Observationer, kommentarer och förslags formulär Datum: 2010-11-18 Dokument: PEFC TD III, sammanställning av inkomna synpunkter - publik konsultation - Kommentarer arbgrp 1 2 3 4 5 6 Samtliga tex, 001:3 Samtliga, speciellt 001:3 Översättare av dokumenten SOCIALA KRAV Sociala krav har till del förts in i entreprenörsstandarden fullfölj detta och för in lagkrav för att göra kraven tydligare tex krav på dokumenterad riskbedömning, krav vid ensamarbete osv. INTRODUKTIONERNA I STANDARDEN TILLFÖR INGET OCH KOMMER SNABBT ATT VARA INAKTUELLA. 1-5 Vid översättning av dokumenten till engelska visar det sig att svensk text kan formuleras bättre Översättare och granskare ges mandat att vid slutlig utformning av dokumenten göra korrigeringar av språket som inte förändrar innehållet i sak. Samtliga Vid revision där del av personalen ej talar svenska så ska den certifierade organisationen stå för tolk RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg SWE 001:3 1 1. Introduktionen innehåller flera tveksama beskrivningar som dessutom är ointressanta. 1 1. står: att samtidigt slå vakt om den biologiska mångfalden, är en stor utmaning inom miljöområdet ändra till: att samtidigt slå vakt om natur-, kultur- och friluftsvärden, är en stor utmaning inom miljöområdet
Martin Larsson Vattenmyndigheten 1 2.x Lägg till en ny punkt om vattendirektivet 2.x År 2004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 2004:660 och i december 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Sveriges vatten. Det innebär att alla vatten ska ha god eller hög ekologisk eller god kemisk status senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som vattenmyndigheterna har beslutat. En stor del av våra vattendrag och sjöar återfinns i skogslandskapet, vilket gör att skogen och skogsbruket har viktiga roller för kvaliteten på vattenmiljöer. De åtgärder som kan bli aktuella ska kunna genomföras av berörda statliga myndigheter och kommuner inom ramen för befintligt ansvar, och innebär i huvudsak förändringar i juridiska och ekonomiska styrmedel. I rapporten "Vattenförvaltning i skogen" från Skogsstyrelsen lämnas förslag på förändringar av lagar eller andra styrmedel som berör skogsbruket och som behövs med anledning av vattendirektivet. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 2.x Saknas 2.x Kulturminneslagen i skogen, I skogen innebär lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) framför allt ett skydd för fasta fornlämningar, vare sig de är tidigare kända eller inte. Alla kända fornlämningar är tillgängliga över Internet via Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. Till fornlämningar hör ett fornlämningsområde som också är skyddat. Fornlämningsområdet varierar från fall till fall med hänsyn till fornlämningens art och betydelse. Tillsynen över fornlämningar utövas av länsstyrelsen, och ingrepp i fornlämning och fornlämningsområdet kräver tillstånd. Normalt kan skogsägaren räkna med att skogsvårdsåtgärder närmare än 100 meter behöver anges i avverkningsanmälan, och att det kräver samråd med länsstyrelsen, som eventuellt fattar beslut enligt KML.
1 Bör inkluderas ett delkapitel om Lagen mot skydd av olyckor. De delar som bör inkluderas är främst det som rör eldningsförbud och vad som är räddningstjänst. Det bör framgå av PEFC-standarden att regelsystemet om eldningsförbud måste följas och tillföras text om att tidigt samråd och dialog ska ske innan en bränning får genomföras. Om eldningsförbud råder måste ett särskilt beslut om undantag från eldningsförbudet finnas för att få utföra bränning utomhus. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 2.x 1 2.2 skogsägaren 1 2.2.1 Bör tilläggas att planerad hänsyn till rennäringen också måste redovisas på avverkningsanmälan. 1 4.6 Vad ska ledningens genomgång innehålla? skogsbrukandet Södra G. Aulén 1 8.1 Olika begrepp inte bra Tycker att det borde heta "grön skogsbruksplan" genomgående. Nu står det "Skogsbruksplan" som rubrik "certifieringsanpassade planen" i stycke 1 "gröna skogsbruksplaner" i stycke Arbetsgruppen föreslår att i första stycket infoga "hädanefter kallad skogsbruksplan". Arbetsgruppen föreslår också att PEFC sekretariatet får mandat att ändra till skogsbruksplan i alla dokument, dvs. ta bort "grön" och annan benämning. Södra G. Aulén 1 8.1 För varje avdelning skall en målklass tilldelas som anger den fortsatta utvecklingen av avdelningen. Södra G. Aulén 1 8.1 Av den certifieringsanpassade planen inklusive karta med målklasser ska fastighetens avsättning dvs. bestånd/avdelningar om minst 5 % inom ramen för certifieringen framgå bättre text: "Som anger skötselmålet med avdelningen" Skall vara "naturvårdsavsättningar" Arbetsgruppen föreslår att forumet antar förseslagen text. Arbetsgruppen föreslår istället att texten ändras till "natur- och/eller kulturvårdsavsättningar" samt att 4.13 sista meningen i miljöstandarden förtydligas med "Dessa värden kan utgöra motiv för val av områden som avsätts enligt 4.2." Södra G. Aulén 1 8.1 erfordrig kompetens skall vara "Erfoderlig" OK RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 8. (s 11) Står: 5. Om naturreservat Ändra till: Om natur- eller kulturreservat Arbetsgruppen föreslår att forumet antar förseslagen text. Södra G. Aulén 1 8.1 sid 12 PG-Texten inte korrekt Avdelningar med lägre eller ordinära naturvärden där virkesproduktion är den primära målsättningen. Generell naturhänsyn tas genom detaljhänsyns (enstaka objekt), hänsytor (områden < 0.5 ha) eller hänsynsområden (områden > 0.5 ha ) lämnas. Naturhänsynen omfattar vanligen runt 3-5 % av arealen i avdelningen och kan uppgå till 10 % av arealen. Arbetsgruppen föreslår att "låga eller ordinära" införs i texten. I övrigt behålla texten.
Södra G. Aulén 1 8.1 sid 12 K/PF Texten inte korrekt K : Kombinerade mål/produktionsmål med Arbetsgruppen föreslår att: Förstärkt naturhänsyn Avdelningar där virkesproduktionen är en ordinära/vissa införs. I övrigt behålla texten. viktig målsättning men där högre naturvärden (>10 % av arealen) kräver mer hänsyn än i PG-bestånden. I planen skall två tydliga mål anges ett för produktionen och ett för naturvården Hur mycket som skall vara virkesproduktion respektive naturvård baserar sig på naturvärdesbedömningen och anges i procentsatser (exempelvis 60 % produktion, 40 % naturvård) Södra G. Aulén 1 8.1 (sid 12) Gröna kommentarer i målklass NO, NS och PF Skall vara K/PF Arbetsgruppen tycker att förslaget ska antas med tillägg att det även ändras till K/PF i måklasserna. Henrik Lindespång/Derome Skog AB 1 8.1 Den nya standarden behandlar skogsbruksplanen, vilket är bra. Den ställer också krav på planläggare, det är också bra. Det står väldigt fint om "erforderlig kompetens" och "utbildningsplaner anpassade efter verksamheten". Eftersom PEFC (även FSC)har planen som grund för certifieringen ställer det riktigt stora krav på planläggaren. Teoretiskt går inlärningen ganska snabbt, men planen skall också vara certifieringsgrundande i fält (indelning) och vara användbar rent praktiskt för alla inblandade parter.eftersom jag i mitt arbete ser resultatet efter många planläggare vet jag att variationen på kvaliteten är stor men även att det finns många bra planläggare som inte gör certifieringsgrundande planer. Detta gäller privata aktörer likväl som Skogsstyrelsen. Anledningen är brist på RÄTT utbildning. Jag saknar ett "grönt körkort" speciellt för planläggare. Detta tror jag även stärker planläggarnas roll och status, som måste bli bättre om vi ska ha en stabil och kunnig planläggarkår. Efterlyser krav från PEFC på både praktisk och teoretisk utbildning av skogsbruksplanläggare. Kopplingen finns i den sociala standarden. Idag krävs SYNs naturoch kulturmiljö kurs samt naturvärdesbedömningskompetens. Ingen åtgärd är förslaget från arbetsgruppen. Arbetsgruppen Skog & Miljö 1 8.1 Införa en skrivning som reglerar att stora skogsägare kan använda sig av annat klassningsystem. Arbetsgruppen förslår att under denna Ola remissar med bolagen för att hitta punkt väva in en text som beskriver att för en bra skrivning att införa i 8.1. större skogsägare (över 5000ha?) som använder sig av andra typer av skogsbruksplanläggning ska målklassning motsvarande NO/NS användas
AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFC för ackrediteringsfrågor 1 8.2 Ändras från: Svenska PEFC är baserat på användning av ledningssystem med funktioner enligt specifikation som antagits av Svenska PEFC ek.för. Ledningssystem Ändras till: Svenskt PEFC certifieringssystem för uthålligt skogsbruk är baserat på användning av ledningssystem i enlighet krävs för följande organisationer: med SS EN ISO 14001. Ledningssystem Paraplyorganisationer Avverkningsorganisationer Direktcertifierade entreprenörer Direktcertifierade skogsägare med egen skogsbruksorganisation. krävs för följande organisationer: Paraplyorganisationer Avverkningsorganisationer Direktcertifierade entreprenörer Direktcertifierade skogsägare Systemen SS EN ISO 14001 med skogstillämpning och EMAS är generellt godkända för användning i svenska PEFC då erforderliga rutiner för PEFC certifiering och logoanvändning ingår. Organisationens ledningssystem skall minst omfatta delkrav enligt bilaga C. Ledningssystemets funktion ansluter till miljöledningsstandarden ISO 14001. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 10. (s 16) Står: 4. Utdrag ur befintligt fornminnesregister Ändra till: Utdrag ur befintligt fornminnesregister och register för övriga kulturminnen i Skogens pärlor. 1 10.1.1 Uppgifter om vem som är certifierad måste vara offentlig se guidline som standard är knuten till. 1 10.2 Motsäger texten i 10.1.1 RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 Bilaga B (s 20) Saknas Biologiskt kulturarv, Med det biologiska kulturarvet avses djuroch växtarter som är beroende av biotoper som inte skulle ha utvecklats utan människans inverkan i äldre tid, dvs. som huvudsakligen har kommit till som en följd av lång tids markanvändning och hävd. Exempel på hävdpräglade miljöer som både hyser kulturmiljövärden och stor biologisk mångfald är skogsbeten, slåttermarker och många områden med fullskiktad skog. (se t.ex. Regeringens skrivelse 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken, eller det 16:e miljömålet).
RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 Bilaga B (s 23) Saknas Kulturlämning, eller övrig kulturlämning, Med detta begrepp avses lämning som inte är kulturlämning men som omfattas av hänsynsreglerna i 30 SVL och som är preciserade i de allmänna råden. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 Bilaga B (s 25) Saknas Skogens pärlor, Ett geografiskt register på Skogsstyrelsens hemsida över olika naturoch kulturmiljövärden, exempelvis de övriga kulturlämningar som registrerats vid Skog- och historiainventeringar. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 1 bilaga B Det bör det noteras att det för närvarande finns två olika modeller för klassificering av skogsbrandrisk i Sverige vid SMHI. Prognoser enligt dessa modeller finns inte tillgängliga hela året utan drivs på uppdrag av MSB vid SMHI under större delen av våren/sommaren. Det är tveksamt vad en formellt fastställd SMHI brandrisk innebär. Under våren finns det dessutom en särskild beräkningsmodell för gräsbrand. AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 1 Bilaga C Då krav om ISO 14001 certifiering införs gäller denna std fullt ut. Inga minikrav gällande omfattning kan finnas. 1 bilaga C, Beskrivningen av kravelementen stämmer ej helt med definitionerna i ISO 14001, vad gäller? Bilagan utgår. 1 bilaga C, 4.2 Krav på att policies ska vara offentliga men inget krav på policies 1 bilaga C, 4.4.1 snarare typ..arbete med att uppfylla Vad avses med certifieringsarbetet, standernens krav. 1 bilaga C, 4.4.2 vad menas med certifieringens genomförande SWE 002:3 1 2 3 4 5 6 Dokument nr 001-005 Rubrik, underrubrik, stycke, figur etc Observation / kommentar / förslag (inklusive Norra Skogsägarna Niklas N 2 Innehållsförteckni ng "3.7 Urkoppling av kriterierna 3.1 3.6 3.9 Rekreation och allemansrätt." Kapitel 3.8 överhoppat Infoga "3.8 Rennäring" i innehållsförteckningen
2 1. Står: Kulturpåverkade ekologiska processer som Arbetsgruppen föreslår att skrivningen skapat de miljöer, substrat och strukturer vilka är ska antas viktiga för den biologiska mångfalden. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg Ändra till: Kulturpåverkade ekologiska processer som skapat det biologiska kulturarvet, dvs. de miljöer, substrat och strukturer vilka är viktiga för den biologiska mångfalden. Börje Pettersson/Bergvik 2 2.1 Omöjlig formulering om att samtidigt uppnå högsta möjliga produktions- och naturvärden vid röjning och gallring. Börje Pettersson/Bergvik 2 2.2 Vetenskaplig erfarenhet är ett märkligt begrepp i mina öron. Börje Pettersson/Bergvik 2 2.3 Stänger Alt. A dörren för SCA om de vill ansluta sig till PEFC? skapas med höga produktions- och naturvärden. Där vetenskapliga mätningar stödjer att markens. Arbetsgruppen föreslår att skrivningen ska antas Arbetsgruppensförslag är att ändra till: Där vetenskapliga resultat eller praktiska erfarenheter visar att markens.. Arbetsgruppen antar att kommentaren är menad för 2.4. 20 % främmande trädslag är OK för SCA. Korsnäs, Bengt Brunberg 2 2.4 Jag tror att det är olämpligt att kräva 10 % inhemska trädslag i t ex contortabestånd som anlagts där överlevnaden för inhemska trädslag är dålig. Kolla detta en gång till. Stryk ev kravet på minst 10 % inhemska. Arbetsgruppens förslag är att stryka texten som berör 10%, dvs stryk " Åtgärder vidtas för att andelen inhemska trädslag ska uppgå till minst 10 % av volymen vid framtida avveckling av beståndet, inklusive hänsyn på och i direkt anslutning till beståndet. Kraven gäller ej vid återbeskogning med främmande trädslag på mark som tidigare dominerats av främmande trädslag, eller på mark som varit jordbruksmark under 1900-talet eller senare." MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 2 2.4 Fjärde stycket handlar om vilken hänsyn som ska lämnas vid användandet av främmande trädslag. anser att kravet att volymen av inhemska trädslag ska uppgå till 10 % vid framtida avverkningar är för högt. Varför ska hänsynen vara 5 % högre i bestånd med främmande trädslag än i bestånd med inhemska? Att hänsynen dessutom ska tas på beståndsnivå är inte heller bra. Om en markägare satsar på främmande trädslag så resulterar det i ett intensivt brukande av marken. Naturvårdsnyttan skulle därför bli betydligt högre om hänsynen kunde planeras i ett landskapsperspektiv 2 2.4 Vid användandet av främmande trädslag bör andra risker än enbart biologiska beaktas. MSB saknar en helhetsbild på de risker som kan uppstå. Se ovan Ej behandlad av arbetsgruppen p.g.a tidsbrist
2 2.7 Målet med att de tekniska skadorna på rotstocken inte ska överstiga 20% då träden är ca 4 m höga är bra! Det förutsätter dock att markägaren har handlingsfrihet inom älgförvalningssystemet... Noterat av arbetsgruppen 2 (3) 3.2 Krav om avtal gäller uppdraggivare som ej styrs av denna standard Ingen åtgärd 2 (3) 3.2 prxis i branschen är för oprecist för att revidera Jo, ABSE räcker 2 3.2, 4de punkten Specifiera vilken form av uppföljning som avses Ändra formuleringen till: "Avtalsparterna ansvarar för att att ingångna avtal efterlevs." Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.3 Oklart vad som avses med stora företag Redogör för vad föreskriften avser med detta Tillägg: ( vid > 50 anställda lagkrav på skyddskommitté) 2 (3) 3.3 Förtydliga vad som menas med stora företag. Se ovan 2 (3) 3.4 punkt 2 Inget krav på långsiktiga mål så vad ska personalen vara förtrogen med eg?? Ny lydelse:" Företaget formulerar långsiktiga mål och tillser att personalen är förtrogen med dessa." 2 (3) 3.4 sista punkten Vad menas med regelbundet, hur vill ni att detta ska tillämpas i tex familjeföretag_? Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.5 pkt 1 (se även 3) Känns som ett alltför stort krav att röjare ska gå hela natur- och kulturvårdsutbildningen. Dessa delar bör kunna integreras i mer konkret röjningsutbildning. samtliga skogsfastigheter Strk röjare. Ingen åtgärd Arbetsgruppen håller med bestämdhet fast vid kompetenskrav för röjare. Vid röjning läggs grunden till det fortsatta skötselarbetet! Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.5 pkt 3 Fel kursbenämning Skriv SYN-kursen Natur- och kulturmiljövård - förnyelse Ja, SYN-kursen Natur- och kulturmiljövård - förnyelse.
Arbetsgruppen 2 3.5 pkt 5 I nuvarande standardtext redovisas denna punkt på två ställen, under 002:3.5 samt i "003:2 baskrav för entreprenörer sista stycket" vilket inte är nödvändigt. Dessutom finns en urkoppling i 003:2 som berör att visstidsanställda röjare, anställda kortare än tre månader, inte behöver genomgå natur- och kulturmiljövård utbildning vilket istället bör höra hemma under denna standardpunkt. Arbetsgruppens förslag är därför att stryka nuvarande 3.5 och ersätta denna punkt med 003:2 sista stycket. Inom skogsvården förekommer säsongsmässigt engagemang av visstidsanställd arbetskraft utan skoglig yrkeskompetens. Arbetsorganisationen anpassas då efter den visstidsanställda personalens kompetens och erfarenhet. Arbetsledare med god kompetens tillsätts. För att kompensera luckor i utbildningsnivå hos personalen genomförs särskild utbildning. Ledning och tillsyn av verksamheten sker på ett sådant sätt att PEFC kravens efterlevnad säkerställs. Arbetsledare (t.ex. plantbasar) och visstidsanställda röjare, verksamma mer än tre månader, skall uppfylla kompetenskraven enligt pkt 1 och 3 ovan. Arbetsgruppen 2 3.5 ny punkt Arbetsgruppen föreslår en ny punkt som förtydligar att All regelbundet återkommande personal, säsongsanställda plantörer inte behöver genomgå "natur- och kulturmiljövård kursen". Den nya punkten förutom säsongsanställda plantörer, skall uppfylla kraven på grundkompetens. härstammar delvis från 3.6 pkt 2 som berör grundkompetens och således också hör hemma under 3.5. Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.5 pkt 5 Otydlig formulering som leder till fel slutsats om vad som ska redovisas i utbildningsplanen. Förklara vad som ingå i utbildningsplanen Se förslag ovan, utbildningsplan borttaget Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.5 Jag tror inte att befattningsbeskrivningar leder till Ta bort kravet på befattningsbeskrivningar Ingen åtgärd några förbättringar i dessa ofta små företag. 2 3.5 Utbildningskraven för personal som utför skogliga Planterare står inte i texte. Annars se arbeten (punkt 1) är för höga! Det är orimligt att de kommentar ovan. som röjer och planterar ska ha 4 dagar lång naturvårds- och kulturmiljöutbildning. Utbildningskraven måste anpassas till arbetet som ska utföras. 2 3.5 Vilken kompetens som planläggare ska inneha saknas Ingen åtgärd 2 3.5 Punkt 2 om kompetenskrav för de som planerar och utför skyddsdikning kan integreras i punkt 1 när kraven i denna anpassas till det skogsarbete som ska utföras. Arbetsgruppen 2 3.6 pkt 2 Grundkompetens hör hemma under 3.5 vilket gör att arbetsgruppen förslår ny text. All återkommande personal ska omfattas av program för kompetensutveckling. Ingen åtgärd Norra skogsägarna Jonas E 2 3.8 Skogsbrukrennäring Justera hänvisningen till gällande skogsvårdslagstiftning. Stryk 21 Hänsyn tas till rennäringen enligt skogsvårdslagens 13b, 14, 18b, 20 och 31. Vad beträffar samråd tillämpas föreskrifter och allmänna råd enligt skogsvårdslagens 20 och 31, forts Ändras enligt Jonas' skrivning.
Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.10 stycke 1 Dålig formulering i andra meningen Skriv om Ny lydelse:"såväl småskaligt som storskaligt skogsbruk och turism baserad på natur- och kulturmiljö är en viktig plattform för landsbygdsutveckling." Korsnäs, Bengt Brunberg 2 3.10 stycke 2 Oklart om det krävs en dokumenterad rutin för "övervägande" enligt sista meningen. Verkar onödigt att det ska behöva skrivas ned. Stryk sista meningen. Ingen åtgärd, arbetsgruppen står kvar vid föreslagen skrivning, efter diskussion om reviderbarhet. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.2 Uteslut inte andra målklassningssystem..som NO-eller NS-bestånd, eller motsvarande målklassning,. Ola remissar med bolagen för att hitta en bra skrivning att tillföra i 8.1. Med bakgrund av detta förslår arbetsgruppen är att göra ett tillägg i första stycket "markerade i en grön skogsbruksplan eller motsvarande för större skogsägare (se 8.1)." Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.2 stycke 1och pkt 2 Eftersom Grön skogsbruksplan är ett begrepp som inte används av stora företag bör man nog göra ett tillägg om detta. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.2 Större företag har ingen "grön skogsbruksplan" såsom begreppet uppfattas Södra G. Aulén 2 4.2 Nyckelbiotoper väljs ut i första hand, i andra hand väljs andra områden med naturvärden och/eller utvecklingsbara naturvärden. Lägg till t ex " eller motsvarande som används av stora företag". Gör en fotnot efter "grön skogsbruksplan" där det framgår att störr företag har beståndsregister och GIS-system där motsvarande målklassning framgår. Eller dylikt. Komplettera: andra områden med höga naturvärden Se ovan Se ovan Arbetsgruppen föreslår att skrivningen antas 2 4.2 Femte punkten som handlar om att avsättningar inom 5%-ramen ej gäller områden ovanför gränsen för fjällnära skog är är otydlig. Som det står i dag betyder den punkten att certifieringens krav inte gäller ovanför gränsen för fjällnära skog och att markägaren kan gå lös som han vill i dessa skogar. Det måste förtydligas vilka krav som gäller ovanför gränsen. Arbetsgruppen delar inte uppfattningen eftersom att NB ska avsättas samt att övriga standarden är gällande för dessa områden. Arbetsgruppen föreslår att texten kvarstår i nuvarande form. Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.3 stycke 1 Kanske inte bara Skogsstyrelsen ska krävas för samråd eftersom det kan finnas annan fackkompetens också. Skriv t ex " efter prövning med nödvändig fackkunskap, t ex samråd med Skogsstyrelsen". Är skötselåtgärder i nyckelbiotoper samrådpliktiga enligt lagen när det inte är SKS som har inventerat? Svar: Ingen skillnad om det är SKS eller någon annan som inventerat. Det är naturvärden som spelar roll. Enligt miljöbalken ska man ha samråd om man väsentligt ändrar i naturmijön. Vid skötselåtgärder som gynnar naturvård är därför rimligt att resonera som Bengt och Börje gör. Anta förslaget? Börje Pettersson/Bergvik 2 4.3 Större markägare har avgränsat och inventerat fram sina egna nyckelbiotoper. Vi anser inte att man då kan kräva att vi ska samråda med SKS inför varje skötselåtgärd. Vi gör det endast då vi anser att deras kompetens tillför något Stryk "efter samråd med skogsstyrelsen" eller gör ett tillägg om att "Skötsel av nyckelbiotoper som SKS avgränsat med syfte att förstärka." Se ovan
Börje Pettersson/Bergvik 2 4.3 Kan missförstås. Förslaget kanske inte hjälper? Överstiger arealen nyckelbiotoper 5 procent sparas alltid de nyckelbiotoper eller delar av nyckelbiotoper som har högst värden. Arbetgruppen tycker att förslaget ska antas. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.3 Större markägares rådighet över egna nyckelbiotoper Punkt 3-5 har inte riktig bärighet på större företag som själva getts möjlighet att inventera och välja ut nyckelbiotoper som egna avsättningar. Ser ingen omedelbar lösning, som inte är en uppdelning mellan ägarkategorier. Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.3 Skrivningarna känns inte alltid helt rätt för större skogsägare Se över strukturen Arbetsgruppen Skog & 2 4.3 Texten behandlar både % och procent Ge PEFC sekretariatet befogenhet att Miljö ändra till "procent" i alla punkter Börje Pettersson/Bergvik 2 4.4 Vissa större markägare använder inte begreppet förstärkt hänsyn. Förstärkt hänsyn ger sken av att man i normalläget alltid strävar efter en viss hänsynsnivå, vilket inte är fallet ex. hos Bergvik. Det är naturvärdena som avgör vad hänsynsnivån blir och in Ex.,skall brukas med en hög naturvårdsambition ex. genom att förstärkt hänsyn anges i skogsbruksplanen som målklass. Texten behandlar punkter som måste uppfyllas för att NB ska få avverkas då NB arealen överstiger 5%. I dagsläget kommer inte stora skogsägare i närheten av 5% NB? Detta gör att arbetsgruppen föreslår att texten ska vara kvar i nuvarande form eftersom den inte är aktuell för större markägare Se ovan Ge PEFC sekretariatet befogenhet att ändra till "procent" i alla punkter Förslag från arbetsgruppen:skogar med naturvärden, som inte prioriterats för avsättning, skall brukas med en hög naturvårdsambition. Den förstärkta hänsynen definieras i skogsbruksplanen eller motsvarande. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.6 Vore bra om PEFC kunde avvakta en definition av allvarlig körskada som Skogsbrukets vattenråd i samarbete med Skogforsk och SKS arbetar med att ta fram! Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.6 pkt 2 Omotiverat hårdare krav än i FSC. Kan bli problem på flacka marker som i Uppland. Efter andra meningen lägg till: "Undantag kan göras vid ogynnsam topografi som inte medger avvattning eller vid andra speciella förutsättningar." Kan inte avvakta, får fångas upp senare på något sätt. Stavfel åtgärdat Förslag från arbetsgruppen är att ändra till: Undantag kan göras vid ogynnsam topografi som inte medger avvattning. 2 4.6 Tryckfelsnisse har varit framme: ett "t" saknas på fjärde raden i ordet "samt". Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.8 Uttrycket "gröna blad" känns lite konstigt när det kan gälla avlövade träd vintertid. Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.8 Det sista stycket, som anger vad som inte räknas som natruvärdesträd, avser det utvecklingsträd också? Dessa bör väl också avses, vilket bör förtydligas. Se över formuleringen. Skriv "naturvärdesträd/utvecklingsträd". OK, åtgärdat Detta skrivning återfinns inte i den publika publikationen då den åtgärdades efter senaste forum. Arbetsgruppensförslag: "Utvecklingsträd är levande ordinära träd, representativa för beståndet, som sparas för att utvecklas till naturvärdesträd under nästa omloppstid." Definition av utvecklingsträd finns i första stycket.
Norra skogsägarna Niklas N Skrivningen "Alla naturvärdesträd lämnas vid gallring och föryngringsavverkning för att leva, dö, brytas ner och Behåll nuvarande standards skrivning Arbetsgruppen förslår att behålla texten "alla NV-träd". I praktiken borde detta inte innebära ett ökat krav. 2 4.8 multna." Formuleringen "Alla naturvärdesträd" skapar risk för onödiga diskussioner då man efter avverkning skall avgöra vad som varit ett naturvärdesträd eller inte. Ett krav på minst 10 st/ha är ur uppföljningssynpunkt bättre. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.8 Något oklart vad som får räknas in i antalet. Jmfr FSC- Se ovan standarden. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.8 Mer långtgående krav mot FSC rörande selektiv avverkning på fuktig mark. FSC-skrivningen möjliggör en öppnare tolkning än vad nu föreslagen PEFC-text gör. Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.9 pkt 3 Det står om krav från andra gallring, men hos en del kan flera gallringar förekomma och detta krav bör bara avse den sista gallringen. Byt ordet "andra" till "sista". 2 4.9 Första meningnen är knepigt skrivet. Eftersom död ved är en bristvara i brukade skogar och en viktig faktor för biologisk mångfald är det en grundläggande ambition att öka mängden döda stående träd, lågor, högstubbar m.m. Är det 4.10 som Börje menar? Arbetsgruppen förslår att sista stycket i 4.10 ändras till: "Skogar dominerade av ädellöv och lövbestånd på fuktig mark föryngras normalt genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom luckhuggning" Arbetsgruppen menar att det är motiverad att lämna död ved i andra gallring. Förslaget är att behålla skrivningen Arbetsgruppen förslår att skrivningen antas Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.10 stycke 1 Uttrycket "skogens hälsa" känns diffust. Försök hitta annat relevant uttryck Förslag: Lövträd i skogsbestånden är viktigt både för den biologiska mångfalden och för kulturmiljön. Tagit bort " skogens hälsa" Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.10 sista stycket Även om rubriken är "Lövträd" så blir det lite oklart vad Skriv "lövbestånd" (eller Förslag ändra till "Lövbestånd" i sista Henrik Lindespång/Derome Skog AB som avses med uttrycket "bestånd". "ädellövbestånd"?). 2 4.10 Lövdominerade bestånd. Det finns ingen anledning att Byt 3 till 5 ändra till 3%. Ingen kan ändå uppskatta skillnaden mellan 3 och 5 %.Varför då ändra inriktning när hittills alla planer haft 5% som ledstjärna? Dessutom kommer många planer framledes vara certifieringsgrundande även för FSC, vilket innebär rent praktiskt att 5% blir målet (i normalfallet)för den gröna planen i alla fall. stycket Arbetsgruppen föreslår att texten kvarstår. Är en skarpare skrivning än FSC då 3% krävs efter röjning och gallring. (ej merparten av omploppstiden och på sikt) Börje Pettersson/Bergvik 2 4.10 Olyckligt med en annan konstruktion än FSC för de företag som är dubbelcertifierade. Kravet på minst 3 % av arealen frisk och fuktig mark som lövdominerad under slutet av omloppstiden känns tuffare än FSCstandardens krav på minst 5 % under huvuddelen av Se ovan, är tydlig skrivning som går att mäta och är reviderbart Korsnäs, Bengt Brunberg 2 4.11 stycke 1 sista rad Olämplig formulering om att undantag bara kan medges "där det finns angränsande bebyggelse". Det tolkar jag som att bebyggelsen gränsasr direkt mot bränningsområdet. Ny skrivning behövs. Skriv i stället att undantag medges i tätortsnära områden. Arbetsgruppen föreslår att texten ändras till: "Undantag medges i tätortsnära områden och där det finns angränsade bebyggelse samt på Öland och Gotland".
2 4.11 MSB anser att de som ska planera och utföra På gång att utformas en utbildning bränningar bör ha ett krav på sig att ha särskild genom lantbruksprogrammet? Fånga kompetens för denna uppgift, exempelvis någon form upp när denna är framtagen elternativt i av certifierad utbildning. nästa standard? MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 2 4.11 För att få genomföra bränningar anser MSB också att det bör finnas planer och dokumentation som bland annat innehåller utformning av säkerheten vid bränning, förberedelser, förebyggande åtgärder, samråd med berörda, beredskap etc. Ej behandlad av arbetsgruppen p.g.a tidsbrist. Arbetsgruppen Skog & Miljö RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 2 4.12 Viltvård finns kvar i runriken. Detta har fått en egen punkt 2 4.12 avsnitt om Landskapsekologi och viltvård, står att återskapa skogs- och vattenmiljöer beaktas. Stryk Viltvård i rubriken Ändra till: Att återskapa natur- och kulturmiljöer beaktas. Stryk Viltvård i rubriken Arbetsgruppen föreslår att det ska stå som innan Börje Pettersson/Bergvik 2 4.12 För detaljerad och inskränkande beskrivning av hur en landskapsekologisk planering ska genomföras. Föreslagen bristanalys är ett sätt men den forskargrupp som vägleder ex. Bergviks ELP-översyn har ett annat upplägg. Styr inte tillvägagångssätt där vetensk Arbetsgruppens förslag: För större markägare inkluderar planeringen en bristanalys, eller liknande genomgång, där man jämför dagens omfattning och fördelning av substrat och miljöer med den omfattning och fördelning som borde finnas, för att skapa förutsättningar för arternas överlevnad. Arealen på det landskap som man beaktar utgår från de arealkrav som större arter (däggdjur och fåglar) med mer specialiserade krav har (till exempel hackspettar), vilket oftast betyder att landskapen bör vara minst 5000 ha. I planeringen ska resultat av bristanalysen användas. Börje Pettersson/Bergvik 2 4.13 Vem får markera fornlämningsområden i en plan? Endast Länsstyrelsen har auktorisation att göra detta och dom vill sällan. Notera också här att stora företag inte har "grön skogsbruksplan". Förslag: I samband med skogsbruksplanläggning ska kändafornlämningar/fornlämningsområd en markeras i skogsbruksplanen. Kända forn- och kulturmiljölämningar ska markeras i traktdirektivet. Vid avverkning markeras dessa med fördel i terrängen i form av kulturstubbar. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg MSB Myndigheten för 2 saknas MSB anser att det bör förtydligas vad som ingår i samhällsskydd och begreppet nödlägesrutinerna. beredskap/ulrika Postgård 2 4.13 avsnitt om kulturmiljö är bra och bör stå kvar Arbetsgruppen har noterat detta. Oklart vilket text som denna hänvisar till, ej behandlad av arbetsgruppe för P&M,kanske kopplad till baskrav pkt 8 i entrpstd?
SWE 003:3 Arbetsgruppen 3 1 I andra stycket, ta bort "för" i "krav som ska vara uppfyllda. Arbetsgruppen 3 1.1 o 1.2 Stryka "anställd personal" Orsak: täcka ev lucka för att ta in ocertifierad personal. Norra skogsägarna Jonas E 3 1.4 Undantag från I norra Sverige är 6 månader för kort tid för att klara PEFC:s krav på nödvändiga introduktionsutbildningar. En entreprenör entreprenörscertif som kontrakteras i oktober måste ha möjlighet att iering genomföra nödvändiga introduktionsutbildningar på 3 2 baskrv för entreprenörer pkt 1 Arbetsgruppen 3 2 PEFC baskrav för entreprenörer, pkt 1 Svensk lagstiftning, hur förväntar ni er att vi reviderar detta, Behåll nuvarande standards skrivning Tillägg: "Följa svensk lagstiftning och svenskt kollektivavtal." Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 5 Byta punkten mot ett komma. Ja, arbgrp föreslår att nuvarande skrivning om 1 år, behålls. Ingen åtgärd Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 6 Byr ut "sociala standarden" mot "entreprenörsstandarden". Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 8 Nödlägesrutiner, lägga till "första hjälpenutrustning." MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 3 2 Baskrav pkt 8 MSB anser att det bör förtydligas vad som ingår i begreppen: nödläges-beredskapen, -rutinerna, - instruktionen och -planerna. Det är viktigt de inbegriper bandskyddsfrågor. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 3 2 Baskrav pkt 9 Förebyggande åtgärder mot skogsbrand ska alltid vidtas och inte bara vid brandrisk 4 eller högre som det föreslås i standarden. Det kan leda till åtal om en brand uppstår och inte förebyggande åtgärder mot skogsbrand har vidtagits. Arbetsgruppen stämmer av med MSB Se ovan Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 10 än 10..Borttappat mellanslag
Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 11 Traktdirektiven Byt ut "Kvittera.." mot " Följa av uppdragsgivaren utfärdat traktdirektiv". Tillägg: 1)"Entreprenören skall avvikelserapportera till paraplyet när traktdirektiv saknas. Alt.: Vid avsaknad av eller brister i uppdragsgivarens traktdirektiv skall avvikelserapport göras enligt uppdragsgivarens avvikelserutiner. Vid upprepade avvikelser sänds avvikelsen till uppdragsgivarens certifieringsorganisation. 2) "Entreprenören skall inför varje åtgärd se till att erforderlig kunskap och kompetens finns för åtgärdens utförande." (Formuleringen för att peka på entreprenörens ansvar när trktdirektiv saknas, utan att bakbinda eller lägga hela ansvaret på entrpr.) 3 2 Baskrav pkt 11 Vad menas med kvittera av uppdragsgivaren traktdirektiv, jag tolkar det som att uppdraggivaren ska kräva underskrift av entreprenör, denna standard ska ej gälla vad uppdragsgivaren gör Arbetsgruppen 3 2. Baskrav pkt 14 "Äldre maskiner " ändras till "Senast 2013 skall alla skogsmaskiner använda hydraulolja." 3 2 Baskrav pkt 14 i punkt om maskiner i bruk efter 2012, vilken utrustning avses och anses godkänd. Korsnäs, Bengt Brunberg 3 2. Baskrav pkt 14 Kravet att maskiner som av tekniska skäl inte kan använda miljöanpassad hydraulolja ska fasas ut senast 2013 är inte i enlighet med beslutet på Forum 2. Skriv att mineralolja är tillåten endast om maskinen av tekniska skäl inte kan ha detta, vilket ska bekräftas av tillverkaren. Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 15 Tillägg: " elller smörjfett för sågkedjesmörning" Korsnäs, Bengt Brunberg 3 2. Baskrav pkt 17 Kravet att etylenglykol ej får användas i maskinerna efter 2012 är inte i enlighet med beslutet på Forum 2. Skriv att etylenglykol är tillåten endast om maskinen av tekniska skäl inte kan ha detta, vilket ska bekräftas av tillverkaren. Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Norra skogsägarna Niklas N 3 2. Baskrav pkt 17 "Etylenglykol får ej användas i maskinernas kylsystem efter 2012.". Fungerar ej i Norr pga sträng kyla. Maskinerna fryser sönder (vattenpumpar etc). Funktionsdugliga alternativ måste finnas innan detta krav kan ställas. Etylenglykol får ej användas i maskinernas kylsystem efter 2012 undantaget vid risk för sträng kyla och frysning av kylarvätskan. Ingen åtgärd Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 17 Från och med 2013 får etylenglykol inte användas i maskinernas kylsystem.
3 2 Baskrav pkt 18 Begreppet miljöfarligt avfall är ersatt av farligt avfall i lagstiftningen välj samma nomenklatur. OK, ändrar Arbetsgruppen 3 2 Baskrav pkt 19 Ändra "oljespill" till "spill". Norra Skogsägarna Mikael Widerlund 3 2. PEFC baskrav för entreprenörer Att försäkringsbolagens krav på brandberedskap följs och att förebyggande åtgärder mot skogsbrand vidtas då brandrisk 4 5 föreligger. Föreslagen text? Något om att det inte är aktuellt med så stor brandberedskap för exempelvis planteringsentreprenörer. Norra skogsägarna Mikael Widerlund 3 2. Baskrav pkt 20 Inneha ADR intyg lägst ADR S 1.3 om tillämpligt (inte aktuellt för de flesta skogsvårdsentreprenörer). Ändra till: "Den som transporterar farligt gods skall ha ADR-intyg lägst ADR-S 1.3" Mikael Olsson VSV Frakt AB 3 2 PEFC baskrav för entreprenörer Undantagsregler gällande förpackningar åberopas i samband med bränsletransporter. Det är viktigt för trovärdigheten att standarden inte ger utrymme för tvivel och osäkerhet. Jag föreslår därför ett tillägg till baskraven för entreprenörer. Farligt gods får endast transporteras i Tillägg i baskraven. Arbgrp Stämmer av förpackningar/behållare som genomgått med MSB. typkontroll och åtföljs av ett typintyg. Att så är fallet ska framgå av märkningen av förpackning/behållare dvs att det är märkt med och följt av typgodkännandebeteckning 3 2 Baskrav pkt 21 Punkten om inköp säger ingetting, hur ska detta revideras. Ingen åtgärd AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 3 2 Baskrav pkt 23 De båda meningarna motsäger varandra, dessutom är "i första hand" ej reviderbart, samma som inget krav alls. 3 3.2 Ny punkt före den sista. Krav i enlighet med PEFC ST 1002:2010 Vid avvikelser enligt ovan och om skogsägaren är ansluten till mer än en paraplyorganisation och/eller annat skogscertifieringssystem skall konstaterad avvikelse utan dröjsmål meddelas sådan annan part. Ingen åtgärd AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 3 3.3 Ny punkt efter den andra. Krav i enlighet med PEFC ST 1002:2010 Vid anslutning till mer än en paraplyorganisation och/eller annat skogscertifieringssystem skall konstaterad avvikelse enligt punkten ovan utan dröjsmål meddelas sådan annan part.
SWE 004:3 AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 4 Dokumentnamn Innehållet är normativt och för att undvika missförstånd bör dokumentnamnet ändras. Krav vid Gruppcertifiering PanCert AB/ Göran Karlsson 4 3 samtliga fastigheter 4 3.1 Felhänvisning i sista punkten som handlar om Ledningssystem i enlighet med PEFC ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem 8 4 3.2 9de punkten slumpmässigt arealvägt, det går ej att göra båda samtidigt, antingen eller eller en viss andel 4 3.2 9de punkten Alldeles för låg omfattning på stickprov, orimnligt med minskande antal i större grupper. 4 3.2 punkt 10 vilket företag avses 4 3.2 punkt 11 skriftlig rapport före svar, hur ska annars markägare kunna svara? 4 3.2, 3.4, 4.2 Föreslagen text för inträde i paraply är inte tillräckligt tydlig när dt gäller kravnivån.måste förstärkas. Återkommer om förslag till skrivning. PanCert AB/ Göran Karlsson 4 3.4, 4.2 Erbjuda och/eller anvisa avverkningsorganisationer/entreprenörer information och utbildning för att genomföra svensk PEFC certifiering/pefc entreprenörscertifiering. Bernt Söderberg ECSkog 4 3.2 3.4 4.2. Före avtal Rutin för kontroll utformas inom paraplyorganisationen Erbjuda och/eller anvisa avverkningsorganisationer/entreprenörer information och utbildning för att säkerställa svensk PEFC certifiering/pefc entreprenörscertifiering. Före det avtal tecknas genomförs Certifieringsrevision vid företaget, för att säkerställa att samtliga relevanta krav enligt PEFC-standarden uppfylls. Bernt Söderberg ECSkog 4 3.2 3.4 4.2 Erbjuda och eller anvisa information och utbidlning Före Certifieringsrevisionen genomförs "förrevision" som klarlägger vilka åtgärder som krävs före denna. Bernt Söderberg ECSkog 4 3.2 3.4 4.2 utse internrevisor som Ny punkt: Interninternrevision skall ha kompetens motsvarande krav för 4 3.4 Felhänvisning i punkt 6 som handlar om Ledningssystem i enlighet med PEFC ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem 8
Bernt Söderberg ECSkog 4 3.5 Avverkningsorg Affärsavtal skall tecknas skriftligt mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Det är normalt uppsragsgivaren som ansvarar för att det sker. Av avtalet skall framgå såväl ansvarsfördelning av arbetsuppgifter, som arbetsmiljöfrågor. 4 3.5 Felhänvisning i punkt 2 som handlar om ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel 8 4 4.1 Felhänvisning i punkt 5 som handlar om ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel 8 Ledningssystem i enlighet med PEFC SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem Ledningssystem i enlighet med PEFC SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem Södra G. Aulén 4 Bilaga 1 Definitionerna av Observation och Mindre avvikelse känns tveksamma.en observation är inte någon egentlig brist utan är något som revisorn anser bör åtgärdas eller förbättras, t.ex. i dokumentation eller praktiskt arbete. Kolla hur detta är formulerat i ISOstandarden, där går det nog att få tips. Bra om språkbruket är harmoniserat Mindre avvikelse innebär att det finns brister, ickeuppfyllande av krav. 4 bilaga 1 Definition strider mot ackditering, ej uppfylt krav är en avvikelse. 4 bilaga 1 Krav på förebyggande åtgärd saknas 4 bilaga 1 Omöjligt att uppnå stor avvikelse map upprepande inom 2 år med de revisionsfrekvenser som anges 4 bilaga 1 för mindre sår dokumenterad muntlig anmärkning, hur kan något muntligt vara dokumenterat? Dessutom måste avvikelser vara skriftliga.hur ska CB kunna granska muntliga anmärkningar? 4 bilaga 1 Detta är en produktstandard, dvs en nivåstandard dvs om krav ej är uppfyllda inget certifikat. 6 SWE 005:3 AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 5 Dokumentnamn Innehållet är normativt och för att undvika missförstånd bör dokumentnamnet ändras. 5 3.4 Spårbarhetsstandarden är internationell och samma regler ska gälla i sverige,inga tillägg och detta styrs redan Krav för Certifieringsorganisationer
5 4.1 Punkten 1 innehåller felaktig referens till Ändra till: 1. till produktcertifiering, ändra från: 1. till lämpliga delar lämpliga delar uppfylla de allmänna krav uppfylla de allmänna krav som definierats i standarden som definierats i standarden SS EN ISO SS EN ISO 19011 eller 19011. allmänna krav vid certifiering av produkter (se SS EN 45011) AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 5 5.2 Oklart vad som avses med bedömning av ansökan 5 5.3 Under "Revisionen innehåller följande delar:" kompletteras punkt 2 "Insamling av revisionsbelägg" med frekvens för stickprov av gruppanslutna vid certifiering av paraplyorganisationer. 2. Insamling av revisionsbelägg. Vid revision av parapalyorganisationer skall revisonen även omfatta gruppmedlemmarna. Antalet kontroller av anslutna gruppmedlemmar skall lägst motsvara antalet som internreviderats. Kontrollerna skall utföras slumpmässigt. Om paraplyet ansluter flera olika kategorier skall varje kategori vara föremål för kontroll enligt ovanstående. 5 5.4 Vad gäller om certifikat förlängs utan omcertifiering? 5 5.4 Varför beskrinvning av CB, vad är syftet, detta finns hemsida till, ackreditering anges på certifikat. 5 5.4, sista stycket Under minst ett år är dels kort tid och då undrar jag Ändra till krav i PEFC standard och vilkor över sytet med sammanfattningen, vilket år som helst? angivna av CB. 5 5.5 ::en avvikelse från certifieringeskraven Otydligt, dessutom måste tex vi kunna ange vilkor som obetalda räkningar 5 5.7 Vad gör man om en stor avvikelse konstateras, som det är skrivet finns det ingen möjlighet att korrigera. 5 5.7 Står inget om hur mindra avvikelser ska hanteras. AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 5 6 För att harmonisera giltighetstid med vad som är praxis för ISO 14001 ändras fem år till tre år. Certifikatet är giltigt i högst tre år. 5 6 Meddelandet om uppsägning måste kunna anlända CB en viss tid före uppsägning, annars måste certifierad betala dubbelt det år de byter CB.
5 6.1 Otydligt om Scope vad ska ingå, produkter. 5 6.1 Vilken adress avses, post, besök, detta innebär att certifkat måste uppdateras varje gång adress ändras med kostnad för den certifierade miljö och skogslagstiftning AD HOC grp utsedd av styrelsen Sv PEFCför ackrediteringsfrågor 5 6.1.1. Tabellen ändras i enlighet med vad som föreslagits ovan om byte av namn på dokument Vägledning för, ändras till: Krav vid