Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rapport: Utvärdering av hembesök och uppsökande verksamhet med brand och säkerhetsvärdar eller brandinformatörer Januari 2012, Markör Marknad och Kommunikation Markör Örebro Kungsgatan 1 701 47 Örebro Fax: 019-16 16 17 Markör Stockholm Virkesvägen 24 120 30 Stockholm Fax: 08-716 83 81 Telefon: 019-16 16 16 info@markor.se markor.se

Uppdrag: Utvärdering av hembesök/uppsökande verksamhet 2011 Beställare: Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) Kontaktperson MSB: Alexandra Johansson Projektledare Markör: Roger Söderkvist/Sofia Palmér Datainsamlingsperiod: November-december 2011 Markör Marknad och Kommunikation AB Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör AB 2 (71)

Innehåll 1. Undersökningens bakgrund... 4 2. Undersökningens genomförande... 6 3. Disposition... 9 4. Resultat kvantitativ undersökning... 10 4.1 Bakgrundsfrågor... 10 4.2 Kunskaper i brandsäkerhetsfrågor... 13 4.3 Attityder i brandsäkerhetsfrågor... 19 4.4 Beteende i brandsäkerhetsfrågor... 25 4.5 Upplevelse av hembesöket... 28 4.6 Information i brandsäkerhetsfrågor... 35 5. Resultat kvalitativ undersökning... 36 5.1 Stockholm... 36 Brandinformatörer/brandmän... 36 5.2 Malmö... 40 Brandinformatörer/brandmän... 40 De boende... 48 5.3 Göteborg... 54 Brandinformatörer/brandmän... 54 De boende... 61 6. Summering och analys per region... 66 6.1 Stockholm... 66 6.2 Malmö... 66 6.3 Göteborg... 67 7. Rekommendationer till modell för utvärdering av hembesöksverksamhet... 69 8. Summerande slutdiskussion... 69 8.1 Markörs rekommendationer... 70 Markör AB 3 (71)

1. Undersökningens bakgrund MSB har i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. MSB ska bland annat pröva och stödja lämpliga arbetsformer för en förbättrad kommunikation med grupper som kan ha särskilda behov av riktade informationsinsatser, exempelvis i områden med stor andel nyanlända invandrare eller till andra personer med begränsade kunskaper i svenska språket. Olika kommunikationsstrategier används för att nå fram till den enskilde med brandskyddsinformation, speciellt grupper som har särskilda behov. För att uppnå ett stärkt brandskydd för den enskilde behövs också riktade kommunikationsinsatser. Det har mot detta som bakgrund genomförts olika kommunikationsinsatser i de tre storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm. Den nu genomförda studien avser dels att utvärdera dessa insatser och dels att ge underlag för en fortsatt utvärderingsmodell av liknande insatser. Arbetet i har i de tre storstäderna bedrivits på liknande sätt, men ändå med variationer och med olika omfattning. Beskrivningarna nedan är hämtade från MSBs interna dokumentation över genomförandet och avser inte i någon omfattning Markörs utvärdering av det faktiska genomförandet. Malmö (Räddningstjänsten Syd) Räddningstjänsten Syd i ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö, hade som mål att genomföra 15 000 hembesök under 2010. En gemensam metod togs fram som personalen utbildades i. Målet med hembesöken var att säkerhetsmedvetandet skulle öka hos de boende så att de fick en säkrare hemmiljö med betoning på brandskydd. I stadsdelen Rosengård genomfördes besöken av flerspråkiga brand- och säkerhetsinformatörer med interkulturell kompetens. Vid hembesöken kontrollerades att brandvarnaren fungerar. Saknades brandvarnare fick hemmet en sådan. Vidare testades också de enskildas kunskapsnivå och beteendemönster utifrån olika scenarion med brand i hemmet. Erfarenheterna visade att de som fick besök var positiva till att räddningstjänsten kom. Hembesöken utfördes året runt och utvärderades kvartalsvis. Utvärderingarna gav bl.a. kunskap om hur täckningen av brandvarnare ser ut, vilken kunskap som människor hade och vilken riskbild som fanns i olika delar av regionen. Stockholm I november 2009 startade förbundet ett projekt med brand- och säkerhetsvärdar i Järvaområdet. Brand- och säkerhetsvärdar fanns närvarade i området för att skapa relationer och förmedla informat- Markör AB 4 (71)

ion. Målet var att ge ökad kunskap om brand och andra trygghetsskapande åtgärder för den enskilde samt att skapa en förståelse för räddningstjänstens roll i samhället. Brand- och säkerhetsvärdarna var flerspråkiga och hade interkulturell kompetens. Styrkan med projektet byggde på tre faktorer. Den första att bostadsbolagen engagerade sig och ställde upp med finansiering. Den andra att brandförsvarets varumärke signalerade förtroende och den tredje faktorn är brand- och säkerhetsvärdarnas utbyggda kontaktnät i närsamhället som är en stor tillgång. Med syftet att skapa sig en bild av boendes kunskap om brandskydd och hur många hushåll som har brandvarnare gjordes en punktinsats med tusen hembesök i området. Vid insatsen nåddes knappt en tredjedel av hushållen. Personalen upplevde också otrygghet. Utifrån erfarenheten med hembesöken valde distriktet att satsa på aktiviteter som att besöka alla andra- och femteklassare, föreningar, fritidsgårdar och informera på gårdsmöten, gator och torg. Samarbetet med bostadsbolagens bovärdar har också byggts ut. Göteborg Ökad trygghet i bostaden och att bidra till sysselsättning är viktiga frågor för Framtidenkoncernens bostadsbolag. Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och HjällboBostaden anställde därför under 2008 16 brandinformatörer som skulle besöka hyresgästerna och informera om brandskydd i bostaden. Projektet ska pågå under 12 månaders-etapper under tre år och inleddes med en grundläggande utbildning på tre veckor. Brandinformatörerna har efter utbildningen arbetat två och två, både på dagtid och kvällstid. Markör AB 5 (71)

2. Undersökningens genomförande Undersökningen är framför allt en utvärdering av de tre olika koncepten. Rapporten avslutas dock med en rekommendation på rekommenderade förutsättningar och modell för liknande kommande utvärderingar. Undersökningen är genomförd med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod enligt följande: Kvalitativ del: Djupintervjuer (telefon) bland brand- och säkerhetsinformatörer i Stockholm: 3 intervjuer Djupintervjuer (telefon) bland Räddningstjänsten Syd: 5 intervjuer Djupintervjuer (telefon) bland bostadsbolagens brandinformatörer i Göteborg: 4 intervjuer Djupintervjuer (besök) bland hushåll som haft hembesök i Malmö: 9 intervjuer (11 deltagare) Djupintervjuer (besök) bland hushåll som haft hembesök i Göteborg: 5 intervjuer Kvantitativ del med standardiserade enkäter: Telefonintervjuer bland hushåll som haft hembesök i Göteborg: 304 intervjuer Telefonintervjuer bland hushåll som haft hembesök i Malmö: 305 intervjuer Telefonintervjuer bland hushåll som inte haft hembesök i Malmö och Göteborg: 438 intervjuer Urvalet till de kvalitativa intervjuerna som genomförts med personalen på de tre orterna har erhållits av representanter för de olika organisationerna. Samma representanter har också försett Markör med underlag för att identifiera de hushåll som haft hembesök på respektive ort. I Malmö innebar detta en Excellista med ett antal adresser. Listan innehöll dock ingen användbar information om antalet hushåll på respektive adress som accepterat hembesök, eller om det totala antalet hushåll på respektive adress. Detta innebar att urvalet drogs på adressnivå utan information om träffbilden av hushåll som haft hembesök. I Göteborg levererades urvalet som ett antal fastighetsbeteckningar och utan uppgift om antal hushåll i varje fastighet som accepterat hembesök. Detta innebar att urvalet drogs genom identifikation av hushåll i aktuella fastigheter utan information om träffbilden av hushåll som haft hembesök. I Stockholm har det inte funnits möjlighet att identifiera några hushåll, adresser eller motsvarande som skulle kunnat utgöra grund för ett urval av hushåll som haft hembesök. Detta har inneburit att den enda grupp som ingår avseende Stockholm är den interna personal som arbetat med konceptet. Markör AB 6 (71)

Urvalet till de kvalitativa intervjuerna med de boende har identifierats under genomförandet av den kvantitativa undersökningen. Detta skedde genom att alla som haft ett hembesök tillfrågades om de kunde tänka sig att ta emot Markör i hemmet för en personlig djupintervju. Därefter togs en förnyad kontakt för att boka in datum för besök. I samband med identifikation av telefonnummer på de aktuella adresserna/fastigheterna har det förekommit relativt stora bortfall på grund av saknade telefonnummer. Orsaken är att det i de aktuella områdena är många hushåll som saknar fast telefon eller registrerad mobiltelefon. Bortfallet var ca 30 procent både i Göteborg och i Malmö. Vidare har det förekommit ett bortfall på grund av språksvårigheter. Markör har genomfört intervjuer på svenska, engelska, arabiska, somaliska, serbokroatiska och bosniska i de fall språk kunnat identifieras av aktuell intervjuare. Bortfallet på grund av språkproblem var ca 10 procent i Malmö och ca fem procent i Göteborg. Eftersom det saknades uppgift om andelen som haft hembesök på de aktuella adresserna/fastigheterna gjordes ett omfattande överuttag av telefonnummer/hushåll. Det drogs totalt 3 000 hushåll på respektive ort. Identifikation av om man haft hembesök eller inte gjordes sedan genom en inledande filterfråga i enkäten. De som inte haft hembesök intervjuades för att bilda en kontrollgrupp att jämföra analysgrupperna mot. Fördelningen visade sig i Malmö vara att ca ett av fem hushåll av de dragna hushållen som haft hembesök. I Malmö var motsvarande andel ett av tre hushåll. Datainsamlingen har i sin helhet genomförts under vecka 48-52 2011. Vid bortfall slumpades en ny intervjuperson fram. Antalet intervjuer i de olika grupperna har slutligen styrts av projektets budget. Svårigheten att identifiera hushåll som haft hembesök har indirekt inneburit att ett lägre antal intervjuer än det ursprungligen målsatta har kunnat genomföras i denna grupp. De intervjuer som genomförts ger en bild av hur just de intervjuade hushållen svarat, det ger dock ingen säker generaliserbar bild av alla hushåll som haft hembesök. Vidare resonemang om detta och rekommendationer på hur detta kan förebyggas inför kommande utvärderingar lämnas under rubriken Rekommendationer till modell för utvärdering av hembesöksverksamhet i slutet av rapporten. Enkät och intervjuguider har utformats i samråd mellan Markör och MSB och innehåller frågor som mäter kunskaper, attityder och beteenden i brandsäkerhetsfrågor samt upplevelsen av det genom- Markör AB 7 (71)

förda hembesöket (bland de som haft hembesök). Utöver detta innehåller enkäten också ett antal bakgrundsfrågor. Markör AB 8 (71)

3. Disposition Resultaten från den kvantitativa delen av undersökningen åskådliggörs i sammanfattande diagram med kommenterande text i direkt anslutning till figurerna. Resultatet presenteras i gemensamma diagram för tre separata undersökningsgrupper: De som haft hembesök i Göteborg De som haft hembesök i Malmö De som inte haft hembesök (hanteras som en gemensam grupp för båda orterna) Skillnader mellan andra bakgrundsfrågor samt korstabuleringar och samband redovisas separat. I samtliga diagram där andelar presenteras redovisas bastal. Bastal är antalet svar som de procentuella fördelningarna baseras på. Öppna svar redovisas sammanfattande i rapporttexten och återfinns i sin helhet i bilaga 1. Den kvalitativa delen av undersökningen redovisas per grupp med exemplifierande citat och sammanfattande analys. Avslutningsvis sammanfattas och kommenteras hela undersökningen. Maskinella avrundningar förekommer. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Öppna svar Tabeller Markör AB 9 (71)

4. Resultat kvantitativ undersökning 4.1 Bakgrundsfrågor Nedan redovisas profilen på de svarande genom ett antal bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågorna används också för att bryta materialet i bifogade tabeller (bilaga 2). Diagram 1. De svarandes ålder. Ålder (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) 29 år eller yngre 14 16 22 30-39 år 10 16 15 40-49 år 50-59 år 10 13 17 13 12 14 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 60 år eller äldre 31 42 52 Vill ej svara 1 1 0 0 50 100 % Diagram 2. De svarandes kön. Kön (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 61 % 50 53 50 50 47 39 0 Kvinna Man Markör AB 10 (71)

Diagram 3. De svarandes hushållstruktur. Hur många personer bor i din bostad? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 62 % 50 38 52 44 48 56 0 En person Fler än en person Diagram 4. De svarandes hushållstruktur. Bor det några barn under 18 år i er bostad? (Bastal: Malmö haft hembesök, 190; Göteborg haft hembesök, 146; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 247) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 57 61 55 % 50 43 39 45 0 Ja Nej Markör AB 11 (71)

Diagram 5. De svarandes erfarenhet av brand Har du varit med om en brand under de senaste 5 åren? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 88 91 89 % 50 12 9 10 0 Ja Nej Vill ej svara 0 0 0 Utöver ovan bakgrundsfrågor ställdes en inledande fråga om huruvida man bor i ett flerbostadshus eller ett enfamiljshus. Syftet med frågan var att enstaka frågor i enkäten enbart riktades till boende i flerbostadshus. Frågan utgör inte grund för någon nedbrytning av resultatet. Värt att notera avseende bakgrundsfrågorna är skillnader mellan kontrollgruppen och de båda analysgrupperna. Det som då framför allt kan konstateras är att det finns en tendens till att den äldsta gruppen är överrepresenterad bland de som haft ett hembesök. Detta indikerar att det framför allt är hushållen med de äldsta medlemmarna som accepterar ett hembesök. Markör AB 12 (71)

4.2 Kunskaper i brandsäkerhetsfrågor Nedan redovisas de olika gruppernas kunskaper i brandsäkerhetsfrågor. Diagram 6. Riskbedömning Hur stor risk tror du att det är att följande kan starta en brand i din bostad? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Glömma levande ljus Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 60 64 58 11 9 12 7 6 7 6 8 5 14 13 14 2 2 3 Tappad cigarett Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 71 77 68 4 5 5 9 4 4 4 4 6 4 10 7 7 4 8 Glömma spisplattan på Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 56 53 46 22 16 21 10 11 15 9 8 9 8 2 6 1 7 1 En bärbar dator som glöms påslagen i en soffa Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 63 71 60 10 10 8 6 10 7 5 9 5 4 9 6 8 6 6 En 60 watt-lampa där det ska vara max 40 watt Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 63 73 63 12 11 7 4 5 6 6 3 3 8 4 6 9 10 8 Skräp och saker i gemensamma utrymmen (t ex trapphuset, vinden eller tvättstugan) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 69 72 62 6 10 4 4 8 7 3 4 11 9 5 6 0% 50% 100% 7 6 6 1 - Mycket liten risk 2 3 4 5 - Mycket stor risk Vet ej Inledningsvis fick respondenterna bedöma hur stor risk man anser att olika företeelser är för att kunna starta en brand i den egna bostaden. Bedömningen gjordes på en femgradig skala där fem innebär mycket stor risk och ett innebär mycket liten risk. Man kan konstatera är att det avseende samtliga företeelser är en större andel än hälften, i samtliga grupper, som anser att de innebär en liten eller mycket liten risk för att kunna starta en brand. Störst risk ser man i att glömma ett levande ljus där 13-14 procent uppger att man ser detta som en stor risk, totalt en av fem ser det som en stor eller ganska stor risk. Det finns inga signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och analysgrupperna. Man kan därmed konstatera att det avseende denna riskbedömning inte skett någon mätbar påverkan på de analyserade hushållen som haft hembesök. Markör AB 13 (71)

Vidare fick man spontant svara på vad man kan göra för att skydda sig mot brand i den egna bostaden. Frågan är en flervalsfråga vilket innebär att man kunde uppge flera svarsalternativ. Diagram 7. Åtgärder för att skydda sig mot brand Vet du vad du kan göra för att skydda dig om det börjar brinna i din bostad? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Ja, se till att ha en fungerande brandvarnare 41 42 48 Ja, använda en brandsläckare 11 13 19 Ja, använda en filt för att kväva branden 29 26 34 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Ja, annat 21 18 16 Nej 10 11 19 0 50 100 % Andelen om inte kan uppge någonting alls om vad man kan göra för att skydda sig mot brand i den egna bostaden visar tendens på att minska efter hembesöken. Detta skulle innebära att besöket har en påverkan som gör att man i större utsträckning reflekterar runt frågan brandsäkerhet. Brandvarnare är det som spontant nämns av störst andel i samtliga grupper. Andelen är något högre bland de som haft hembesök i Göteborg. Brandsläckare nämnas av en högre andel av de som haft hembesök i Malmö, detsamma gäller för filt Vanliga svar under annat är att stänga dörrar, använda vatten, springa ut samt ringa 112. Markör AB 14 (71)

På frågan om hur man skulle agera om en brand uppstår svarar man spontant följande. Frågan är en flervalsfråga vilket innebär att man kunde uppge flera svarsalternativ. Diagram 8. Åtgärder om brand uppstår Om det skulle bli en brand som du själv inte kan släcka i din bostad, vad skulle du göra då? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Ringa 112 (SOS Alarm) och be om hjälp från räddningstjänsten 86 85 90 Lämna bostaden 46 45 50 Stänga dörren till rummet det brinner i 20 19 35 Varna andra Försöka släcka 7 7 6 11 13 13 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Annat Vet ej 5 3 1 1 3 8 0 50 100 % En absolut majoritet i samtliga grupper skulle ringa 112. Omkring hälften uppger spontant att man skulle lämna bostaden medan en av tio skulle varna andra. Andelen som skulle stänga dörren till rummet som det brinner i är betydligt högre bland de som haft hembesök i Malmö. De som haft besök i Göteborg svarar däremot likvärdigt med de som inte haft hembesök. Sex till sju procent uppger trots förutsättningen i frågan att man ändå skulle försöka släcka branden. Vanliga svar under annat är att man skulle försöka få ut andra (människor och djur) samt gå ut på balkongen. Markör AB 15 (71)

Samtliga fick också svara på hur man skulle bete sig om man befann sig i en lägenhet och upptäcker att det sprids brandrök i trapphuset. Frågan är en flervalsfråga vilket innebär att man kan uppge flera svarsalternativ. Diagram 9. Åtgärder om brand uppstår Om du upptäcker att brandrök sprider sig i trapphuset och röken inte kommer från din egen lägenhet. Vad skulle du göra då? (Bastal: Malmö haft hembesök, 271; Göteborg haft hembesök, 291; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 373) Ringa 112 (SOS Alarm) och be om hjälp från räddningstjänsten 62 73 73 Försöka ta mig ut genom det rökfyllda trapphuset 5 8 12 Ta hissen ned 1 0 1 Stanna i lägenheten 38 48 68 Malmö haft hembesök Ställa dig vid ett fönster så räddningstjänsten kan se dig 4 4 3 Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Annat 14 22 20 Vet ej 3 2 6 0 50 100 % Mellan sex och sju av tio svarar att de skulle ringa 112. Andelen är något lägre i Malmö. Det är dock en betydligt högre andel bland de i Malmö som haft hembesök som svarar att man skulle stanna i lägenheten. Andelen som svarar detta är också något högre bland de som haft hembesök i Göteborg jämfört med de som inte haft hembesök. Det är också en något lägre andel som skulle försöka ta sig ut genom det rökfyllda trapphuset i de två grupper som haft hembesök jämfört med den grupp som inte haft det. Vanliga svar under annat är att man skulle försöka lokalisera branden, hitta en annan utgång än trapphuset, varna andra, stänga dörrar och fönster, stänga ventiler. Markör AB 16 (71)

Oavsett hur man skulle bete sig om man upptäckte en brand i ett trapphus fick man också svara på om man vet ungefär hur länge man tror sig vara säker om man skulle stanna i lägenheten. Diagram 10. Hur länge är man säker i lägenheten? Vet du hur länge du är säker om du skulle stanna i lägenheten? (Bastal: Malmö haft hembesök, 271; Göteborg haft hembesök, 291; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 373) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 66 64 % 50 54 24 0 6 7 10 Ja, från 0 till 15 minuter 12 18 7 Ja, från 16 till 30 minuter 8 15 Ja, från 31 till 60 minuter 4 4 2 Ja, mer än 60 minuter Nej Kunskapen om hur länge man är säker i en lägenhet varierar mellan de olika grupperna. En lägre andel bland de i Malmö som haft hembesök svarar att de inte vet, i stället svarar man i större utsträckning att man tror att man är säker mellan 31-60 minuter. Bland de som haft hembesök i Göteborg är andelen osäkra i princip lika stor som i kontrollgruppen, det är också en högre andel i denna grupp som tror att man är säker i 16-30 minuter. Markör AB 17 (71)

De svarande fick också svara på vad man skulle släcka med om det brinner i en gryta på deras spis. Diagram 11. Kunskaper om släckning vid brand på spis Vad skulle du släcka med om det brinner i en gryta på din spis? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Brandfilt 6 7 7 Filt 13 17 17 Spislock eller bricka Vatten 4 7 9 63 66 72 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Annat 13 12 12 Vet ej 6 5 9 0 50 100 % Mellan sex och sju av tio skulle släcka med ett spislock eller en bricka. Knappt en av tio skulle försöka släcka med vatten. Vanligast är detta bland de som haft hembesök i Malmö och i kontrollgruppen medan andelen är något lägre bland de som haft hembesök i Göteborg. Vanliga svar under annat är handduk, brandsläckare eller att man skulle slänga grytan i slasken. Markör AB 18 (71)

4.3 Attityder i brandsäkerhetsfrågor Efter kunskapsfrågorna fick respondenterna svara på ett antal attitydfrågor kopplade till brandsäkerhet. Först hur viktigt man anser det vara att ha kunskaper om hur man han förhindra att en brand uppstår i den egna bostaden. Diagram 12. Vikten av att känna till hur man kan förhindra en brand i den egna bostaden. Det är viktigt för mig att veta hur man kan förhindra en brand min bostad. (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 84 90 79 % 50 0 13 8 2 1 1 4 4 0 0 1 2 2 3 2 3 Instämmer inte alls 2 3 4 Instämmer helt Vet inte Mellan åtta och nio av tio instämmer helt i att det är viktigt att ha denna kunskap. Andelen är något högre bland de som haft hembesök och då högst i Göteborg. Även om andelen är mycket liten så finns det ett antal som inte alls anser att detta är viktig kunskap. Markör AB 19 (71)

Vidare fick man bedöma hur viktigt det är att veta hur man ska agera om en brand verkligen skulle uppstå i den egna bostaden. Diagram 13. Vikten av att känna till vad man ska göra om en brand uppstår i den egna bostaden. Det är viktigt för mig att veta hur man ska göra om en brand uppstår i min bostad. (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) 100 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 90 87 84 % 50 0 10 7 1 3 3 4 0 0 1 1 1 3 2 2 2 Instämmer inte alls 2 3 4 Instämmer helt Vet inte Mellan 84 och 90 procent instämmer helt i att det är viktigt att veta hur man ska agera om en brand skulle uppstå i den egna bostaden. Andelen som instämmer helt är något högre bland de som haft hembesök och då högst i Göteborg. Markör AB 20 (71)

Man fick också svara på hur viktigt man anser att brandvarnare och handbrandsläckare är för att skydda den egna bostaden mot brand. Diagram 14. Hur viktigt är det att ha en fungerande brandvarnare/handbrandsläckare i bostaden? Hur viktiga tycker du att följande saker är för att skydda din bostad mot brand? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Malmö haft hembesök 01 7 92 1 En fungerande brandvarnare Göteborg haft hembesök 01 2 96 0 Kontrollgrupp ej haft hembesök 02 8 88 1 Malmö haft hembesök 10 7 13 17 47 5 Handbrandsläckare i bostaden Göteborg haft hembesök 11 6 16 14 50 3 Kontrollgrupp ej haft hembesök 10 7 14 23 40 6 0% 50% 100% Helt oviktigt 2 3 4 5 - Mycket viktigt Vet ej I princip samtliga anser att det är mycket viktigt att ha en fungerande brandvarnare i bostaden. Andelen är högst bland de som haft hembesök i Göteborg. Handbrandsläckare ses som mycket viktigt av hälften av de som haft hembesök medan andelen är något lägre bland de som inte haft det. Markör AB 21 (71)

De som bor i ett flerbostadshus fick också svara på vem man anser ansvarar för att det finns ett brandskydd i den egna bostaden. Frågan är en flervalsfråga och flera alternativ kunde anges. Diagram 15. Vem tycker boende i flerbostadshus ansvarar för att det finns ett brandskydd i den egna bostaden? Vem tycker du ska se till att det finns brandskydd i din bostad? (Bastal: Malmö haft hembesök, 271; Göteborg haft hembesök, 291; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 373) Jag själv 46 49 53 Kommunen Räddningstjänsten 0 1 1 0 0 0 Den som äger huset eller fastigheten Fastighetskötare eller bovärd 13 13 19 20 20 28 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Bostadsrättsföreningen 10 8 7 Annan Vet inte 1 1 1 2 3 3 0 50 100 % Omkring hälften uppger att de själva upplever sig ansvara för att se till att det finns ett brandskydd i den egna bostaden. Den som äger fastigheten uppges av en av fem bland de som haft hembesök i Malmö samt i kontrollgruppen. Andelen är något högre bland de som haft hembesök i Göteborg. Andelen som svarar fastighetsskötare eller bovärd är något högre i kontrollgruppen. Vanligast svar under annan är att det är ett delat ansvar. Markör AB 22 (71)

Diagram 16. Vem tycker boende i flerbostadshus ansvarar för brandskyddet i gemensamma utrymmen? Vem tycker du har ansvar för brandskyddet i husets gemensamma utrymmen som till exempel trapphus, tvättstuga, källare, vind? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) De som bor i huset 9 16 17 Kommunen Räddningstjänsten 1 0 0 2 0 1 Den som äger huset eller fastigheten 31 32 43 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Fastighetskötare eller bovärd 27 32 37 Kontrollgrupp ej haft hembesök Bostadsrättsföreningen 14 12 19 Annan 3 1 3 0 50 100 % Man anser framför allt att det är den som äger huset och/eller fastighetsskötare eller bovärd som har detta ansvar. Andelen som svarar att det är den som äger huset är högre bland de som haft hembesök i Göteborg. Andelen som svarar att det är de som bor i huset är i stället lägre bland de som haft hembesök i Göteborg. Vanliga svar under annan är kvartersvärd och delat ansvar. Markör AB 23 (71)

Man ombads också svara på hur ofta man känner sig orolig för att drabbas av en brand. Diagram 17. Är man orolig för att drabbas av en brand? Hur ofta känner du dig orolig för att det ska börja brinna? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök 100 82 81 78 % 50 0 Aldrig eller mycket sällan 14 16 10 4 3 3 3 2 2 1 0 1 Ibland Ofta Alltid eller nästan alltid Vet ej Åtta av tio känner sig aldrig eller mycket sällan oroliga för att drabbas av en brand. 10-16 procent oroar sig ibland. Andelen som oroar sig i bland är högst i kontrollgruppen medan andelen som inte oroar sig alls också är lägst i denna grupp. Två till tre procent uppger att man alltid eller nästan alltid känner sig orolig för att drabbas av en brand. Markör AB 24 (71)

4.4 Beteende i brandsäkerhetsfrågor Det ställdes vidare två beteendefrågor avseende det nuvarande brandskyddet i den egna bostaden. Frågan är en flervalsfråga vilket innebär att man kan uppge flera svarsalternativ. Diagram 18. Vilka brandskydd finns i bostaden? Vad av detta finns idag i din bostad? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 438) Brandvarnare 99 100 100 Brandsläckare Brandfilt 14 14 15 10 12 20 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Spisvakt (exempelvis timer eller sensor som känner av om det blir för varmt) 5 5 7 0 50 100 % I princip samtliga uppger att de har en brandvarnare. Andelen som har en handbrandsläckare är något högre bland de som haft hembesök i Malmö, detsamma gäller för brandfilt. Markör AB 25 (71)

De som har en brandvarnare (99-100 procent av samtliga) fick också svara på hur ofta man kontrollerar batterierna. Diagram 19. Hur ofta kontrolleras batterierna? Hur ofta kontrollerar du batterierna i din brandvarnare? (Bastal: Malmö haft hembesök, 305; Göteborg haft hembesök, 304; Kontrollgrupp ej haft hembesök, 433) Minst en gång i månaden 5 7 11 Ungefär varannan månad 10 8 9 Mer sällan än varannan månad (= "då och då") Brukar inte kontrollera batteriet 17 19 21 25 30 30 Malmö haft hembesök Göteborg haft hembesök Kontrollgrupp ej haft hembesök Behöver inte kontrolleras/ger signal 29 35 32 Vet ej 3 3 7 0 50 100 % Knappt en tredjedel kontrollerar batterierna mer sällan än varannan månad. En lika stor andel uppger att de inte behöver kontrolleras eftersom brandvarnare signalerar när det är dags att byta. Omkring en av fem kontrollerar dem aldrig. Andelen som kontrollerar batterierna minst en gång i månaden är något högre bland de som haft hembesök i Malmö. Markör AB 26 (71)