Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar



Relevanta dokument
Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Kontaktfamilj. - ett komplement till barnets egen familj. Information från socialförvaltningen i Örebro

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: vx. en viktig uppgift

Vad är ett familjehem?

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Information till dig som vill bli familjehem

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Krav på er som familjehem

Intresseanmälan familjehem, jourhem, kontaktfamilj eller kontaktperson

kontaktfamilj kontaktperson

Förstudie av familjehem

Därför behövs familjehem

Rusmedel ur barnets synvinkel

Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård i Västerås

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Ensamkommande barn och unga

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Till alla barn och ungdomar

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Jour- och familjehem i kommunal regi

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

vad ska jag säga till mitt barn?

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras?

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Vad är delaktighet för dig?

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Till dig som bor i familjehem

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Om barns och ungas rättigheter

Ordning för dopgudstjänst

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

När ditt djurs liv närmar sig sitt slut

Gammal kärlek rostar aldrig

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv!

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info:

Att ta avsked - handledning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Uppföljning av placerade barn

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är:

Ungdomar och sociala medier!

En modell för avslutandet av familjehemsvården

Skärpta krav för jour- och familjehemsplaceringar, motion (2017:32)

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Tänker du ibland på livet som äldre?

TÖI ROLLSPEL A Sidan 1 av 6 Socialtolkning

SÄLJGUIDE. - så lyckas du med din försäljning

Historien om mitt liv so far

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Transkript:

Ett vanligt hem

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar kan av olika skäl inte bo hos sina föräldrar. Barn far illa Gemensamt för dessa barn är att det har hänt saker i deras liv som gör att de behöver fl ytta hemifrån. En del har inte fått tillräckligt mycket trygghet och omsorg, andra har mött problem av olika slag. Många kan fl ytta till släktingar eller andra närstående, men det är inte alltid det går. Då krävs att någon annan ställer upp. Det bästa du kan ge är ett vanligt hem. Att vilja vara som alla andra Barnen och ungdomarna är, precis som alla andra, unika. De har alla sin speciella bakgrund, och de är individer med egen personlighet, egna resurser och intressen. De har drömmar, planer och längtan som alla andra barn och ungdomar. De har också behov av en familj, en vanlig familj. De vill vara som alla andra. En familj som fungerar. Och som tycker om. Alla barn behöver vuxna som är att lita på, har tid att lyssna och låter barnet känna sig värdefullt. De behöver vuxna som förstår att oro kan vara uttryck för en besvärlig livssituation och som kan lära dem skillnaden mellan rätt och fel. De behöver en ordnad tillvaro med utrymme för utveckling och positiva aktiviteter. De behöver en familj som fungerar och som tycker om dem. Tonåringar behöver också ett vanligt hem Barnen och ungdomarna som placeras i familjehem är i alla åldrar. De senaste åren har behovet av familjer som tar emot äldre barn varit särskilt stort. Framför allt för tonåringar som behöver stöd och omsorg under några år för att så småningom kunna stå på egna ben.

Att öppna sitt hem för någon som verkligen behöver det För de fl esta barn och tonåringar som inte kan bo med sina föräldrar är det bästa alternativet att komma till en familj där de kan få den trygghet, omsorg och kärlek som alla barn har behov av och rätt till. Kanske är du och din familj precis den familj som någon av dem behöver? Att hjälpa trasiga barn att bli hela vuxna Kanske kan ni få en avgörande betydelse för ett barns uppväxt och utveckling, och bli barnets eller tonåringens fasta punkt i tillvaron. Kanske kan ni bidra med den omsorg och hjälp han eller hon behöver för att bli en hel vuxen. Att finnas till hands i vardagen Ett familjehem ska kunna ge barnet den kärlek och trygghet som är grunden för en sund och harmonisk utveckling. Du är ställföreträdare för barnets föräldrar, under den tid barnet bor hos dig. Om du kan dela med dig av din trygga vardag kan du hjälpa ett barn till ett bättre liv. För kortare eller längre tid När ett barn eller en ungdom behöver ett nytt hem kan det handla om ett tillfälligt behov, kanske ett år eller två. Andra gånger gäller det att fi nna ett nytt hem för ett barns hela uppväxt. Oavsett hur länge barnet stannar hos dig är relationen till barnets föräldrar och familj viktig. Att arbeta för samarbete En av familjehemsföräldrarnas viktigaste uppgifter är att stödja barnets relation till sina föräldrar, syskon och släktingar. Ibland är den kontakten avgörande för om en familjehemsplacering går bra. Det är viktigt att komma ihåg att även föräldrarna sörjer över barnet som fl yttat och ofta känner sig misslyckade.

Glädjen att kunna ge och få så mycket tillbaka Att vara familjehem innebär både slit och jobb. Men också glädje, kärlek och stimulans. En tung ryggsäck. Ett rikt liv. Det kan vara svårt att ta hand om någon annans barn. Man måste uppträda vuxet, kunna bejaka barnens ursprung och vara medveten om att barnet har en tung ryggsäck med sig. Men det är också en fantastisk upplevelse att få vara med och ge ett barn en trygg och stabil tillvaro. Där barnet gradvis vågar visa tillit och kärlek, börjar tro på sig själv och att det är värt andras omsorg och kärlek. Tid. Och ett stort hjärta. Som regel vill barnet komma till ro i sin nya omgivning, även om det är vanligt att barnet testar de nya vuxna i sitt liv: Gillar ni mig?, Kan jag lita på er?, Vad är tillåtet och inte i den här familjen?. Då behövs ett stort hjärta och en stor famn. Tid. Och mycket kärlek. Nya infallsvinklar, ny energi och nytt liv Trygghet, kärlek och stabilitet i ett familjehem ger inte bara barnet nya möjligheter till utveckling. Även familjehemmet får minnen och upplevelser att bära med sig genom livet. Mötet med andra människor är berikande.

Hur väljer vi familjer? Stockholms stad behöver familjehem av alla slag. Vad krävs? Familjehemsföräldrar är inga superföräldrar och vi ställer få formella krav. Du kan vara gift, sambo eller ensamstående. Du kan bo på landet eller i en stad, i hus eller lägenhet. Du kan komma från Farsta, Enköping eller Teheran. Du kan jobba som försäkringstjänsteman eller vårdbiträde. Du kan vara mellan 25 och 60 år gammal det viktiga är att din ålder fungerar bra med barnets ålder. Det kan fi nnas barn i familjen sedan tidigare, men det är inget krav. Det vi söker är trygga och stabila vuxna människor med tid och tålamod. Familjer som kan älska, vårda och dela ett barn med dess föräldrar. Och eftersom barnen och ungdomarna kommer från Stockholm vill vi att du inte bor alltför långt bort. Trygghet för alla parter De familjer som vill bli familjehem deltar i en grundutbildning som föregås av ett hembesök och kontroll i offentliga register. I utbildningen får du lära dig mer om vad det innebär att bli familjehem känslomässigt, juridiskt och samarbetsmässigt. Om vi sedan tillsammans med dig bedömer att du och din familj motsvarar de krav som ställs för att bli familjehem vidtar nästa steg. Funka ihop Eftersom vi lägger ner stor omsorg på att hitta rätt familj till varje enskilt barn kan det ta tid innan ett barn fl yttar till er. När vi tror att just ni kommer att stämma som familj får ni möta barnet och föräldrarna. I samband med detta utreds du och din familj som familjehem för just detta barn. I utredningen ingår ytterligare hembesök och intervju. Allt sammanfattas i en familjehemsutredning som du givetvis får ta del av. Beslut om placering och godkännande av dig som familjehem sker i socialnämnden i respektive stadsdel.

Som familjehem står du inte ensam Som familjehem är du inte ensam om ansvaret för det barn du tagit hand om. Det är ingen som tror att du ska eller ens bör klara det på egen hand. Tvärtom. Uppgiften bygger mycket på samarbete. Ett delat ansvar Som familjehem är du en del av ett team kring ett placerat barn och har i de fl esta fall fl era samarbetspartners. Utöver barnets föräldrar och ansvarig familjehemsinspektör tillkommer personal i skolan eller förskolan. Ibland ingår också handläggare på barnpsykiatrisk mottagning eller BUP (barn- och ungdomspsykiatri) i teamet. Tryggare med utbildning Du har också rätt till fortbildning och handledning utöver den handledning du får av din familjevårdsinspektör. Vi erbjuder temadagar, kurser, teater och annat. Vid dessa tillfällen har du också möjlighet att träffa och utbyta erfarenheter med andra familjehem. Du får ersättning Du blir inte rik på det, men det ska heller inte gräva hål i din plånbok. Du får dels en omkostnadsdel (ersätter kostnader såsom mat, bostad, kläder, fi ckpengar, resor etc), dels en arvodesdel (utgör lön för uppdraget och är beskattningsbar). I Stockholm följer vi Svenska Kommunförbundets rekommendationer vad gäller familjehemsersättningar. För år 2005 är omkostnadsdelen cirka 3.500 5.600 kr/mån i och arvodesdelen 4.100 9.200 kr/mån. Nivån på de olika delarna bestäms i det enskilda fallet utifrån barnets ålder och vårdbehov. I samband med att ett barn fl yttar in behöver ofta någon av familjehemsföräldrarna vara hemma en tid. Då utgår kompensation för inkomstbortfall. Olika sätt att hjälpa till Känns rollen som familjehem för stor? Då kan det vara bra att veta att det fi nns olika sätt att hjälpa till, till exempel som jour- eller kontaktfamilj. Jourfamilj En jourfamilj tar emot barn som akut behöver komma hemifrån. Barnet stannar en kortare tid, ibland i väntan på att få komma till ett familjehem. Kontaktfamilj En kontaktfamilj stöder en familj som lever i en utsatt situation. Här bor barnet 1 2 helger i månaden. Öppna din dörr du med! Ring till Familjehemskonsulterna på telefon 08-508 42 040 eller skicka e-post till familjehem@sot.stockholm.se. Eller läs mer på www.stockholm.se/socialtjanstforvaltningen/ familjehemskonsulterna. I varje stadsdel fi nns en familjevårdsenhet som sköter arbetet med barn i familjehem. Familjehemskonsulterna utgör ett rekryteringsstöd till dessa och ansvarar också för stadens familjehemsutbildning.

Kontakta familjehemskonsulterna: Tel: 08-508 42 040 E-post: familjehem@sot.stockholm.se eller besök oss på: www.stockholm.se/socialtjanstforvaltningen/ familjehemskonsulterna Socialtjänstförvaltningen