Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Gamla Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län, varav Stockholm är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Gamla bor drygt 60 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet minska med 0,9 % (559 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar både en minskning och en ökning i åldersgrupperna. En minskning förväntas ske i åldersgrupperna 7-19 år, 20 39 år och 80 år och äldre. Tab 1. Antal invånare i Gamla 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr (%) 0 6 3 669 3 796 127 3,5 7 19 6 522 6 011-511 -7,8 20 39 22 772 21 833-939 -4,1 40 64 21 357 22 212 855 4,0 65 79 5 915 6 003 88 1,5 80 w 3 647 3 467-179 -4,9 Totalt 63 883 63 323-559 -0,9 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Gamla en lägre andel barn och ungdomar men något högre andel 80 år och äldre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Gamla och Stockholms län. Åldersklass 2002 Gamla 2006 Gamla 2002 SLL 2006 SLL 0 6 5,7 6,0 8,0 8,2 7 19 10,2 9,5 15,7 15,5 20 39 35,6 34,5 30,3 29,3 40 64 33,4 35,1 32,0 33,0 65 79 9,3 9,5 9,6 9,6 80 w 5,7 5,5 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla ogynnsamma levnadsvanor för hälsan. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Gamla Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Gamla har en mycket lägre andel bara förgymnasial utbildning (folk/grundskola) än i jämförelse med genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Gamla och Stockholms län. Högst förgymn.utbildn Utländsk 1 bakgrund Gamla 13,6 13,8 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Gamla är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Gamla anser lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Gamla 66 SLL 66 Min Max 56-79 Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Gamla är andelen kariesfria 3- och 19-åringar högre än genomsnittet i länet, speciellt för 19-åringarna. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Gamla och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Gamla 94,6 30,2 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Medellivslängd lägre för män Medellivslängden för männen är lägre än länets genomsnitt. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Gamla och Stockholms län. Kvinnor Män Gamla 81,9 76,6 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Lägre genomsnittligt antal sjukdagar Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Gamla är lägre än länets genomsnitt. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Gamla och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Gamla 21 11 16 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Något högre andel manliga förtidspensionärer Andelen manliga förtidspensionärer i Gamla är något högre än länets genomsnitt. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Gamla och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Gamla 14 13 14 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Andelen i Gamla som anser att de har får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning är lägre än genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården 71 75 50 Gamla SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Gamla. Li ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Gamla finns följande utbud av vård och tandvård Curera Din VC vid Hornstull, Söderdoktorn, Södermalms husläkarmottagning, Rosenlunds VC och Jourmottagningen Västra Södermalm. Kvälls- och nattpatrull. Läkarinsatser i hemsjukvård och i särskilt boende, kvälls- och nattpatrull Munkbrons MVC Ekens barnmorskemottagning, Ekens BVC Södermalms UM, Stadsmissionens UM Sjukgymnastik Arbetsterapi Fotvård Den geriatriska vården för invånarna i Gamla bedrivs på Rosenlunds sjukhus Psykiatrisk vård för vuxna och för barn och ungdomar finns på Södermalm. Under jourtid hänvisas vuxna till Centraljouren på Grindhuset, Rosenlund. Patienter med beroendeproblem hänvisas till Maria beroendecentrum. Inom stadsdelen finns sammanlagt 56 specialistläkare fördelade på följande specialiteter: 4 kirurgiska sjukdomar, 1 barn, 12 gynekologi, 3 hud, 10 invärtes medicin, 1 ortopedi, 1 urologi, 2 öron, näs och hals, 4 allmän medicin, 21 psykiatriker, 1 ögon. I området finns Folktandvården Stockholms läns AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Gamla gjorde år 2002, 474 480 antal öppenvårdsbesök. Det innebar 7 427 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Gamla / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 213 098 3 336 3 468 Geriatrik 10 835 170 50 Psykiatri 65 839 1 031 604 Akutsjv. 184 708 2 891 2 539 Totalt 474 480 7 427 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Gamla hade förra året 10 018 slutenvårdstillfällen. Det var 157 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Gamla / SLL /1000 inv 1000 inv Geriatrik 1 074 17 13 Psykiatri 962 15 13 Akutsjv 7 982 125 119 Totalt 10 018 157 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Gamla är andelen som besökt tandvården lägre än länets genomsnitt, speciellt för 3-åringarna. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Gamla 84,8 87,9 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Gamla. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 1 073 Mkr, dvs 1 7127 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Gamla s befolkning uppgick förra året till 1 073 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Gamla. Vårdområde MKr Gamla Primärvård 166 Geriatrik 99 Psykiatri 158 Akutsjukvård 486 Läkemedel 146 Övrigt 18 Totalt 1 073 Kostnaden var 17 127 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkningar av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högrekostnad per invånare och per patient för boende i Gamla. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftleds- Totalkost- Kr/inv Kr/pat fraktur Gamla nad tkr 18 992 3 356 131 888 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 62 127 3 545 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare som genomsnittet för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård år 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr 52 636 9 302 Gamla SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre för Gamla. Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr 29 340 5 185 Gamla SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Gamla finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Gamla Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) med sex stadsdelar (inklusive Skarpnäck) i södra Stockholm Samverkansöverenskommelse om äldre och vissa funktionshindrade mellan Stockholms stad och SLL Samverkansavtal mellan försäkringskassans lokalkontorsområde Globen och Södermalm och södra Stockholms sjukvårdsområde. Samverkansavtal om ungdomsmottagning Uppsökande verksamhet för tandvård 11
Om Gamla Gamla är en innerstadsdel med gamla hus, smala gränder och miljöer från 1600-talet till det nya barnrika Södra Stationsområdet. Stora genomfartsleder t ex Södertunneln, Söder Mälarstrand samt tunnelbana, pendeltåg och järnväg genomkorsar stadsdelen. Götgatan utgör gräns mot stadsdelen Katarina-Sofia i öster och mot norr vetter stadsdelen mot Mälaren och Östersjön. Mer information finns på stadsdelens hemsida. Sammanfattning I Gamla bor drygt 60 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen minska med 0.9%. (559 personer). Gamla har en lägre andel barn och ungdomar. Genomsnittlig andel med enbart förgymnasial utbildning är mycket lägre än länets genomsnitt liksom invånare har utländsk bakgrund. Lägre medelslivslängd för män, genomsnittligt antal sjukdagar motsvarar länets genomsnitt samt något högre andel manliga förtidspensionerade. Andelen som anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning är lägre än genomsnittet för länet. Befolkningen i Gamla gjorde år 2002, 474 480 antal öppenvårdsbesök. Det innebar 7 427 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Gamla hade förra året 10 018 slutenvårdstillfällen. Det var 157 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Gamla var 1 073 Mkr. Kostnaden per invånare är 16 807 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12