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

Luftutredning Litteraturgatan

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Luftutredning Distansgatan

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Hans Backström. RAPPORT NR Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Undersökning av nomogrammetoden för uppskattning av halter av PM-10 och NO2

RAPPORT. Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl. Luftkvalitetsutredning. Datum: , rev Uppdragsnummer: Status: Sluthandling

Inledande kartläggning av luftkvalitet

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Instruktion till verktyget

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Västkustbanan delen Varberg Hamra

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Information om luftmätningar i Sunne

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftföroreningar i Nyköping

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005

Svensk författningssamling

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftkvalitetsberäkning Sundsta torg

PM - Luftkvalitet. 1. Inledning

PM Luftkvalitet Haga entré

Transkript:

ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR. A039724-03/02-PM_001 VERSION 2.0 UTGIVNINGSDATUM 2013-11-26 UTARBETAD Nelly Forsman GRANSKAD Yvonne Andersson-Sköld GODKÄND Erik Frid

2/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte 3 2 Förutsättningar 3 3 Metod för bedömning av föroreningshalter 6 3.1 Steg 1: Uppskattning av lokala haltbidrag. 7 3.2 Steg 2: Uppskattning av bakgrundsbidrag. 10 3.3 Steg 3: Uppskattning av extremvärden (percentiler) 10 4 Resultat 11 5 Slutsatser 16 6 Referenser 16

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 3/16 1 Bakgrund och syfte För närvarande, 2013, pågår anläggandet av ny väg 40 vid Ulricahamn. I anslutning till det nya motet, Ulricehamnsmotet, som byggs norr om Ulricehamn, där nya väg 40 korsar väg 46 finns planer på exploatering. Kommunen arbetar med detaljplaner för detta område, som benämns Ubbarp. Kommunen önskar därför bedöma huruvida planerna kan antas innebära betydande miljöpåverkan ur ett luftföroreningsperspektiv eller inte. Som underlag för denna behovsbedömning görs luftberäkningar. Beräkningarna ska ge en första uppskattning av föroreningshalterna (PM 10 och NO 2 ) på platser där mätningar saknas eller där förändringar i trafikmängder kommer att ske till följd av exploateringen. 2 Förutsättningar I luftkvalitetsförordning (2010:477) definieras normvärden för årsmedelvärden och för extremvärden bl a PM 10 och NO 2. Miljökvalitetsnormerna kompletteras med s k övre och nedre utvärderingströsklar. Utvärderingströsklarna avgör vilken typ av utvärdering som krävs. Ju högre luftföroreningsnivå i relation till normvärdet desto strängare krav. I tabell 1 och 2 återges utvärderingströsklarna samt normer för halter av PM 10 respektive NO 2. Tabell 1 Normvärden samt tröskelvärden för PM 10. PM 10 årsmedelvärde dygnsmedelvärde Norm 40 50, får överskridas 35 gånger/år Övre tröskel 28 35, får överskridas 35 gånger/år Nedre tröskel 20 25, får överskridas 35 gånger/år Tabell 2 Normvärden samt tröskelvärden för NO 2. NO 2 årsmedelvärde dygnsmedelvärde timmedelvärde Norm 40 60 överskrids mer än 7 gånger/år Övre tröskel 32 48 överskrids mer än 7 gånger/år 90, får överskrids 175 gånger/år förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 under en timme mer än 18 gånger/år 72, år överskrids 175 gånger/år

4/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP Nedre tröskel 26 36 överskrids mer än 7 gånger/år 54, år överskrids 175 gånger/år För en första grov uppskattning av de halter av luftföroreningar (PM 10 och NO 2 ) som den ökade trafiken kommer att generera görs beräkningar med nomogrammetoden enligt SMHI:s rapport "Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO 2, december 2004" (2001). Om de uppskattade halterna ligger under de nedre utvärderingströsklarna enligt miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, bedöms denna metod räcka som underlag för kommunens ställningstagande om huruvida planen antas innebära betydande miljöpåverkan ur ett luftföroreningsperspektiv eller inte. Om uppskattade halter visar sig vara högre behövs noggrannare utvärdering med hjälp av modeller. Metoden omfattar dock inte beräkning av timmedelvärde som överskrids 175 gånger per år. På grund av detta görs ingen jämförelse med normoch tröskelvärden för NO 2 avseende detta. Som underlag för beräkningarna används trafikmängder som tagits fram av COWI och framgår av figur 1 4. Beräkningarna görs för 4 olika scenarier: 1. Nollalternativet år 2015 utan ny väg 40 Luftföreoreningar för befintlig situation utan ny väg 40 och där exploatering vid Ubbarp uteblir. Trafikmängder beräknade för 2015 enligt nedan. Figur 1 Trafikmängder för nollalternativet år 2015 utan ny väg 40.

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 5/16 2. Nollaternativ år 2015 med ny väg 40 Scenariot om exploateringen vid Ubbarp uteblir men ny väg 40 är i bruk. Trafikmängder beräknade för 2015. Figur 2 Trafikmängder för nollalternativet år 2015 med ny väg 40. 3. Nollaternativ år 2030 - Scenariot om exploateringen vid Ubbarp uteblir men ny väg 40 är i bruk. Trafikmängder beräknade för 2030. Figur 3 Trafikmängder för nollalternativet år 2030 med ny väg 40, utan exploatering..

6/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 4. Utbyggnadsalternativ år 2030 Scenariot med ny väg 40 och exploatering vid Ubbarp. Trafikmängder beräknade för 2030. Figur 4 Trafikmängder för utbyggnadsalternativet år 2030 med ny väg 40 och exploatering vid Ubbarp. För beräkningarna har vägarna bedömts vara landsväg och inte väg genom tätort. För avläsning i nomogram ansätts att vägen är en så kallad öppen väg och uppskattningarna görs för ett avstånd från vägmitt på 50 m. Detta görs eftersom vägarna inte omges av byggnader och inte kan anses utgöra ett gaturum. 3 Metod för bedömning av föroreningshalter För beräkning av luftföroreningar används Nomogrmmetoden som är framarbetad av SMHI och beskrivs utförligt i rapporten Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2, december 2004 från SMHI (2001). Metoden finns också beskriven som en tillämpad spridningsmodell i Trafikverkets Handbok för vägtrafikens luftföroreningar (2012). Nomogrammetoden genomförs i tre steg: Steg 1: Uppskattning av lokala haltbidrag. Steg 2: Uppskattning av bakgrundsbidrag. Steg 3: Uppskattning av extremvärden (percentiler).

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 7/16 3.1 Steg 1: Uppskattning av lokala haltbidrag. Haltbidrag uppskattas baserat på trafikdata samt emissionsfaktorer. Emissionsfaktorer har bestämts baserat på SMHIs uppgifter för landsväg år 2010 (SMHI, 2004) samt uppgifter från Trafikverket (2012). Dessa framgår av tabell 2. I samtliga fall adderas ett tillägg för resuspension enligt SMHIs metod. Detta tillägg antas inte förändras utan samma tillägg görs för beräkning avseende 2015 och 2030. Emissionsfaktor 2010 Landsväg (Källa: SMHI) 2015 Landsväg (Interpolering) 2020 Lansväg (Källa: Trafikverket) PM10 (g/fkm) avgas 0,017 0,013 0,0084 0,004 Tillägg resuspension 0,209 0,209 0,209 0,209 PM10 (g/fkm) avgas+resuspensi on 0,226 0,222 0,2174 0,213 NOx (g/fkm) 0,65 0,555 0,46 0,21 2030 Landsväg (Källa: Trafikveket) Med emissionsfaktorer och trafikmängder kända kan de lokala haltbidragen av PM 10 och NO 2 uppskattas med nomogrammen i Figur 5 - Figur 8.

8/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP Figur 5 Nomogram för beräkning av lokala bidrag från gaturum till årsmedelhalter av PM10 (μg/m3). (Källa: SMHI, 2001) Figur 6 Nomogram för beräkning av lokala bidrag från öppen väg till årsmedelhalter av PM 10 (μg/m 3 ). (Källa: SMHI, 2001)

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 9/16 Figur 7 Nomogram för beräkning av lokala bidrag från gaturum till årsmedelhalter av NO 2 (μg/m 3 ). (Källa: SMHI, 2001) Figur 8 Nomogram för beräkning av lokala bidrag från öppen väg till årsmedelhalter av NO 2 (μg/m 3 ). (Källa: SMHI, 2001)

10/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 3.2 Steg 2: Uppskattning av bakgrundsbidrag. Till de lokala halterna som beräknats i steg 1 ovan skall bakgrundsbidraget läggas till. I SMHIs rapport (2001) uppskattas detta för PM 10 enligt Tabell 3. Tabell 3 Uppskattade bakgrundsbidrag för PM 10 (μg/ m 3 ) motsvarande år 2000. Skåne 14,6 16,1 μg/ m 3 Övriga Götaland 12,8 13,2 μg/ m 3 Svealand 12,0 12,5 μg/ m 3 Norrland 9,3 10,0 μg/ m 3 Dessa siffror är dock förhållandevis gamla. Det finns inga nya mätningar utförda i Ulricehamn. Enligt Luft i väst (2013) kan det dock antas att halten i Ulricehamn ligger i nivå med mätningar utförda i städer av samma storlek i regionen. Under 2012 genomfördes mätningar i Borås som visade en bakgrundshalt på 15 μg/ m 3. För beräkningarna antas detta värde för Ulricehamn. En grov uppskattning av urbana bakgrundshalter av NO 2, som funktion av storlek på tätort kan erhållas via Tabell 4. Tabell 4 Uppskattade urbana halter av NO 2 (μg/ m 3 ) som funktion av storlek på tätort för år 2000 (Källa: SMHI, 2001). Liten tätort ( < 10 000 innevånare) Medelstor tätort (mellan 10 000-250.000 innevånare) Stor tätort ( >250 000 innevånare) 10 μg/ m3 15 μg/ m3 20 μg/ m3 För landsbygd är bakgrundsvärdet av NO2 betydligt lägre, men samtidigt finns en nord-sydlig gradient. Uppskattade halter framgår av Tabell 5. Tabell 5 Uppskattade halter av NO 2 (μg /m 3 ) på landsbygd år 1998 (Källa: SMHI, 2001). Skåne, Halland och Västkusten Övriga Götaland och Svealand: Norrland 10 μg/ m3 7 μg/ m3 4 μg/ m3 Ingen nyare tillförlitlig data har funnits tillgänglig varför 7 μg/ m 3 har ansatts som bakgrundshalt i beräkningarna för Ubbarp. Dygnsmedelvärde för total föroreningshalt av PM 10 respektive NO 2 kan därmed erhållas genom att summera det lokal bidraget och bakgrundshalten 3.3 Steg 3: Uppskattning av extremvärden (percentiler) Extremvärden uttryckt som percentiler kan bestämmas med hjälp av mätdata. Om årslånga mätserier finns disponibla från den ort där utvärderingen sker, så rekommenderas användning av lokalt bestämda kvoter mellan percentiler och medelvärde. Detta har inte funnits tillgänglift för Ulricehamn och Ubbarp. Istället har samband som specificeras i SMHIs rapport använts (SMHI, 2001):

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 11/16 PM 90 percentil dygnsvärde 1,95 årsmedelvärde PM 98 percentil dygnsvärde 3,27 årsmedelvärde NO 98 percentil dygnsvärde 4,44 årsmedelvärde, Genom att beräkna 90 percentilen fås en uppskattning av vilket värde som överskrids 35 gånger per år och genom att beräkna 98-percentilen fås en uppskattning av vilket värde som överskrids 7 gånger per år. Dessa värden kan jämföras med norm- och tröskelvärdena för dygnsmedel. 4 Resultat Uppskattningar av föroreningshalter har gjorts i 17 punkter enligt Figur 9. Med ny väg 40 förväntas högst trafikmängder uppkomma i punkt 11. Resultaten redovisas i Tabell 6 - Tabell 9. Figur 9 Uppskattning av luftföroreningshalter görs för 17 platser i det aktuella området.

12/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP Tabell 6 Uppskattning av luftföroreningshalter för nollaternativet år 2015 utan ny väg 40. Pun kt Lokalt bidrag (µg/m 3 ) PM 10 Total årsmedelhalt Emissionsfaktor: 0,222: 90 percentil (µg/m 3 98 percentil (µg/m 3 ) NO 2 Emissionsfaktor: 0,555 Lokalt bidrag (µg/ m 3 ) Total årsmedelhalt 98 percentil (µg/m 3 ) Trafikmängd ) 1 5200 1 16 31,2 52,32 1 8 24,6 2 470 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 3 1750 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 4 7200 1,5 16,5 32,175 53,955 1,5 8,5 26,1 5 1150 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 6 200 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 7 50 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 8 6650 1,3 16,3 31,785 53,301 1 8 24,6 9 0 15 29,25 49,05 0 7 21,5 10 0 15 29,25 49,05 0 7 21,5 11 6650 1,3 16,3 31,785 53,301 1 8 24,6 12 770 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 13 2000 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 14 8450 2,1 17,1 33,345 55,917 2,2 9,2 28,3 15 11100 2,2 17,2 33,54 56,244 2,4 9,4 28,9 16 9300 2 17 33,15 55,59 2,3 9,3 28,6 17 8750 2,1 17,1 33,345 55,917 2,2 9,2 28,3

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 13/16 Tabell 7 Uppskattning a v luftföroreningshalter för nollaternativet år 2015 med ny väg 40. Punkt Lokalt bidrag PM10 Emissionsfaktor: 0,222 Total 90 årsmedelhalcentil per 98 percentil NO2 Emissionsfaktor: 0,555 Total 98 årsmedelhalcentil per Lokalt bidrag (µg/m3 ) Trafikmängd 1 5200 1 16 31,2 52,32 1,5 8,5 26,1 2 470 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 3 1750 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 4 7200 1,5 16,5 32,175 53,955 2 9 27,7 5 100 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 6 200 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 7 50 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 8 7250 2 17 33,15 55,59 2 9 27,7 9 11700 2,4 17,4 33,93 56,898 2,5 9,5 29,2 10 8450 2,1 17,1 33,345 55,917 2,2 9,2 28,3 11 16300 3,5 18,5 36,075 60,495 3,5 10,5 32,3 12 3450 1 16 31,2 52,32 1 8 24,6 13 2000 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 14 15100 3 18 35,1 58,86 3 10 30,7 15 4800 1,2 16,2 31,59 52,974 1,5 8,5 26,1 16 1700 <1 15 29,25 49,05 <1 7 21,5 17 12150 2,5 17,5 34,125 57,225 2,5 9,5 29,2

14/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP Tabell 8 Uppskattning av luftföroreningshalter för nollaternativet år 2030. Lokalt bidrag PM10 Emissionsfaktor: 0,213 Total 90 årsmedelhalcentil per 98 percentil NO2 Emissionsfaktor: 0,210 Lokalt Total 98 bidrag årsmedelhalcentil per * Trafikmängd Punkt 1 6100 1,1 16,1 31,395 52,647 <2,5 9,5 29,2 2 550 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 3 2050 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 4 8400 1 16 31,2 52,32 <2,5 9,5 29,2 5 115 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 6 200 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 7 50 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 8 8450 2 17 33,15 55,59 <2,5 9,5 29,2 9 13800 2,5 17,5 34,125 57,225 <2,5 9,5 29,2 10 9950 2,2 17,2 33,54 56,244 <2,5 9,5 29,2 11 19000 3,5 18,5 36,075 60,495 <2,5 9,5 29,2 12 4000 1 16 31,2 52,32 <2,5 9,5 29,2 13 2400 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 14 17650 3,5 18,5 36,075 60,495 <2,5 9,5 29,2 15 5600 1,2 16,2 31,59 52,974 <2,5 9,5 29,2 16 2000 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 17 14200 2,5 17,5 34,125 57,225 <2,5 9,5 29,2 *Det lokala bidraget kan inte uppskattas mer exakt då den beräknade emissionsfaktorn för år 2030 är för låg för att kunna avläsas i nomogrammet

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 15/16 Tabell 9 Uppskattning av luftföroreningshalter för utbyggnadsalternativet år 2030. Lokalt bidrag PM10 Emissionsfaktor: 0,213 Total 90 årsmedelhalcentil per 98 percentil NO2 Emissionsfaktor: 0,210 Lokalt Total 98 bidrag årsmedelhalcentil per * Trafikmängd Punkt 1 6320 1 16 31,2 52,32 <2,5 9,5 29,2 2 580 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 3 2060 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 4 8660 2 17 33,15 55,59 <2,5 9,5 29,2 5 125 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 6 200 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 7 55 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 8 12650 2,5 17,5 34,125 57,225 <2,5 9,5 29,2 9 13950 2,5 17,5 34,125 57,225 <2,5 9,5 29,2 10 10150 2,3 17,3 33,735 56,571 <2,5 9,5 29,2 11 20700 3,8 18,8 36,66 61,476 <2,5 9,5 29,2 12 4050 1 16 31,2 52,32 <2,5 9,5 29,2 13 1900 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 14 19650 3,7 18,7 36,465 61,149 <2,5 9,5 29,2 15 5800 1,2 16,2 31,59 52,974 <2,5 9,5 29,2 16 2030 <1 15 29,25 49,05 <2,5 9,5 29,2 17 15700 3 18 35,1 58,86 <2,5 9,5 29,2 *Det lokala bidraget kan inte uppskattas mer exakt då den beräknade emissionsfaktorn för år 2030 är för låg för att kunna avläsas i nomogrammet Resultaten visar att total årsmedelhalten vid samtliga platser och för alla scenarioer ligger under den nedre utvärderingströskeln. Detta gäller för både PM 10 och NO 2. Det kan också konstateras att för PM 10 överskrids den nedre utvärderingströskeln för dygnsmedel i samtliga fall, och i vissa fall överskrids även den övre. Utsläppen av NO 2 från trafik förväntas sjunka i framtiden. Nomogrammen som tagits fram av SMHI behandlar inte de låga emissionsfaktorer som förväntas år 2030. På grund av detta kan ingen särskiljning göras mellan nollalternativet och utbyggnadsalternativet år 2030. Samtliga värden ligger dock under den nedre utvärderingströskeln, detta gäller även för dygnsmedelhalter.

16/16 PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP 5 Slutsatser Vid en jämförelse av resultaten för nollaternativet år 2030 och utbyggnadsalternativet år 2030 bedöms ökningen av föroreningshalter i luften tillföljd av exploateringen som relativt liten. Det högsta värdet, dvs för punkt 11 som har mest trafik, ökar från 18,5 till 18,8 µm PM 10 /m 3 i årsmedelvärde och 90-percentieln från 36,08 till 36,66 µm PM 10 /m 3. För NO 2 kan inte någon åtskillnad göras och dessa uppskattas till maximalt 9,5 µm NO 2 /m 3. Detta ska jämföras med de nedre tröskelvärdena på 20 respektive 26. De enda tröskelvärden som enligt beräkningarna kommer att överskridas är det som gäller dygnsmedelvärden för PM 10. Detta är dock oberoende en exploatering vid Ubbarp. Beräkningarna syftar till att utgöra underlag för bedömning av huruvida en ny detaljplan för området antas innebära betydande miljöpåverkan ur ett luftföroreningsperspektiv eller inte. Den använda nomogrammetoden ger en grov uppskattning av föroreningshalterna och om de nedre utvärderingströsklarna överskrids rekommenderas att mer utförlig modellering av halterna görs. I det aktuella fallet, där dygnsmedelvärdena inte överskrids och där ökningen av värdet i den 90-percentieln i den mest trafikerade punkten, ökar med 0,58 µm PM 10 /m 3 bedöms det inte finnas behov av ytterligare modelleringar för att kunna göra en bedömning av planens miljöpåverkan. 6 Referenser Luft i väst (2013), Luftkvaliteten i utomhusluft i Västra Götalands län, http://www.luftivast.se/var/uploads/mätningar/ulricehamn.pdf, besökt 2013-10-29 SMHI (2001), Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2 - reviderad version (december 2004) Trafikverket (2012), Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, http://www.trafikverket.se/privat/miljo-och-halsa/halsa/luft/dokument-ochlankar-om-luft/handbok-for-vagtrafikens-luftfororeningar/