Miljönyckeltal Södertörnskommunerna 2012 Handläggare/referens Freja Rylander, Ebba Jordelius SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2012-09-12
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning och syfte... 3 Sammanställning av miljöindikatorer... 3 Verksamhetsbeskrivning... 5 Botkyrka... 5 Haninge... 6 Huddinge... 7 Nynäshamn... 8 Salem... 9 Södertälje... 10 Tyresö... 11 Avfall... 16 Transporter... 17 Enskilda avlopp... 19 Konsumtion... 20 Samarbetsprojekt... 21 2
Sammanfattning Tio miljönyckeltal har tagits fram för Södertörnskommunerna (se sammanställning nedan). Södertörnskommunernas utsläpp av växthusgaser har minskat med ca 20% sedan 1990. Utsläppen är generellt högre än för hela Stockholms län på grund av att Södertörn har flera industrier och en högre produktion. Beroende på var energiproduktion sker, raffinaderier ligger och var motorvägar går är jämförande slutsatser svåra att dra mellan Södertörnskommunerna avseende växthusgaser. Vad gäller energianvändningen (lokaler och transporter) är siffrorna främst är framtagna för att följa de egna kommunernas utveckling för energiförbrukning. För lokaler ligger dock flertalet av Södertörnskommunerna under den nationella genomsnittliga nivån, vilket är positivt. Det behövs kvalitetssäkring och ytterligare analys av siffrorna för att förklara skillnaderna mellan kommunerna i energiförbrukning. Tyresö, Södertälje och Nynäshamn utmärker sig för en relativt hög andel miljöbilar. Flertalet kommuner har interna bilpooler och Botkyrka och Södertälje har även externa bilpooler, det vill säga bilpoolerna kan även kan nyttjas av medborgare. Laddstolpar för el finns i flertalet av kommunerna och tankställen för biogas finns i Huddinge och Södertälje. Vad gäller återvunnit avfall ligger flertalet av kommunerna under den nationella nivån med undantag av Södertälje. Flertalet kommuner prioriterar att inventera enskilda avlopp. Södertälje och Huddinge visar på en mycket positiv utveckling och en hög andel ekologiska livsmedel inom organisationerna. Inledning och syfte Jämförande nyckeltal har tagits fram för Södertörnskommunerna sedan flera år. Två år i rad har miljönyckeltal tagits fram. 2011 presenterades miljönyckeltalen på nyckeltalskonferensen i Tyresö och då hade konferensen särskilt fokus på klimat och miljö. Syftet med att ta fram och jämföra miljönyckeltal är att driva miljöarbetet framåt i de egna kommunerna och gemensamt på Södertörn. Utgångspunkten är Södertörns gemensamma utvecklingsprogram och klimat är ett utpekat område. Södertörn ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle och att vara en region som ställer om energianvändningen bort från fossila bränslen och utmärker sig för ett regionalt ledarskap i klimatfrågan. Övriga utpekade målområden är: resor och trafik, energiproduktion och energieffektivisering samt grön upphandling Nyckeltalen utgår även från de nationella miljökvalitetsmålen och från arbetet med energieffektivisering och kartläggning av energiförbrukning avseende fastigheter och transporter. Miljönyckeltalen går också i linje med länets klimatoch energistrategi. Sammanställning miljönyckeltal I år har ytterligare tre nyckeltal tillkommit i jämförelse med föregående år (antal laddstolpar för elfordon, antal tankställen för biogas och andel inventerade 3
enskilda avlopp). Statistiken har även utvidgats till att innefatta en längre mätperiod. Syftet är att ge en större överblick över tid. 1. Utsläpp av växthusgaser (ton CO2e/capita/år) 2. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 vid A-temp) 3. Energianvändning i kommunens egna transporter (kwh/årsarbetare) 4. Andel återvunnet material av totalt hushållsavfall 5. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen 6. Antal bilpooler (interna samt externa) 7. Antal laddstolpar för elfordon 8. Antal tankställen för biogas 9. Andel inköpta ekologiska livsmedel i organisationen inklusive restauranger och storkök 10. Andel inventerade avlopp Statistiken som samlats in är både hämtad från kommunerna själva samt myndigheter och intresseorganisationer som samlar statistik. Arbetet med att ta fram nyckeltalen har genomförts av en arbetsgrupp med miljöstrateger/miljösamordnare i respektive kommun. Ingrid Molander Frida Nordström Katarina Persson Jonas Qvarfordt Jan Forsman Ebba Jordelius Mette Kjörstad Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Förslag på flera miljönyckeltal Arbetsgruppen har diskuterat att utveckla ytterligare miljönyckeltal inom miljöområden med utvecklingsmöjligheter. Nyckeltal som diskuteras är: - Andelen nya bostäder som har närhet till kvalificerad grönyta - Andelen insamlat organiskt avfall - Andelen cykelvägar - Andelen miljömärkt El - Andel biobränslen som används i uppvärmning/fjärrvärme 4
Verksamhetsbeskrivning Nedan följer en kort redovisning av respektive kommuns miljöorganisation, miljömål, en nulägesbeskrivning samt en kort beskrivning om kommunens främsta utmaningar inom miljö. Botkyrka Organisation Det åligger alla förvaltningar att arbeta med miljö- och klimatfrågor i sin ordinarie verksamhet.. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet arbetar på uppdrag åt kommunledningsförvaltningen med vissa miljöstrategiska frågor. Där ingår bland annat arbetet med energieffektiviseringsstödet, Borgmästaravtalet, samt klimatoch energirådgivningen. Därutöver arbetar förvaltningen med miljökontroll och miljöövervakning. Mål Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. - Flerårsplan 2013-2016 Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 - Botkyrkas Gröna värden: - Mål1 Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur, nu och i framtiden - Mål 2 Värna och utveckla naturvärdena - Mål3 Öka kunskapen om och förståelsen för naturen Klimatstrategi: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 Nuläge Invånare årsskiftet 2011/2012: 84 677 E4/E20 genomkorsar kommunen i norr, och i söder korsar stambanbanan och väg 225/226. Längst i söder ligger avlopps-reningsverket Himmerfjärdsverket, och vid Mälaren Norsborgs vattenverk. Kommunen har mycket landsbyggd och även flera miljonprogramsområden. Stora arbetsplatser är Botkyrka kommun, Crane AB, De Laval, Alfa Laval. Totalt finns 5100 registrerade företag. Utmaningar. Omställningen till en klimatneutral kommun innebär många samlade miljöåtgärder under en lång period. För att hålla nere utsläppen är det är viktigt att bibehålla den höga andelen anslutna till fjärrvärme i kommunen, samt hög andel biobränslen i Söderenergis pannor. Det är också viktigt att värdera ekosystemtjänsters betydelse för att uppnå målet. 5
Haninge Organisation I Haninge kommun har man samlat det strategiska miljöarbetet under kommunstyrelseförvaltningen, avdelningen för samhällsutveckling, strategisk planering. Här arbetar en klimat- och miljöstrateg, en kommunekolog och en vattenstrateg. I samma enhet arbetar också en översiktsplanerare, en trafikplanerare och en näringslivsstrateg. Mål I kommunfullmäktiges mål och budget innehåller fyra mål inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, nämligen: 1. Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån 2005. 2. Andelen skyddad natur i Haninge ska öka 3. Inköpen av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen ökar 4. Kommunens ytvattenförekomster skall uppnå god ekologisk status senast 2021 Kommunstyrelsens eget arbete i relation till målen rymmer bl.a. framtagandet av en naturvårdsplan, framtagandet av en vattenplan samt åtgärder i enlighet med den år 2010 antagna Klimatstrategin. Nuläge Befolkning är 78 326. Omkring 80 % av befolkningen bor i kommunens stadsbygd som inkluderar stadsdelarna Vega, Handen, Brandbergen, Vendelsömalm, Jordbro och Västerhaninge. Nästan två tredjedelar av befolkningen med förvärvsarbete, 23 603, pendlar ut från kommunen varje dag, medan 11 034 pendlar in och 13 710 både bor och arbetar i Haninge. Haninge kommun är den största arbetsgivaren i kommunens geografiska område. De största privata arbetsgivarna är Dagab AB, Coca-Cola Drycker Sverige AB, Samhall AB och Recipharm Stockholm AB. Utmaningar Inom Haninge kommuns geografiska område står transporter för ca 60 % av växthusgasutsläppen. Personbilstrafiken är den kategori som ger det största enskilda bidraget till utsläppen, men även utsläppen från tunga lastbilar och bussar är av stor betydelse och har ökat under de senaste åren. 6
Huddinge Organisation Huddinge kommun har en miljöstrateg som sitter på kommunstyrelsens förvaltning. På miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen finns kommunens Agenda 21-samordnare. Här finns även funktioner för naturvård, vattenvård, miljötillsyn, miljöplanerare och energirådgivare. Mål Agenda 21 lägger fast vision och övergripande mål och är ett dokument som ska ge vägledning till kommunens nämnder och förvaltningar. Här finns mål och åtgärder för ett hållbart samhälle med särskilt fokus på ekologisk hållbarhet. I kommunens klimat- och energiplan finns mål och åtgärder som gäller för klimatoch energiområdet. I kommunens övergripande styrdokument Mål och budget redovisas en visionär text om kommunen 2030. Denna utgår från hållbarhetsbegreppets tre dimensioner. Texten innehåller långsiktiga mål och indikatorer. Nuläge Befolkning vid årsskiftet 2011/2012, 99 049 personer. De största arbetsplatserna är: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Huddinge kommun, Karolinska Institutet Huddinge, IKEA, Södertörns högskola. Det finns cirka 8400 registrerade företag i Huddinge kommun. Utmaningar Kommunen genomkorsas av E4/E20, väg 73 och ett flertal järnvägsspår. Trafiken står för cirka hälften av kommunens växthusgasutsläpp och gör också att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids längs med några starkt trafikerade vägar. Då kommunen ständigt växer råder högt exploateringstryck i kommunen. Detta gör att markkonflikter är ständigt aktuella. Läget i Huddinges sjöar har förbättrats de senaste tio åren, men flera sjöar har fortfarande problem med övergödning. Kommunen har nyligen låtit göra en klimat- och sårbarhetsutredning. Av denna framgår att vissa områden kan komma att få problem med översvämningar, ras, dricksvattenförsörjning och problem vid värmeböljor. En av utmaningarna är därmed att ta hänsyn till detta i planeringen. 7
Nynäshamn Organisation Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen driver hållbarhetsarbetet i kommunen. På avdelningen Strategisk utveckling finns personresurser som arbetar med övergripande hållbarhetsfrågor; översiktsplanerare, miljöstrateg, miljöutredare, energistrateg, landskapsarkitekt, trafikplanerare, kulturantikvarie och GIS-stöd. Mål Kommunens övergripande vision är att Nynäshamns kommun ska vara den mest attraktiva kommunen i Europas mest attraktiva storstadsregion, Stockholm. Den övergripande målsättningen är ett hållbart klimatneutralt samhälle och styra utvecklingen mot hållbara energisystem. Ekokommun Nynäshamn fokuserar på fyra miljömålsområden som är fastställda i kommunens lokala miljömål: 1 Effektivare användning av energi- och transporter 2 Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö 3 Friska vatten 4 Giftfria och resurssnåla kretslopp Nuläge Nynäshamns kommun är den näst största kommunen i Stockholms län med 357 km 2. I kommunen bodde 26 248 personer vid årsskiftet 2011/2012. I den största orten Nynäshamn bor ungefär hälften av kommunens invånare. Dagligen så arbetspendlar ungefär 6 200 personer ut ur kommunen och 1 300 personer in i kommunen. Nynäshamns kommun är största arbetsgivaren och inom kommunen finns drygt 1 100 egna företagare. Betydande verksamheter är Nynas AB med raffinaderiet, LNG terminalen och hamnverksamheten. Utmaningar Utmaningarna ligger i att leva upp till de höga mål inom miljö och klimatområdet som beslutats. Kommunen har en vision om 10000 fler invånare på 10 år och en ny uthamn i Norvik är planerad med betydande lokal och regional miljöpåverkan. Andra betydande orosmoment är raffinaderiet som står för ca hälften av kommunens totala växthusgasutsläpp men även trafiken som förväntas öka framöver har betydande påverkan, framför allt på väg 73 och väg 225. 8
Salem Organisation Planeringschefen som sitter i förvaltningsstaben samordnar det övergripande klimat- och energiarbetet. Under perioden 2010-2014 har kommunen anlitat en miljökonsult på halvtid och på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens avdelning bygg- och miljö finns även en ekolog anstäld på halvtid. Mål Miljöarbetet sker inom: - Energieffektiviseringsstrategi för Salems kommun - Klimat- och energiplan för Salems kommun. - Miljöpolicy för upphandling. Nuläge Genom kommunen passerar E3/E4:an som nyligen utbyggts till 6 filer och stambanan med pendeltågsstation i Rönninge. I Rönninge Centrum har infartsparkeringen successivt byggts ut kraftigt under senare år. Ca 80 % av kommunens befolkning arbetar utanför kommunen framförallt i Stockholm stad och de närliggande kommunerna Botkyrka/Huddinge. Under senare år har utpendlingen till Södertälje ökat kraftigt. Salem äger många byggnader som byggdes under miljonprogrammen på 70-talet, vilket innebär att de är dåligt isolerade jämfört med dagens byggstandard. Salems kommun hade i årsskiftet 2011/2012 15 694 tusen invånare med en hög andel barnfamiljer. I Salem finns dag ca 400 verksamma företag. Utmaningar I samband med förtätning av bostäder i sydvästra Rönninge kommer vägar och VA-ledningar byggas ut de närmaste åren. 9
Södertälje Organisation Södertälje har tre miljöstrateger som tillhör hållbarhetsavdelningen på kommunstyrelsens kontor. En av strategerna arbetar 40% med strategiska miljöoch planfrågor på samhällsbyggnadskontoret. De strategiska miljö- och hållbarhetsfrågorna behandlas politiskt av ett Hållbarhetsutskottet som bereder ärenden och frågor till Kommunstyrelsen. Kompetens inom miljö och naturvård med finns även inom Miljökontoret samt inom de kommunägda bolagen, Telge AB. Södertälje kommun är en Klimatkommun samt Ekokommun. Mål Den prioriterade inriktningen är: - Fossilbränslefri organisation - Hållbara och energieffektiva transportlösningar - Bevara och utveckla naturvärden - Främja hållbar utveckling och miljöanpassad teknik. Kommunen arbetar med mål och åtgärder enligt sitt Agenda 21-program. Ett nytt förslag på miljöprogram med klimat- och energiplan är framtaget och planeras att antas under hösten 2012. Telgekoncernen, de kommunala bolagen är certifierade enligt ISO 14001. Nuläge Kommunen har ca 89 000 (?) invånare. 42,7% av dem är födda utomlands eller har föräldrar födda utomlands. Antal företag är ca 5700. Scania och Astra är de största företaget i kommunen. Utmaningar De stora miljöproblemen genereras främst av biltrafiken (E4:an med flera vägar) och av sjötransporterna, vissa industrier samt även från jordbruket. 10
Tyresö Organisation Miljö- och trafikenheten, inom Samhällsbyggnadsförvaltningen består av en chef, en kommunekolog, en samordnare på halvtid för hållbar utveckling, en samordnare för tillgänglighetsfrågor, en trafikplanerare och en trafikingenjör på halvtid. En miljö- och energisamordnare ska anställas med finansiering av Energieffektiviseringssstödet. Vision 2030 Tyresö ska vara den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen. Kommunens läge med närhet till naturen, storstaden och en expansiv arbetsmarknad bidrar till den positiva utvecklingen. Den långsiktiga stadsbyggnadsplaneringen och genomtänkta markanvändningen är en viktig del i kommunens framgång. Nya hus som byggs ska vara klimatneutrala. Miljömål Huvudinriktning för hållbarhets- och miljöarbetet är: - Energieffektivisering - Minska trafik /CO2, aktiva transporter, trafiksäkerhet - Värna biologisk mångfald - Vattenvård. Nuläge Tyresö hade vid årsskiftet 2011/2012 43 328 invånare. Många ny bostäder byggs, både hyres- och bostadsrätter, rad/kedjehus och villor. Kommunen har Ca 3900 registrerade företag, de flesta småföretag inom bygg, handel och tillverkning. Annas Pepparkakor och Fontana Foods är de största företagen. Kommunen är den största arbetsgivaren. Utmaningar Kommunen har inga stora industrier eller motorvägar. Många sommarstugor byggs om till permanentbostäder, vilket medför belastningar på VA-nätet och vägar. Ombyggnation av vägar och kommunalt VA-system pågår och kommer att pågå i många år framöver. 11
Nedan följer en genomgång av respektive nyckeltal, kommentarer och grafer. Utsläpp av växthusgaser Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 40% till 2020 jämfört med 1990. Målet enligt den regionala utvecklingsplanen är att utsläppen av koldioxidekvivalenter i länet ska minska till 3,4 ton per capita till år 2020 och till 1,0 ton per capita till 2050. I dessa siffror är inte konsumtionens klimatpåverkan inräknad. Stora utsläppsminskningar har genomförts i kommunerna som dock har stora utmaningar med att fortsätta minska sina utsläpp. Förändringar har skett i hur utsläppsstatistik beräknas under 2011 (se inforuta till höger). Om det gamla sättet att mäta växthusgaser jämförs med det nya så innebär det för vissa kommuner att utsläppen har minskat mer än tidigare beräknat och för andra kommuner att det ökat mer. För Nynäshamns del har växthusgasutsläppen enligt nytt räknesätt ökat med 74 % (1990-2009). Södertörnskommunerna har tillsammans minskat utsläppen av koldioxidekvivalenter med 20 % jämfört med 40 % enligt den tidigare statistiken (1990-2009). Förändring av utsläppsstatistik Underlaget till rapporteringen av svensk utsläppsstatistik görs av Svenska miljöemissionsdata (SMED). SMED är ett samarbete mellan Svenska Miljöinstitutet (IVL), Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges metrologiska och hydrologiska institut (SMHI). Statistiken som SMED producerar bygger på metodik, en uppsättning metoder, inom olika områden: urvalsdragning, mätteknik, granskning och rättning av underliggande data, bortfallsreduktion, emissionsfaktorer, etc. Dessa metoder förändras över tiden i de forsknings- och utvecklingsverksamhet och genom systematiskt kvalitetsarbete. I oktober 2011 presenterade SMED en genomgående översyn av växthusgasutsläppsstatistiken i Sverige från 1990-2009. Översynen av statistiken innebar betydande förändringar jämfört med tidigare statistik. Därför är den nu presenterade statistiken missvisande i jämförelse mot den äldre statistiken från 1990-2008. Flera av kommunerna på Södertörn har mål om att bli fossilbränslefria. Nedan redovisas kommunernas utsläpp per invånare. Konsumtionen av varor som är producerade i andra länder är inte inräknad i uppgifterna, skulle de inkluderas beräknas utsläppen vara ca 25-35 %. De stora skillnaderna i utsläpp av växthusgaser mellan kommunerna kan förklaras av energiproduktion, vart de stora motorvägarna är belägna samt vart industrierna är lokaliserade. Nynäshamn har ett punktutsläpp från ett raffinaderi som står för drygt 50 % av dess utsläpp. Utsläpp av växthusgaser från enskilda kommunerna kan ej därför jämföras med andra kommuner. Graf 2 nedan redovisar att Södertörnskommunerna generellt har högre utsläpp än för hela Stockholms län. Det kan förklaras med att Södertörn har många industrier och en hög produktion. I jämförelse med de centrala delarna av Stockholm finns här större trafikleder som genererar stora växthusgasutsläpp. 12
Graf 1. Utsläpp av växthusgaser i ton per capita för Södertörnkommunerna Källa: SMED med en omräkning av siffrorna till ton per capita med hjälp av invånarstatistik från SCB. Kommun 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Botkyrka 5,5 2,7 2,4 2,5 2,3 2,1 2,2 Haninge 3,4 3,4 2,7 2,9 2,7 2,6 2,5 Huddinge 3,9 3,8 3,0 3,0 2,8 2,7 2,5 Nynäshamn 8,1 8,9 9,6 12,9 12,6 13,0 12,1 Salem 4,2 4,0 3,7 3,6 3,6 3,5 3,4 Södertälje 10,4 5,6 5,7 5,8 6,6 5,8 5,3 Tyresö 1,3 1,5 1,0 1,2 1,0 1,0 1,3 Tabell 1. Utsläppt av växthusgaser (ton CO2/capita/år) Källa: SMED med en omräkning av siffrorna till ton per capita med hjälp av invånarstatistik från SCB. Graf 2. Utsläpp av växthusgaser i ton per capita för Södertörnkommunerna och Stockholms län i snitt. Källa: SMED med en omräkning av siffrorna till ton per capita med hjälp av invånarstatistik från SCB. 13
Energianvändning Sverige har antagit mål att minska energianvändningen med 20% till 2020 jämfört med 1990. Målbilden enligt den regionala utvecklingsplanen är att energianvändningen ska minska med 15 % till 2020 och med 25% till 2030. Nyckeltalen för energianvändning utgår från de uppgifter som kommunerna tagit fram inom energieffektiviseringsarbetet, vilket sker med stöd från Energimyndigheten. För 2010 samlades inte siffror in för rapportering vilket gör att siffror saknas för Botkyrka, Huddinge och Tyresö för detta år. Kvaliteten inom indikatorerna Energianvändning i kommunala lokaler samt inom kommunens egna transporter är i viss mån bristfällig. Skälet till detta bedöms bero på stora variationer i vilka typer av lokaler kommunerna använder, till exempel omfattningen av stora energianvändare som badhus och idrottsanläggningar. Olika kommuner har också olika mycket verksamhet utlagd på entreprenad. Stora geografiska skillnader påverkar även transportindikatorerna. I indikatorerna för energianvändning i kommunens egna transporter är det för samtliga kommuner utom Huddinge och Tyresö inräknat de kommunalägda bolagens energianvändning. Detta ger därmed lägre utsläpp för dessa två kommuner. 300 250 200 150 100 50 0 Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 vid A temp) 268 266 248 224 219 205 197 197 199 202 192 167 174 161 165 158 161 2009 2010 2011 119 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Diagram 1. Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m2 vid A-temp) Källa: Respektive kommuner. Nationella genomsnittliga nivån var 193 kwh/m2 (2009). Diagram 2. Energianvändning i kommunens egna transporter (kwh/årsarbetare) Källa: Respektive kommuner 14
1200 Energianvändning i kommunens egna transporter (kwh/årsarbetare) 1000 800 600 400 200 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 0 2009 2010 2011 Tabell 2. Energianvändning i kommunens egna transporter (kwh/årsarbetare) Källa: Respektive kommuner Södertäljes höga energiförbrukning för transporter kan förklaras av att kommunen har större andel tranporter i egen verksamhet. De upphandlade transporterna är tyvärr inte medräknade i statistiken. 15
Avfall Sverige har ett nationellt mål att den totala mängden avfall inte ska öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt. Minst 50 % av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök med mera ska återvinnas genom biologisk behandling. Kommunerna når inte det nationella målet för återvinning av hushållsavfall med undantag av Södertälje. Det gäller även för målet av insamling av organiskt material. Södertälje sorterar ut 72 % av hushållsavfallet och ca 44% av det organiska materialet. Tyvärr saknas uppgifter från de andra kommunerna för organiskt material. I siffrorna för andelen återvunnet material av total mängd hushållsavfall klassas endast återvunnet material som de sopor som går under producentansvaret (förpackningar) resterande sopor klassas som hushållsavfall i denna rapport. Viss skillnad kan finnas mellan uträkningen för statistik mellan SRVkommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem) i jämförelse med Södertälje och Tyresö. I Sverige återvinns i genomsnitt 33% av hushållsavfallet (uppgifter från Avfall Sverige för 2011). 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel återvunnet hushållsavfall (%) 69 72 28 23 22 15 18 19 19 1514 1214 12 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2010 2011 16
Transporter År 2020 ska Sveriges klimatpåverkan ha minskat med 40 % jämfört med 1990 och en omställning inom tranportsektorn är en förutsättning för att nå detta mål. Sverige har även mål om att andelen biodrivmedel i bränslemixen ska nå 10 % år 2015. Kommunerna på Södertörn har höga ambitioner och mål om miljöbilar i sina fordonsflottor. Att energieffektivisera sina transporter och att ställa om till förnyelsebara bränslen är ett viktigt område för att nå de nationella och regionala miljömålen. Inom området transporter har arbetsgruppen för denna rapport valt att framhålla fyra indikatorer; andelen miljöbilar i den kommunala organisationen, antalet bilpooler, laddstolpar och biogasställen i kommunen. Definitionen av miljöbil är enligt Trafikverket: snåla bensin- eller dieseldrivna bilar, hybrider, bilar som drivs med alternativbränsle såsom etanol E85 eller biogas samt elbilar. Södertälje, Tyresö och Nynäshamn har en hög andel miljöbilar. Siffrorna är tagna från Gröna bilister miljöbilsranking för alla kommuner förutom Haninge och Salem. För dessa två kommuner saknas statistik hos gröna bilister därför har statistik tagits från kommunerna själva. Uppgifter om andelen miljöbilar i den kommunala organisationen finns ej för Nynäshamn för 2005. Siffrorna för Huddinge och Södertälje kommun är inte säkerställda för 2011 vilket kan förklara den drastiska minskningen av andelen miljöbilar mellan 2010 och 2011.. Antalet laddstolpar och biogastankställen är två viktiga utvecklingsområden på Södertörn. Här kan kommunerna tillsammans satsa på att öka utbudet av laddstolpar och biogastankställen för att på så sätt främja en ökad andel miljöbilar på Södertörn. Bilpooler minskar bilinnehavet och bilåkandet. De minskar också bilkostnaderna för kommunerna (jämfört med tjänstebilar) och privatpersoner. En bilpoolsbil beräknas ersätta fem personbilar i stadsplaneringen. Flertalet kommuner, utom Salem och Huddinge har egna interna bilpooler. Botkyrka och Södertälje har öppnat sina bilpooler för allmänheten på kvällar och helger. 100 80 60 40 20 0 4 54 9 Andel miljöbilar i den kommunala organisationen (%) 81 75 7068 62 59 50 39 33 23 22 27 18 3 3 6 6 2005 2010 2011 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Diagram 4. Andel miljöbilar i den kommunala organisationen i procent Källa: Gröna bilisters miljöbilsrankning förutom för Haninge och Salem vilken statistik är från kommunerna själva. Det genomsnittliga andelen miljöbilar i Sverige är 63%. 17
Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal laddstolpar Ett flertal 4* 6*** 3 0 1 2 Antal Biogastankställen 0 0 2** 0 0 2 0 Tabell 3. Antalet laddstolpar och antalet biogastankställen i kommunen. Siffrorna är från 2012 Källa: respektive kommun *2 för allmänheten och 2 icke-publika **1 för allmänheten och 1 icke-publika *** 3 för allmänheten och 3 icke-publika Bilpool Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Intern bilpool - 1-2 - - 1 Externa bilpool - - - - - - - Kombinerad intern och extern bilpool 1 - - - - 1 - Tabell 4. Antalet bilpooler i kommunen, både interna och externa. Siffrorna är från 2012, Källa: respektive kommun 18
Enskilda avlopp Inventerade enskilda avlopp är inte ett prioriterat område inom Södertörnsamarbetet men vi har valt att ta med detta i alla fall på grund av att det är intressant att jämföra insatser och arbete mellan kommunerna. I detta nyckeltal är definitionen för inventerade avlopp andelen inspekterade fastigheter av totalt antal enskilda avlopp. Denna definition gäller för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn Salem och Södertälje. Inventerade avlopp kan både innebära en genomgång av dataregister och arkivhandlingar samt inspekterade fastigheter. Siffrorna är inte kvalitetssäkrade men ger ändå en indikation av insatserna i kommunerna. Tyresö har gett Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund i uppgift att bevilja enskilda avlopp, hittills har 113 avlopp beviljats sedan 2008. Tyresö saknar dock uppgifter på andelen totalt inspekterade och beviljade enskilda avlopp. Salems höga andel förklaras av att det finns endast 200 enskilda avlopp i kommunen. Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel inventerade avlopp 30 % 20 % 16 % 8,7 % 100 % 56 % - Tabell 5. Andel inventerade enskilda avlopp Siffran är från 2012, Källa: respektive kommuner 19
Konsumtion Kopplat till grön upphandling (målområde 3 i SUP 2010). Idag är ca 25 % av inköpen av livsmedel ekologiska i offentlig sektor (kommuner och landsting) i Sverige. Samtliga Södertörnkommuner har mellan åren 2008-2011 ökat sin andel ekologiska livsmedel. Södertälje och Huddinge har kommit längst och har nu 38 % respektive 30 % ekologiska inköp. Det innebär att dessa kommuner är de enda på Södertörn som når upp till det nationella målet om 25 %. För dessa två kommuner har den höga andelen ekologiska livsmedel inte inneburit extra kostnader för organisationen. För att lyckas med arbetet krävs det stöd, utbildning och inspiration till kökspersonal. Ofta handlar det inte bara om att byta ut varor. För att lyckas med arbetet måste förändringar ske på fler plan, till exempel genom att handla efter säsong och tänka på att minska matsvinet. För Haninge innefattar siffrorna endast förskolor och skola för 2008. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel Inköpta ekologiska livsmedel (%) 38 27 28 30 Botkyrka Haninge 17 21 Huddinge 17 18 16 17 16 Nynäshamn 11 1211 12 9 9 10 Salem 7 8 6 Södertälje 4 4 2 Tyresö 2008 2009 2010 2011 Diagram 5. Andel inköpta ekologiska livsmedel (%) Siffrorna är från 2012, källa kommunernas egen statistik. 20
Samarbetsprojekt Gemensamma riktlinjer för byggande på Södertörn Samtliga Södertörnkommuner strävar efter att uppnå högt ställda lokala, regionala och nationella miljömål. Med detta i sikte har samtliga åtta Södertörnkommuner, inklusive Nykvarn, sökt och fått gemensamt bidrag för att genomföra en förstudie om riktlinjer för hållbart byggande. Förstudien genomförs av konsulter under 2012 vilka ska göra en översiktlig inventering av rådande riktlinjer för byggande i områden som rör energieffektivitet, klimat- och miljöpåverkan i samtliga kommuner. Inventering ska sedan kunna användas som underlag för vidare arbete inför eventuella beslut om gemensamma krav och riktlinjer för byggherrar som vill bygga på Södertörn. Målet är att kommunerna ska ställa energi- och miljökrav på byggherrar vid ny- och ombyggnad. Med gemensamma krav och kriterier för hållbart byggande ges samma förutsättningar i regionen. Gemensamma riktlinjer. Initiativet går i linje med det EU-direktiv som fattades i maj 2010. Direktivet innebär att nya byggnader senast den sista december 2020 ska använda nära noll energi och den energi som används ska huvudsakligen komma från förnyelsebara källor. För kommuner gäller detta från december 2018. Samordnade varutransporter Ett utav de fyra arbetsområdena i Södertörns utvecklingsplan är klimat. Samordning av varuleveranser har identifierats som en av de viktigaste aktiviteterna för att minska transporterna på Södertörn. Ett effektivt sätt att reducera kommunernas utsläpp av växthusgaser är att övergå till samordnad varudistribution. Under 2011 och 2012 genomförs därför en förstudie för att klargöra de effekter en omläggning av transporterna medför. Syftet är också att skaffa sig ett beslutsunderlag för att införa samordnad varudistribution i kommunerna på Södertörn. Förstudien ska belysa de effekter som uppstår när transporterna i åtta kommuner läggs om till samordnad varudistribution. Med detta som utgångspunkt ska förstudien ge förslag på kommunöverskridande leveransslingor vilket ger ytterligare fördelar jämfört med kommunegna leveranser. Det primära målet med projektet är att Södertörnkommunerna ska minska utsläpp från varutransporterna genom en kraftig minskning av antalet transporter. 21