Varför är det så krångligt att fylla i blanketter? 4

Blankettguiden 2009

Varför är det så krångligt att fylla i blanketter? 4 SJUKDOM De första sjukveckorna 5 AGS-blanketten så fyller du i den 6 Vid föräldraledighet 9 Ersättning från fackets medlemsförsäkringar 9 Mer om de nya ersättningsreglerna 9 Förebyggande sjukpenning innan det gått för långt 12 Nya regler för bedömning av arbetsförmåga 12 Åter till arbetet arbetsanpassning och rehabilitering 13 Att tänka på om du blir sjuk 16 Sjukersättning 16 ARBETSSKADA Ersättningar i korthet 18 Utred och anmäl allt! 18 Anmälan om arbetsskada så fyller du i LAF-blanketten 21 Ansökan om ersättning enligt LAF för arbetsskada/personskada inklusive arbetsskadeprövning 24 Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada 27 TFA-anmälan så fyller du i den 30 Utredningsunderlag Vållande olycksfall 32 Utredningsunderlag Vållande arbetssjukdomar 34 LOs utredningsblanketter 35 Arbetslöshet Anmälan till arbetslöshetsförsäkringen 36 AGB Försäkring om avgångsbidrag 36 2 blankettguiden

PENSION Allt arbete ger avtalspension 39 Tre val på samma blankett 39 Två sparformer att välja på 40 Möjlighet till omval och omval för alla under 2009 40 Flytt av pensionskapital 40 Efterlevandeskydd i avtalspensionen 43 Att tänka på beträffande efterlevandeskydd 43 Dödsfall Från Försäkringskassan 44 Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL 44 Fackets medlemsförsäkringar 47 Har du rätt förmånstagare? 47 Blanketter är en färskvara skaffa nya varje år! Du som använder LOs Blankettguide har säkert blivit inspirerad till att samla på dig ett litet lager av de olika blanketterna. Det är bra. Men tänk på att alla blanketter som du ser i blankettguiden normalt ges ut i nya upplagor varje år. Se till att du alltid har de nya! Det enklaste sättet är att ladda hem dem från internet. De flesta går att hitta där. Leta på respektive hemsida efter ordet blanketter eller ladda hem blanketter eller blanketter och broschyrer. Ring och beställ annars! AFA Försäkringsblanketter: hemsidan på adress www.afaforsakring.se. Telefon: 0771-88 00 99. E-postformulär finns på www.afaforsakring.se/wmtemplates/mailform. aspx?id=2173. Försäkringskassans blanketter: www.forsakringskassan.se. Telefon: 0771-524 524 eller självbetjäning på 020-524 524. E-post: kundcenter@forsakringskassan.se. Foras blanketter: www.fora.se. Telefon: 08-787 40 10. E-postformulär finns på www.fora.se/cps/rde/xchg/www_fora/hs.xsl/3830.htm Till sist: Glöm inte att underteckna innan du skickar in en blankett! Alltför många glömmer namnunderskriften och tänk på att på vissa blanketter krävs underskrift även av arbetsgivaren och facket. blankettguiden 3

Varför är det så krångligt att fylla i blanketter? Svaret från blankettingenjörerna är att väldigt mycket information ska in på en liten yta. Därför är texterna i blanketter kortfattade och det gör att det ibland blir svårt att veta vad, hur och var man ska fylla i alla de uppgifter som efterfrågas. LOs Blankettguide är förstahjälpen-lösningen för dig som tycker att blankettskrivarjobbet är tungt och som möter medlemmar som behöver hjälp med att fylla i blanketter. I Blankettguiden har vi samlat fyllnadsanvisningar och goda råd till de vanligaste blanketterna som används vid händelserna Sjukdom, Arbetsskada, Arbetslöshet, Pension och Dödsfall. I första hand koncentrerar vi oss på blanketter för att anmäla fall till fackets avtalsförsäkringar och blanketter som hör ihop med Avtalspension SAF-LO. När du fyller i blanketter är det självklart viktigt vad du skriver. Det kan få stor betydelse för hur ärendet behandlas. Men tänk också på att det alltid går att komplettera i efterhand, under ärendets handläggning det viktigaste är att blanketten skrivs och skickas in. Loppet är inte kört om inte alla uppgifter finns med. Dessutom går det i värsta fall alltid att få beslut omprövade och komplettera då. Tänk också på att du kan be om hjälp om du kör fast. Försäkringskassan och AFA Försäkring hjälper gärna till. Försäkringskassekontoren är skyldiga att hjälpa medborgarna tillrätta. Och AFA Försäkring är vårt försäkringsbolag (LO äger hälften av AFA Försäkring.) Låt dig inte skrämmas av svåra blanketter. Ingen kräver att försäkringsrådgivaren ska vara blankettexpert, men så småningom lär du dig mer och blir bäst på just din arbetsplats eftersom du har erfarenheter som ingen annan har. Landsorganisationen i Sverige 2009 Original: Bilda Idé Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås isbn 978-566-2532-9 lo 09.06 8 000 ex 4 blankettguiden

sjukdom Riksdagen beslöt 2008 om stora ändringar i lagen om allmän försäkring. Det nya regelverket för bland annat sjukskrivning gäller sedan den 1 juli 2008 med nya blanketter för sjukpenning, arbetsförmågebedömning och sjukersättning. Försäkringskassans olika blanketter kan du beställa från kassan eller ladda ned från www.forsakringskassan.se. I den kollektivavtalade Avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS, har vissa ersättningsförbättringar gjorts med anledning av de nya sjukskrivningsreglerna. I övrigt gäller AGS som tidigare både vid sjukskrivning och vid sjukersättning/aktivitetsersättning. På sid 6 hittar du en ifyllnadsanvisning för AGS-blanketten. De första sjukveckorna De två första veckorna De flesta anställda har rätt till sjuklön från arbetsgivaren enligt sjuklönelagen. Sjuklönen är 80 procent av den lön du har när du arbetar. I motsats till vad som gäller för sjukpenning så finns det inget inkomsttak i sjuklönen, så även höginkomsttagare får 80 procent av sin lön. Sjukanmälan gör du enklast genom att ringa arbetsgivaren. Om du omfattas av sjuklönelagen, betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 sjukdagarna (minus karensdag). Sjuklönen är 80 procent av din lön, utan inkomsttak. De flesta fast anställda omfattas av sjuklön. Om du inte har rätt till sjuklön (till exempel är tillfälligt anställd), gör du sjukanmälan till Försäkringskassan i stället. Vänta inte med att göra sjukanmälan. Du kan i regel inte få sjuklön eller sjukpenning retroaktivt för tid innan du har anmält sjukfallet. För att ha rätt till sjuklön måste du lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren. De flesta arbetsgivare har utvecklat någon form av blankett för detta. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön förrän du har lämnat in din försäkran. Du behöver normalt inte uppge sjukdomsorsak (diagnos) till arbetsgivaren. Läkarintyg behöver du först efter en vecka. Undantag: Om din arbetsgivare kräver så kallat förstadagsintyg. Det kan arbetsgivaren både göra enligt vissa kollektivavtal och från och med 2008 även enligt lag. Om du anser att din sjukdom är en följd av ditt arbete, bör du för din egen och andras skull informera om detta. Arbetsgivaren måste då göra en arbetsskadeanmälan. Från och med sjukdag 15 Om du har sjuklön, kan Försäkringskassan betala sjukpenning från och med sjukdag 15. Arbetsgivaren meddelar Försäkringskassan på en särskild blankett (titta på www.forsakringskassan.se/pdfblankett/7710.pdf så ser du blanketten). Sedan skickar Försäkringskassan en blankett till dig där du ska fylla i sjukdomsorsak, arbetstid, inkomst med mera. Tidigare fastställdes din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i förväg. Numera görs det först när du är sjukskriven och behöver sjukpenning. Sjukdag 15 ska du också fylla i AGS-blanketten och skicka till AFA Försäkring. Se bilder och ifyllnadsanvisningar på sid 6 8. AGS, Avtalsgruppsjukförsäkringen, är den kompletterande sjukförsäkringen som ligger i ditt kollektivavtal. Du får en så kallad dagsersättning, som tillsammans med sjukpenningen ger dig en sammanlagd ersättningsnivå på cirka 90 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. AGS-dagsersättningen betalas längst till och med sjukdag 360. Observera att du måste ansöka själv meddelande om ditt sjukfall lämnas inte från Försäkringskassan till AFA Försäkring. AGS-blanketten är viktig! Förutom dagsersättningen, gäller blanketten också som ansökan om/ anmälan till den premiebefrielseförsäkring som är kopplad till Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkringen betalar den premie till avtalspensionen som annars när du är i arbete betalas in av arbetsgivaren. blankettguiden 5

AGS-blanketten så fyller du i den Ansök alltid om ersättning från Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS om du fortfarande är sjuk efter 14 dagar. AGS-blanketten finns hos facket och arbetsgivaren. Du kan också hämta den direkt till din dator genom att gå in på AFAs webbplats, www.afaforsakring.se. AGS är en bra försäkring, som bland annat har fördelen av att sakna preskriptionstid. Har du glömt att göra en AGSanmälan för en tidigare sjukperiod? Eller missat att söka AGS-ersättning vid sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag eller förtidspension)? Gör det nu! Pengar kan betalas ut retroaktivt för ersättningsberättigade fall från och med september 1972, när försäkringen trädde i kraft! Några ifyllnadstips: Sjukanmälningsdag Sjukanmälningsdagen är den dag då du gjorde sjukanmälan till arbetsgivaren. Om du saknar rätt till sjuklön anger du dagen för sjukanmälan till Försäkringskassan. Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vid insjuknandet Ska alltså vara SGI vid insjuknandet, även om du fått högre/lägre lön därefter. Din arbetsgivare har uppgift om din SGI när du blev sjuk. Flera arbetsgivare Ska alltid anges. Det kan ha stor betydelse för ersättningens storlek. Du kan bara få ersättning för inkomst från anställning som omfattas av AGS. Tänk på att AGS kan gälla enligt efterskyddsregler även efter det att anställningen har upphört Efterskydd om du inte längre är anställd AGS har ett efterskydd på 720 friska dagar. Blir du sjuk under efterskyddstiden (och uppfyller kraven för AGS i övrigt), har du rätt till ersättning från AGS som om du vore anställd. Efterskyddstiden förlängs med det antal dagar som du varit sjuk. Som arbetslös under efterskyddstiden, gör följande: Bifoga ett arbetsgivarintyg på den senaste anställningen. Saknas arbetsgivarintyg, ange istället under Övriga upplysningar : anställningstid samt namn, adress och telefon till den senaste arbetsgivaren. Om du var arbetslös vid insjuknandet bifogar du intyg som visar vilka dagar du fått ersättning från a-kassan eller besökskort från arbetsförmedlingen för den aktuella perioden. Skicka in nya läkarintyg och beslut om sjukersättning/ aktivitetsersättning Om sjukskrivningstiden förlängs, ska du skicka en ny kopia av läkarintyget till AFA Försäkring. Om Försäkringskassan beviljar dig sjukersättning eller aktivitetsersättning (läs mer om sjukersättning på sid 16 17 i denna blankettguide) har du rätt till kompletterande månadsersättning från AGS. Skicka in en kopia av Försäkringskassans skriftliga beslut till AFA Försäkring. Tänk på att det kan ha gått en tid mellan det att AGS-dagsersättningen upphörde (sjukdag 360) och kassans beslut. Du måste själv ansöka om månadsersättning hos AFA Försäkring. Det går ingen automatisk signal från Försäkringskassan till AFA Försäkring om att du beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning. Bifoga uppgift från Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst vid insjuknandet och utbetald sjukpenning. Blankettanvisningar Blankettens framsida: Den fyller du i själv och undertecknar. Blankettens baksida: Din arbetsgivare fyller i och undertecknar. Glöm inte att bifoga en kopia av läkarintyget. Kontrollera att korrekt personnummer finns på alla handlingar. De nya sjukreglerna en gemensam arbetsuppgift i det lokala facket Det nya regelverket i lagen om allmän försäkring är omfattade. Det är också utformat så att det inte i alla delar går i takt med arbetsrätten. Arbetsrätten och arbetsgivarens ansvar för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering gäller visserligen oförändrade men i praktiken krävs ett aktivt och offensivt lokalt fackligt arbete för att säkerställa att medlemmar inte kommer i kläm. Det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom gäller men det är upp till det lokala facket att bevaka att det inte urholkas och att arbetsgivaren lever upp till sina skyldigheter enligt lag och avtal. De fackliga arbetsuppgifterna är gemensamma, ett lagarbete. Det är inte du ensam som försäkringsrådgivare som ska göra det, och inte heller skyddsombudet ensam. Hela det lokala facket måste engagera sig. Det nya regelverket finns beskrivet i flera fackliga material. Ett ställe är kapitlet Sjukdom i LOs Grundbok för försäkringsrådgivare 2009. Använd också LOs och förbundens gemensamma skrift Åter till arbetet 2.0, som förutom rena faktabeskrivningar också innehåller anvisningar för det fackliga arbetet. Skriften ersätter den tidigare boken Åter till arbetet från 2004. Beställ den från LO-distribution, tel 026-24 90 26, fax 026-24 90 10, e-post lo@strombergdistribution.se. Skriften kostar 20 kronor och fraktoch expeditionskostnader tillkommer. 6 blankettguiden

AGS-blanketten FÖRSTA SIDAN Denna förstasida ska du själv som anställd fylla i. Förklaringar för ifyllnad av blanketten hittar du på sid 6. Tänk på att du måste ansöka om AGS själv. Ersättningen betalas inte ut med automatik. AGS-blanketten gäller också som anmälan till premiebefrielseförsäkringen i Avtalspension SAF-LO. Det är därför extra viktigt att du fyller i och skickar in blanketten! Då missar du inte avsättningar till avtalspensionen under tiden du är sjuk. blankettguiden 7

Blankettens andrasida ska din arbetsgivare fylla i. AGS-blanketten finns på www.afaforsakring.se/upload/blanketter/f0018.pdf AGS-blanketten ANDRA SIDAN OBS! Du kan inte använda den vanliga AGS-blanketten för premiebefrielse vid föräldraledighet. Du använder denna blankett istället. Premiebefrielseförsäkringen betalar din premie i Avtalspension SAF-LO under tiden som du är föräldraledig. Blanketten finns på www.afaforsakring.se/upload/blanketter/f0117.pdf Premiebefrielse vid föräldraledighet 8 blankettguiden

Vid föräldraledighet Förutom premiebefrielseförsäkringen vid sjukdom, finns det ytterligare en: Premiebefrielse vid föräldraledighet. Denna försäkring är också kopplad till Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielsen innebär att du fortsätter att tjäna in avtalspensionsrätt under den tid som du uppbär föräldrapenning. Den längsta tiden är 13 månader per födsel eller adoption. Att bli förälder är ingen sjukdom, så du kan inte använda AGS-blanketten. Använd specialblanketten för föräldraledighet som du ser på sid 8. Ersättning från fackets medlemsförsäkringar Alltför många medlemmar glömmer bort den olycksfallsförsäkring som i de flesta förbund ingår i medlemsavgiften. Försäkringen heter numera Medlemsolycksfall Fritid (tidigare Trygghetsförsäkring Fritid TFF) och gäller för olycksfall på fritiden. I försäkringen finns olika ersättningar, från enkla kostnadsersättningar till ersättning för både medicinsk och ekonomisk invaliditet. Ta reda på vad som gäller i ditt förbund! Folksam tillämpar telefonskadereglering, så du behöver inte fylla i någon blankett. Ring bara närmaste Folksamkontor och anmäl olycksfallsskadan! Många LO-förbund har Sjuk- och efterlevandeförsäkringen eller Grupplivförsäkring med sjukkapital som medlemsförsäkring. Dessa försäkringar är frivilliga tillvalsförsäkringar som inte automatiskt ingår i medlemskapet. Om du har tecknat någon av dessa försäkringar, kan du ha rätt till ersättning vid långvarig sjukdom. Mer om de nya ersättningsreglerna Den 1 juli 2008 började en ny uppsättning regler gälla för Försäkringskassans arbetsförmågebedömning och därmed rätten till sjukpenning och andra ersättningar vid sjukdom. Det centrala i regelverket är arbetsförmågan. Du har rätt till sjukpenning i förhållande till hur mycket du inte klarar av att arbeta och den bedömningen är olika beroende på hur länge du varit sjuk. Att tänka på om läkarintyg och arbetsförmågebedömning Detta gäller oavsett tidpunkt i sjukperioden: Att du har fått ett läkarintyg betyder inte automatiskt att du har rätt till sjukpenning eller annan ersättning, till exempel sjuk-/aktivitetsersättning. Försäkringskassan inte den sjukskrivande läkaren beslutar om ersättning ska betalas ut från den allmänna sjukförsäkringen eller inte. På sid 10 ser du hur läkarintygsblanketten numera ser ut. Läkarintyget är som ju också framgår av blankettens rubrik inte en sjukskrivning, utan ett medicinskt underlag för Försäkringskassans bedömning av din arbetsförmåga och därmed din rätt till sjukpenning. Som du ser är det frågor om din arbetsförmåga inte minst vilken arbetsförmåga som du eventuellt har kvar, trots de medicinska besvären eller skadan som du har råkat ut för. Ordinarie sjukpenning, högst 364 dagar Sedan den 1 juli 2008 är sjukpenningen tidsbegränsad till högst 364 dagar. Men det är inte bara den aktuella sjukperioden som räknas. Försäkringskassan tittar 450 dagar bakåt i tiden det är cirka 15 månader och lägger ihop sjukdagar. Sammanräkningen bryts först när du har haft en period på minst 87 dagar utan ersättning. Den här sammanläggningen medför att tidigare sjukperioder kan förkorta antalet dagar med sjukpenning i ett senare sjukfall. Ersättningsnivån för ordinarie sjukpenning är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 77,6 procent. När 364 ersättningsdagar är förbrukade När du har fått sjukpenning i 364 dagar kan du ansöka om förlängd sjukpenning eller fortsatt sjukpenning. Förlängd sjukpenning. Om Försäkringskassan beviljar förlängd sjukpenning är den tidsbegränsad till 550 dagar. Se blankettbilden på sid 11. Ersättningsnivån i förlängd sjukpenning är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 72,75 procent. Fortsatt sjukpenning. Beviljas bara vid mycket allvarlig sjukdom som är livshotande. Exempel: vissa typer av tumörsjukdomar, en neurologisk sjukdom som ALS eller väntan på transplantation av ett vitalt organ. Ett annat skäl är om man befinner sig i livets slutskede, oavsett diagnos. Se blankettbilden på sid 11. Fortsatt sjukpenning är inte tidsbegränsad och har samma ersättningsnivå som ordinarie sjukpenning, det vill säga 80 procent av SGI multiplicerad med 0,97. Sammanläggningsregel för sjukpenning med mera Alla ersättningsdagar räknas som hela dagar, även om du bara har haft ersättning på deltid. Ersättningar som läggs ihop är sjukpenning, rehabiliteringspenning, förebyggande sjuk penning och ersättning för merkostnader för resor till/från arbetet istället för sjukpenning. Observera att dagar med sjuklön från arbets givaren läggs bara ihop om du fått sjuk penning direkt efter, inte annars. Karens dagen räknas inte med i sammanläggningen. Det finns en annan sammanläggningsregel också, och den gäller arbetsförmåge bedöm ningen enligt den modell som regeringen kallar för rehabiliteringskedjan. Detta läser du mer om på sid 12. blankettguiden 9

Specialregel vid arbetsskada Som huvudregel kan du alltså få sjukpenning plus förlängd sjukpenning i sammanlagt högst 914 dagar (364 dagar plus 550 dagar). Sedan är du utförsäkrad om du inte uppfyller kraven för att få sjukersättning. Tidsgränsen gäller dock inte om du har nedsatt arbetsförmåga på grund av en arbetsskada. Vid godkänd arbetsskada kan förlängd sjukpenning betalas utan bortre tidsgräns. De första arbetsskadefallen som beviljats förlängd sjukpenning kommer fram till 550-dagarsgränsen under hösten 2009. Försäkringskassan kommer att ta fram en särskild blankett, men först till hösten. Så när Blankettguiden kommer ut på försommaren finns ingen sådan blankett ännu. 10 blankettguiden Den här blanketten ska du inte fylla i själv och det är bara läkare och annan sjukvårdspersonal som har tillgång till den. Men det kan ändå vara bra att du känner till hur den ser ut och vilka uppgifter som din behandlande läkare förväntas fylla i.

Försäkringskassan meddelar dig ungefär en månad innan du haft ordinarie sjukpenning i 364 dagar. På grund av sammanläggningsreglerna kan denna tidpunkt inträffa tidigt i den aktuella sjukperioden (se sid 9). Ansök om förlängd sjukpenning på denna blankett, som finns på www.forsakringskassan.se/pdf-blankett/7452.pdf. Vill du ha fortsatt sjukpenning använder du istället blanketten som finns på bilden nedan. Försäkringskassan meddelar dig ungefär en månad innan du haft ordinarie sjukpenning i 364 dagar. Observera att denna tidpunkt kan inträffa tidigt i den aktuella sjukperioden, på grund av sammanläggningsreglerna (se sid 9). Vill du ha fortsatt sjukpenning så använder du denna blankett, som finns på www.forsakringskassan.se/pdf-blankett/7455.pdf. Den här blanketten fungerar samtidigt som ansökan om förlängd sjukpenning, om Försäkringskassan avslår ansökan om fortsatt sjukpenning. blankettguiden 11

Förebyggande sjukpenning innan det gått för långt Om du löper risken att bli sjuk och arbetsoförmögen kan du få sjukpenning om du behöver vara borta från ditt arbete för att delta i medicinsk behandling. Syftet ska vara att undvika sjukdom och arbetsoförmåga. (Reglerna om förebyggande sjukpenning står i lagen om allmän försäkring, 3:e kapitlet paragraf 7b.) Även om du redan har eller har haft besvär av något slag, kan du få sjukpenning i förebyggande syfte. Då ska behandlingen syfta till att besvären inte ska förvärras eller återkomma så att du blir oförmögen att arbeta. Du ska själv skaffa ett läkarintyg på att förebyggande behandling behövs. Läkaren ska ha konstaterat att du har en förhöjd sjukdomsrisk som kan leda till en nedsättning av arbetsförmågan. Risken måste vara förhöjd, men det handlar inte bara om faktorer hos dig själv till exempel sjukdomsanlag eller riskbeteende. Det räcker att din fysiska eller psykosociala miljö utgör en risk. Det är viktigt att läkaren på blanketten beskriver hotbilden (viktigt), det vill säga vad du riskerar att drabbas av om du inte får aktiv rehabilitering eller behandling. Enstaka besök för behandling ger ingen ersättning, utan du måste ha en behandlingsplan. Om förebyggande sjukpenning beviljas, gör Försäkringskassan upp en sådan. Du behöver inte genomgå behandlingen i ett svep, utan det går bra att göra det etappvis med mellanliggande uppehåll. Under behandlingsuppehållen kan du i många fall vara i fullt arbete. Arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården betalar själva behandlingen. Fördelarna för arbetsgivaren med förebyggande sjukpenning är att den betalas från första dagen. Ingen karensdag tas ut och arbetsgivaren slipper betala sjuklön. Blanketten heter Läkarutlåtande förebyggande behandlindling medicinsk behandling medicinsk rehabilitering och har nummer RFV7265. Den finns på www. forsakringskassan.se/sjukvarden och är bara tillgänglig för behörig vårdpersonal, till exempel läkare och läkarsekreterare, om de registrerar sig som användare på webbplatsen. Nya regler för bedömning av arbetsförmåga Förutom det att regelverket för ersättning ändrats med tidsbegränsning och sänkning av ersättningsnivåerna, har det införts nya regler om bedömning av arbetsförmågan. Dessa regler ( rehabiliteringskedjan ) är själva grunden för rätten till sjukpenning och därför av central betydelse i det fackliga arbetet. Vilken typ av arbete som Försäkringskassan prövar mot, beror på hur länge du varit sjuk. Både din aktuella sjukperiod och gamla sjukperioder räknas. Sjukdag 1-90: Kan du gå tillbaka till ditt vanliga arbete, eventuellt med tillfällig anpassning? Sjukdag 91-180: Kan arbetsgivaren omplacera dig till något annat arbete hos sig? Om du inte kan hitta arbete på arbetsplatsen eller om frågan inte är utredd, så kan Försäkringskassan ta initiativet till ett kontaktmöte med Arbetsförmedlingen. Du kan ha kontakt med Arbetsförmedlingen och ha kvar din sjukpenning (och din anställning förstås). Från och med sjukdag 181: Kan du försörja dig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig? Sjukpenning beviljas om du vid sjukdag 180 helt klart kommer att kunna återgå till arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare och har en tydlig tidplan för detta. Tänk på att sjukdagar från olika sjukperioder läggs samman. Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan enligt ett visst steg kan därför komma tidigare i en sjukperiod. Därför är det viktigt att begära besked från Försäkringskassan om vilket steg i rehabiliteringskedjan som är aktuellt i det nya sjukfallet. Denna information behövs även för arbetsgivarens arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete och den fackliga bevakningen av att det verkligen sker!! Sammanläggningsregel vid arbetsförmågebedömning Försäkringskassan ska alltså pröva din arbetsförmåga enligt ett visst tidsschema. Också för detta gör Försäkringskassan en sammanläggning bakåt, men bara av dagar från och med den 1 juli 2008. Sammanläggningen bryts först när du har för värvsarbetat minst 90 dagar. Alla diagnoser räknas och alla ersättningsdagar räknas som hela dagar, även om du bara har haft ersättning på deltid. Ersättningar som läggs ihop är sjukpenning, rehabiliteringspenning och förebyggande sjukpenning. Dagar med sjuklön från arbetsgivaren läggs ihop om du fått sjukpenning direkt efter, inte annars. Karensdagen räknas inte med i sammanläggningen. Den sammanläggningsregel som gäller för ersättningen har vi redan gått igenom. Du hittar den på sid 9. 12 blankettguiden

Åter till arbetet arbetsanpassning och rehabilitering Om arbetsgivaren och facket Arbetsgivaren har enligt lag ansvaret för det förebyggande arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. När det gäller arbetsanpassning och rehabilitering ska arbetsgivaren bland annat ha en organisation och rutiner för hur den verksamheten ska bedrivas. Se Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1. Till arbetsgivarens skyldigheter hör att göra regelbundna genomgångar av sjukfrånvaron på arbetsplatsen och att upprätta och årligen revidera handlingsplaner och den arbetsmiljö- och rehabiliteringspolicy som ska finnas på arbetsplatsen. Observera att skyddsombud/skyddskommittén har lagstadgad rätt att vara med i allt arbetsmiljöarbete. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att samverka med den lokala fackliga organisationen. Det gäller även i frågor som rör enskilda anställda, det vill säga individärenden. Viktigt att komma ihåg är att det bara är den enskilda medlemmen som har rätt att motsätta sig facklig medverkan. Ingen annan får hindra facklig representant från att vara med! Utlåtande från arbetsgivaren Från och med den 1 januari 2009 kan Försäkringskassan begära att du som är sjukskriven själv begär ett utlåtande från arbetsgivaren om möjligheter till arbetsanpassning eller omplacering på den egna arbetsplatsen. Det är viktigt att Försäkringskassan får in detta underlag både för att bedöma rätten till fortsatt sjukpenning men även för att se till att du får rätt arbetsanpassning och andra insatser. Om arbetsgivaren nekar att utfärda detta utlåtande ska Försäkringskassan själv begära uppgifterna. Utlåtandet ska skrivas på en särskild blankett (se bilderna på sid 14). Tänk på att det finns en uppenbar risk att arbetsgivaren skriver ett utlåtande med innebörden att du inte har någon arbetsförmåga som kan tillvaratas i verksamheten. Förutom att ett sådant utlåtande kan få till följd att sjukpenningen dras in så kan det komma att användas mot dig i en uppsägningstvist i ett senare skede. Det är därför viktigt att facket är med och bevakar att utlåtandet stämmer med verkliga förhållanden och att innebörden av utlåtandet inte är oklart. Har arbetsgivaren till exempel kontrollerat möjligheter till arbete inom hela sin verksamhet (gäller både arbetar- och tjänstemannasidan)? Fackliga arbetsuppgifter när det gäller arbetsgivarens utlåtande Bevaka så att utlåtandet stämmer med verkliga förhållanden. Om skyddsombudet/facket inte delar arbetsgivarens uppfattning så bör det lämna ett eget skriftligt yttrande till Försäkringskassan i god tid. Spara alltid kopia av ett sådant yttrande. Använd checklistan som du ser på sid 15. Om arbetsgivaren i utlåtandet anger att åtgärder kan vidtas och/eller om skyddsombudet/facket anser att åtgärder kan vidtas bevaka att detta sker. Skyddsombudet kan göra framställan enligt 6 kapitlet 6a arbetsmiljölagen. Facket kan också begära förhandling enligt 10 medbestämmandelagen för att begära att åtgärder ska ske. Var noga med att den fackliga representanten har behörighet att företräda medlemmen i frågor som gäller arbetsskyldighet och omplacering. En fallgrop kan vara att skyddsombudet tar del av arbetsgivarens omplaceringsförslag i utlåtandet till Försäkringskassan, men att frågan inte förhandlas med den fackliga företrädaren som är behörig att företräda medlemmen i frågor som gäller arbetsskyldighet och omplacering. Det kan vara bra att skyddsombudet biträder förhandlaren. Facklig checklista för återgång i arbete LO och förbunden har tagit fram en checklista som ska användas när en medlem behöver stöd för att återgå i arbete hos arbetsgivaren. Antingen till sina tidigare arbetsuppgifter eller till nya. Det är viktigt att checklistans alla steg gås igenom, både före och i samband med arbetsgivarens utlåtande till Försäkringskassan. Checklistan ser likadan ut i alla förbund. Det som skiljer är respektive förbunds logotyp, högst upp i vänstra hörnet. Det exemplar utan logotyp som vi visar här i Blankettguiden är den som finns sist i LOs och förbundens skrift Åter till arbetet 2.0. Glöm inte att även medlemmen ska ha en kopia. Facket ska vara med! Du som är försäkringsråd givare är en del i ett fackligt lag på arbetsplatsen. Skyddsombudet har en central roll när det gäller att hjälpa och stödja medlemmarna och kanske är det du som har båda uppdragen. Men arbetsanpassning och rehabilitering inklusive den omplaceringsutredning som kan komma att behöva göras är inte bara en enskild förtroendevalds uppgift. Medlemmen väljer själv vem hon/han vill ha som facklig stöd- och kontaktperson. Men i bakgrunden måste hela det lokala facket vara med! Det kan behöva förhandlas med arbetsgivaren och då är måste någon med förhandlingsmandat vara med. Det kan exempelvis vara klubb-/sektionsordförande eller ombudsman på avdelningen som behöver kopplas in. Läs mer i LOs och förbundens skrift Åter till arbetet 2.0 (se faktarutan på sid 6)! blankettguiden 13

Arbetsgivaren ska samråda med dig som är sjukskriven om utlåtandet. Det är viktigt att även facklig företrädare är med. Använd checklistan (se sid 15) som underlag. Om du och facket inte är överens med arbetsgivaren skicka in eget skriftligt utlåtande (checklistan på sid 15 skicka in den ifylld). Blanketten för arbetsgivarens utlåtande finns på www.forsakringskassan.se/pdf-blankett/7451.pdf 14 blankettguiden

Skaffa den här blanketten med ditt förbunds logotyp från förbundet! Använd separat papper om ifyllnadsraderna inte räcker till. En ifylld checklista är ett underlag också för den fackliga representant som ska företräda medlemmen vid en eventuell tvist. blankettguiden 15

Att tänka på om du blir sjuk Det är bra om du tidigt börjar tänka på vad som behövs för att du ska kunna komma tillbaka till arbetet: Arbetsgivaren är skyldig enligt arbetsmiljölagen att utreda och pröva alla möjligheter för att du ska kunna komma tillbaka. Visserligen betyder det inte att arbetsgivaren ska skapa nya jobb eller ta jobb från andra men det finns ju andra möjligheter. Var aktiv och kom med idéer och förslag själv. Diskutera med facket, så har du ett bollplank och källa till fler idéer och förslag. Ett tips: Du vet säkert vad det är som du inte klarar av att jobba med. Koncentrera dig på att hitta vad du kan och var tydlig med detta till arbetsgivaren. Behövs hjälpmedel eller annat för att du ska kunna arbeta, säg det. Om det är en arbetsskada/arbetssjukdom, glöm inte att göra arbetsskadeanmälan tillsammans med facket och arbetsgivaren. Behöver ditt läkarintyg (bilden på sid 10) kompletteras? Följande kan behöva förtydligas. Hur stor är omfattningen av arbetsoförmågan och hur yttrar den sig konkret? Har du arbetsoförmåga i förhållande till sina tidigare arbetsuppgifter, arbetsplatsen eller arbetsgivarens hela verksamhet? Om det blir fråga om omplacering Omplaceringsfrågan kan bli aktuell snabbt, beroende på var i rehabiliteringskedjan som Försäkringskassan har räknat ut att du befinner dig. Omplacering är en arbetsrättslig fråga, och därför ska facket alltid vara med! Men tänk på att det är skillnad på en vanlig omplacering och omplacering vid sjukdom. Vid sjukdom måste arbetsgivaren erbjuda dig en annan arbetsuppgift och du ska svara ja eller nej. OBS! Tala alltid med facket innan du eventuellt svarar nej. Detta är mycket viktigt. Förstärkt anställningsskydd vid sjukdom Arbetsgivaren får inte säga upp dig på grund av sjukdom. Du har ett förstärkt anställningsskydd enligt lag. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att utreda och pröva alla möjligheter till arbetsanpassning och omplacering först. Idéer och förslag måste prövas i verkligheten och inte bara på papperet. Det är bara om det är fullständigt klarlagt att du inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren som en uppsägning är giltig. Om Försäkringskassan drar in din ersättning Försäkringskassan kan göra två saker, beroende på vilken typ av ersättning som du har. Om du har sjukpenning och Försäkringskassan bedömer att du har arbetsförmåga, kan du få besked om att din sjukpenning dras in. Det finns också nya regler om sjukersättning ( förtidspension ) som går ut på att tidsbegränsade sjukersättningar bara ska förlängas i undantagsfall. Kontakta facket om du får ett förhandsbesked (ungefär en månad i förväg) om att Försäkringskassan tänker dra in din sjukpenning eller inte bevilja förlängning av din tidsbegränsade sjukersättning. Om arbetsgivaren inte har prövat allt gå tillbaka till arbetsplatsen, ställ dig till förfogande för arbete och begär lön. Om arbetsgivaren vägrar att ta emot dig, gå till Arbetsförmedlingen och kontakta självklart också facket. Sjukersättning Om Försäkringskassan bedömer att din arbetsoförmåga är stadigvarande/ varaktig kan kassan på eget initiativ eller efter ansökan från dig besluta att byta ut din sjukpenning mot sjukersättning eller aktivitetsersättning. För personer i åldrarna 19 till och med 29 år heter ersättningen aktivitetsersättning. Personer i åldrarna 30 till och med 64 år kan beviljas sjukersättning. Regeländringar som gäller sjukersättning Tidigare fanns en möjlighet att få tidsbegränsad sjukersättning. Denna ersättningsform ska dock fasas ut och nya tidsbegränsade sjukersättningar beviljas inte efter den 1 juli 2008. Den som redan har tidsbegränsad sjukersättning kan få den förlängd en gång, men längst till och med december 2012. Sjukersättning kan du enligt de regler som gäller sedan den 1 juli 2008 bara få om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden. För aktivitetsersättning gäller än så länge det tidigare kravet på varaktig nedsättning. Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan beviljas i form av hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Så fyller du i blanketten Denna blankett är den som gäller sedan den 1 juli 2008. Reglerna skärptes då och sjukersättning beviljas numera endast om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt i princip för all framtid i alla arbeten på arbetsmarknaden. Den nya blanketten är kortare än den som gällde tidigare. Ifyllnadsavsnitten är 11 i stället för 24. Det är visserligen en förenkling men nackdelen är att avsnitt som kan vara viktiga för den försäkrade saknas. Blanketten bör därför fyllas i med eftertanke och i de flesta fall kompletteras med en bilaga. Det går bra att skriva för hand på ett vanligt papper. Det viktiga är att du får med all information! Var särskilt uppmärksam på följande avsnitt på blanketten: 3. Behandlande läkare Här ska du skriva namnet på den eller de läkare som känner ditt sjukfall bäst och som därför kan förväntas ge ett utförligt läkarutlåtande. Ett tips är att du redan vid ansökningstillfället bifogar läkarutlåtande. Läs igenom utlåtandet noga själv. Beskriver det din situation på ett rättvisande sätt? Om inte, se till att ändringar sker och/eller bifoga en förklaring till vad du anser är felaktigt. 5. Anledningen till att din arbetsförmåga är nedsatt Frågan gäller varför din arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till din vanliga arbetsförmåga. Under avsnitt 2 på blanketten har du kanske ansökt om exempelvis halv sjukersättning. Redovisa då till exempel att du i ditt vanliga arbete kan fortsätta att arbeta halvtid förutsatt att du får halv sjukersättning. Redovisa vilka arbetsuppgifter du nu utför och vilka du skulle kunna utföra framöver och i vilken grad. Det ska helst vara realistiska bedömningar och inte 16 blankettguiden

grundas för mycket på dina förhoppningar. Tänk på att inte ange en högre återstående arbetsförmåga än vad du innerst inne tror dig om att klara av. Du bör ju kunna klara av att arbeta på den nivån fram till ordinarie pensionsålder (förutsatt att ingen försämring sker eller annat tillstöter). Ange också om behov finns av hjälpmedel ska ansökas om! för att kunna utföra arbetet. Beskriv vilka besvär/skador som du har som hindrar dig från att arbeta helt eller delvis och från vilken tidpunkt. Om du har skador till följd av olycksfall ska skadedagen anges. Redovisa samtliga besvär/krämpor. Det är viktigt att du anger vilka besvär som är arbetshindrande och omfattningen av dessa. Besvär och krämpor som inte påverkar din arbetsförmåga ska omnämnas, men redovisas separat som besvär som inte hindrar dig från att arbeta. (Se våra kommentarer om vad som anges under ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen vad avser skada/sjukdom.) I många fall är arbetsoförmåga en följd av att du har skadats av ditt arbete i form av olycksfall eller arbetssjukdom. Vid arbetsskada anses skadan ha visat sig vid den tidpunkt då du första gången sökte vård. För arbetssjukdom kallas detta visandedagen. Vid olycksfall är det den dag då skadan hände. Om du har fortsatt att arbeta trots besvär kan detta ha förvärrat besvären. Därför kan det också bli aktuellt att ange en annan tidpunkt då arbetsförmågan blivit nedsatt i betydande grad. Detta kan ha visats exempelvis vid ett nytt läkarbesök med sjukskrivning som följd. Glöm inte att vid arbetsskada beskriva vad det är som har skadat dig, exempelvis monotont eller tungt arbete. Att tänka på vid ansökan om sjuk ersättning Om du ska kunna beskriva det som krävs under avsnitt 5 på blanketten räcker de tre skrivraderna inte till. Kryssa därför i att upplysningar lämnas i en bilaga. När du skriver bilagan beakta ovanstående tips. Ansök om arbetsskadelivränta om du beviljas sjukersättning på grund av en arbetsskada. Sjukersättning innebär ju att du gör en inkomstförlust i förhållande till om du kunnat fortsätta arbeta. Läs mer om arbetsskadelivränta i kapitlet Arbetsskada i denna blankettguide! Behöver du bostadsbidrag (BTP), ansöker du om det separat, på en särskild blankett som du får på Försäkringskassan. Glöm inte att skicka en kopia av Försäkringskassans beslut om sjukersättning (eller aktivitetsersättning) till AFA Försäkring. Du har rätt till månadsersättning från AGS som komplement till sjuk-/ aktivitetsersättningen vars ersättningsnivå är så låg som 64 procent av SGI. Så ser den nya tvåsidiga ansökningsblanketten för sjukersättning ut. Skrivutrymmet är begränsat, så i de flesta fall behöver du skriva på ett separat papper som du skickar in som bilaga. Kryssa i rutorna i avsnitt 5 och 10 att du lämnar bilaga! Sjukersättningsblanketten hittar du på www.forsakringskassan.se/pdf-blankett/3030.pdf. För unga (19-29 år) gäller aktivitetsersättningsblanketten som finns på www. forsakringskassan.se/pdfblankett/5007.pdf. blankettguiden 17

arbetsskada Om du blir skadad på eller av jobbet ska du alltid göra arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och till AFA Försäkring. Instruktionerna under detta avsnitt gäller dessa blanketter. Uppgifterna i en noggrant ifylld arbetsskadeanmälan kan också användas som ett redskap i det systematiska arbetsmiljöarbetet på företaget för att förhindra framtida skador. Ersättningar i korthet Från försäkringskassan För att få ersättning ska du hos Försäkringskassan ansöka om ersättning samt göra anmälan till AFA-Försäkring och, vid arbetssjukdom, även fylla i vållandeutredningsblankett. En annan viktig blankett är Läkarutlåtande för bedömning av anmäld arbetsskada. Försäkringskassan administrerar den lagstadgade LAF-försäkringen (LAF = lagen om arbetsskadeförsäkring). För säkringskassan prövar frågan om arbetsskada alltså frågan om du varit utsatt för skadlig inverkan och samband mellan denna och arbetsoförmågan först om du: har en bestående arbetsoförmåga, eller en arbetsoförmåga som bedöms vara i minst ett år framåt, och om arbetsoförmågan medför att du gör en inkomstförlust på minst en femtondel (7 procent) i förhållande till din tidigare lön. Arbetsoförmågan och inkomstförlusten behöver inte vara lika stor hela tiden, dock minst en femtondel (1/15). Exempel: om du får sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare: sjukbidrag/förtidspension) helt eller delvis, eller om du måste byta till ett lägre betalt arbete, eller om behandlande läkare intygar att du kommer att vara sjuk i minst ett år framåt. Det är alltså inte från LAF som du får ersättning under den akuta sjuktiden efter en arbetsskada utan du får sjukpenning från den allmänna sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring, AFL. Från LAF kan du få livränta enligt exemplet ovan! Från AFA Försäkring TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, är den kompletterande arbetsskadeförsäkring som ligger i kollektivavtalet. Reglerna för vilka ersättningar som betalas och vid vilken Utred och anmäl allt! Tillbud en varningssignal Massor av händelser på våra arbetsplatser är nästan arbetsskador. En sekund till, en millimeter till och någon skulle ha blivit skadad. Tillbuden är viktiga fingervisningar om att arbetsmiljön inte är fullt så säker som den borde vara. Som tillbud vill vi också räkna in att man går omkring och har ont och värken kan antas bero på arbetet. Det utgör på sikt en risk för att belastnings-/förslitningsskada ska uppstå. Hanteringen av tillbud hör till det praktiska skyddsarbetet på arbetsplatsen. Varje arbetsplats bör därför ha någon form av rutiner för tillbudsanmälan, dokumentation och uppföljning av tillbud. Anmäl alltid tillbud till arbetsledningen och skyddsombudet! LO har tagit fram en utredningsmall i fickformat, Tillbud och olycksfall på jobbet. Hämta den från www.lo.se eller beställ från LO-distribution, tel 026-24 90 26, fax 026-24 90 10, e-post lo@strombergdistribution.se. Utredningsmallen är tidpunkt beror på typen av arbetsskada. Några exempel: Vid olycksfall i arbetet får du full ersättning från TFA för inkomstförlust om skadan medför sjukskrivning i minst 15 dagar. Du kan också få andra ersättningar, till exempel för sveda och värk, kostnader samt kvarstående besvär. Vid färdolycksfall lämnas inte ersättning för inkomstförlust. Du får då söka ersättning för inkomstförlust från ägaren och/eller ägarens försäkring, om tåg, spårvagn eller flyg varit inblandat, från den som vållat personskadan, till exempel fastighetsägare eller väghållare som inte halkbekämpat i tid. TFA lämnar ersättning för övriga skadeföljder, till exempel för sveda och värk. OBS! Det är dock mer förmånligt att vända sig direkt till ovanstående. Vid färdolycksfall då trafikförsäkringspliktigt fordon varit inblandat får du söka ersättning från fordonets trafikförsäkring, eftersom TFA inte lämnar någon ersättning alls för denna typ av skador. Vid arbetssjukdom lämnar TFA ersättning för kostnader och kvarstående besvär. För inkomstförlust samt sveda och värk krävs dock visat vållande enligt den så kallade vållandeparagrafen i TFA-villkoren. Förutsättningen är att skadan är godkänd av Försäkringskassan eller av AFA Försäkring enligt ILO-listan. Vållandeparagrafen innebär att du måste kunna visa att arbetsgivaren vållat skadan för att få resterande ersättning för inkomstförlust, alltså ersättning utöver den vanliga sjukpenningen och AGS-ersättningen. Från den 1 maj 2003 gäller dessutom att du bara kan få ersättning för sveda och värk vid arbetssjukdom om TFAs Vållandenämnd har slagit fast att arbetsgivaren vållat skadan. gratis men frakt och expeditionskostnader tillkommer. Använd utredningsmallen för att förebygga olycksfallsskador men även som underlag vid arbetsskadeanmälan! Det räcker med att det finns en risk för skada den ska utredas direkt, oavsett om det inträffat ett tillbud eller inte. På åtskilliga arbetsplatser finns blanketter för detta! När skadan har hänt Oavsett om skadan leder till sjukskrivning eller inte: Alla personskador på arbetet eller färdolycksfall ska anmälas! Både facket och samhället som helhet behöver korrekt statistik om antal och typ av arbetsskador. Särskilt arbetssjukdomarna, till exempel belastnings-/förslitningsskadorna, är underrapporterade. Det är mycket viktigt att alla arbetssjukdomar anmäls! Anmälan är ett viktigt led i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, för att förebygga arbetsskador enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift. 18 blankettguiden

SKAFFA LOs SKADEHANDBOK! Reglerna för ersättning vid arbetsskada är mycket omfattande. Det är omöjligt att beskriva dem på det begränsade utrymmet här i Blankettguiden. En sammanfattning av regelverket för bedömning och ersättning av arbetsskador finns i LOs Grundbok för försäkringsrådgivare. Det bästa är dock att du också skaffar LOs Skadehandbok. Du kan du beställa den från LO-distribution, tel 026-24 90 26, fax 026-24 90 10, e-post lo@strombergdistribution. se. Den femte upplagan av Skadehandboken utkom 2008. Skadehandboken kostar 40 kronor och frakt- och expeditionskostnader tillkommer. Anvisningar för hur du fyller i blanketten finns på sid 21 22. Det är mycket viktigt att alltid fylla i och skicka in LAF-blanketten till Försäkringskassan vid arbetsskada. LAF-blanketten första sidan blankettguiden 19

LAF-blanketten andra sidan Överst på denna sida ska du kryssa vilken typ av arbetsskada som anmälan gäller. Om det är ett olycksfall, fortsätter du att fylla i uppgifterna på denna sida. Vid arbetssjukdom, går du direkt vidare till blankettens tredje sida. 20 blankettguiden

Anmälan om arbetsskada så fyller du i LAF-blanketten Blanketten finns hos facket och arbetsgivaren samt på Försäkringskassan. Du kan också hämta hem den till din egen dator från Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se/ pdf-blankett/9210.pdf. Ersättning ansöker du om separat, på en annan blankett läs mer på sid 24 26. Vem är den skadade (1) Under punkt 1.11 frågas efter huvudsakliga arbetsuppgifter, alltså vad du normalt arbetar med. Detta är viktigt, om skadan hände när du utförde andra arbetsuppgifter än de vanliga. Typ av arbetsskada (3) Denna del av blanketten kan skapa problem! Gränsdragningen mellan exempelvis färdolycksfall vid resa till och från arbetet och olycksfall i arbetet kan vara oklar. Var du framme på arbetsplatsen när olyckan hände till exempel om du halkar på en parkeringsplats som tillhandahålls av arbetsgivaren torde skadan klassas som olycksfall i arbetet. Rådgör med huvudskyddsombudet eller arbetsgivaren om du är osäker! Detta har inte betydelse för Försäkringskassans prövning men är av vikt när AFA Försäkring prövar skadan enligt TFA-villkoren. Vid färdolycksfall lämnas ingen ersättning för inkomstförlust från TFA. Det gäller att rikta krav mot någon som rår för olyckan. Det kan vara ett trafikförsäkringspliktigt fordon, tåg, spårvagn eller en enskild eller kommun eller arbetsgivaren som inte har halkbekämpat. Skada under resa i tjänsten är alltid olycksfall i arbetet. Oklarhet kan råda i gränsdragningen mellan arbetssjukdom och olycksfall i arbetet (exempelvis vid förlyftningsskador). Vid förlyftningsskada är det viktigt att redovisa bördans tyngd och om något oväntat hände vid lyftet. Exempel: Om vårdtagare vid lyft ur rullstol plötsligt håller sig kvar i rullstolen, då hände något oväntat och då bör det anmälas som olycksfall. Det räcker inte med att skriva att vid lyft av vårdtagare fick jag ont i ryggen. Undvik alltid att lyfta utan hjälpmedel! Om bördan var oväntat tung bör det anmälas som olycksfall. Hur gick olyckan till? (4) Här anges var skadan inträffade inomhus eller utomhus samt sysselsättningen när skadan inträffade. Vid punkt 4.3 ska händelseförloppet beskrivas. Här är det mycket viktigt att så klart och tydligt som möjligt beskriva vad som har hänt. Hur gick det till? Vad gick på tok? Komplettera gärna med skiss, foto eller dylikt. Vid färdolycksfall beskrivs också plats och färdsätt samt varför olyckan hände, till exempel på grund av bristande sandning på övergångsställe. Det räcker inte med att det hände. I avsnitt 4.5 och framåt frågas efter maskiner, redskap, kemikalier eller dylikt som eventuellt var inblandade i olyckan. Fyll i noga allt vad du vet om maskinen, kemikalien och så vidare samt bifoga produktblad, ritningar, foton, skisser eller annat som kan förtydliga. Uppgiften är viktig för tillverkare och importörer så att framtida skador kan förebyggas. Punkt 4.6 är det viktigt att du fyller i så detaljerat som möjligt. Exempel: Anser du att skadan berodde på personalbrist ange detta! Ange också varför det rådde personalbrist. Här är det också lämpligt att ange om arbetsgivaren brustit i sitt arbetsmiljöansvar, till exempel vad gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet eller följa andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Detta är av betydelse för den TFA-anmälan som du också ska skriva och skicka in till AFA Försäkring. Vad har orsakat sjukdomen? (5) Fyll i så utförligt som möjligt. Använd LOs Skadehandbok (del 3, Utredningstips och andra praktiska råd) som hjälp beträffande vad som är viktigt att tänka på vid arbetssjukdom. Under punkt 5.3 finns ett antal kryssrutor. Tänk på att rutorna 1-5 oftast kan kombineras med ruta 6, det vill säga Annan orsak. En orsak att fylla i där kan vara att arbetsgivaren inte har beaktat tidigare inträffade skador och inte heller arbetat med att förebygga skador enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM eller föreskriften Belastningsergonomi. Uppgifterna är viktiga för att kunna förebygga men också vad gäller rätten till ersättning för inkomstförlust och sveda och värk från TFA vid arbetssjukdom. (Se LOs Skadehandbok om vållande som förutsättning för vissa viktiga ersättningar vid arbetssjukdom.) Skadans omfattning (6) Under denna rubrik anges vilken kroppsdel som blev skadad, vilken typ av skada det är, till exempel skelettskada, stukning/vrickning/sträckning, tandskada, olycksfall. Observera att alla personskador ska räknas upp stora som små. En till synes obetydlig skada blir ofta förbisedd, såväl vad gäller behandling som ersättning. Om den omnämns först senare, kan det bli svårt att få den accepterad som arbetsskada. Åtgärder för att förhindra att skadan upprepas (7) Se till att denna ruta fylls i ordentligt, bland annat med: Vilka åtgärder ska genomföras omgående för att förebygga nya skador? Vilka åtgärder ska genomföras på sikt? Gör tillägg på blanketten och ange tidpunkt för när åtgärden ska vara vidtagen. Att fylla i denna ruta fungerar som ett avtal med arbetsgivaren. Om avtalet inte följs, kan det numera beträffande arbetssjukdomar (fram till den 1 maj 2001 även för olycksfall) innebära att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig anses vållande för kommande skador. blankettguiden 21