LAPPUGGLAN (Strix nebulosa lapponica)

Ove Stefansson Nordanskogens vagabond Vagabond of the Northern Forest LAPPUGGLAN (Strix nebulosa lapponica) Komplement (additions) - - -2008 Uppdatering (update) 2009-2012 Supplement nr 4

Ove Stefansson Nordanskogens vagabond Vagabond of the Northern Forest LAPPUGGLAN (Strix nebulosa lapponica) Komplement (additions) - - -2008 Uppdatering (update) 2009-2012 Supplement nr 4 Ove Stefansson Boden 2013 2

Vi ser lappugglans häckningsplatser förstöras varje dag Skogarnas ägare och brukare har full rätt till det enligt lag Lappugglan har tvingats att ständigt fly när ingenting görs Skydda lappugglans gamla skogar den som kan och törs We see Lapland Owls breeding habitats be destroyed each day The forests' owners and farmers have full court to it by the law The Lapland Owls have been forced to permanent escape Protect the Lapland Owls older forests if you can and dare Denna rapport bör citeras: Stefansson O. 2013 Nordanskogens vagabond. Lappugglan (Strix nebulosa lapponica), Boden. Supplement nr 4. Copyright 2013 Ove Stefansson www.lappugglan.se Foto och illustrationer av författaren förutom länskartan sidan 42. Photos and illustrations are made by the author except the map of the Swedish counties on page 42. 3

INNEHÅLL. Contents. Inledning. Introduction. 5 Sammanfattning av populationens utveckling i Sverige. 6 Summary of the appearance of the Swedish population. Boval och häckningsbiotop. Choose of nest and breeding habitat. 9 Förhållandet till andra arter. Relation to other species. 11 Beståndsreglerande faktorer och dödsorsaker 2009-2012. 13 Causes of population fluctuations and causes of death in 2009-2012. Ringmärkning, återfynd och kontroller 2009-2012. 16 Ringing, recovery and verification in controls 2009-2012. Den svenska lappugglepopulationens utveckling 2009-2012. 18 The occurrence of the Swedish population of Lapland Owls 2009-2012. Tabell 1. Max-, min- och medelvikt hos lappugglor i tabell 2, 2009-2012. 25 Maximal, minimal and averages weight of Lapland Owls 2009-2012 in table 2. Tabell 2. Adulta lappugglors vikt 2009-2012. 26 Adult Lapland Owls weight 2009-2012. Tabell 3. Förteckning över döda lappugglor i Sverige katalogiserade 28 av Naturhistoriska Riksmuseet (NRM) samt uppgifter om några andra kända fynd 2009-2012. List of dead Lapland Owls in Sweden catalogued by Swedish Museum of Natural History and some other known dead Lapland Owls 2009-2012. Tabell 4. Återfynd och kontroller av i Sverige ringmärkta lappugglor. 33 Ringing, recovery and verifying in controls of in Sweden ringed Lapland Owls. Kända återfynd i Sverige 2008 av i Finland ringmärkta lappugglor. 36 Found in Sweden 2008 of Lapland Owls ringed in Finland. Tabell 5. Släktskap och parförhållande mellan lappugglor i tabell 4. 37 Relationships between Lapland Owls in table 4. Tabell 6. Lappugglans uppträdande i Sverige 2009-2012 med tillägg 38 av observationer som tillkommit under 2008. Lapland Owls behave in Sweden 2009-2012 and some complements from 2008. Tabell 7. Kända häckningar, häckningsindikationer och kullstorlekar 41 hos lappugglan i Sverige. Known breeding, probable breedings and brood-size of Lapland Owls in Sweden. Tabell 8. Antalet rapporterade lappugglor i Sverige 2009-2012 och 43 komplettering till 2005-2008. Number of reported Lapland Owls in Sweden 2009-2012 and complement to 2005-2008. Litteratur. Literature 44 4

INLEDNING Med supplement nr 4 (2009-2012) avser jag att avsluta min sedan 1973 årliga dokumentation i denna form av lappugglans förekomst och uppträdande i Sverige. Liksom de tidigare supplementen nr 1 (1997-2000), nr 2 (2001-2004) och nr 3 (2005-2008) innehåller supplement nr 4 översiktlig information om lappugglans uppträdande och populationsutveckling i Sverige. Supplementen utgör kompletterande information till boken Nordanskogens vagabond LAPPUGGLAN Strix nebulosa lapponica (Stefansson O. 1997). Jag vill tacka dem som rapporterat häckningar och andra observationer till mig eller på annat sätt varit till ovärderlig hjälp bl.a. i samband med ringmärkningsarbetet. Ett särskilt tack till Dan Henriksson för stort engagemang för lappugglan i Jämtland. Ni har alla medverkat till att öka kunskapen om lappugglan. INTRODUCTION This Supplement No 4 (2009-2012) will finish my since 1973 annual documentation on the Lapland Owls (Strix nebulosa lapponica) occurrence and behaviour in Sweden. It is a continuation of Supplement No 1 (1997-2000), No 2 (2001-2004) and No 3 (2005-2008). They are complements to the book Vagabond of the Northern Forest, LAPPUGGLAN Strix nebulosa lapponica (Stefansson O. 1997). Thanks to Luts Lücker, Geneve for review of the English summary. Boden i mars 2013 Ove Stefansson 5

SAMMANFATTNING AV POPULATIONENS UTVECKLING I SVERIGE Efter bottenåret 2009 blev 2010 och framförallt 2011 riktigt goda år för lappugglorna då sorkstammarna var mycket täta i Norrland och uppenbarligen också i övriga delar av landet. 2011 var det bästa året hittills för lappugglorna när det gäller kullstorleken som för norra och mellersta Norrlands del uppgick till 4,43 ungar i medeltal. 2010 var kullarna i medeltal 2,74. Man kan på goda grunder anta att smågnagarstammarna höll hög nivå även i Svealand och att lappugglorna där häckade framgångsrikt båda åren. 2010 och 2011 rapporterades 77 respektive 81 häckningar/häckningsförsök i Sverige. De flesta var koncentrerade till förhållandevis begränsade områden där boplatser och häckningar följts upp under många år. Det finns mycket stora områden i landet där kunskap saknas om lappugglans förekomst och reproduktion. Det verkliga antalet häckningar är därför betydligt fler än vad som rapporteras. Hösten/vintern 2011 minskade sorkstammen rejält i Norrland och de stora kullarna fick svårt att hitta tillräckligt med föda vilket medförde att särskilt ungfåglarna blev alltmer rörliga. Många stannade upp i och i anslutning till öppna marker där åtkomligheten och antagligen också tillgången på smågnagare var bättre än i skogsmarkerna. Under första halvåret 2012 ökade antalet rapporter alltmer om observationer längs södra Norrlandskusten och över stora delar av Svealand men också väl utspridda i Götaland. När lappugglor visar sig i exponerade lägen och uppträder stationärt, ibland flera tillsammans, blir de tacksamma objekt för många personer att observera och rapportera till exempelvis artportalen Svalan. Därför blev antalet rapporter osedvanligt många särskilt i landets södra halva. Eftersom det inte fångades några lappugglor för kontroll av eventuellt ringmärkta exemplar i områden där lappugglorna uppträdde särskilt frekvent kan inget sägas om deras ursprung. De fem lappugglor som var ringmärkta som boungar 2011 och återfanns döda 2012 påträffades i olika riktningar från födelseplatsen (jfr tabell 4 och karta sid. 17). Ingen i Finland ringmärkt lappuggla har rapporterats återfunnen i Sverige sedan 2008. 2012 påträffades häckningar och flera flygga kullar samt enstaka ungfåglar i södra Svealand och i Götaland bl.a. enligt bilder publicerade på artportalen Svalan. Det har med stor sannolikhet förekommit häckningar i Götaland under senare tid utan att de rapporterats. Förutsatt att lappugglans värdarters häckningshabitat skyddas i tillräcklig omfattning kommer lappugglor att även i framtiden häcka där under goda sorkår. Enstaka projekt med anordnande av konstgjorda bon i samråd med markägare i av människor lågfrekventa områden lovordas och framför allt att häckningar följs upp med ringmärkning av både ungar och vuxna. Detta är den enda och bästa metoden att följa utvecklingen hos den lokala och regionala populationen. Lappugglebeståndet är inne i en intressant utvecklingsfas. Beståndet i landets nordligaste regioner har minskat kraftigt under senare tid på grund av omfattande avverkningar av äldre skogar som är oersättliga reproduktionsmiljöer för bl.a. lappugglans främsta värdarter duvhök, bivråk och ormvråk. Murkna grova stubbar lämpliga för lappugglan att forma bobalen på är sedan länge riktiga rariteter på 6

samma sätt som slagugglans (Strix uralensis) bostubbar. Sådana nybildas inte i produktionsskogarna vilket i hög grad gäller även rovfåglarnas och övriga ugglors m.fl. arters häckningsbiotoper. Numera sker de flesta kända lappugglehäckningar i norr i ideellt underhållna konstgjorda bon som i många fall ersätter avverkade och nedrasade rovfågelsbon. Konstgjorda boplattformar har sedan 1970-talet haft stor betydelse för lappugglestammens utveckling i landet. Antalet rapporterade lappugglor i Sverige under 2012 beräknar jag till något över 500 individer. Det är i storleksordningen 6-8 % av den svenska populationens alla individer. Av dessa är 74 (14%) rapporterade döda varav de flesta trafikdödade 2K fåglar alltså födda 2011 (tabell 3). Stora områden inom utbredningsområdet har inte en enda officiellt känd observation. Med hänsyn till detta, tidigare försök till beräkningar och en signifikant ökning under de senare decennierna i södra delarna av landet bör den svenska populationen ha uppnått sin hittills maximala storlek sommaren 2011 till 4000-4500 individer. SUMMARY OF THE APPEARANCE OF THE SWEDISH POPULATION In autumn and winter 2011 the vole population crashed in northern Sweden and the young Lapland Owls had great problems getting prey just like all other predators specialized on voles. In the first part of 2012 observations of Lapland Owls increased strikingly in the eastern and southern parts of Sweden. Reports said that the owls were migrating from the north because of the lack of voles. My theory is that most owls were in their second year and born in the region or in the neighbouring provinces. The findings of ringed Lapland Owls throughout the last decades cannot prove any consistent migrating behaviour by birds from the Northern part of Fennoscandia. The Swedish Lapland Owl population is in an interesting phase of appearance. The most northern part of the population is decreasing and the southern part is developing fast. The decrease in the north started because of intensive cutting of very large areas of the rest of old forests. Old, mixed forests are the most important nesting environments and breeding areas for the Lapland Owls host species, Goshawk and Buzzards, whose nests Lapland Owls depend on. If people in southern Sweden care for their birds of prey s breedings habitats there will be a very interesting development of the Lapland Owls there. In 2010 and 2011 there were 77, respectively 81 broods found in Sweden The batch size was in average 2,74 respective 4,43 chicks per nest in the northern part of Sweden. 4,43 chicks is the largest average ever known in Sweden. In 2012 there was only one nest and some fledged young Lapland Owls found in the country (se maps on page 24 and 25) In 2012 there was only one breeding reported, and some single birds and groups of fledged young Lapland Owls were located in the southern part of Sweden. All those were the first ever known reappearances in the respective province. In 2012 there were about 500 different Lapland Owls reported in Sweden. About 70 (14%) of them were found dead, most of them were killed in traffic accidents. That is only a small part of the real number of the Swedish population of Lapland Owl, perhaps 6-8 %. I estimate the total population in Sweden to 4000 perhaps 4500 individuals in summer 2011. 7

De svenska landskapen. Sweden s provinces. Häckning/häckningsförsök Breeding or started breeding Ungfågel eller kull observerad First year young or youngs observed Par/häckningsindikation Pair or probable breeding Ropande lappuggla Calling Lapland Owl Observerad lappuggla Observed Lapland Owl Död lappuggla Dead Lapland Owl Förklaring till figurerna på kartorna på sidan 22-24. Explanations to the figures on the maps on page 22-24. 8

BOVAL OCH HÄCKNINGSBIOTOP 2010 och 2011 påträffades häckningar på två ca 5m höga murkna björkstubbar samt en häckning i ett kråkbo i en tall bara 50m från ett boningshus. I övrigt har de flesta kända häckningar genomförts i konstgjorda bon och bon av duvhök, ormvråk och bivråk. Ett häckningsförsök i fiskgjusebo misslyckades då boets botten gick sönder under ruvningen. I de allra flesta fall då lappugglorna valt att häcka på mer ovanliga underlag som stubbar, kråkbon och korpbon, större stenar med mossa, döda myrstackar och rotvältor har det saknats rovfågelbon i området eller så har dessa bon varit upptagna av värdarterna eller andra lappugglor. I Jämtland lade en lappugglehona ägg på en torvtäckt portal intill ett boningshus. Häckningen misslyckades men visar att andra mer udda underlag kan användas som boplats. Tyvärr misslyckas oftast sådana häckningsförsök. 2010 och 2011påträffades lappugglor häcka på olika 4-5m höga och murkna björkstubbar. 2010 and 2011 two pair Lapland Owls bred on top of different soft birch-poles. Vårvintern 2011 slutavverkade Bodens kommun (markägare) en mycket unik häckningsplats där lappugglor dessförinnan fött upp 15 kullar i boet. Kommunen hade i samband med en tidigare gallring lämnat boträdet och några större träd i granskogen. Under hösten satte jag upp en bolåda i närheten eftersom jag hade för avsikt att senare reparera det gamla boet. De båda träden med risboet och bolådan kapades på några meters höjd. Jag informerades av kommunen efter det att avverkningen var genomförd. Trots avverkningen häckade lappugglorna i bolådan 2011, långt från skyddande skog vilket enbart berodde på att avverkningen skedde efter det att lappuggleparet bestämt sig för att häcka där. 9

Man kan inte annat än betrakta det som ogint, ja helt enkelt provocerande när Bodens kommun inte kunde låta boträd med skyddande träd få stå kvar orörda. Boet i bakgrunden som 1978 ersatte ett nedrasat bivråksbo har producerat bl.a. 15 lappugglekullar och då är det lätt att förstå vilken betydelse boet och boområdet haft för lappugglorna på denna lokal. In February 2011 a forest owner destroyed one of the most valuable breeding forests for Lapland owls. To the left and in the background is the former nest where Lapland owls had bred 15 times. In the foreground there is a simple, man-made nest, a wooden box. That box was used because the owls had decided to breed just before the forest cutting had started. CHOOSE OF NEST AND BREEDING HABITAT In 2010 and 2011 two pairs of Lapland Owls bred on top of about 5 meter high birch poles; one bred on a Crows (Corvus corone cornix) nest in a pine tree, only 50m from an inhabited house, all with successful breeding except for the last: there the female (no 360 in Table 4) was killed by car a short distance from the breeding place. Lapland Owls breeding in an Osprey s nest missed because the bottom of the nest collapsed. Most of the known breedings were in man-made nests which were built when most of the ordinary breeding places of Goshawks and Buzzards nests were destroyed by forestry activities. Nowadays there are very long distances between acceptable habitats for birds of prey where Lapland Owls can find nests for breeding. En ovärderlig biotop för bl.a. större rovfåglars och lappugglornas häckning. This is a very significant habitat for many species, larger birds of prey and Lapland Owls breeding. 10

FÖRHÅLLANDET TILL ANDRA ARTER Eftersom lappugglan är en utpräglad smådäggdjurspredator med sorkar och näbbmöss som specialitet utgör den inte något hot mot andra arter eller fåglar. Med ungar i boet och om tillgången på sork tryter kan lappugglan i sällsynta fall röva någon fågelunge ur sitt bo. I vilken omfattning vuxna fåglar tas som byte är inte känt. 2010 misslyckades en häckning på grund av att fjällvråk (Buteo lagopus) som häckade ca 200m från lappugglorna med stor sannolikt tagit den enda ungen i kullen. Ungen hade suttit 3m uppe på en lutande trädstam intill hyggeskanten ca 100m från boet som den hade lämnat en eller två dagar innan. I samband med kontrollen av lappugglehäckningen den 25 juni sågs fjällvråkshanen vid två tillfällen flyga lågt nära hyggeskanten där det under en lutande trädstam fanns spillning efter lappuggleungen. Lappuggleparets mycket oroliga uppträdande på platsen stöder misstanken att ungen kan ha försvunnit och sannolikt rövats under det senaste dygnet. Vid ett annat bo som besöktes den 8 juli samma år hade de två ungarna dygnet innan lämnat boet och satt på en lutande stam vid boträdet. En av ungarna hade en kraftig blodutgjutning i vävnaderna på vänster hand och ett sår i vingens framkant (se bild). På marken 10m från boträdet fanns en färsk armpenna av korp (Corvus corax). I samband med ett besök vid boet tre dagar innan hörde jag en korp som ropade ihärdigt i riktning mot boet med lappuggleungarna. Jag befann mig då ca 200m från boet. 2011 häckade korparna ca 80m från lappugglorna som detta år fick fem ungar. Den minsta ungen sågs vid ca tre veckors ålder ligga död i boet efter att de andra fyra lämnat det. Några incidenter mellan korparna och lappugglorna har inte iakttagits och det är inte troligt att ungen dödats av korp. Det var en annan lappugglehona som häckade i boet detta år. Predation på lappugglor har konstaterats i några fall. Vuxna lappugglor har dödats av kungsörn (Aquila chrysaetos), berguv (Bubo bubo) och duvhök (Accipiter gentilis). Unga lappugglor vid bo har dödats av duvhök och troligen av fjällvråk samt eventuellt skadats av korp enligt ovan beskrivna observation. Jag har en gång tidigare haft korp och lappuggla samtidigt häckande framgångsrikt bara ca 75 m från varandra. Matti Suopajärvi, Tornio Finland (personlig info.) fann i juni 2012 lappugglor som byten i och i närheten av bon med häckande kungsörn i norra Finland. 11

Ungen till vänster har skador på vänster vinges hand som kan ha orsakats av attack från korp 2010. Det finns dock inga som helst bevis för detta. The injury on the front of the wing on the left young can be a result of an attack from a Raven but there is no evidence for it. RELATION TO OTHER SPECIES During the last week of June 2010 a Lapland Owl brood failed because of a Rough legged buzzard (Buteo lagopus) preying on a Lapland Owl nestling which had left the nest one or two days ago. In July 2010 I found a young with damage on its left wing front (see photo). I think it had been attacked by a Raven (Corvus corone cornix) three days earlier when it was still in the nest and I heard a Raven loudly screaming from the nests area. I was then about 200 m from the nest. Some Raven bred in 2011 only about 80m from the Lapland Owls nest with five young. The youngest chick was seen dead on the nest when it was about three weeks old; after that the other four chicks had left the nest. No inter-specific aggression was noticed between the two species. In June 2012 Matti Suopajärvi, Tornio Finland found Lapland Owls as prey in and close to Golden Eagles nests in northern Finland. 12

BESTÅNDSREGLERANDE FAKTORER OCH DÖDSORSAKER 2009-2012 Allmänt Faktorer utöver tidigare beskrivna eller avvikande dödsorsaker som påverkar populationsutvecklingen negativt har inte påvisats under perioden 2009-2012. Förföljelse av rovfåglar förekommer fortfarande på olika håll i Sverige men torde numera vara marginell för lappugglan. Predation på lappugglor förekommer men omfattningen är okänd och ingen faktor som hämmar beståndets utveckling. Jag och andra med mig har under mycket lång tid påtalat att skogsbruket är den ojämförligt största negativa faktorn även för lappugglan och artens möjligheter att finna boplatser för sin reproduktion. Naturhänsyn och/eller biotopskydd med beaktande av hål- och stubbhäckande arters och risbobyggande rovfåglar behov och som lappugglan är beroende av för sin reproduktion förekommer inte inom det svenska skogsbruket. Detta påverkar det reproducerande beståndet allt mer negativt inom hela utbredningsområdet. Inom lappugglans kärnområden i landskapet Lapplands östra halva, Norrbotten och Jämtland samt i delar av Västerbotten och Medelpad har häckningsmöjligheterna på flera håll sedan början av1970-talet upprätthållits genom enskilda personers ideella insatser. Redan under 1950- och 1960-talet byggdes de första konstgjorda risbona avsedda för lappuggla i Tornedalen av framlidne Erik Lansgren vilket har inspirerat mig och flera andra att fortsätta detta ideella arbete. Detta har under många år gynnat lokala bestånd av lappugglor mycket positivt. Under senare tid har tyvärr lappugglan minskat t.o.m. dramatiskt och områdesvis helt försvunnit som häckfågel i de flesta områden där lappugglornas tidigare etablering och häckningar dokumenterats. Det gäller främst i Pajala, Överkalix, Bodens, Luleå och Piteå kommun samt de sydöstra delarna av Jokkmokks kommun där lappugglorna kunde studeras under många år. Förklaringen till minskningen eller tillbakagången är att den gamla skogen som lappugglans värdarter duvhök, bivråk och ormvråk är helt beroende av för sin reproduktion avverkades. Därmed förlorade lappugglorna sina boplatser och häckningsbiotoper. Tillgången på för lapp- och slagugglor m.fl. utvecklingsbara och användbara bostubbar blir även de allt mer sällsynta och obefintliga i produktionsskogarna. 2009 Under 2008 minskade smågnagarstammarna i norra och mellersta Sverige till mycket låga nivåer. Antagligen skedde ingen eller bara en liten ökning under senare delen av 2008 vilket avspeglade sig i smågnagarberoende arters låga reproduktion under 2009. Rapporter om god förekomst av smågnagare under vintern 2009-2010 indikerade däremot att smågnagarstammarna på en del håll hade haft god tillväxt under sommaren och hösten 2009. Sju lappugglor infångades under januari-februari i södra Norrbotten. Samtliga var i god kondition och hade oväntat hög vikt (tabell 2) vilket tyder på att de inte hade haft några problem att finna föda. Under våren hördes ropande lappugglor på endast ett fåtal presumtiva häckningslokaler i landskapet. Även om flera sydsvenska observationer rapporterades har inte någon emigration av lappugglor kunnat påvisas heller under detta år vilket stöder min uppfattning att de flesta lappugglor för ett individuellt kringstrykande liv (Stefansson O. 1997). I samband med lokalt och regionalt mycket dålig tillgång på smågnagare förväntas 13

dödligheten vara hög hos lappugglor som är signifikant smågnagarberoende. Hur omfattande den faktiska dödligheten är under sådana förhållanden är inte möjligt att dokumentera då förhållandevis få döda lappugglor påträffas som inte är skadade och dödade av trafiken eller elnätens anläggningar. Utmärgling på grund av svält har i många fall sin grund i att fågeln har utsatts för ett trauma t.ex. skadats av ett fordon eller flugit i någonting som påverkat flygförmågan och därmed hämmat jakten efter byten. 2010 Under sommaren och hösten 2009 ökade smågnagarstammarna kraftigt åtminstone i de områden där lappugglorna studerats en längre tid i Norrbotten och Jämtland. Under mars-april 2010 infångades sju lappugglor i södra Norrbotten. Alla var i god kondition men medelvikten var lägre än den smågnagarfattiga vårvintern 2009. Lappugglornas aktiviteter och spel våren 2010 tydde på att förekomsten av smågnagare var betydligt bättre än vårvintern 2009. Från Jämtland rapporterades den första honan liggande på bo den 10 april. I södra Norrbotten konstaterades den första honan på bo den 29 april. Under hösten 2010 och framför allt sedan snön lagt sig i början av november sågs mycket spår av smågnagare och näbbmöss. Detta indikerade att stammarna av de förekommande sorkarterna och även näbbmössen hade haft god reproduktion under året vilket också resulterade i hög reproduktion bland lappugglorna inom hela utbredningsområdet. 2011 Under vintern och vårvintern indikerade mängden spår efter smågnagare och senare gnag på plantskogar och bärbuskar att förutsättningarna för reproduktion hos predatorerna varit mycket goda under sommaren 2010 i Norrland. Endast få lappugglor observerades under vårvintern och de förväntade ugglespelen i de olika häckningsområdena var fåtaliga. Ugglelyssnarturerna resulterade ofta inte ens i en enda ropande lappuggla vilket säkert förvånade många med tanke på den extremt goda sorktillgången. Revirspel av slagugglor hördes också mycket sällan även i nyetablerade revir vilket var oväntat. I sammanhanget kan nämnas att under riktigt gynnsamma födoförhållanden är revirspel ofta lågmäla och begränsade hos etablerade par av bl.a. slagugglor som lappugglor. Det är särskilt vid sen eller utebliven parbildning och när t.ex. en hane funnit en lämplig boplats och söker locka till sig en hona som hans spel blir kraftigare och mer frekvent. Dessutom förflyttar han sig ofta, ibland vida omkring inom sitt revir eller häckningsområde. I mitten av april sågs den första lappugglehonan på bo i Norrbotten. Vid månadsskiftet juni/juli började de tidigast födda ungarna att lämna sina bon medan den sista ungen i den senaste kända häckningen lämnade boet vecka 29 eller omkring den 20:e juli. Förhållandena var mycket gynnsamma för ungfåglarnas överlevnad fram till hösten. Endast 11 lappugglor rapporterades döda 2011. 2012 Hösten 2011 var mycket regnig och låglänta marker blev ordentligt mättade. Vintern var snörik och snösmältningen orsakade översvämningar. Viktiga miljöer för smågnagarna och tillika goda jaktmarker för sorkjägarna blev vattendränkta. Efter 2011 års fantastiskt goda sorkår blev 2012 som förväntat ett riktigt bottenår och inga lappugglor, slagugglor eller pärlugglor påträffades häckande på våra kända och kontrollerade boplatser i Norrbotten och Jämtland. I början av januari 14

2013 påträffades emellertid två exemplar av 2K lappugglor på var sin sida om nationsgränsen i mellersta och nedre Tornedalen. Mot all förmodan hade alltså häckningar genomförts någonstans i gränstrakten Finland-Sverige. Ovanligt många lappugglor observerades under första halvåret i mellersta och södra Norrlands kustområden men även i Svealand och på spridda platser i Götaland. På flera lokaler längs södra Norrlands och Svealands kust observerades mindre grupper av lappugglor sannolikt i huvudsak bestående av yngre individer. 70 döda rapporterades varav de flesta var trafikdödade 2K fåglar. Södermanland, Småland och även Blekinge förärades med de för landskapen första kända häckningarna även om bara ett bo med ungar påträffades. Övriga bestod av mer eller mindre stationära och flygga kullar utan att boplatserna är påträffade. De är hittills de enda med säkerhet kända reproduktionerna av lappugglor detta år i Sverige, se kartan sidan 24. CAUSES OF POPULATION FLUCTUATIONS AND CAUSES OF DEATH IN 2009-2012 No new causes of death have been reported. The most common accidents are owls killed by cars and starving to death. Starving is the most frequent cause of accidents before which hunting gets impossible. The greatest problem is the Swedish forestry s lack of consideration or protection of breeding habitats to large Owls and birds of prey. During the last decade and in the most northern parts of Sweden the Lapland Owls population has decreased very strongly. Inconsiderate, ruthless forestry work is the single most important cause to that because most of the known birds of prey s nests and nesting habitats were destroyed during the last 30 decades. Because of that the Lapland Owls get great problems to breed in normal habitats and natural nests. Lappugglor jagar ofta nära vägar och är ofta så koncentrerade på jakten att de inte störs av trafiken. Därför omkommer många lappugglor när de jagar och passerar över vägar. Lapland Owls hunt often near roads and are not disturbed of the traffic. Many owls are put to death of cars. 15

RINGMÄRKNING, ÅTERFYND OCH KONTROLLER 2009-2012 Under tiden 1955-2012 har 3073 lappugglor ringmärkts i Sverige. Av dessa har 394 (12,8%) återfunnits varav 181 (6%) döda. 50 lappugglor (12,7% av de återfunna) har påträffats utanför Sverige varav 37 är i Finland, nio i Ryssland och fyra i Norge. 343 kontrolltillfällen har utförts av häckande och/eller vintertid jagande lappugglor. Tre honor har kontrollerats häckande vid exakt 16 års ålder och var de äldsta kända då levande lappugglorna i Sverige. 13 i Finland ringmärkta lappugglor har påträffats i Sverige 1984-2008. 2009-2012 ringmärktes 399 lappugglor i Sverige. 54 ringmärkta lappugglor kontrollerades eller rapporterades döda under perioden (tabell 4). 2009 Endast åtta lappugglor varav en bounge och sju adulta ringmärktes i Sverige 2009. Nio lappugglor (nr 337, 340, 341, 342, 343, 344, 345, 384 och 385) återfanns under året varav en kontrollerades och sex påträffades döda eller döende. Nr 361 kan ha återfunnits redan 2008 (tabell 4). Nr 344 ringmärktes som bounge och är det andra återfyndet i Norge av en i Sverige ringmärkt lappuggla och är den första som återfunnits så långt (390 km) nordväst om födelseplatsen. Det första återfyndet i Norge är honan nr 247 som ringmärktes i april 1997 vid Råneå i Norrbotten och påträffades död i april1998 i Pasvikdalen, Sör-Varanger (supplement nr 1). Nr 340, en hane, hittades död i Dalarna, 667 km SW om märkplatsen i Norrbotten. Jämför nr 313 (supplement nr 3) som påträffades i Norrbotten 2006 på ungefär samma avstånd från födelseplatsen i Dalarna men den hade förflyttat sig i motsatt riktning mot NO. Nr 345, en hane, var i sitt 14:e kalenderår eller äldre när den påträffades död. Han var den äldsta kända lappugglan under 2009. 2010 Under året ringmärktes 150 lappugglor i Sverige varav 121 boungar och 29 adulta. 20 ringmärkta lappugglor (286, 326, 337, 346, 347, 348, 349, 350, 351, 352, 353, 354, 355, 356, 357, 358, 359, 360, 362 och 363) återfanns varav 16 kontrollerades och fyra påträffades döda. Nr 347 vägde 1000 gram när hon kontrollerades den 6 april och förväntades inte häcka samma år på grund av den låga vikten. Emellertid kontrollerades hon två månader senare häckande och med två ungar. Hon vägde då 1125g vilket är endast 75g under medelvikten för honor. Nr 358 är det tredje fyndet i Norge av en i Sverige ringmärkt lappuggla. 2011 233 lappugglor varav 205 boungar och 28 adulta ringmärktes I Sverige. 21 tidigare år ringmärkta lappugglor påträffades varav 19 kontrollerades häckande (286, 326, 337, 349, 350, 354, 365, 366, 367, 368, 369, 370, 371, 372, 373, 374, 375, 377 och 380). Två återfanns trafikdödade (376 och 379). Dessutom påträffades en död unge som fastnat i en gren 6m uppe i en tall ca 50m från boet (378). Ringen från en 2010 ringmärkt unge hittades i det bo den föddes (364). Nr 379 och 376 trafikdödades den 13 resp. 20 juli två km från varandra och fyra km från honans (376) häckningsplats. Om de var häckningspartners, vilket jag bedömer som sannolikt, kan de sex ungarna som kullen bestod av haft mycket svårt att överleva då de var beroende av föräldrarna under ytterligare flera veckor. Ungarna var ringmärkta varför eventuellt kommande återfynd eller kontroller kan ge svar på eventuell överlevnad. 16

2012 Endast åtta lappugglor ringmärktes i Sverige varav två boungar och sex adulta. Nio ringmärkta (326, 381, 382, 383, 386, 387, 388, 389 och 390) återfanns döda under året. Intressantast är fynden av nr 382 och 387 som förflyttat sig cirka 160 respektive 480 km söderut i landet i samband med sorkkraschen hösten/vintern 2011/2012. Inga kontroller av redan ringmärkta lappugglor gjordes under 2012. Nr 326 var i sitt 9:e kalenderår (9K) när hon trafikdödades. RINGING, RECOVERY AND VERIFICATION IN CONTROLS 2009-2012 From 1955 to 2012 3073 Lapland Owls have been ringed in Sweden. 394 were recovered. Many of them have been recover dead or controlled some time before their death but many of the ringed Lapland Owls were controlled once or several times. Three breeding females were checked at an age of exactly 16 years. They were the oldest living Lapland Owls known in Sweden. Four Owls ringed in Sweden were found in Norway, 36 in Finland and nine in Russia or former Soviet Union. From 2009 to 2012 399 were ringed and 54 were found or controlled. No 344 is the first ringed Lapland Owl found as far out north-west as 390 km (see table 4). Återfynd och kontroller 2009-2012 av ringmärkta lappugglor som påträffats utanför markerade områden för ringmärkning. Nr 382 återfanns i trakten av Karlstad och nr 387 återfanns i trakten av Västerås. Båda är de hittills sydligaste återfynden i Sverige. Recovery and verifying 2009-2012 of ringed Lapland Owls which are found outside the area where they have been ringed, see table 4. No 382 and 387 were found more to south, outside the map. Both are the most south recovery in Sweden. 17

DEN SVENSKA POPULATIONENS UTVECKLING 2009-2012 I sydöstra Norge har en ny situation uppstått vilket påverkar den sydsvenska likväl som den sydnorska populationen positivt. I Hedmark fylke registrerades tre häckningar 2010 och 22 häckningar 2011. Detta är en fantastisk utveckling hos den i området kända norska populationen. 2012 rapporterades inga häckningar i Norge. 2011 konstaterades att flera av de häckande lappugglorna, både hanar och honor, var i åldern 2K (Berg T. m.fl. 2011). Även i Sverige påträffades 2K honor bland de häckande lappugglorna vilket även har skett tidigare i samband med sorktoppar. Omkring hälften av de döda lappugglor som lämnades in till SVA och NRM under 2012 åldersbestämdes till 2K fåglar vilket tyder på att en stor del, kanske de flesta av de cirka 400 lappugglor som rapporterades från södra Norrland och söderut var i åldern 2K alltså födda 2011. Intressant är att de två hittills sydligaste fynden av i Sverige ringmärkta lappugglor (nr 382 och 387 tabell 4) återfanns så långt söderut som ca 59 50 N. Båda var födda 2011 i Dalarna resp. Ångermanland visar att en del av de i Svealand observerade lappugglorna hade sitt ursprung från södra och mellersta Norrland. Den allt rikligare förekomsten i södra Norrlands kustområde, Svealand och Götaland har sin grund i många lyckade häckningar under senare tid vilket har medfört en påtaglig ökning hos den sydsvenska populationen. I vilken omfattning den mellansvenska och nordliga populationen har förändrats och omfördelats kan inte utvärderas förrän efter ett antal sorkcykler och om häckningar och lappugglor som exponerar sig så långt det är möjligt följs upp och dokumenteras genom ringmärkning och kontroller. Det dåliga sorkåret 2012 förekom inga rapporter om häckningar i Norrland förutom en osäker uppgift om en kull flygga ungfåglar i mellersta Norrland. Däremot påträffades ett bo med två ungar och en flygg kull i Småland och i augusti månad ungfåglar i Uppland, Södermanland, Småland respektive Blekinge. Man kan på goda grunder förvänta sig att häckningar kommer att ske och påträffas mer regelbundet i framtiden i landets sydliga landskap under goda smågnagarår. 2009 Förhållandevis få lappugglor observerades under vårvintern och våren längs norrlandskusten. Flera spridda observationer gjordes i södra Götaland varav den sydligaste på Falsterbonäset i mitten av mars månad. Om det var samma lappuggla som sågs i området den 30 oktober 2008 är okänt. Att sammanlagt ca 10 olika lappugglor observerades under våren i de sydligaste landskapen är noterbart då detta antal inte tidigare rapporterats därifrån. Av vårvinterns spelaktiviteter och antalet häckningar att döma hos ugglor av olika arter i de norrländska landskapen var tillgången på smågnagare allmänt sämre och i Jämtland betydligt sämre än 2008. Endast fem (5) häckningsförsök blev kända i Sverige varav tre i Västmanland och ett i Norrbotten. Den senare misslyckades under ruvningen. 23 döda lappugglor rapporterades under 2009 (tabell 3). 18

2010 Många lappugglor sågs under våren jaga smågnagare på och i närheten av vägar, obrukade ängsmarker, mindre örtrika öppningar i skogar och andra för lappugglor karaktärristiska jaktmarker. Som jag tidigare beskrivit har jagande lappugglor påträffats under vintern och vårvintern födosökande 3-4 km från de boplatser där de senare häckat samma år (Stefansson O. 1997). Om beteendet är evolutionärt betingat eller bara tillfälligheter kan förstås inte avgöras då alltför få sådana kontroller gjorts. Detta hindrar inte att lappugglor som senare kommer att bege sig till sina häckningsplatser uppträder i närheten av ett annat lappugglepars blivande boplats vintertid och under tidig vår. Många pärlugglor och sparvugglor hördes runt om i Norrbotten vilket tolkas som en indikation på god tillgång på smågnagare även om ytterst få häckningar påträffades och inga alls där slagugglorna har sin största täthet i landskapet. Bytestillgången var mycket svår att bedöma då spår av smågnagare sällan gick att upptäcka på grund av täta snöfall. Senare under våren konstaterades däremot spår av smågnagare i bl.a. gräsmarker och ung plantskog lokalt mycket rikligt. I Norrbotten hördes spelande lappugglor i mitten av mars. Därefter och fram till första veckan i april var spelen endast sporadiska för att sedan öka markant. 77 kända häckningar i Sverige varav 24 i Jämtland och 25 i Norrbotten ger en indikation på att förekomsten av smågnagare var mycket god i hela Norrland. Medelkullen hos lappugglorna visar att sorkstammen var tätare i Jämtland (3,16 ungar) än i Norrbotten (2,28 ungar) se tabell 7. 21 lappugglor varav fyra årsungar rapporterades döda i Sverige (tabell 3). 2011 Den extremt goda sorktillgången i hela Norrland men enligt uppgift också i Svealand resulterade i mycket stora kullar hos bl.a. lappugglorna. I Jämtland fann Dan Henriksson en kull lappugglor med sju (7) ungar vilket är den andra kända 7- kullen någonsin i Norden. Den förra 7-kullen påträffades i Pajala 1978 av Kjell Patomella (Stefansson O. 1997). Antalet häckningar förväntades bli mycket stor som en följd av den goda sorktillgången. Så blev inte fallet i de områden där bokontroller görs årligen. De flesta häckningarna i Norrbotten förekom i av sol väl exponerade bon belägna högt i träden medan bon, de flesta konstgjorda bon, placerade lägre i träden och därmed i kallare lägen var obebodda detta år. Förklaringen kan förutom att det numera bara finns ett litet antal rovfågelsbon kvar delvis bero på att tiden före och i samband med äggläggningen var kall och bona frusna och snöbelagda. Det är naturligtvis bara en liten del av det verkliga antalet lappugglor och därmed även häckningar som observeras och rapporteras. Trots den extremt goda tillgången på smågnagare registrerades endast 81 häckningar i landet varav de flesta i våra undersökningsområden, Jämtland (29) och Norrbotten (28). Medelkullstorleken var rekordstor med 4,90 ungar i Norrbotten och 4,21 ungar i Jämtland. Endast 11 lappugglor rapporterades döda under året. 19

2012 De senaste 3-4 åren och särskilt det första halvåret 2012 kan betraktas som ett av de mer intressanta hittills i lappugglans utbredningshistoria i landet eftersom mellersta och södra Norrlands kustområden och även Mälardalen i Svealand faktiskt vimlade av lappugglor på flera lokaler. Jämförelsevis rapporterades ett fåtal lappugglor från övre Norrlands kustland och inland. De tidvis största koncentrationerna av lappugglor fanns från södra Ångermanland och längs kusten ner till Gästrikland men också med spridda grupper i Södermanland. På en del platser kunde upp emot 10-talet lappugglor ses inom någon eller några km². Det är svårt att med ledning av alla rapporter om sedda lappugglor beräkna hur många olika individer som berörs. Många av rapporterna avser samma individer varav en del med angivande av olika lokaler. Dessutom måste man så långt möjligt beakta att vissa individer är mycket rörliga medan andra kan vara stationära under flera dagar eller veckor. Det framgår av enstaka bilder på lappugglor publicerade i artportalen Svalan att en del är 1K fåglar. Många av de lappugglor som kommit in till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska Riksmuseet och som påträffats döda har utgjorts av 2K fåglar alltså födda 2011. Detta innebär att en stor del av de lappugglor som observerades under första halvåret i huvudsak utgjordes av lappugglor födda 2011 i dessa delar av landet. Mina försök att beräkna det totala antalet rapporterade lappugglor stannar vid något över 500 olika individer under året varav ca 400 under tiden januari-juni. Underlaget utgörs i huvudsak av rapporter hämtade från www.artportalen.se. De häckningar, flygga kullar och ensamma ungfåglar som observerades i Svealand och i Götaland bör vara en mindre del av det verkliga antalet kullar som föddes i dessa landsdelar under 2012. Det kan ha skett uppemot 20-30 häckningsförsök och producerats flera kullar från trakterna i höjd med Mälardalen och söderut vilket innebär att den sydsvenska stammen har ökat signifikant under sommaren och därmed fått en mindre reproducerande population i denna del av landet. Mer än 70 döda lappugglor, i huvudsak 2K fåglar, rapporterades vilket är det hittills största antalet under ett kalenderår. THE OCCURRENCE OF THE SWEDISH POPULATION OF LAPLAND OWLS 2009-2012 In south-eastern Norway a new situation has arisen which can positively influence the southern Swedish population of Lapland Owl as well as the one in southern Norway. In 2010 and 2011 there were three, respectively 22 broods found by the Norwegian ornithologists (Berg T. et.al 2011). This is a remarkable development of the Lapland Owl population in this country. In 2011 they found both males and females breeding in their second calendar year. During the first half of 2012 an unusual number of Lapland Owls were reported from the coastal areas in the southeast of Sweden and from the southern part of the country. In some localities concentrations of more than five Lapland Owls could be seen. From all five most south-eastern provinces some young Lapland Owls were seen summer 2012. They were all the first known results of breeding Lapland Owls in each province. Only one nest with chicks was reported. The others were fledged and begging young Owls. My opinion is that most of the observed Lapland Owls, adults and young, have origin from the province they were observed in or from neighbouring provinces. If ornithologists are interested in and study the Lapland Owl population and its occurrence in southern Sweden there are still lots of interesting discoveries to be made. 20

Under mars-april 2010 observerades omkring 50 olika lappugglor i Norrbotten. Bilden visar skolskogens spöke i Boden, januari 2010. About 50 different Lapland owls were seen in the county of Norrbotten in March and April 2010. The photo shows the Goast of the schoolforest close to Boden s town in Norrbotten in January 2010. Lappugglehane utan boplats, spanar efter närmaste skog med ett risbo att häcka i. Lapland Owls male has lost its nest and is gazing for an old forest with a raptors nest he and his female can breed in. 21

Rapporterade lappugglor i Sverige 2008. Kartan är kompletterad med observationer som rapporterats efter att Supplement nr 3 till boken Nordanskogens vagabond färdigställts. Map of reported Lapland Owls in Sweden 2008. The map is completed with observations, which have been reported after the manuscript to Supplement No 3 to the book Vagabond of the Northern Forest was completed. Rapporterade lappugglor i Sverige 2009. Map of reported Lapland Owls in Sweden 2009. 22

Rapporterade lappugglor i Sverige 2010. Map of reported Lapland Owls in Sweden 2010. Rapporterade lappugglor i Sverige 2011. Map of reported Lapland Owls in Sweden 2011. 23

Rapporterade lappugglor i Sverige2012. Kartan är inte komplett då inga regionala fågelrapporter finns tillgängliga ännu. Komplettering kan göras när respektive rrk publicerat sina meddelanden eller i SOF:s Fågelåret 2012. Observationerna är i huvudsak hämtade från artportalen Svalan. http://www.artportalen.se/birds Map of reported Lapland Owls in Sweden 2012. The map is not complete because of that any Bird Reports for 2012 are not published yet. Most of the single observations are from http://www.artportalen.se/birds. En av de fyra ungar i en kull som påträffades i Blekinge den 1 augusti 2011. Kullen är den sydligast konstaterade i Sverige någonsin. Foto Per Hesselhjelm. A batch of four young Lapland Owls was found in province Blekinge 1/08/11 and is the most south known breeding ever in Sweden. Photo Per Hesselhjelm 24

Tabell 1. Max-, min- och medelvikt hos lappugglor (Strix n lapponica) i tabell 2 2009-2012 (vikt i gram). Maximal, minimal and averages weight of the Lapland Owls in table 2 2009-2011 (weight in gram). HONOR Females HANAR Males År Årstid Max Min Medel n Max Min Medel n ------------------------------------------------------------------------------------------------- 2009 Vinter (BD) 1525 1175 1250 4 1125 1025 1080 3 2010 Vinter (BD) 1250 1000 1120 6 1050 1050 1050 1 2010 Sommar (BD) 1375 1125 1215 17 0 2010 Sommar (Z) 1400 1050 1250 11 0 2011 Sommar (BD) 1450 1125 1300 19 900 950 925 2 2011 Sommar (Z) 1500 1150 1310 17 825 825 825 2 2012 Vinter (BD) 950 950 950 1 25

Tabell 2. Adulta lappugglors vikt 2009-2012. Adult Lapland Owls weight 2009-2012. V = Vikt under vårvintern, januari-maj (weight during early spring). H = Vikt under häckningstiden, juni-juli (weight during breeding). F = Hona (Female). M = Hane (Male). Kullstorlek inom ( ). Brood size in ( ). Par = Honan och hanen under utgör ett häckande par. Par = The female and the male under her were a breeding pair. År H/V Ringnr. Kön Vikt i g Kull och Par Tidigare vägningar m.m. Year Ring No. Sex Weight (g) Brood and Pair Earlier weight and comments Norrbotten (BD) 2009 V 9287594 F 1175 H 2007, H 2008 V 9287762 F 1525 V 9287763 M 1100 V 9287764 M 1025 V 9287765 F 1175 V 9287766 M 1125 V 9287767 F 1225 Norrbotten (BD) 2010 V 9287771 F 1100 V 9287772 F 1075 A month later and 5 km from the first position her weight was 1050g V 9282602 F 1175 H 2007 V 9287146 M 1050 V 9287773 F 1000 V 9287775 F 1250 V 9287567 F 1100 H 9287033 F 1350 (5) H 9289909 F 1200 (4) H 9289916 F 1125 (2) H 9289919 F 1125 (2) H 9289920 F 1225 (3) H 9235636 F 1175 (3) H 9289929 F 1125 (3) H 9289931 F 1175 (1) H 9282781 F 1250 (3) H 2004 H 9289936 F 1300 (1) H 9282604 F 1275 (2) H 2004 H 9289941 F 1200 (2) H 9289945 F 1275 (2) H 9289947 F 1175 (3) H 9289951 F 1375 (1) H 9287594 F 1175 (1) H 2007, 2008 H 9287773 F 1125 (2) V 2010 Jämtland (Z) 2010 H 9287823 F 1400 (3) H 9287830 F 1150 (4) H 9287838 F 1050 (3) H 9287839 F 1175 (3) H 9287843 F 1175 (3) H 9237155 F 1250 (4) 26

2010 H 9282116 F 1225 (2) H 9237166 F 1325 (4) H 9237168 F 1375 (5) H 9287797 F 1275 (4) H 9287820 F 1325 (3) H 2007 Norrbotten (BD) 2011 H 92A06324 F 1375 (4) Par H 92A06384 M 950 H 9282602 F 1375 (5) H 2007, V 2010 H 9289929 F 1450 (6) H 2010 H 9289999 F 1400 (6) H 92A06340 F 1375 (??) H 92A06341 F 1425 (6) Par H 92A06342 M 900 H 92A06349 F 1225 (5) H 9287033 F 1400 (6) H 2010 H 92A06355 F 1400 (3+) H 9289936 F 1350 (3+) H 2010 H 92A06613 F 1250 (4) H 9282604 F 1250 (5) H 2004, H 2010 H 9287762 F 1225 (4) V 2009 H 9289920 F 1125 (6) H 2010 H 9289947 F 1125 (4) H 2010 H 9287034 F 1350 (5) H 9287594 F 1175 (4+1 död) H 2007, H 2008, H 2010 H 92A06631 F 1150 (6) H 92A06399 F 1200 (4) Jämtland (Z) 2011 H 9287666 F 1400 (1) H 2007 H 9243767 F 1150 (6) H 9243776 F 1175 (3) H 9287838 F 1175 (3) H 2010 H 9282663 F 1300 (4+1 ägg) Par H 92A06400 M 825 H 92A06406 F 1350 (6) H 9237168 F 1475 (3) H 2010 H 92A06415 F 1250 (5) H 9237166 F 1225 (6) H 2010 H 92A06427 F 1300 (7) H 9282116 F 1325 (5) Par H 2010 H 92A06439 M 825 H 92A06444 F 1375 (3+1 ägg) H 9287078 F 1375 (3+1 ägg) H 92A06450 F 1500 (3+1 ägg) H 92A06462 F 1200 (5) H 9287820 F 1325 (4+1 ägg) H 9287797 F 1375 (5) Norrbotten (BD) 2012 V 9287632 M 950 Vägd och ringmärkt av Lars Larsson 27

Tabell 3. Förteckning over döda lappugglor i Sverige katalogiserade av Naturhistoriska Riksmuseet (NRM) och Ringmärkningscentralen samt uppgifter om några andra kända fynd 2009-2012. List of dead Lapland Owls in Sweden catalogued by Swedish Museum of Natural History and some other known dead Lapland Owls 2009-2012. Landskap (Province) År och datum Fyndort /-plats Kön Ålder Vikt (g) Dödsorsak Källa Year and date Finding-place Sex age Weight Cause of death Informer 2008 (tillägg) * Fyndet är delvis redovisat i Supplement nr 3. Norrbotten 2008-12-22 Rosvik F 963 Trafik-E4 NRM -11-28 Gällivare Kavaheden F 890 Trafik (Se supplement 3) SVA/NRM * Västerbotten 2008-06-?? Vilhelmina F Trafik, E 45 NRM -08-01 Skansholm 14K Benfragment + ring NRM -08-26 Siksjönäs M 920 Trafik NRM -10-12 Vebomark F Utmärglad NRM * -11-17 Finnträsk Byske M Trafik NRM * Ångermanland 2008-12-20 Nordmaling F 794 Utmärglad NRM Jämtland 2008-09-30 Östersund Torvalla F 1003 Trafik NRM -11-13 Revsund Grenbo M 844? NRM Medelpad 2008-10-12 Kovland F Utmärglad NRM -10-?? S om Sundsvall F 739 Funnen vid järnväg NRM -12-22 Tynderö F 780 Utmärglad NRM Hälsingland 2008-09-11 Vattlångsjön F 684 Funnen död på en åker NRM -10-08 Skästra Järvsö 670? NRM Jämtland 2008-2010 Det saknas uppgifter om när eller var i landskapet nedanstående lappugglor anträffades. Fynddatum och fyndplats okänd M 1062?/Polisen Östersund NRM - Juvenil 892 - NRM - Adult 957 - NRM - Adult 715 - NRM - Ringmärkt 2004 (9282708) M 6-7K+ 1062 - NRM 2009 Norrbotten 2009-01-03 Sandön Luleå Endast vinge och dun. H. Sundling -02-25 Brändkläppen Boden Skadad, avled L. Nilsson -04-22 Hertsölandet F Död under el-ledning NRM -04-26 Vibbyn M Trafik?/Predator? B-O Lindström -05-12 Gammelstadsviken Funnen nyligen död NRM -05-25 Älvsbyn (Elljusspår) Funnen död, rutten L. Håsteen 28

Västerbotten 2009-01-05 Norrbyn Sävar 2+ Funnen död Svalan -03-28 Hedensbyn F 2+ Utmärglad NRM -04-23 Gran 2+ Rester av lappuggla Svalan -06-19 Bastansjö M 14+ Funnen död NRM Ångermanland 2009-01-02 Backe Mårdsjön F 2+ Utmärglad NRM Jämtland 2009- försommar. Gräfsåsen M 2+ 615 Utmärglad? SVA/NRM -10-24 Strömsund Södra Ön 2+ Trafik NRM Medelpad 2009-01-29 Sundsvall (Rangerbangård) 1500? Funnen död NRM -03-22 Alnö, Släda by Funnen död Svalan Hälsingland 2009-01-27 Delsbo, Änga Funnen död Svalan Uppland 2009-03-15 Tärnsjö F Trafik, rv 56 NRM Västmanland 2009-01-05 Hjortbo F 1235 Funnen skadad, avled NRM -03-26 Köpings stn Funnen skadad, avled. E. Kierkegaard Dalarna 2009-01-03 Lima M 8+ 731 Funnen nyligen död NRM -08-27 Garsås 981 Trafik? NRM Södermanland 2009-03-19 (okänd ort) Medräknas ej i tabell 6 och 8 Funnen död, hängande /M. Nordlund i en fiskelina Småland 2009-05-06 Snärhult M 975 Trafikskadad/avlivad NRM Halland 2009-10-03/04 Bållalt F 670 Utmärglad, avlivad SVA/NRM 2010 Norrbotten 2010-03-10 Överkalix Svartbyn F 1230 Trafik NRM -08-08 Jämtön-Högsön F 3+ Trafik NRM -11-01 Abborrträsk Pitev. F 1102? NRM Västerbotten 2010-11-20 N Vilhelmina 1K Död vid kraftledning NRM -11-22 N Vilhelmina F 2K 1100 Eldödad SVA/NRM Ångermanland 2010-05-25? Hoting M 4K 897 Trafik, E 45 NRM -06-20 Graninge 1K Tågdödad NRM -06-20 - 1K Tågdödad NRM -07-22 Junsele Långvattnet M 863 Trafik NRM Jämtland 2010-06-05 Aspås M Trafik, rv 339 NRM -06-10 M 867 Trafik, rv 339 NRM -06-13 Torvalla M 875 Trafik NRM -06-21 Krokom, Kälen F 1164 Trafik? NRM -06-17 Täxan M 907 Trafik, lv 345 NRM 29