Faktaunderlag Framtidsplanen andra steget Framtidsplanen i korthet Framtidsplanen beskriver satsningarna som behövs för att möta behoven hos en växande och en allt äldre befolkning. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården. I Framtidsplanen första steget beslutades planeringsfasen i fullmäktige 2012. I Framtidsplanen andra steget beslutades konkretiseringsfasen i fullmäktige 2013. Huvudsakliga delen av Framtidsplanen genomförs 2014-2018, även om en del projekt redan har startat. Investeringarna Stockholm läns landsting satsar 28 miljarder extra på hälso- och sjukvårdsstrukturen de kommande tio åren, främst på investeringar i nya byggnader. Därutöver sker satsningar på skapandet av Nya Karolinska Solna på ytterligare drygt 14 miljarder. Framtidsplanen innebär både satsningar på att öka antalet vårdplatser på akutsjukhusen men även att bygga ut vården utanför akutsjukhusen. Detta görs genom satsningar på de mindre sjukhusen, fler platser inom äldrevården och även inom den palliativa vården. Det totala antalet vårdplatser blir därmed fler. Stockholms län växer Befolkningen i Stockholms län förväntas öka till 2020 väntas Stockholms län ha fått ytterligare 350 000 invånare. Prognosen för åldersgruppen 70-79 år visar en ökning mellan 2012 och 2020 på nästan 50 procent medan övriga åldersgrupper ökar med i genomsnitt cirka 12 procent. Vi lever längre antalet äldre med stora vårdbehov blir fler. Invånarna tar till sig allt mer information och ställer högre krav på hälso- och sjukvården i framtiden. Vårdutbudet behöver öka Idag är det totala antalet vårdtillfällen inom sluten vård ca 350 000 per år. Ett utökat behov inom sjukvården med 51 000 vårdtillfällen identifieras fram till 2018 totalt 401 000 vårdtillfällen. En ökning med 16 procent. Det är framförallt vården utanför akutsjukhusen, övriga sjukhus med specialistvård och husläkarverksamheter där behoven kommer att öka. Vårdnätverk för hälsa Visionen är att vården utformas runt begreppet vårdnätverk, som innebär att individen med stöd av ehälsotjänster vårdas av vårdgivare i nätverksstruktur. Vårdgivare ska samverka i ett nätverk: o Individens hälsa i fokus i varje möte med vården o Oavsett vart man vänder sig ska man komma rätt o Rätt information och kompetens i vården säkras genom ehälsotjänster o Individens samlade behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds Sida 1
Framtidsplanens faser Målsättning: 2011, planering: 2012, konkretisering: 2013, genomförande: 2014-2018. Arbetet går allt mer från mål- och strategiformuleringar till genomförande. Planen är att arbetet ska vara genomfört 2018. Enklare att få rätt vård Patienterna ska inte behöva åka till ett akutsjukhus för att få specialistvård. Husläkarverksamheterna får en viktigare roll i att lotsa patienten till rätt vård. Fler e-tjänster ska förenkla dialogen och ge större delaktighet i den egna vården. Administrativa hinder byggs bort genom IT-stöd och regelförändringar. Vården blir effektivare och det blir mer tid över för patienten. Lättare att hitta rätt Med utvecklingen av vårdnätverket blir det lättare att hitta till rätt vårdgivare. Genom nya system och Ehälsa ska samverkan mellan vårdgivarna öka. 1177 Vårdguiden och andra vårdgivare ges utvecklade möjligheter att erbjuda bokning av tider samma eller nästa dag på husläkarmottagningar, närakuter eller specialistmottagningar. De kan också boka tider för medicinska rådgivnings- och uppföljningssamtal vid senare tillfälle. Husläkarmottagningarnas närakuter föreslås få större uppdrag och öppethållandet kan också komma att utökas. I första hand ska närakuterna lokaliseras till ställen där det finns tillgång till röntgen och möjlighet till provtagning. Med fördel lokaliseras närakuter vid sjukhus där det bedrivs somatisk specialistvård och geriatrik. Strategier för denna utveckling tas fram under 2013 och implementeras under 2014. Av särskild vikt är att utveckla en enhetlig och mer kvalificerad struktur på närakuternas verksamhet. ehälsa och strategisk IT När flera vårdgivare samarbetar i nätverk runt patienten behöver vårdgivare, patienter och andra aktörer enkelt få tillgång till information. ehälsotjänster är en viktig del i att skapa framtidens hälso- och sjukvård och kan underlätta arbetet i vården och stärka individernas delaktighet. Befintliga och kommande IT-stöd ger dessutom förutsättningar för förbättrad patientsäkerhet och effektivare vårdprocesser. Mina Vårdkontakter är ett exempel där information om diagnos, behandling och uppföljning görs tillgänglig, vilket gör det lättare för individen att vara delaktig i sin vård och behandling. Tjänster där patienten själv kan söka information och få hjälp har skapats och fler tjänster inom ehälsa utvecklas. Stöd för uppföljning och ersättningstjänster för uppföljning av vården ska kunna användas av både vårdgivare och beställaren. En gemensam informationsinfrastruktur ska möjliggöra ett standardiserat utbyte av information med hög konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Sida 2
Forskning och utveckling närmare vården Forskning och utbildning ska vara en integrerad del av vårdnätverket så att innovationer säkerställs, implementeras och kompetensförsörjningen garanteras. Tillgång till säker och relevant information är nödvändigt för forskning och utveckling. En sammanhållen infrastruktur med kvalitetsregister, biobanker, IT-stöd och vårdinformatik utvecklas och kommer att bidra till ökad kunskap. Stockholms läns landsting arbetar tillsammans med Karolinska Institutet för att se hur forskningsresultat snabbare kan omsättas i behandlingar. Investeringar för bättre hälsa och vård Den tioåriga investeringsplanen innehåller investeringar i lokaler och utrustning. Strategiska investeringar görs i utrustning och strukturella förändringar, t.ex. nya behandlingsmetoder. Även ersättningsinvesteringar görs då tekniska lösningar byts ut eller uppdateras. Rationaliseringsinvesteringar genomförs i syfte att effektivisera verksamheten och bidra till positiv resultatutveckling inom Stockholms läns landsting. Vården utanför akutsjukhusen byggs ut Vården utanför akutsjukhusen byggs ut. Det totala antalet vårdplatser blir fler, främst utanför akutsjukhusen. Kvalificerad sjukvård behöver i större utsträckning bedrivas utanför universitets- och akutsjukhusen. Satsning på avancerad vård i hemmet, specialiserad rehabilitering och palliativ vård. En särskild satsning görs på geriatriken vilket innebär en ökning med ca 7300 vårdtillfällen till 2019. De mindre sjukhusen Specialistvården utanför akutsjukhusen byggs ut. Sabbatsberg har ett pilotprojekt som föreslås inriktas mot vård för äldre och geriatrik. Utbyggnaden för geriatrik sker vid Bromma, Dalen, Danderyd, Löwenströmska och Jakobsberg. Andra landstingsägda sjukhus som ska utvecklas är Löwenströmska, Sollentuna, Nacka och Dalen. Förutom geriatrik, finns där psykiatri och rehabilitering men också andra typer av specialistvård. Satsningar på akutsjukvården Den nuvarande infrastrukturen på akutsjukhusen är delvis ålderstigen och måste förnyas. Akutsjukhusens uppdrag renodlas till att omhänderta de patienter vars samlade behov kräver akutsjukhusens resurser. Målet är att endast de patienter som behöver akutsjukhusens vård ska komma dit. Idag beräknas minst 15 procent av akutsjukhusens patienter bättre kunna tas omhand av andra vårdgivare. Genomsnittlig kostnad per vårddygn är för akutsjukhusen 11 500 kronor, att jämföra med 4 700 kronor för geriatrik, 3 000 kronor för rehabilitering och 300 kronor för basal hemsjukvård. Sida 3
Stora satsningar görs både på att utöka och renovera befintliga akutsjukhus. Investeringarna i akutsjukvården innebär en kapacitetsökning med 220 vårdplatser. 220 nya vårdplatser på akutsjukhusen 220 (mer exakt 221) ytterligare vårdplatserna planeras på akutsjukhusen fram till 2018. Dessa motsvarar ca 21 700 vårdtillfällen. o Danderyds sjukhus 52 nya vårdplatser, 5 000 vårdtillfällen o S:t Görans sjukhus 62 vårdplatser, 6 000 vårdtillfällen o Södersjukhuset 51 vårdplatser, 5 000 vårdtillfällen o Karolinska Huddinge 36 vårdplatser, 3 700 vårdtillfällen o Södertälje sjukhus 20 vårdplatser, 2 000 vårdtillfällen På de övriga sjukhusen planeras ca 650 vårdplatser, vilket motsvarar ca 36 000 nya vårdtillfällen. Det totala vårdutbudet ökar med 16 procent. Därutöver räknar vi med ytterligare ca. 200 platser i privata initiativ. Cancervård planerade lokaliseringar Bröstcancer placeras på Karolinska Solna, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus. Lungcancer placeras på Karolinska Solna. Utredning pågår om prostatacancer. Kolorektal cancer placeras på Karolinska Solna, Södersjukhuset (i samarbete med Ersta Sjukhus), Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus. Cancer i övre GI placeras på Karolinska Huddinge. Gynekologisk cancer, head-neckcancer, sarkomcancer, sällan förekommande cancer och barncancer placeras på Karolinska Solna. Nya Karolinska Solna (NKS) för de svårast sjuka NKS ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus för högspecialiserad, specialiserad och särskilt forskningsintensiv vård. NKS byggs för de allra svårast sjuka patienterna På NKS kommer det att bedrivas både grundforskning och klinisk forskning och NKS ska vara ett internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus Sjukhuset är byggt för att patienterna inte ska behöva förflytta sig eller utsättas för smittrisker. NKS öppnar 2016 i full drift 2018. NKS akutmottagning Akutmottagningen anpassas efter sjukhuset specialiserade uppdrag och det blir därmed en akut för de svåraste fallen. Akutmottagningen tar emot ambulans, helikopter och akuta remissärenden för vuxna och barn. Vuxna patienter med dessa tillstånd ska hänvisas till K Solna: o Svårt skadad av högenergivåld o Strokesymptom vid uppvaknande o Stroke hos patient behandlad med antikoagulantia (medicin som hämmar blodets koagulering) o Akut buk i chock (kärlkirurgi; K Solna eller SÖS) o Trauma (barotrauma - tryckkammarbehandling) Sida 4
o o o Stora brännskador (brännskador inom rikssjukvårdsdefinition vidareremitteras till Akademiska sjukhuset i Uppsala) Åter in (anknuten tidigare vård på K Solna) Remiss till K Solna Fler vårdplatser i Solnaområdet NKS kommer att kunna producera ca 56 000 vårdtillfällen per år och sammanlagt ha ca 730 vårdplatser. Huvudbyggnaden har 550 vårdplatser. Strålbehandlingsbyggnaden byggs till med fem våningsplan, vilket innebär ca 80 vårdplatser. Strålbehandlingsenhet med tillhörande vårdplatser, slutenvård samt viss dagvård/öppenvård. Q-huset, Astrid Lindgrens Barnsjukhus m.m. blir kvar. Akut mottagning med anknuten slutenvårdsmöjlighet, samt öppenvård och dagvård för barn. Öppenvård och dagvård samt viss slutenvård för vuxna. Totalt ca 100 vårdplatser. Kliniskt verksamhetsinnehåll Karolinska 2018 Solna Barnsjukvård Hjärtklinik Bröst- och Hörsel och balans endokrinkirurgi Infektion Dermatologi och Kvinnoklinik venerologi Kärlkirurgi Endokrinologi Lunga och allergi Gastrokirurgi Neurologklinik Gastromedicin Neurokirurgi Hematologi Njurmedicin Onkologi Ortopedi Plastkirurgi Reumtaologi Strokevård Thoraxkirurgi Urologi Öron-näsa-hals Psykiatri Verksamhetsinnehåll Karolinska 2018 Huddinge Högspecialiserat uppdrag inom exempelvis geriatrik, kirurgi, transplantation, immunologi, infektion och barnsjukvård som bedöms öka i takt med demografiska utvecklingen. Akuta flöden kommer fortsatt vara stora vilket präglar vårdinnehållet. Sjukhuset har redan i dag ett stort utbildningsuppdrag och sjukhusets betydelse för klinisk grundutbildning kommer i framtiden att förstärkas betydligt. Befintliga riktade landstingsmedel för forskningssatsningar kommer att göras tillgängliga för hela Huddinges verksamhet. Medicintekniska satsningar görs i samverkan med KTH och nya infrastruktursatsningar görs i samverkan med KTH och KI. Forsknings- och utvecklingsverksamheten speglar i stort vårdinnehållet, och forskningen kommer att stärkas ytterligare under den kommande femårsperioden. Bland annat kommer Centrum för regenerativ medicin att vidareutvecklas. Vidare kommer Centrum för Biovetenskaper att konkurrensutsättas riktat mot Huddinge Kapaciteten 2018 bedöms förbli i stort oförändrad och produktionen uppskattas ligga kvar på motsvarande nivå som i dag. Den vård som planeras överföras till andra vårdgivare motsvarar den vård som flyttar ut från de andra akutsjukhusen, som en del av utvecklingen av nätverkssjukvården i länet. Sida 5
I det fortsatta arbetet med att detaljera utvecklingen av operationsverksamheten vid K Huddinge måste därför verksamhetsstörningarna minimeras. En särskild utredning pågår på landstingsdirektörens uppdrag för att finna en sådan lösning. Beslut planeras att fattas under 2013. Kliniskt verksamhetsinnehåll Karolinska 2018 Huddinge Barnsjukvård Hjärtklinik Dermatologi och Hörsel och balans venerologi Infektion Endokrinologi Kvinnoklinik Gastrokirurgi Kärlkirurgi Gastromedicin Lunga och allergi Geriatrik Neurologklinik Hematologi Njurmedicin Onkologi Ortopedi Reumtaologi Strokevård Urologi Transplantation Öron-näsa-hals Psykiatri Danderyds sjukhus Danderyds sjukhus kommer även i framtiden att ha hög andel akuta vårdtillfällen och utökade volymer inom bland annat neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Ett ökat uppdrag inom infektionssjukvården och kolorektal cancerkirurgi föreslås. Investeringar sker i en ny behandlingsbyggnad med akutmottagning. S:t Görans sjukhus S:t Görans sjukhus kommer också att få en ökad andel akuta vårdtillfällen och i likhet med övriga akutsjukhus ett utökade volymer inom neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Även utökat uppdrag inom bröstcancer. Ett nytt uppdrag inom gynekologi utreds. Förlossningsvården sker inom ramen för vårdval. Utifrån den demografiska utvecklingen och Karolinska Solnas högspecialiserade uppdrag behöver kapaciteten i förlossningsvården öka. I detta sammanhang utreds det om förlossningsverksamhet lokaliseras till S:t Görans sjukhus. Södersjukhuset Ökad andel akuta vårdtillfällen. Sjukhuset får ett uppdrag inom den öron-näsa-halssjukvård som flyttas från Karolinska Solna. Bröstcancervården kommer att utökas. Det högspecialiserade uppdraget inom handkirurgin kommer att överföras till Karolinska Solna. Slutenvården av viss hudsjukvård, vård av kroniska hudsår, koncentreras till Södersjukhuset. Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus utvecklas till integrerade sjukhus med inslag av akut- och närsjukhus. Den investering som nu genomförs på Södertälje sjukhus och det fortsatta profileringsarbetet kommer att innebära ytterligare förändringar av sjukhusets uppdrag. S:t Eriks ögonsjukhus S:t Eriks ögonsjukhus ska ges förutsättningar att utveckla högspecialiserad sjukvård. Verksamheten behålls som ett sammanhållet ögonsjukhus med högspecialiserad sjukvård och forskning. Utifrån de vårdval som införts är ett gott samspel mellan ögonsjukhuset och övriga aktörer inom ögonsjukvården viktigt för utvecklingen av ögonsjukvården i länet. Den framtida verksamheten detaljplaneras utifrån kommande inriktningsbeslut. Sida 6
Sammanfattning av föreslagna investeringar Strategiska investeringar Karolinska Universitetssjukhuset (inkl. investeringar som komplement till Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna) 5 år 10 år 2014-2018 2014-2023 2 329 4 843 Södersjukhuset 2 604 3 353 Danderyds sjukhus 1 652 2 044 S:t Göran 617 1 176 Södertälje 1 150 1 150 Norrtälje 0 0 S:t Eriks ögonsjukhus 0 0 Sjukhus med somatisk specialistvård, geriatrik och psykiatri 3 306 3 306 Övriga strategiska investeringar 495 495 Summa: Strategiska investeringar 12 154 16 368 Ersättningsinvesteringar 7 058 10 467 Rationaliseringsinvesteringar 8 8 Utrustningsinvesteringar för strategiska investeringar 2 180 3 132 Erfarenhetsmässig justering* -2 314-2 314 Summa: Investeringar 19 085 27 660 *Justeringspost baserad på erfarenhet av att samtliga projekt ej kommer löpa i enlighet med ursprunglig plan Barnsjukvård Nuvarande ALB Solna behålls och bedriver specialiserad barnsjukvård. Högspecialiserad barnsjukvård kommer att koncentreras till NKS. I dag utgörs ca 30 procent av akutbesöken vid ALB Solna av barn bosatta i Söderort. Möjligheten att utöka uppdragen till de andra två barnakuterna i länet, Sachsska och ALB Huddinge, inom kirurgi och ortopedi ses över. Fortsatt arbete kring verksamhetsinnehållet för barn på Karolinska Solna och ALB Solna kommer att genomföras. Ytterligare analyser av övriga barnkliniker samt övrig öppenvård, inklusive barn- och ungdomspsykiatri För ett bättre omhändertagande inom sjukvården av unga utvecklas särskilda vårdplatser för målgruppen 13 20 år. Sida 7