VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER 2012
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vår vision och värdegrund 2 Råd och stödverksamheten 3 - avtalen 3 - VD 4 - Gruppverksamheten 6 Utbildningsenheten 6 Kolloverksamheten 7 Systematiskt kvalitetsarbete på Råd och Stödverksamheten 7 Systematiskt kvalitetsarbete på BOSSEkollo 11 Personal 11 - Kompetensutveckling personal 13 Organisations och ledningsstruktur 13 Rapport till funktionshindersombudsmannen 14 Möte med handikapporganisationerna 14 Slutord 14
VERKSAMHETEN PÅ BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER 2012 2 INLEDNING År 2012 var vårt 32:e verksamhetsår. Verksamheten startade som ett projekt ute i Huvudsta 1981. Sedan 1987 bedriver vi verksamheten i de nuvarande lokalerna centralt belägna i Stockholm. Namnet BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter tog vi i samband med att vi 1994 knoppade av från Stockholms läns landsting och bildade den ekonomiska föreningen BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter. Namnet BOSSE kommer sig av att när vi var en Landstingsverksamhet hette Bostads- och serviceenheten och ganska snart började personer som kom i kontakt med oss kalla oss för BOSSE. Bosse är ett personalkooperativ som ägs av medlemmarna/personalen gemensamt. Vi arbetar med psykosocialt råd och stöd till personer med funktionsnedsättningar genom de avtal vi har med Stockholms läns landsting samt kommunerna Botkyrka, Huddinge, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Solna samt Stockholm. Vi har även under året haft separatavtal med Sundbyberg utifrån två enskilda personer. Utöver detta driver vi även sommarkoloni för barn och ungdomar med rörelsehinder samt en utbildningsenhet som erbjuder utbildning till personal inom området funktionsnedsättning. VÅR VISION OCH VÄRDEGRUND BOSSE har en grundläggande idé och tro på människans inneboende kraft och förmåga att kunna påverka sin situation. BOSSE strävar efter att varje människa ska mötas som en individ med eget ansvar och med respekt för sin integritet och sina erfarenheter. Alla ska ha rätt att leva utifrån så självständiga val som möjligt. BOSSE ska erbjuda människan fler redskap och ökade möjligheter att själv bestämma över sitt liv och sin framtid BOSSES människosyn innebär att alla människor är lika mycket värda. Människovärdet hör samman med människans existens och inte hennes prestation. Alla människor ska ha rätt att använda sina förmågor samt att få det som behövs för att leva utifrån så självständiga val som möjligt. Respekten för individen ska inte påverkas av olika livsbetingelser. Det innebär en rätt för individen till självbestämmande, självständighet, delaktighet och valfrihet. Det innebär att den enskildes värderingar och handlingar inte ska påverka respekten för dennes person. Lyhördhet och fördomsfrihet eftersträvas i mötet med VD. Det är VD som definierar sig själv, formulerar sina normer och värderingar samt utifrån detta gör sina val och prioriteringar i livet.
3 RÅD- OCH STÖDVERKSAMHETEN Avtalen med kommunerna Avtalen är identiska vad beträffar innehåll men skiljer sig åt volymmässigt. Arbetet är inriktat på att genom upplysningar, rådgivning och stöd i frågor om personlig assistans, annan personlig service samt frågor om bostad och arbete underlätta för den enskilda att ordna sitt liv efter de personliga omständigheterna och förutsättningarna. Personerna ska vara bosatta i kommunen och vara mellan 16 och 64 år. Insatserna regleras i Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) samt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS). Nedan följer en sammanställning av antalet besök 2012 fördelat på kommun. Siffror inom parantes i hela materialet avser 2011. Kommun Antal besök Stockholm 729 (757) Botkyrka 47 (44) Huddinge 52 (52) Lidingö 26 (22) Nacka 41 (11) Norrtälje 22 (24) Solna 36 (26) Sundbyberg 33 (8) Landstingsavtalet Den 2 juni fick vi ett nytt avtal med Stockholms läns landsting. Det är i stort sett samma uppdrag som vi haft tidigare dock med den förändringen att den övre åldersgränsen på 65 år har tagits bort samt att gruppen personer med förvärvad hjärnskada numera ingår i avtalet. Vi har också fått möjlighet att bedriva KBT, kognitiv beteendeterapi inom ramen för avtalet. Under året genomfördes ca 200 samtal. Vi har på landstingsavtalet presterat 3 655 (3 307) åtgärder fördelat på; Mottagningsbesök Besök ute Gruppbesök Av dessa 3 655 åtgärder är: 2 284 (2 067) mottagningsbesök 607 (481) besök ute 764 (759) gruppbesök.
På landstingsavtalet och de olika kommunavtalen har tillsammans omfattat 4 649 (4287) åtgärder/besök. 4 Besökare, VD = verksamhetsdeltagare Under året har vi utifrån ovanstående avtalen haft kontakt med 604, (540) personer. Enligt verksamhetsplanen räknande vi med att ha kontakt med ca 590 personer. Nya verksamhetsdeltagare under året var 230 personer, (162). Enligt verksamhetsplanen räknade vi med ett nytillskott på ca 100 personer. Borttagandet av den övre åldersgränsen i det nya avtalet fick större genomslagskraft än vi räknat med framför allt i åldersspannet 61-70. Åldersfördelningen av träffade vd under året ser ut som följer; Ålder Antal -20 6 1 % 21-30 70 12 % 31-40 91 15 % 41-50 151 25 % 51-60 152 25 % 61-70 106 17 % 71-80 21 3 % 81-90 6 1 % 91-1 1 % ------------- 604 Av träffade vd under året var 339 kvinnor (301) och 265 män (239). Snittåldern för både män och kvinnor är 47 år (46 år). Fördelning av träffade vd under året på kommun/stadsdel; Kommun/stadsdel Antal vd Kommun/stadsdel Antal vd Södermalm 59 (53) Hägersten-Liljeholmen 26 (17) Skarpnäck 23 (23) Solna 16 (11) Hässelby Vällingby 26 (22) Järfälla 11 (12) Enskede-Årsta-Vantör 50 (47) Södertälje 18 (19) Huddinge 29 (17) Nacka 11 (7) Botkyrka 23 (24) Österåker 9 (5) Sollentuna 14 (13) Östermalm 15 (19) Farsta 21 (18) Upplands-Väsby 11 (9) Spånga-Tensta 20 (22) Kista-Rinkeby 21(13) Bromma 23 (12) Sigtuna 5 (8) Haninge 21 (12) Norrmalm 24 (21) Skärholmen 22 (25) Lidingö 9 (9) Tyresö 6 (4) Danderyd 3 (1) Vallentuna 6 (4) Vaxholm 1 (3)
Kommun/stadsdel Antal vd Kommun/stadsdel Antal vd Täby 6 (11) Nykvarn 2 (1) Kungsholmen 10 (7) Ekerö 3 (4) Älvsjö 10 (5) Norrtälje 12 (9) Upplands-Bro 1 (0) Nynäshamn 6 (3) Sundbyberg 18 (14) Salem 3 (4) Värmdö 4 (1) Av de 604 träffade personerna under året var 55 % (56) bosatta i Stockholms stad. 5 Första kontaktorsak för nytillkomna vd under 2012 jämfört med 2011. 2012 2011 Övrigt 57 42 Ekonomi 49 26 Hemtjänst/ledsagning 42 24 Bostad förtur 38 23 Arbete/sysselsättning 34 18 Handikappersättning 33 32 Personlig assistans 29 31 Rehabilitering/habilitering 26 5 Sjukersättning/aktivitetsersättning 20 26 Färdtjänst 20 13 Överklagan 18 12 Hjälpmedel 16 6 Bostadsanpassning 14 8 Fondansökan 7 11 Bilstöd 7 2 Gruppverksamhet 7 3 Parkeringstillstånd 5 3 Relationer/samlevnad/sexualitet 2 0 Personer med neuropsykiatriska funktionshinder Vi kommer i kontakt med personer som har neuropsykiatriska funktionshinder som tilläggsdiagnos till exempelvis cp-skada. Arbetet med personer med enbart en neuropsykiatrisk diagnos finansieras genom direktavtal med respektive hemkommun. Under året har ingen kommun anlitat oss för detta. Detsamma gällde för 2011.
6 Gruppverksamhet Under året har vi genomfört 18 (17) cirklar, 3 (5) tematräffar. I cirklarna träffades man mellan fyra och sju gånger. I cirklar och på IT-caféerna har deltagarantalet rört sig kring 6-15deltagare/cirkel och på IT-café ca 20 deltagare. På temakvällarna har det kommit mellan 10 och 30 personer varje tillfälle. Cirklar: IT-café Personlig assistans i en relation Kvinnocirkel Ung med assistans Sexualitet Osynlig cirkel Vem säger jag att jag är. Mellan stolarna Personlig assistans i en relation Empowerment Vill du ta huvudrollen i ditt liv? Jag är kund Kost och träning Tematräffar: Sikta mot stjärnorna Dubbelt utsatt Färdtjänst Enligt verksamhetsplanen skulle vi göra minst 600 timmar cirklar och teman. Vi gjorde 764 (759) grupptimmar under året. Det kan konstateras att vd uppskattar vårt utbud och att vi är roade av att arbeta med vår gruppverksamhet. UTBILDNINGSENHETEN Syfte Syftet med Utbildningsenheten är att erbjuda utbildning och handledning till personer som lever med assistans och de som arbetar inom området funktionsnedsättning. Verksamheten ska vila på BOSSEs värdegrund vilket innebär tilltro till individens egen förmåga och möjlighet att ta ansvar och bestämma i sitt eget liv. Vi tar därför inte uppdrag som riskerar vår trovärdighet eller går emot assistansanvändarens intressen. Mål Utbildningsenheten ska utifrån assistansanvändares, eller dess företrädares, önskemål erbjuda assistansutbildning och handledning. Personer som har assistans ska få möjlighet att öka sin kunskap och utveckla sin arbetsledarroll. Personer som arbetar inom området funktionsnedsättning ska få möjlighet att reflektera över sin yrkesroll och utveckla denna. Utbildningsenheten ska erbjuda föreläsningar inom området funktionsnedsättning.
7 Utbildningsenheten ska möjliggöra för personalen på BOSSE att få utvidgade perspektiv, kunskaper och erfarenheter som kan användas i BOSSEs övriga verksamhet. Utbildningsenheten ska ge BOSSE kompletterande ekonomiska intäkter. Vi har under flera år bedrivit assistansutbildning och handledning till brukare och assistenter. Utbildningen läggs upp tillsammans med brukaren och är individuellt utformad. Utbildningen kan handla om; att möjligheter och begränsningar i yrkesrollen personlig assistent att hitta sina roller som arbetsledare och assistent familjens roll i relation till personlig assistans sexualitet och funktionsnedsättning arbetsmiljö och ergonomi 2008 bestämde vi oss för att avsätta tid för att administrera och marknadsföra vår utbildningsenhet. 6 timmar i veckan fick en av konsulenterna till sitt förfogande för detta uppdrag. Utfallet har varit mycket positivt och totalt har vi genomfört 9 (5) assistentutbildningar samt haft 6 (13) handledningsuppdrag för personliga assistenter och 6 (10) föreläsningar. Totalt omsatte Utbildningsenheten 300 000 (350 000). Vi kan konstatera att antalet assistentutbildningar ökat medan både handledningsuppdrag och föreläsningar minskat i jämförelse med 2011. KOLONIVERKSAMHETEN Vi har bedrivit kolloverksamhet sedan 1998. De första 3 åren var vi på Fiskeboda i Södermanland men sedan 12 år tillbaka är vi på Björkögården på Barnens Ö i Roslagen. Kollot är av Socialstyrelsen godkänt som LSSkoloni. Koloniverksamheten administreras på sammanlagt 75 % av två konsulenter. För det dagliga arbetet på kollo anställs föreståndare och ledare. Kollot var uppdelat på 3 perioder som är åldersindelade mellan 8 12år, 13 16år samt 17 20år. I år deltog 30(32) barn/ungdomar. Syftet med kolloverksamheten är att barn och ungdomar med rörelsehinder oberoende av fysiska förutsättningar ska ges möjlighet till att fullt ut uppleva ett sommarkollo med allt vad det för med sig. På senare år har vi inte fått ekonomisk bäring på verksamheten. Underskottet på verksamheten uppgick till 200 000kr. En diskussion har pågått under en längre tid för att nyrekrytera barn- och ungdomar samt att se över kostnaderna. Beslut är fattat att vi även 2013 ska bedriva koloni dock med en avstämning av hur många deltagare som är anmälda i maj månad för att ta definitiv ställning efter detta. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ BOSSES RÅD O STÖDVERK- SAMHET Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa att insatserna på BOSSE är av hög kvalitet. Hela vår verksamhet vilar på en gemensam värdegrund där begreppen respekt, tillit och självbestämmande är centrala.
Kvalitativa åtaganden i vår Råd- och Stödverksamhet 8 - Ge personer med fysiska funktionshinder ett stöd i att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Självklart ska vi vara stolta över det arbete vi utför. Det absolut viktigaste för oss är ändå hur VD uppfattar vår verksamhet, inte vad vi själva anser om verksamheten. Därför lägger vi ned mycket tid och energi på att mäta hur vd uppfattar stödet på BOSSE. Uppföljningen av detta sker med tre metoder; Uppföljningsmetod 1 i vår Råd- och Stödverksamhet Sker i samspelet mellan konsulent och VD där konsulenten hela tiden försäkrar sig om att göra för VD rätt saker. Relevant information dokumenteras kontinuerligt i journalprogrammet. Aktuell frågeställning och Åtgärdat är två rubriker som vi använder i journalprogrammets grundjournal. Tillsammans skapas delmål och slutmål utifrån VD s frågeställning vilka sedan följs upp vid varje nytt möte. Denna metod utgör grunden för BOSSES arbete och har beskrivits utförligt. Uppföljningsmetod 2 i vår Råd- och Stödverksamhet a) Består av Kvalitetsmätning, ISIS = intern scanning system som bygger på ISO 9000. Där ISIS är ett verktyg för kvalitetsmätning, kvalitetsutveckling och kvalitetsstyrning med VD s behov i fokus för ständiga förbättringar. VD som kommer till BOSSE under ca fem veckors tid får svara på ca 20 frågor. Kvalitetsmätningen görs vart annat år. Frågorna spänner över områden som tillgänglighet både fysisk och möjlighet att komma fram på telefon, hemsidans tillgänglighet, om man blir uppringd inom rimlig tid. Vidare frågor om hur man blir respekterad och tagen på allvar av sin konsulent, konsulentens förmåga att ge idéer och se möjligheter till lösningar, konsulenternas mottaglighet för klagomål, om man vet hur man ska framföra klagomål på verksamheten, utbudet av gruppverksamhet, om kontakten har lett till något positivt, vad man tycker är dåligt eller mindre bra med verksamheten, något man skulle vilja förändra i verksamheten, om man skulle vända sig hit igen om man hade en frågeställning osv. b) Landstingsbeställarna följer upp vår verksamhet genom att ge företaget Indikator uppdraget att skicka ut enkäter slumpvis till VD som besökt verksamheten under året. Frågorna är i stort sett identiska med de frågor vi skickar ut enligt uppföljningsmetod 2a. Metoderna 2a och 2 b genomförs saxat vartannat år. Generellt har vi höga betyg på omdömena både i vår egen mätning dock med något sämre betyg i frågor om vår gruppverksamhet. Detta har lett till att vi på olika sätt försöker vässa den delen av verksamheten. Vidare såg man i mätningen 2006 att vi hade 3 nyanställda
9 konsulenter då resultatet på frågan om konsulenternas kunnande hade sjunkit. Glädjande nog hade dessa siffror förbättrats påtligt i 2008 års Kvalitetsmätning. Dock ligger vi fortfarande i den frågan på 3,58. På frågan om att träffa konsulenten inom rimlig tid 2006 fick vi endast 3,16 en nedgång som beror på vår ökade efterfrågan. Här nedan följer en kortfattad sammanställning över resultaten från de senaste tre kvalitetsmätningar; I 2008 års redovisning säger alla som svarat att de kan tänka sig vända sig till BOSSE igen och att de tycker kontakten lett till något positivt. Här nedan kommer en sammanställning av resultaten; Mycket bra 4 Bra 3 Mindre bra 2 Dålig 1 2002 68 fick enkät, 61 svarade. Svarsfrekvens 91 % 2004 83 fick enkät, 58 svarade. Svarsfrekvens 70 % 2006 98 fick enkät, 76 svarade. Svarsfrekvens 78 % 2008 66 fick enkät, 47 svarade. Svarsfrekvens 71 % 2012 81 fick enkät, 65 svarade. Svarsfrekvens 80 % 2002 2004 2006 2008 2012 1. Tillgänglighet inomhus 3,53 3,61 3,61 3,70 3,71 2. Komma fram på telefon 3,46 3,39 3,63 3,48 3,59 3. Nå rätt person på telefon 3,17 3,14 3,35 3,29 3,31 4. Träffas inom rimlig tid 3,48 3,39 3,16 3,37 3,40 5. Info genom kurskatalogen 3,06 3,40 3,44 3,61 3,67 6. Info genom hemsidan 2,89 3,32 3,36 3,47 3,44 7. Utbudet av gruppverksamhet 3,25 3,28 3,46 3,36 3,76 8. Gruppledarna sätt att leda gruppen 3,36 3,43 3,53 3,53 3,59 9. Det du fått ut av gruppverksamheten 3,21 3,27 3,62 3,50 3,48 10. Bemötandet du får på BOSSE 3,78 3,80 3,74 3,77 3,85 11.Konsulenternas respekt för dig 3,78 3,79 3,77 3,88 3,68 12. Konsulenternas stöd till dig 3,69 3,72 3,33 3,83 3,66 13. Konsulenternas tid för dig 3,53 3,65 3,63 3,62 3,66 14. Konsulenternas förståelse för dig 3,60 3,91 3,73 3,74 3,60 15. Konsulenternas kunnande 3,63 3,70 3,58 3,60 3,65 16. Samarbetet med konsulenten 3,58 3,70 3,68 3,76 3,69 17. Möjligheten att framföra klagomål - 3,54 3,59 3,56 3,78 18. Vända sig till BOSSE igen - - 3,93 4,00 4,00 19. Har kontakten lett till något positivt - - 3,96 4,00 4,00 Genomsnittsvärde 3,45 3,52 3,55 3,64 3,65 Siffror med rött avser ett lägre värde än mätningen innan. Generellt ligger vi på en mycket hög nivå i våra egna mätningar. På frågorna 18 och 19 som är en sammanfattning av uppfattningen om oss får vi maxresultat. Under 2010 har vi inte själva genomfört vår egen kvalitetsmätning av verksamheten eftersom Hälso- och sjukvårdsförvaltnings beställare anlitat företaget Indikator för att
10 genomföra en kvalitetsmätning inte bara av vår verksamhet utan av all övrig habiliteringsverksamhet i landstinget. Även 2011 och 2012 genomförde beställarna samma kvalitetsmätning. Resultaten på de tre åren är mycket glädjande och vi klarar oss mycket Bra i konkurrens med andra verksamheter. På samtliga 20 frågor utom 2 ligger vi över genomsnittet och på 4 av de 20 frågorna har vi högsta betyg. För den som vill ta del av hela resultatet går man in på Indikators hemsida www.indikator.org. Användarnamn är HSNfBSK och lösenord diyvju. Uppföljningsmetod 3 i vår Råd- och Stödverksamhet Social redovisning (SR) är ett planerings-, utvecklings- och värderingsverktyg som använts av företag och organisationer inom den sociala ekonomins sektor i England sedan 70-talet som ett komplement till de ekonomiska boksluten. SR är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i BOSSE och utgår från vår värdegrund, syfte och sociala mål och redovisar hur väl vi förverkligar dem. SR är ett sätt att få möjlighet att besvara frågor om BOSSES mjuka värden som annars är svåra att mäta. Huvudprincipen är att involvera de intressenter (VD, beställare, arbetsgrupp etc.) som är knutna till BOSSE, genom att få reda på vad de är nöjda med och vad de vill förbättra. Detta sker genom enkäter, djupintervjuer och Fokusgrupper. SR genomförs vart annat år. Hur möjliggör verksamheten i BOSSE att VD s egna förmågor tillvaratas och u 2003 ställde vi frågan - Ger vi stöd till VD som främjar självständiga val? 2004 undersökte vi hur VD som avslutat kontakten på BOSSE upplevt verksamheten. Vad är viktigt för att du som VD skall känna att det är du som bestämmer i kontakten löd frågeställning 2006. Hur är anställdas inställning till demokrati och delaktighet i kooperativet var frågan 2007. 2008 fick våra besökare, VD, fritt önska vad BOSSE ska arbeta med i framtiden. 2010 Utarbetat och systematiserat ett utvärderingsinstrument för vår gruppverksamhet som både vd och gruppledare har att svara på i syfte att förbättra kvaliteten på vår gruppverksamhet. 2012 Arbetade vi med att minska antalet återbud i verksamheten som ett led i att öka kvaliteten och bli ännu mer tillgängliga. Detta arbete skedde inte inom ramen för SR utan tog sitt ursprung i en kurs på FAMNA. Arbetet resulterade i att vi minskade antalet återbud och på så sätt blev mer tillgängliga för VD.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ BOSSEKOLLO Kvalitativa mål för verksamheten 11 De kvalitativa mål som ska uppnås med vår kolloverksamhet är att barn och ungdomar med rörelsehinder oberoende av olika fysiska förutsättningar ska ges möjligheter till att fullt ut uppleva ett sommarkollo med allt vad det för med sig. De ska känna sig trygga, känna att de växer som individer att de klarar av att vara hemifrån, att de lär känna nya kamrater och får möjlighet att pröva på olika aktivister som vardagen sätter stopp för. Efter varje dag på kollo så träffas alla ledare och utvärderar dagen och planerar för den kommande. Den platsansvariga ansvarar för detta. Efter varje kolloperiod görs en både skriftlig och muntlig utvärdering av perioden där all personal deltar under ledning av den ansvarige för kolloverksamheten på kontoret. Barnen/ungdomarna och dess familjer får möjlighet att utvärdera verksamheten genom att de tillsänds, i nära anslutning till att perioden avslutats, ett frågeformulär om hur de upplevt vistelsen på kollot och vad de skulle vilja ändra på. När de tre perioderna är slut så samlas de tre platsansvariga och den som är ansvarig för kolloverksamhet på kontoret, föreståndaren, för att utvärdera sommarens verksamhet. Anpassning av arbetsmetodiken till individen Arbetsmetodiken bygger på att skapa tillit och förtroende mellan deltagare, ledare och föräldrar. Varje barn/ungdom får en fadder bland ledarna. Faddern/ledaren besöker barnet/ungdomen i hemmet före kolloperioden för att lära känna inte bara barnet/ungdomen utan också familjen. Det är viktigt att faddern får veta så mycket som möjligt om barnet/ungdomen såsom ev. medicinering, särskilda behov vid mat och toalettbesök m.m. Faddern blir huvudansvarig för sitt barn/ungdom och är också den som har eventuell kontakt med familjen under kolloperioden. PERSONAL BOSSE är ett kunskapsföretag och ett kunskapsföretags största tillgång är utan tvekan medarbetarna. Därför har vi en generös inställning till fortbildning/vidareutbildning och uppmuntrar medarbetarna till vidareutbildning och förkovran. För BOSSES verksamhet och utifrån vår grundidé är det nödvändigt att det i personalgruppen finns personer med egna funktionsnedsättningar. Vår erfarenhet av att det i vår personalgrupp finns personer, som förutom teoretisk utbildning, också har funktionsnedsättningar innebär; att där finns en kunskap som är svår att få på annat sätt att det för VD på ett konkret sätt finns identifikationsmöjligheter att ett vi och de tänkande motverkas att verksamheten får en legitimitet och trovärdighet att BOSSE kan vara en förebild för andra arbetsplatser
12 Förtrogenhetskunskap är ett begrepp vi använder för sådana erfarenheter man kan nå genom att lära känna och leva nära personer med funktionsnedsättningar. Denna kunskap innefattar förmågan att sätta sig in i olika personers upplevelser av att leva med funktionsnedsättning, samt förståelse för praktiska och byråkratiska konsekvenser av en sådan livssituation. Möten med VD är viktiga tillfällen till att utveckla förtrogenhetskunskap. Att det inom personalgruppen finns personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning utgör en kollektiv källa till förtrogenhetskunskap. Varje vecka har vi administrativ konferens i två timmar. Då fördelar vi nya VD på konsulenterna och tar upp motsvarande det som tas upp på traditionella arbetsplatsträffar. Då 14 av 17 medarbetare också är delägare i den ekonomiska föreningen BOSSE tar alla ett oerhört stort ansvar för sitt arbete. Parallellt med arbetet på BOSSE kräver också den ekonomiska föreningen en del arbete. Styrelsen är ansvarig för det arbetet men mycket läggs också ut på medlemmarna. Mycket av det arbetet sker ideellt utifrån rollen som ägare. Alla våra olika policydokument har kommit till genom att medlemmar aktivt arbetat fram underlaget. På så sätt blir också alla delaktiga i både stort och smått. Detta är en oerhörd styrka att ha personal som är så insatta och väl förtrogna med på vilken grund företaget vilar och hur vi ser på olika frågor. För att vara kompetent på BOSSE måste man således dela BOSSES människosyn och värderingar och ha dessa som grund i sitt arbete. Totalt under året har vi varit 1 (1) verksamhetschef 8,6 (7,7) konsulenttjänster samt 1,25 (1,25) administrationstjänster. 0,75 tjänst som kolloadministratör/itansvarigt. 1,0 tjänst som konsulent arbetar i projekt BOSSE på Nätet. Under året har 1 konsulent nyanställts. Totalt är vi 17 personer anställda. Under september hade vi planeringsdagar ute på Almåsa kursgård. Under året har vi genomfört vår årligen återkommande medarbetarundersökning där medarbetarna fick svara på frågor om hur arbetsklimatet är på BOSSE, möjlighet till inflytande samt synen på ledarskap. Medarbetarundersökningen belyser fyra områden där man skulle ta ställning till totalt 50 påståenden på en 4-gradig skala; 1995 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetssituation, 25 påståenden 3,3 3,3 3,5 3,3 3,5 3,5 Relationer, 13 påståenden 3,0 3,3 3,4 3,5 3,5 3,5 Kunskap/Kompetens, 9 påståenden 3,2 3,3 3,4 3,4 3,4 3,3 Beslutsfattande, 8 påståenden 3,3 3,6 3,6 3,7 3,6 3,7 3,2 3,4 3,5 3,5 3,5 3,5 Vi är mycket nöjda med resultatet. De 50 påståendena ska besvaras i en fyrgradig skala från mycket nöjd (4) till inte alls nöjd (1). 1995 var vi nio medarbetare. 2012 var vi 17 medarbetare.
13 Kompetensutveckling personal Vi utgår alltid från varje medarbetares enskilda önskemål. Detta sker oftast i samband med medarbetarsamtalen. Vad som också är viktigt att ta hänsyn till när vi diskuterar kompetensutveckling är BOSSES Kunskapspolicy. Där säger vi bland annat att teoretisk kompetensutveckling för konsulenterna ska ske i form av kognitiv samtalsmetodik. Det absolut viktigaste är att man delar BOSSES människosyn och värderingar och har dessa som grund för sitt arbete. Genom internt metod- och värderingsarbete behandlas frågorna fortlöpande. När vi bestämmer vad våra interna kunskapsdagar så får alla i personalen komma med förslag. Sedan har två medarbetare att se till att de förslag som får flest röster genomförs. Under året har våra kunskapsdagar handlat om Smärta, Hjärnan, Brandskydd och Hjärtoch lungräddning Totalt har konsulenterna haft 11(12) grupphandledningstillfällen i kognitivt förhållningssätt under året. De 2 konsulenter som bedriver kbt har också egen handledning. Följande seminarier och konferenser har vi deltagit på: FAMNAS utbildning i systematiskt kvalitetsarbete, FAMNAS högskoleutbildning i Drivkrafter inom social omsorg, FAMNAS kurs för ledningsgrupper, Föreläsning om smärta, Omcertifiering för hbt. Konferensen Funktionshinder i tiden, Kognitiva Institutets introduktionsutbildning, Hjälpmedelsinstitutets itdagar, Funkas tillgänglighetsdagar samt Socialstyrelsens och KSL:s dagar Funktionshinder i tiden. Totalt har vi under året investerat 447 653 (295 956) i kompetensutveckling för personalen. ORGANISATIONS- OCH LEDNINGSSTRUKTUR BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter drivs som en ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen har en styrelse som består av fem personer. Tre av styrelsemedlemmarna är också anställda på BOSSE. Innevarande år har styrelsen bestått av Peter Stark ordförande till och med mars därefter Marita Säther, Mikael Vibble, Patrik Forslin, Eva Frunk Lind och Bengt Westerberg. Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Det dagliga arbetet leds av en verksamhetschef, Arne Prembäck. 12 konsulenter har svarat för kontakten med VD och 3 administratörer har skött allt kringarbete. En anställd administrerar vår kolloverksamhet och ansvarar för it. Organisationen är platt varför tiden mellan beslut och verkställighet är kort. Vi svarar själva för allt från löner till ekonomihantering och övrig administration vilket gör att vi har bra kontroll på intäkter och kostnader, förändringar i efterfrågan m.m. Verksamhetschef Socionom med bl.a. vidareutbildning på S:t Lukasstiftelsens 3-åriga kurs i psykosocialt arbetssätt. Han har arbetat 25 år på BOSSE.
14 Konsulenter Av de 12 konsulenterna är 8 socionomer. En av dessa har dessutom Steg 1 utbildning i kognitiv psykoterapi och en är snart Steg 2 utbildad i kognitiv psykoterapi. En konsulent är socialpedagog, en är beteendevetare. En konsulent är jurist. Ytterligare två konsulenter är legitimerade arbetsterapeuter. Genomsnittlig anställningstid hos konsulenterna på BOSSE är 8 år. En konsulent är nyanställd under året. Utöver konsulenternas formella kompetens i form av utbildning har vi ansett det nödvändigt att det i gruppen finns konsulenter som också har erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning. Denna erfarenhet benämns ibland förtrogenhetskunskap med vilket vi menar ett slags lokalkännedom i funktionshindervärlden. Det inbegriper kännedom om såväl byråkrati och praktik som den sociala och känslomässiga innebörden av att leva med egen funktionsnedsättning. Administratörer Har en mycket viktig funktion, utöver de administrativa uppgifterna, nämligen att vara ansiktet utåt, d.v.s. svar i telefon och ta emot besökare. RAPPORT TILL FUNKTIONSHINDERSOMBUDSMANNEN Vi har genom vårt avtal med Stockholms stad ett uppdrag att lämna synpunkter på våra kontakter med stadsdelsförvaltningarna. Varje år i februari träffar hela arbetsgruppen funktionshindersombudsmannen och överlämnar rapporten. MÖTE MED HANDIKAPPORGANISATIONERNA Under året har vi haft två möten med handikapporganisationerna i länet där vi delgivit varandra våra respektive erfarenheter av arbetet. Deltagande organisationer har varit Hjärnkraft i Stockholms län, DHR i Stockholms stad och län, NHR i Stockholms län, Epilepsiföreningen i Stockholms län, RBU i Stockholms län samt SRF i Stockholms län. SLUTORD Det är 32 år sedan verksamheten startade, 1981. I Sverige har under denna tid mycket förbättrats för personer med funktionsnedsättning, särskilt för dem som fått tillgång till LSS:s insatser. Men mycket återstår att göra. Det gäller särskilt frågor kring bemötande, vilket bemötandeutredningens resultat, Lindqvists 9: a, år redan 2001, tydligt visat. Utredningen konstaterar att det finns en klyfta mellan de handikappolitiska målen om delaktighet och jämlikhet och det är den verkligheten som många befinner sig i fortfarande. Det finns stora brister i samordning och samverkan mellan myndigheter. Den enskilde bollas mellan olika myndigheter. Intervjuerna berättar om känslan av att inte bli trodd. Rättigheter och möjligheter begränsas pga. av dålig information och okunskap hos beslutsfattare. Många upplever att myndigheterna inte står på deras sida.
15 Bemötandeutredningens slutsatser stämmer fortfarande tyvärr många gånger alltför väl överens med vad vi får höra genom de som söker oss. Vi tror att det är en av orsakerna till att personer söker BOSSE, att man vill ha stöd i samarbetet med myndigheter. Genom de personer som söker oss och genom våra samarbetspartners får vi ta del av och lära oss hur människor med funktionsnedsättning lever idag och vilka behov som finns. Vi vill arbeta utifrån ett brett perspektiv både på individ- grupp- och samhällsnivå för att förbättra för människor med funktionshinder. Genom vårt samarbete med handikapporganisationerna vill vi påverka så att viktiga frågor uppmärksammas på politisk nivå. Vi arbetar utifrån de nationella mål som finns angivna i regeringens proposition Från patient till medborgare och FN s konvention från 2006 för personer med funktionsnedsättning som Sverige undertecknat och som trädde i kraft 2009. En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Vi gläds naturligtvis mycket över att vi vann Landstingets upphandling gällande psykosocial habilitering/rehabilitering. Att i dessa tider av riskkapitalfinansierade verksamheter ett personalkooperativ som BOSSE kan gå segrande ur en upphandling är vi mycket stolta över. Det visar att beställarna också värdesätter kvaliteten på våra tjänster. BOSSE På Nätet, BPN, vårt Arvsfondsprojekt tillsammans med NHR, har nu genomfört sitt andra år av tre. Projektet är i den fasen att förutom kontakter över nätet med personer ute i landet, förmå landsting och kommuner att teckna avtal efter projekts slut i september 2013. Vi hoppas mycket på att avtal tecknas för att på så sätt möjliggöra att BOSSES tjänster blir tillgängliga i hela landet. I slutet av året fick vi besked att Stockholms stad skulle ge vår nybildade ideella förening ett projektbidrag för 2013 på totalt 1,6miljoner kr. Välkommen att kontakta oss för ytterligare information. BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Döbelnsgatan 59 113 52 Stockholm tel 08 544 88 660 fax 08 544 88 661 texttelefon 08 544 88 676 e-mail bosse@bosse-kunskapscenter.se hemsida www.bosse-kunskapscenter.se