Fuktkvotsmätare MD-2G Manual (ver. 1.1)
Introduktion MD-2G från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till att mäta fuktkvoten i bl.a. virke. Fördelarna med detta instrument är Enkelheten endast en knapp att trycka in för att avläsa fuktkvoten. Litenheten ligger bra i handen och lämpar sig bra även för små händer
Innehåll 1. SÄKERHETSINFORMATION... 2 2. SPECIFIKATIONER... 2 3. HANDHAVANDE MD-2G... 2 4. BATTERIBYTE... 2 5. KOMPENSERINGSTABELL... 2 6. APPARATÖVERBLICK... 3 7. FUKTKVOTSMÄTNING - BAKGRUND... 3 8. FUKTPROBLEM OCH MÖGELSKADOR... 4 9. FAKTA OM MÖGEL... 4
1. SÄKERHETSINFORMATION Varning för de vassa elektroderna! Se alltid till att montera skyddslocket efter användande, för att undvika skador som de vassa elektroderna kan orsaka 2. SPECIFIKATIONER Display: LED Mätområde: 6% - 24% fuktkvot Batteriindikator: LED tänds vid dåligt Batteri: 9V batteri, 006P, IEC6F22, NEDA1604 Dimensioner: 140x60x25mm Vikt: 150g Tillbehör: 9V batteri 3. HANDHAVANDE MD-2G 1. Avlägsna skyddslocket till mätelektroderna 4. BATTERIBYTE När batteriets spänning faller under det erforderliga värdet för pålitlig mätning, tänds den röda lampan för låg batterispänning. Det är nu dags att byta ut det gamla batteriet mot ett nytt 9V batteri. Vi rekommenderar alkaliska batterier. För att byta batteri så skjuter man ner batterilocket som sitter undertill på instrumentet. Byt sedan ut det gamla 9 V batteriet mot ett nytt och skjut sedan tillbaka batterilocket 5. KOMPENSERINGSTABELL Då fuktkvoten avläsningsvärde varierar med temperaturen i omgivningen, kan nedanstående tabell användas för att kompensera. Notera att vid rumstemperatur är kompensationen satt till +-0. LuftT. Fuktkvot LuftT. Fuktkvot i C 10-20% 21-24% i C 10-20 21-24% % 2 +2 +3 22-0,5-0,5 4 +2 +2,5 24-0,5-0,5 6 +1,5 +2 26-0,5-1 8 +1,5 +2 28-1 -1 10 +1,0 +1,5 30-1 -1,5 12 +0,5 +1 32-1,5-2 14 +1,0 +1 34-1,5-2 16 +0,5 +0,5 36-2 -2,5 stannar 18 +0,5 +0,5 38-2 -3 20 0 0 40-2,5-3 2. Stick in elektroderna i materialet 3. Tryck in knappen för att avläsa fuktkvoten 4. (Om undervoltage lyser ska batteriet bytas ut) 5. Läs av fuktkvoten där LED-indikatorn 6. Som vägledning finns ett grönt (OK), blått och rött fält som indikerar godkända / ej godkända nivåer fuktkvot. 7. Efter avläsning, släpp knappen och sätt tillbaka skyddslocket.
6. APPARATÖVERBLICK hemicellulosa och lika mycket lignin, ett vedämne som kittar samman cellerna. Dessutom finns det mindre mängder av bl.a. harts och fett. I lövved är andelen cellulosa och lignin lägre än i barrved. Tallen är ett av de träslag där vedens inre del - kärnan - är mörkare än den yttre - splinten. Hos granen och även hos björken saknas denna skillnad. Kärnveden är hos de flesta träslag motståndskraftigare än splintveden. Därmed är den också lämpligare för särskilt utsatta användningsområden. Barrveden är i regel lättare än lövved och oftast mer motståndskraftig mot svampangrepp. Den tål dessutom kemikalier bättre och är lättare att bearbeta än lövved. 7. FUKTKVOTSMÄTNING - BAKGRUND Bestämning av ett materials fuktkvot innebär att ta reda på hur stor del av materialet som består av (icke kemiskt bundet) vatten. Bestämning av fuktkvot kan ske i fält eller på lab. Instrument som MD 2G för bruk i fält bygger på att resistansen i ett material ändrar sig med ändrat fuktinnehåll. Felkällor i denna typ av mätning är t.ex. variationer i materialets täthet och temperatur. Vanliga är resistiva fuktkvotsmätare för trä, dessa kan endast användas för trä och skall korrigeras beroende på temperatur och träslag. För den som arbetar med trä är vedens uppbyggnad och egenskaper av centralt intresse. Veden är uppbyggd av små långsmala celler, vilka förutom att de ger stammen bärkraft även ska leda vätskeströmmar och vara lagringsplats för olika näringsämnen. Barrved består till 90 procent av ihåliga och vätskeledande celler - fibrer. Veden består till 40-50 procent av cellulosa, 25-30 procent Ett sätt att jämföra olika träslag med varandra är att utgå från deras torrdensitet, d v s vägning av helt torra trästycken. Tallved väger 0,52 och gran 0,47 g/cm3. Björk är betydligt tyngre med 0,65 g/cm3. Ett annat vanligt förekommande jämtländskt träslag, al, väger 0,53 g/cm3. Tar vi in hela jordklotet i jämförelsen så finner vi att det tropiska träslaget balsa är det lättaste med en densitet på 0,17 g/ cm3. Ett av de allra tyngsta träslagen, ebenholtz, väger 1,3 g/cm3 och sjunker därmed i vatten. Vid avverkningen kan ett barrträd ha en fuktkvot i splinten på cirka 150 procent och i kärnan på cirka 40 procent. När en träbit torkas försvinner först det fria vattnet som finns i cellhåligheterna. Fibermättnadspunkten kallas det tillstånd när cellernas håligheter är fyllda med luft medan cellväggarna är mättade med fukt. Fuktkvoten är då cirka 30 procent. Önskvärd fuktkvot varierar beroende på hur träbiten ska berarbetas och vad den ska användas till. Några riktvärden är: Hyvlingstorrt: 15-19 % Limningstorrt 14 % Snickeritorrt 10-15 % Möbeltorrt: 6-10 %
Trä är ett utmärkt byggnadsmaterial tack vare den höga hållfastheten i förhållande till vikten. Detta förklarar varför trä står sig så bra i konkurrensen med alla nya material Det högst uppmätta värdet för fuktkvot skall understiga 18 %, vilket är indikerat med rött på MD-2G. Mätningen gäller för den plats i stommen där det högsta värdet på fuktkvot kan avläsas. Mätningen skall ske på ett sådant sätt att fuktkvoten på träregelytan bedöms att understiga 18% även efter inbyggnad. Kravet överensstämmer dessutom väl med den förslagstext som idag är införd i husama. Läs mer om uppbyggnaden av trä på http://www.lovtrainstitutet.se/traslagsinfo/ 8. FUKTPROBLEM OCH MÖGELSKADOR Vid misstanke om en olämplig byggnadskonstruktion eller där en avvikande lukt känns, finns möjligheten att göra ett öppningshål, för fuktmätningar och uttag av prover (mikrobiologisk analys). Fuktmätningar Vid kritiska konstruktionsdelar görs fuktmätningar där mätresultaten visar om byggnadsmaterialen har för hög fuktighet och risk föreligger för skador (mögel, röta). Med fuktutrustning som är av senaste modell kan man mäta fuktkvot samt relativ fuktighet och med fuktresultaten kan man konstatera om värdena ligger inom gränsvärdena för mögeltillväxt. Kondens och rötskador i yttertakets taksvall 9. FAKTA OM MÖGEL Mögel-, blånads- och rötsvampar utvecklas när en rad olika förutsättningar uppfylles. Man säger allmänt att fukt är en grundförutsättning, men det finns flera kriterier som skall vara uppfyllda för möjlig mögelväxt. Dessa är: Svampsporer Lämplig temperatur Näring (organiskt material) Syre Fukt För att svampsporer skall växa till krävs som sagts tidigare fukt, antingen i materialet (fuktkvot) eller i luften (relativ luftfuktighet). Vid för hög fuktighet i en byggnadsdel, kan organiska material angripas av mögel-, blånads-, rötsvampar eller bakterier. Bakterier och mögelsvampar kan ge ifrån sig en frän lukt. Mögelsvampar bildar vanligtvis också stora mängder sporer som kan orsaka allergier. Blånadssvampar missfärgar trävirke och ökar trävirkets vattenupptagningsförmåga. Rötsvampar däremot försämrar trävirkets hållfasthetsförmåga.