Föreslagen text / tillägg underrubrik, motivering)

Transkript

1 Observationer, kommentarer och förslags formulär Datum: Dokument: PEFC TD III, sammanstä publik konsultation Samtliga tex, 001:3 Samtliga, speciellt 001:3 Samtliga SOCIALA KRAV Sociala krav har till del förts in i entreprenörsstandarden fullfölj detta och för in lagkrav för att göra kraven tydligare tex krav på dokumenterad riskbedömning, krav vid ensamarbete osv. INTRODUKTIONERNA I STANDARDEN TILLFÖR INGET OCH KOMMER SNABBT ATT VARA INAKTUELLA. Vid revision där del av personalen ej talar svenska så ska den certifierade organisationen stå för tolk RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg SWE 001: Introduktionen innehåller flera tveksama beskrivningar som dessutom är ointressanta står: att samtidigt slå vakt om den biologiska mångfalden, är en stor utmaning inom miljöområdet ändra till: att samtidigt slå vakt om natur-, kultur- och friluftsvärden, är en stor utmaning inom miljöområdet

2 Martin Larsson Vattenmyndigheten 1 2.x Lägg till en ny punkt om vattendirektivet 2.x År 2004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön SFS 2004:660 och i december 2009 fastställdes miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Sveriges vatten. Det innebär att alla vatten ska ha god eller hög ekologisk eller god kemisk status senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som vattenmyndigheterna har beslutat. En stor del av våra vattendrag och sjöar återfinns i skogslandskapet, vilket gör att skogen och skogsbruket har viktiga roller för kvaliteten på vattenmiljöer. De åtgärder som kan bli aktuella ska kunna genomföras av berörda statliga myndigheter och kommuner inom ramen för befintligt ansvar, och innebär i huvudsak förändringar i juridiska och ekonomiska styrmedel. I rapporten "Vattenförvaltning i skogen" från Skogsstyrelsen lämnas förslag på förändringar av lagar eller andra styrmedel som berör skogsbruket och som behövs med anledning av

3 RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 2.x Saknas 2.x Kulturminneslagen i skogen, I skogen innebär lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) framför allt ett skydd för fasta fornlämningar, vare sig de är tidigare kända eller inte. Alla kända fornlämningar är tillgängliga över Internet via Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. Till fornlämningar hör ett fornlämningsområde som också är skyddat. Fornlämningsområdet varierar från fall till fall med hänsyn till fornlämningens art och betydelse. Tillsynen över fornlämningar utövas av länsstyrelsen, och ingrepp i fornlämning och fornlämningsområdet kräver tillstånd. Normalt kan skogsägaren räkna med att skogsvårdsåtgärder närmare än 100 meter behöver anges i avverkningsanmälan, och att det kräver samråd med länsstyrelsen, som MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 1 2.x Bör inkluderas ett delkapitel om Lagen mot skydd av olyckor. De delar som bör inkluderas är främst det som rör eldningsförbud och vad som är räddningstjänst. Det bör framgå av PEFCstandarden att regelsystemet om eldningsförbud måste följas och tillföras text om att tidigt samråd och dialog ska ske innan en bränning får genomföras. Om eldningsförbud råder måste ett särskilt beslut om undantag från eldningsförbudet finnas för att få utföra bränning utomhus. skogsägaren Bör tilläggas att planerad hänsyn till rennäringen också måste redovisas på avverkningsanmälan Vad ska ledningens genomgång innehålla? skogsbrukandet

4 RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 8. (s 11) Står: 5. Om naturreservat Ändra till: Om natur- eller kulturreservat Södra G. Aulén För varje avdelning skall en målklass tilldelas som anger den fortsatta bättre text: "Som anger skötselmålet med avdelningen" utvecklingen av avdelningen. Södra G. Aulén Av den certifieringsanpassade planen inklusive karta med målklasser ska fastighetens avsättning dvs. bestånd/avdelningar om minst 5 % inom ramen för certifieringen framgå Skall vara "naturvårdsavsättningar" Södra G. Aulén erfordrig kompetens skall vara "Erfoderlig" Södra G. Aulén Olika begrepp inte bra Tycker att det borde heta "grön skogsbruksplan" genomgående. Nu står det "Skogsbruksplan" som rubrik "certifieringsanpassade planen" i stycke 1 "gröna skogsbruksplaner" i stycke Södra G. Aulén sid 12 PG-Texten inte korrekt Avdelningar med lägre eller ordinära naturvärden där virkesproduktion är den primära målsättningen. Generell naturhänsyn tas genom detaljhänsyns (enstaka objekt), hänsytor (områden < 0.5 ha) eller hänsynsområden (områden > 0.5 ha ) lämnas. Naturhänsynen omfattar vanligen runt 3-5 % av arealen i avdelningen och kan uppgå till 10 % av arealen.

5 Södra G. Aulén sid 12 K/PF Texten inte korrekt K : Kombinerade mål/produktionsmål med Förstärkt naturhänsyn Avdelningar där virkesproduktionen är en viktig målsättning men där högre naturvärden (>10 % av arealen) kräver mer hänsyn än i PG-bestånden. I planen skall två tydliga mål anges ett för produktionen och ett för naturvården Hur mycket som skall vara virkesproduktion respektive naturvård baserar sig på naturvärdesbedömningen och anges i procentsatser (exempelvis 60 % produktion, 40 % naturvård) Södra G. Aulén (sid 12) Gröna kommentarer i målklass NO, NS och PF Skall vara K/PF Henrik Lindespång/Derome Skog AB Den nya standarden behandlar skogsbruksplanen, vilket är bra. Den ställer också krav på planläggare, det är också bra. Det står väldigt fint om "erforderlig kompetens" och "utbildningsplaner anpassade efter verksamheten". Eftersom PEFC (även FSC)har planen som grund för certifieringen ställer det riktigt stora krav på planläggaren. Teoretiskt går inlärningen ganska snabbt, men planen skall också vara certifieringsgrundande i fält (indelning) och vara användbar rent praktiskt för alla inblandade parter.eftersom jag i mitt arbete ser resultatet efter många planläggare vet jag att variationen på kvaliteten är stor men även att det finns många bra planläggare som inte gör certifieringsgrundande planer. Detta gäller privata aktörer likväl som Skogsstyrelsen. Anledningen är brist på RÄTT utbildning. Jag saknar ett "grönt körkort" speciellt för planläggare. Detta tror jag även stärker planläggarnas roll och status, som måste bli bättre om vi ska ha en stabil och kunnig planläggarkår. Efterlyser krav från PEFC på både praktisk och teoretisk utbildning av skogsbruksplanläggare.

6 RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg (s 16) Står: 4. Utdrag ur befintligt fornminnesregister Ändra till: Utdrag ur befintligt fornminnesregister och register för övriga kulturminnen i Skogens pärlor. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg Uppgifter om vem som är certifierad måste vara offentlig se guidline som standard är knuten till Motsäger texten i Bilaga B (s 20) Saknas Biologiskt kulturarv, Med det biologiska kulturarvet avses djur- och växtarter som är beroende av biotoper som inte skulle ha utvecklats utan människans inverkan i äldre tid, dvs. som huvudsakligen har kommit till som en följd av lång tids markanvändning och hävd. Exempel på hävdpräglade miljöer som både hyser kulturmiljövärden och stor biologisk mångfald är skogsbeten, slåttermarker och många områden med fullskiktad skog. (se t.ex. Regeringens skrivelse 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken, eller det 16:e miljömålet). RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg 1 Bilaga B (s 23) Saknas Kulturlämning, eller övrig kulturlämning, Med detta begrepp avses lämning som inte är kulturlämning men som omfattas av hänsynsreglerna i 30 SVL och som är preciserade i de allmänna råden. 1 Bilaga B (s 25) Saknas Skogens pärlor, Ett geografiskt register på Skogsstyrelsens hemsida över olika natur- och kulturmiljövärden, exempelvis de övriga kulturlämningar som registrerats vid Skog- och historiainventeringar.

7 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 1 bilaga B Det bör det noteras att det för närvarande finns två olika modeller för klassificering av skogsbrandrisk i Sverige vid SMHI. Prognoser enligt dessa modeller finns inte tillgängliga hela året utan drivs på uppdrag av MSB vid SMHI under större delen av våren/sommaren. Det är tveksamt vad en formellt fastställd SMHI brandrisk innebär. Under våren finns det dessutom en särskild beräkningsmodell för gräsbrand. 1 bilaga C, Beskrivningen av kravelementen stämmer ej helt med definitionerna i ISO 14001, vad gäller? 1 bilaga C, 4.2 Krav på att policies ska vara offentliga men inget krav på policies 1 bilaga C, Vad avses med certifieringsarbetet, 1 bilaga C, vad menas med certifieringens genomförande snarare typ..arbete med att uppfylla standernens krav. SWE 002: Dokument nr Rubrik, underrubrik, stycke, figur etc Observation / kommentar / förslag (inklusive Norra Skogsägarna Niklas N 2 Innehållsförteck ning "3.7 Urkoppling av kriterierna Rekreation och allemansrätt." Kapitel 3.8 överhoppat

8 2 1. Står: Kulturpåverkade ekologiska processer som skapat de miljöer, substrat och strukturer vilka är viktiga för den biologiska mångfalden. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg Ändra till: Kulturpåverkade ekologiska processer som skapat det biologiska kulturarvet, dvs. de miljöer, substrat och strukturer vilka är viktiga för den biologiska mångfalden Omöjlig formulering om att samtidigt uppnå högsta möjliga produktions- och naturvärden vid röjning och gallring Vetenskaplig erfarenhet är ett märkligt begrepp i mina öron Stänger Alt. A dörren för SCA om de vill ansluta sig till PEFC? Jag tror att det är olämpligt att kräva 10 % inhemska trädslag i t ex contortabestånd som anlagts där överlevnaden för inhemska trädslag är dålig. Kolla detta en gång till Fjärde stycket handlar om vilken hänsyn som ska lämnas vid användandet av främmande trädslag. anser att kravet att volymen av inhemska trädslag ska uppgå till 10 % vid framtida avverkningar är för högt. Varför ska hänsynen vara 5 % högre i bestånd med främmande trädslag än i bestånd med inhemska? Att hänsynen dessutom ska tas på beståndsnivå är inte heller bra. Om en markägare satsar på främmande trädslag så resulterar det i ett intensivt brukande av marken. Naturvårdsnyttan skulle därför bli betydligt högre om hänsynen kunde planeras i ett landskapsperspektiv (eller fastighetsperspektiv för privata markägare) och läggas där den ger bästa naturvårdskvalitet Målet med att de tekniska skadorna på rotstocken inte ska överstiga 20% då träden är ca 4 m höga är bra! Det förutsätter dock att markägaren har handlingsfrihet inom älgförvalningssystemet... skapas med höga produktions- och naturvärden. Där vetenskapliga mätningar stödjer att markens. Stryk ev kravet på minst 10 % inhemska , 4de punkten Specifiera vilken form av uppföljning som avses Oklart vad som avses med stora företag Redogör för vad föreskriften avser med detta

9 2 3.5 pkt 1 (se Strk röjare. även 3) Norra skogsägarna Jonas E Känns som ett alltför stort krav att röjare ska gå hela natur- och kulturvårdsutbildningen. Dessa delar bör kunna integreras i mer konkret röjningsutbildning pkt 3 Fel kursbenämning Skriv SYN-kursen Natur- och kulturmiljövård - förnyelse pkt 5 Otydlig formulering som leder till fel slutsats om Förklara vad som ingå i vad som ska redovisas i utbildningsplanen. utbildningsplanen Jag tror inte att befattningsbeskrivningar leder till Ta bort kravet på några förbättringar i dessa ofta små företag. befattningsbeskrivningar Utbildningskraven för personal som utför skogliga arbeten (punkt 1) är för höga! Det är orimligt att de som röjer och planterar ska ha 4 dagar lång naturvårds- och kulturmiljöutbildning. Utbildningskraven måste anpassas till arbetet som ska utföras Vilken kompetens som planläggare ska inneha saknas Punkt 2 om kompetenskrav för de som planerar och utför skyddsdikning kan integreras i punkt 1 när kraven i denna anpassas till det skogsarbete som ska utföras Skogsbrukrennäring Justera hänvisningen till gällande skogsvårdslagstiftning. Stryk stycke 1 Dålig formulering i andra meningen Skriv om stycke 2 Oklart om det krävs en dokumenterad rutin för "övervägande" enligt sista meningen. Verkar onödigt att det ska behöva skrivas ned. Södra G. Aulén Nyckelbiotoper väljs ut i första hand, i andra hand väljs andra områden med naturvärden och/eller utvecklingsbara naturvärden. Hänsyn tas till rennäringen enligt skogsvårdslagens 13b, 14, 18b, 20 och 31. Vad beträffar samråd tillämpas föreskrifter och allmänna råd enligt skogsvårdslagens 20 och 31, forts Stryk sista meningen. Komplettera: andra områden med höga naturvärden stycke 1och pkt 2 Eftersom Grön skogsbruksplan är ett begrepp som inte används av stora företag bör man nog göra ett tillägg om detta. Lägg till t ex " eller motsvarande som används av stora företag".

10 2 4.2 Uteslut inte andra målklassningssystem..som NO-eller NS-bestånd, eller motsvarande målklassning, Större företag har ingen "grön skogsbruksplan" såsom begreppet uppfattas Femte punkten som handlar om att avsättningar inom 5%-ramen ej gäller områden ovanför gränsen för fjällnära skog är är otydlig. Som det står i dag betyder den punkten att certifieringens krav inte gäller ovanför gränsen för fjällnära skog och att markägaren kan gå lös som han vill i dessa skogar. Det måste förtydligas vilka krav som gäller ovanför gränsen stycke 1 Kanske inte bara Skogsstyrelsen ska krävas för samråd eftersom det kan finnas annan fackkompetens också Större markägare har avgränsat och inventerat fram sina egna nyckelbiotoper. Vi anser inte att man då kan kräva att vi ska samråda med SKS inför varje skötselåtgärd. Vi gör det endast då vi anser att deras kompetens tillför något Gör en fotnot efter "grön skogsbruksplan" där det framgår att störr företag har beståndsregister och GIS-system där motsvarande målklassning framgår. Eller dylikt. Skriv t ex " efter prövning med nödvändig fackkunskap, t ex samråd med Skogsstyrelsen". Stryk "efter samråd med skogsstyrelsen" eller gör ett tillägg om att "Skötsel av nyckelbiotoper som SKS avgränsat med syfte att förstärka." Kan missförstås. Förslaget kanske inte hjälper? Överstiger arealen nyckelbiotoper 5 procent sparas alltid de nyckelbiotoper eller delar av nyckelbiotoper som har högst värden Större markägares rådighet över egna nyckelbiotoper Skrivningarna känns inte alltid helt rätt för större skogsägare Punkt 3-5 har inte riktig bärighet på större företag som själva getts möjlighet att inventera och välja ut nyckelbiotoper som egna avsättningar. Ser ingen omedelbar lösning, som inte är en uppdelning mellan ägarkategorier. Se över strukturen

11 2 4.4 Vissa större markägare använder inte begreppet Ex.,skall brukas med en hög förstärkt hänsyn. Förstärkt hänsyn ger sken av att naturvårdsambition ex. genom att man i normalläget alltid strävar efter en viss förstärkt hänsyn anges i hänsynsnivå, vilket inte är fallet ex. hos Bergvik. skogsbruksplanen som målklass. Det är naturvärdena som avgör vad hänsynsnivån blir och in Norra skogsägarna Niklas N Vore bra om PEFC kunde avvakta en definition av allvarlig körskada som Skogsbrukets vattenråd i samarbete med Skogforsk och SKS arbetar med att ta fram! pkt 2 Omotiverat hårdare krav än i FSC. Kan bli problem på flacka marker som i Uppland Tryckfelsnisse har varit framme: ett "t" saknas på fjärde raden i ordet "samt" Uttrycket "gröna blad" känns lite konstigt när det kan gälla avlövade träd vintertid Det sista stycket, som anger vad som inte räknas som natruvärdesträd, avser det utvecklingsträd också? Dessa bör väl också avses, vilket bör förtydligas Skrivningen "Alla naturvärdesträd lämnas vid gallring och föryngringsavverkning för att leva, dö, brytas ner och multna." Formuleringen "Alla naturvärdesträd" skapar risk för onödiga diskussioner då man efter avverkning skall avgöra vad som varit ett naturvärdesträd eller inte. Ett krav på minst 10 st/ha är ur uppföljningssynpunkt bättre Något oklart vad som får räknas in i antalet. Jmfr FSC-standarden Mer långtgående krav mot FSC rörande selektiv avverkning på fuktig mark. FSC-skrivningen möjliggör en öppnare tolkning än vad nu föreslagen PEFC-text gör. Efter andra meningen lägg till: "Undantag kan göras vid ogynnsam topografi som inte medger avvattning eller vid andra speciella förutsättningar." Se över formuleringen. Skriv "naturvärdesträd/utvecklingsträd". Behåll nuvarande standards skrivning pkt 3 Det står om krav från andra gallring, men hos en del kan flera gallringar förekomma och detta krav bör bara avse den sista gallringen. Byt ordet "andra" till "sista".

12 2 4.9 Första meningnen är knepigt skrivet. Eftersom död ved är en bristvara i brukade skogar och en viktig faktor för biologisk mångfald är det en grundläggande ambition att öka mängden döda stående träd, lågor, högstubbar m.m stycke 1 Uttrycket "skogens hälsa" känns diffust. Försök hitta annat relevant uttryck Henrik Lindespång/Derome Skog AB sista stycket Även om rubriken är "Lövträd" så blir det lite oklart vad som avses med uttrycket "bestånd" Lövdominerade bestånd. Det finns ingen anledning att ändra till 3%. Ingen kan ändå uppskatta skillnaden mellan 3 och 5 %.Varför då ändra inriktning när hittills alla planer haft 5% som ledstjärna? Dessutom kommer många planer framledes vara certifieringsgrundande även för FSC, vilket innebär rent praktiskt att 5% blir målet (i normalfallet)för den gröna planen i alla fall. Skriv "lövbestånd" (eller "ädellövbestånd"?). Byt 3 till stycke 1 sista rad Olämplig formulering om att undantag bara kan medges "där det finns angränsande bebyggelse". Det tolkar jag som att bebyggelsen gränsasr direkt mot bränningsområdet. Ny skrivning behövs. Skriv i stället att undantag medges i tätortsnära områden. RAÄ Leif Gren / Lisa Hörnsten-Friberg Olyckligt med en annan konstruktion än FSC för de företag som är dubbelcertifierade. Kravet på minst 3 % av arealen frisk och fuktig mark som lövdominerad under slutet av omloppstiden känns avsnitt om Landskapsekologi och viltvård, står att återskapa skogs- och vattenmiljöer beaktas För detaljerad och inskränkande beskrivning av hur en landskapsekologisk planering ska genomföras. Föreslagen bristanalys är ett sätt Vem får markera fornlämningsområden i en plan? Endast Länsstyrelsen har auktorisation att göra detta och dom vill sällan. Notera också här att stora företag inte har "grön skogsbruksplan". Ändra till: Att återskapa natur- och kulturmiljöer beaktas.

13 RAÄ Leif Gren / Lisa avsnitt om kulturmiljö är bra och bör stå kvar Hörnsten-Friberg MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 2 saknas Vid användandet av främmande trädslag bör andra risker än enbart biologiska beaktas. MSB saknar en helhetsbild på de risker som kan uppstå. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 2 saknas MSB anser att det bör förtydligas vad som ingår i begreppet nödlägesrutinerna. 2 saknas MSB anser att de som ska planera och utföra bränningar bör ha ett krav på sig att ha särskild kompetens för denna uppgift, exempelvis någon form av certifierad utbildning. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 2 saknas För att få genomföra bränningar anser MSB också att det bör finnas planer och dokumentation som bland annat innehåller utformning av säkerheten vid bränning, förberedelser, förebyggande åtgärder, samråd med berörda, beredskap etc. SWE 003: Dokument nr Rubrik, underrubrik, stycke, figur etc Observation / kommentar / förslag (inklusive Norra skogsägarna Jonas E Undantag från PEFC:s krav på entreprenörscert ifiering I norra Sverige är 6 månader för kort tid för att klara nödvändiga introduktionsutbildningar. En entreprenör som kontrakteras i oktober måste ha möjlighet att genomföra nödvändiga introduktionsutbildningar på barmark. Förslag: Återgå till ett år Behåll nuvarande standards skrivning

14 3 2 PEFC baskrav för entreprenörer Mikael Olsson VSV Frakt AB Norra skogsägarna Niklas N Norra Skogsägarna Mikael Widerlund Norra skogsägarna Mikael Widerlund Baskrav pkt Baskrav pkt 17 2 PEFC baskra v för entreprenör er 2. PEFC baskrav för entreprenörer 2. PEFC baskrav för entreprenörer Undantagsregler gällande förpackningar åberopas i samband med bränsletransporter. Det är viktigt för trovärdigheten att standarden inte ger utrymme för tvivel och osäkerhet. Jag föreslår därför ett tillägg till baskraven för entreprenörer. Kravet att maskiner som av tekniska skäl inte kan använda miljöanpassad hydraulolja ska fasas ut senast 2013 är inte i enlighet med beslutet på Forum 2. Kravet att etylenglykol ej får användas i maskinerna efter 2012 är inte i enlighet med beslutet på Forum 2. "Etylenglykol får ej användas i maskinernas kylsystem efter 2012.". Fungerar ej i Norr pga sträng kyla. Maskinerna fryser sönder (vattenpumpar etc). Funktionsdugliga alternativ måste finnas innan detta krav kan ställas. Att försäkringsbolagens krav på brandberedskap följs och att förebyggande åtgärder mot skogsbrand vidtas då brandrisk 4 5 föreligger. Inneha ADR intyg lägst ADR S Svensk lagstiftning, hur förväntar ni er att vi reviderar detta, 3 2 Vad menas med kvittera av uppdragsgivaren traktdirektiv, jag tolkar det som att uppdraggivaren ska kräva underskrift av entreprenör, denna standard ska ej gälla vad uppdragsgivaren gör Farligt gods får endast transporteras i förpackningar/behållare som genomgått typkontroll och åtföljs av ett typintyg. Att så är fallet ska framgå av märkningen av förpackning/behållare dvs att det är märkt med och följt av typgodkännandebeteckning Skriv att mineralolja är tillåten endast om maskinen av tekniska skäl inte kan ha detta, vilket ska bekräftas av tillverkaren. Skriv att etylenglykol är tillåten endast om maskinen av tekniska skäl inte kan ha detta, vilket ska bekräftas av tillverkaren. Etylenglykol får ej användas i maskinernas kylsystem efter 2012 undantaget vid risk för sträng kyla och frysning av kylarvätskan. Föreslagen text? Något om att det inte är aktuellt med så stor brandberedskap för exempelvis planteringsentreprenörer. om tillämpligt (inte aktuellt för de flesta skogsvårdsentreprenörer). 3 2, näst sista punkten De båda meningarna motsäger varandra, dessutom är "i första hand" ej reviderbart, samma som inget krav alls.

15 3 2 Begreppet miljöfarligt avfall är ersatt av farligt avfall i lagstiftningen välj samma nomenklatur. 3 2 Punkten om inköp säger ingetting, hur ska detta revideras. 3 2 i punkt om maskiner i bruk efter 2012, vilken utrustning avses och anses godkänd. SP Sveriges Tekniska Krav om avtal gäller uppdraggivare som ej styrs av denna standard prxis i branschen är för oprecist för att revidera Förtydliga vad som menas med stora företag punkt 2 Inget krav på långsiktiga mål så vad ska personalen vara förtrogen med eg?? sista punkten Vad menas med regelbundet, hur vill ni att detta ska tillämpas i tex familjeföretag_? samtliga skogsfastigheter MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/ulrika Postgård 3 saknas MSB anser att det bör förtydligas vad som ingår i begreppen: nödläges-beredskapen, -rutinerna, - instruktionen och -planerna. Det är viktigt de inbegriper bandskyddsfrågor. 3 saknas Förebyggande åtgärder mot skogsbrand ska alltid vidtas och inte bara vid brandrisk 4 eller högre som det föreslås i standarden. Det kan leda till åtal om en brand uppstår och inte förebyggande åtgärder mot skogsbrand har vidtagits. SWE 004:4

16 Rubrik, Dokument nr underrubrik, stycke, figur 4 3 etc samtliga fastigheter Observation / kommentar / förslag (inklusive Felhänvisning i sista punkten som handlar om ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel de punkten slumpmässigt arealvägt, det går ej att göra båda samtidigt, antingen eller eller en viss andel de punkten Alldeles för låg omfattning på stickprov, orimnligt med minskande antal i större grupper punkt 10 vilket företag avses Ledningssystem i enlighet med PEFC SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem PanCert AB/ Göran Karlsson punkt 11 skriftlig rapport före svar, hur ska annars markägare kunna svara? 4 3.2, 3.4, 4.2 Föreslagen text för inträde i paraply är inte tillräckligt tydlig när dt gäller kravnivån.måste förstärkas. Återkommer om förslag till skrivning.

17 4 3.4, 4.2 Erbjuda och/eller anvisa avverkningsorganisationer/entreprenörer information och utbildning för att genomföra svensk PEFC certifiering/pefc entreprenörscertifiering. PanCert AB/ Göran Karlsson Bernt Söderberg ECSkog Före avtal Rutin för kontroll utformas inom paraplyorganisationen Erbjuda och/eller anvisa avverkningsorganisationer/entreprenör er information och utbildning för att säkerställa svensk PEFC certifiering/pefc entreprenörscertifiering. Före det avtal tecknas genomförs Certifieringsrevision vid företaget, för att säkerställa att samtliga relevanta krav enligt PEFC-standarden uppfylls. Bernt Söderberg ECSkog Bernt Söderberg ECSkog Bernt Söderberg ECSkog Erbjuda och eller anvisa information och utbidlning Före Certifieringsrevisionen genomförs "förrevision" som klarlägger vilka åtgärder som krävs före denna utse internrevisor som Ny punkt: Interninternrevision skall ha kompetens motsvarande krav för internrevision enligt ISO eller godkännande enligt MIS Felhänvisning i punkt 6 som handlar om ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel 8 Ledningssystem i enlighet med PEFC SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem Avverkningsorg Affärsavtal skall tecknas skriftligt mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Det är normalt uppsragsgivaren som ansvarar för att det sker. Av avtalet skall framgå såväl ansvarsfördelning av arbetsuppgifter, som arbetsmiljöfrågor Felhänvisning i punkt 2 som handlar om ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel Felhänvisning i punkt 5 som handlar om ledningssystem; det står kapitel 9 men ska vara kapitel 8 Ledningssystem i enlighet med PEFC SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem Ledningssystem i enlighet med PEFC SWE 001 kapitel 8. Ledningssystem

18 Södra G. Aulén 4 Bilaga 1 Definitionerna av Observation och Mindre avvikelse känns tveksamma.en observation är inte någon egentlig brist utan är något som revisorn anser bör åtgärdas eller förbättras, t.ex. i dokumentation eller praktiskt arbete. Kolla hur detta är formulerat i ISOstandarden, där går det nog att få tips. Bra om språkbruket är harmoniserat bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 bilaga 1 Mindre avvikelse innebär att det finns brister, ickeuppfyllande av krav. Definition strider mot ackditering, ej uppfylt krav är en avvikelse. Krav på förebyggande åtgärd saknas Omöjligt att uppnå stor avvikelse map upprepande inom 2 år med de revisionsfrekvenser som anges för mindre sår dokumenterad muntlig anmärkning, hur kan något muntligt vara dokumenterat? Dessutom måste avvikelser vara skriftliga.hur ska CB kunna granska muntliga anmärkningar? Detta är en produktstandard, dvs en nivåstandard dvs om krav ej är uppfyllda inget certifikat.

19 SWE 005: Dokument nr Rubrik, underrubrik, stycke, figur etc Observation / kommentar / förslag (inklusive 5 Spårbarhetsstandarden är internationell och samma regler ska gälla i sverige,inga tillägg och 3.4 detta styrs redan Oklart vad som avses med bedömning av ansökan Vad gäller om certifikat förlängs utan omcertifiering? Varför beskrinvning av CB, vad är syftet, detta finns hemsida till, ackreditering anges på certifikat , sista stycket Under minst ett år är dels kort tid och då undrar jag över sytet med sammanfattningen, vilket år som helst? ::en avvikelse från certifieringeskraven Otydligt, dessutom måste tex vi kunna ange vilkor som obetalda räkningar Ändra till krav i PEFC standard och vilkor angivna av CB.

20 5 5.7 Vad gör man om en stor avvikelse konstateras, som det är skrivet finns det ingen möjlighet att korrigera Står inget om hur mindra avvikelser ska hanteras. 5 6 Meddelandet om uppsägning måste kunna anlända CB en viss tid före uppsägning, annars måste certifierad betala dubbelt det år de byter CB Otydligt om Scope vad ska ingå, produkter Vilken adress avses, post, besök, detta innebär att certifkat måste uppdateras varje gång adress ändras med kostnad för den certifierade miljö och skogslagstiftning

21

22