COMFORT DIGISYSTEM Det enkla steget till ett bättre arbetsliv Audionombarometern Är slopade eller ofullständiga kvalitetssäkringar ett sätt att spara tid, undrar Framtidsgruppen i denna redovisning av webbenkäten som genomfördes under försommaren. På Comfort Audio har vi en vision. Att nedsatt hörsel inte ska vara ett hinder för utbyte av tankar och idéer mellan människor och från den utgångspunkten utvecklar vi våra produkter. Vi erbjuder Comfort Digisystem, en unik serie hörselprodukter som gör det möjligt att höra bra i alla tänkbara situationer på arbetsplatsen. Införandet av legitimationskravet för audionomyrket och relativt snabba förändringar i verksamheterna har givit upphov till många frågor kring vad det betyder att vara audionom idag i Sverige. Mot denna bakgrund formades Svenska Audionomföreningens Framtidsgrupp med syftet att bl a undersöka just dessa frågor. I samarbete med SRAT Audionomerna har denna grupp under hösten 9 och våren utformat en enkät med syfte att kartlägga och undersöka audionomkåren i den verklighet den verkar idag. Denna artikel presenterar resultaten från denna enkätundersökning. Förändrat yrke Audionomyrket har förändrats från att vara ett rent assistentyrke till att bli ett självständigt yrke med stor bestämmanderätt och som kräver en högskoleexamen. Sedan 6 är audionomyrket även ett legitimationsyrke. Detta innebär ett ytterligare ökat ansvarstagande gentemot klienten utifrån de skyldigheter som Hälso- och sjukvårdslagen ålägger oss. Å andra sidan innebär legitimeringen att vi stärkt vår yrkesställning betydligt och har goda möjligheter att stärka den ytterligare. Legitimationen innebär också att audionomen måste hålla sig à jour när det gäller audiologins utveckling (t ex via ny forskning och ny teknik) för att kunna bedriva evidensbaserad vård, dvs den vård som genom god forskning visat sig ge bäst nytta/effekt för klienten. Privata verksamheter Traditionellt sett har audionomerna varit verksamma inom landstingen i den så kallade traditionella hörselvården. Få har arbetat i privata verksamheter eller inom kommunerna. De senaste 8 åren har verkligheten och vardagen för landets audionomer förändrats. Stora förändringar har skett i vissa regioner när det gäller organisation, ekonomi och arbetsgivare. Det innebär att den traditionella bilden av audionomyrket förmodligen inte stämmer längre, utan det tycks bli mer och mer vanligt att audionomer arbetar i andra organisationsformer, i privat verksamhet eller som egna företagare. Det tycks även vanligare att man arbetar med andra typer av arbetsuppgifter än de som rymts inom den traditionella landstingsfinansierade hörselvården. Vidare, i många av de diskussioner som förs inom kåren speglar att man uppfattar att organisationsförändringarna går stick i stäv emot de kvalitetskrav som vi själva har på oss och de som Socialstyrelsen kräver. Man upplever att man som audionom får kompensera brister i systemen med ibland orimliga arbetsinsatser för att verksamheten ska gå runt. Hur det egentligen förhåller sig i dessa frågor vet vi inte emellertid inte och det är därför vi genomfört denna enkätundersökning som presenteras nedan. Procent Antal Ålder (år) 9,8 69 9, 7 9 8,8 69 9 6,6 6 6 6 7, över 6, Kön Kvinna 9, 8 Man 6, 8 Sektor Landsting 7, Privat, 6 Privat/landst., 6 Statlig, Kommunal, 9 Annat, Utbildningslängd år, 67 år, år 6, 7 år,9 9 år, År i yrket, 8 6,8 8 7 9,8 6 8,9,8 8 6 8 7, 9 7, 7,, 7 Tabell I. Demografiska data för de 86 enkätdeltagarna. Webb-baserad enkät I början av maj skickades en webbbaserad enkät ut via e-post till 6 av landets totalt 8 legitimerade audionomer. E-postadresserna erhölls dels ur det under våren uppdaterade HLF-registret (Svensk Hörsel, ) och SRATs medlemsregister. Efter att dubbletter sorterats ut, skickades enkäten alltså ut 6 unika e-postadresser. Under perioden fram till juni besvarade 6 av dessa 6 enkäten, dvs 6,6 % av de tillfrågade. Av dessa 6 angav 7 stycken att de var studerande, arbetade som annat än audionom eller var pensionärer. Dessa personer besvarade enbart ett par inledande frågor på enkäten och exkluderades därefter, eftersom enkäten gällde enbart yrkesverksamma audionomer. Ytterligare en person besvarade bara några få inledande frågor och exkluderades därför. Detta innebär att den slutgiltiga svarsfrekvensen för enkäten var 8, % (dvs 86 personer). Demografiska bakgrundsdata för dessa 86 personer visas i tabell I. Statistiska beräkningar För att undersöka om skillnaderna mellan grupper av deltagare, har vi använt oss av envägs ANOVA (analysis of variance) med Bonferroni korrektion (om antalet undersökta variabler var mindre än 6) eller LSD korrektion (om antalet undersökta variabler var lika med 6 eller fler) för multipla jämförelser. Alpha-värden lika med eller mindre än, anses statistiskt signifikanta (eller statistiskt säkerställda, dvs sannolikheten att skillnaden beror på slumpen är mindre än på, alltså mycket liten). Resultat hur ser det ut? Som ses i tabell I, tycks audionomyrket fortfarande vara kraftigt kvinnodominerat, där nästan 9 % av audionomerna som Kontakta oss för mer information Comfort Audio AB Tel: - 6 6 www.comfortaudio.se Audionomtidningen nr Audionomtidningen nr
% % % % % Annat Gotland Jämtland Blekinge Kalmar Södermanland Västmanland Norrbotten Gävleborg Kronoberg Västernorrland Västerbotten Uppsala Värmland Jönköping Halland Dalarna Östergötland Örebro Stockholm Skåne V:a Götaland Figur. Deltagarnas geografiska spridning i procent besvarat enkäten är kvinnor och resten män. Totalt sett är ungefär 8 % i åldrarna till 9 år och medianaudionomen är 9 år. Männen tenderar att ha en generellt sett lägre ålder, även om det inte är någon signifikant skillnad mellan könen (p =,9). Sjuttio procent arbetar huvudsakligen i landstingen, vilket gör att medianaudionomen är landstingsanställd, ca % helt privat och ungefär % i privat, men landstingsfinansierad verksamhet. Notabelt är att endast ungefär % arbetar i kommunal verksamhet. Den stora majoriteten av audionomerna har en - eller -årig utbildning, medan färre än % har en utbildning på avancerad nivå (magister-, masters- eller doktorsexamen). Medianaudionomen har en -årig audionomutbildning. Vidare ser man att ungefär % av de som besvarat enkäten (de med - och -årig utbildning) inte har skrivit ett vetenskapligt arbete (kandidat-, magister- eller mastersarbete) inom ramen för sin utbildning. En relativt stor spridning ses i hur länge man arbetat i yrket; drygt hälften har arbetat i mindre än år medan knappt hälften har arbetat år eller mer. Dock har medianaudionomen arbetat i yrket under år. I figur ses hur deltagarna är fördelade på landets olika regioner eller landsting. Som ses är majoriteten som besvarat enkäten från landets tre storstadsregioner (Västra Götalandsregionen, Region Skåne eller Stockholms läns landsting). I tabell II anges hur många klienter man rapporterar att man har per dag, hur mycket tid man har avsatt för bedömningsbesök, utprovningsbesök och återbesök. Majoriteten av de audionomer som arbetar har 9 klienter per dag och medianaudionomen har 6 klienter per dag. Det innebär att medianaudionomen har mellan 9 och besök per år (om vi räknar på veckor per år efter att vi dragit bort tid för semester, kurser etc.). Hur många klienter/dag? I och med att ungefär % av deltagarna arbetar i privat verksamhet (helt privat eller privat som är landstingsfinansierad) kan det vara av intresse att undersöka om det finns Totalt Landsting Privat Privat/landstingf. Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal klienter/dag 7,,9 6 6, 6,7 7, 6,, 7,E+,E+ 6,,9 6,6 6,7 7 9 9,8 8, 98 6, 76,7 6,8 8 6,8 7,7 Saknas,,E+,E+,6,E+,E+ Tid avsatt för min,9 9,9,6, utprovningsbesök min 7, 8, 8,,7 6 6 min, 7,6 8 6, 6, 7 6 7 min,7 9,7 8 6, 6, 7 > 7 min 8,9, 8,,E+,E+ Ingår ej,6 7, 7,9 7, Saknas,,E+,E+,6,E+,E+ Tid avsatt för min,,7,e+,e+, utprovningsbesök min,,9,, 8 6 6 min 66, 87 69, 8 9, 78, 7 6 7 min 7, 7,, 8,E+,E+ > 7 min,,7 7,9,E+,E+ Ingår ej 6,6 97, 9 7,9 7, Saknas,,E+,E+,6,E+,E+ Tid avsatt för min 7,, 6,6, återbesök min 8,8,9 6, 9,7 6 6 min, 9 6, 6,, 8 6 7 min,6,7 8,,E+,E+ > 7 min,6, 9,,E+,E+ Ingår ej, 79, 7,9 7, Saknas,,E+,E+,6,E+,E+ Tabell II. Antal klienter per dag samt avsatt tid för olika typer av besök. en skillnad i hur många klienter man har per dag. Detta visas även i tabell II. Efter att kvantifierat svarsresultaten, där vi kodat så att (=), (=), 6 (=), 7 9 (=), eller fler (=), för antalet klienter per dag, undersöktes om det fanns några signifikanta skillnader. Det visar sig att de som arbetar i privat, men landstingsfinansierad, verksamhet rapporterar att de har signifikant fler klienter per dag (medelvärde, M =,8) än de som arbetar inom landstinget (M =,) eller helt privat (M =,87) (F = 8,/ p <,). t för antalet klienter per dag är även det signifikant högre för de som arbetar inom landstinget än för de helt privat (F = 8,, p <,). Avsatt tid? I tabell II ses även hur mycket tid man rapporterar att man har avsatt för de vanligaste typerna av besök. Majoriteten (ungefär 66 %) rapporterar att de har mellan 6 och 7 minuter avsatta för bedömningsbesök, men medianaudionomen rapporterar mellan 6 6 minuter. Tiden som är avsatt för utprovningsbesök rapporteras ligga mellan 6 6 minuter för 66 % av deltagarna (samma för medianaudionomen), medan tiden för återbesök ligger mellan och 6 minuter för majoriteten (6 6 minuter rapporterar dock medianaudionomen). Efter att kvantifierat svarsresultaten, där vi kodat så att min (=), min (=), 6 6 min (=), 6 7 min (=), 7 min eller mer (=) och Ingår ej i mina arbetsuppgifter (=), för tidsåtgången för de olika typerna av besök, undersöktes om det fanns några signifikanta skillnader. För bedömningsbesöken fann vi att de som arbetar helt privat rapporterar signifikant mindre tid avsatt för bedömningsbesök (M =,7) än de som arbetar privat men landstingsfinansierat (M =,) (F =,6 / p <,9), men ingen annan skillnad var signifikant (inom landstinget, M =,9). Ingen signifikant skillnad fanns för tiden för utprovningsbesök (inom landstinget, M =,7; privat, M =,; privat men landstingsfinansierad, M =,6). De som arbetar inom landstinget rapporterade signifikant mer tid för återbesök (M =,) än både de som arbetar privat (M =,8) och de som arbetar privat men landstingsfinansierat (M =,97) (F =,7 / p <,). Huvudsakliga arbetsuppgifter Majoriteten, 8 %, rapporterar att de arbetar mest med vuxna klienter, medan 8 % rapporterar att de arbetar mest med barn och % med annat. Annat kan vara sådan som handledning av studenter och olika typer av chefskap. I tabell III visas de huvudsakliga arbetsuppgifter deltagarna angivit. Totalt sett tycks majoriteten arbeta med hörselrehabilitering och diagnosticering. Drygt hälften anger att administration utgör en huvudsaklig arbetsuppgift. Ungefär en tredjedel arbetar med att handleda studenter och ungefär en fjärdedel med hörselhabilitering, fördjupad rehabilitering och förebyggande hörselvård. Ungefär en femtedel anger att de arbetar med försäljning, tinnitus eller annat. Relativt få (färre än %) anger att de sysslar med utbildning, forskning/utvecklingsarbete och/ eller cochlea implantat. Få arbetar med skolverksamhet eller som heminstruktörer. De siffror i tabell III som rör de som arbetar med vuxna skiljer sig inte mycket från de totala siffrorna förutom att de i högre utsträckning arbetar med hörselrehabilitering. Tittar man på de som arbetar med barn ser det däremot annorlunda ut. Man arbetar i mindre utsträckning med hörselrehabilitering, diagnosticering, fördjupad rehabilitering, förebyggande hörselvård och tinnitus. Förvånande nog arbetar färre med hörselhabilitering än totalt sett. Färre handleder studenter, men fler arbetar med utbildning, gör forskning/utvecklingsarbete, och/eller Totalt Vuxna Barn Procent Antal Procent Antal Procent Antal (N=86) N=69) (N=67) Hörselrehabilitering 7,9 8,9 8,8 Diagnosticering 6, 8 66,, 9 Administration,7 97,, Handledning av studenter, 8,6,9 6 Hörselhabilitering 7, 6,9,9 6 Fördjupad rehabilitering i samarbete med andra professioner, 8,6 7,9 Förebyggande hörselvård, 9,9 7 7, Försäljning 8, 8 9,8 9,9 Tinnitus 6,6 97 8, 8,, 7 Annat,8 87,9 6,9 6 Forskning/utvecklingsarbete 9, 7,7 6,9 Utbildning (universitet eller liknande, ej för klienter) 7,,8 7 7,9 Cochlea implantat 6, 8, 7, Skolverksamhet,8 8, 7, Heminstruktör,,6, Tabell III. Huvudsakliga arbetsuppgifter angivna totalt för alla deltagare. Diagnostiska mätningar (N=) (N=). Luftledningsaudiometri,,,6,,8,9,8,76,,. Benledningsaudiometri,8,,,,6,9,76,78,,. Maskering,,8,,,8,9,6,89,,. Talaudiometri ord,6,6,86,8,9,7,,,,,. Tympanometri,9,78,,6,,9,6,87 8,, 6. Tal i brus (FB-listor),6,68,9,6,,,,7 7,,, 7. Talaudiometri ord,,7,9,66,8,9,,6,, 8. Lekaudiometri,7,,,9,9,,,9 6,, 9. Stapediusreflexmätningar,6,88,,7,8,,8,7 7,,. Obehagsmätningar,,6,76,6,6,,8,9,, (ton och/eller tal). Tal i brus (Hagerman),8,8,86,9,6,7,,66 6,,. Elektrofysiologiska mätn.,,8,68,9,,6,8,8,,. Tal i brus (HINT),9,,97,,7,8,68,6. Balansmätningar,,,6,,,,,7 Kvalitetssäkring. Dokumentation i journal,7,,8,77,8,,8,9,, 6. Dokumentation av rehabiliteringsmål,87,7,89,7,8,,,,,9, 7. Uppföljning via frågeform.,87,9,68,9,6,9,,,, 8. Uppföljning individuellt,8,9,67,9,6,9,6,67 7, 9. Frifältsmätning med/utan hörapparat,7,69,8,7,,,9,68,,. IF-mätning eller liknande,7,,6,9,,9,6,8 (typ Visible Speech). Uppföljning i grupp,,,,6,6,79,8,8,7 Övrigt. Telefonsupport,7,7,,79,6,7,, 6,,. Jourverksamhet,,,,,,,,8,,. Hembesök,6,,9,,78,7,,7,, Totalt Landsting Privat Privat/ landstingsf. Tabell IV. n och standardavvikelser (SD) för hur ofta deltagarna genomförde olika typer av arbetsuppgifter när behov finns för dem. Frågorna besvarades Alltid (=), Ofta (=), Ibland (=), Sällan (=), Aldrig (=) eller Ingår ej i mina arbetsuppgifter (=). Siffrorna inom parentes användes för denna analys; en-vägs ANOVA med LSD korrektion. Endast signifikanta skillnader visas (p-värden mindre än,). annat. Marginellt fler arbetar med skolverksamhet men endast en person är verksam som heminstruktör. Medianaudionomen Sammanfattningsvis, medianaudionomen är således kvinna, 9 år gammal, har en audionomutbildning motsvarande år, arbetar i någon av landets storstadsregioner och har arbetat som audionom i år. Hon är landstingsanställd och arbetar främst med hörselrehabilitering och diagnosticering även om administrativa uppgifter tar mycket tid. SD SD SD SD (N=6) (N=6) F-värde p-värde p-värde p-värde Utförda arbetsuppgifter Som legitimerad audionom är man skyldig att göra de mätningar och utföra den behandling som behovet hos klienten kräver. Därför frågade vi deltagarna hur ofta de genomförde olika typer av arbetsuppgifter när behov fanns för dem. Frågan besvarades Alltid (=), Ofta (=), Ibland (=), Sällan (=), Aldrig (=) eller Ingår ej i mina arbetsuppgifter (=). Siffrorna inom parentes användes för att underlätta vår analys. Det möjliggjorde att vi kunde beräkna medelvärden och standardavvikelser (SD) och att vi kunde se om det fanns en signifikant skillnad mellan de olika arbetssektorerna. De sektorer som beaktats vid denna analys är enbart anställning i landsting, privat, privat men landstingsfinansierad, då för få i de övriga grupperna utförde dessa (statlig, kommun eller annat). Det innebär också att alla som svarat att en uppgift inte ingår i mina arbetsuppgifter inte räknats med...... 6. 7. 8. 9....... 6. 7. 8. 9...... 6 Totalt Landsting Privat Privat/landstingsf. Figur. n och standardavvikelser (SD) för hur ofta deltagarna genomförde olika typer av arbetsuppgifter när behov finns för dem. Siffrorna till vänster hänvisar till uppställningen i tabell IV. I tabell IV visas resultaten för ett antal olika arbetsuppgifter. Ett medelvärde på t ex, för luftledningsaudiometri innebär att nästan alla alltid genomför arbetsuppgiften medan ett medelvärde på, som för hem besök innebär att det är en uppgift som väldigt få gör. I tabellen anges även om en skillnad mellan grupperna (anställning i landsting, privat, privat men landstingsfinansierad) är signifikant. na presenterade i tabell IV visas grafiskt i figur. Notera som sagt att vi mätt hur ofta man gör en viss arbetsuppgift i ordinarie verksamhet när behov för den finns. Diagnosticering Luft- och benledningsaudiometri och maskering görs i hög grad totalt sett när behovet finns (tabell IV). Dock görs det i signifikant mindre utsträckning i de helt privata verksamheterna än i landstingen och i de privata men landstingsfinansierade verksamheterna. Talaudiometri ord (FB-listor) görs i högre utsträckning inom landstingen än i de båda typerna av privata verksamheter när behovet finns. Detsamma gäller för talaudiometri ord (FB-listor) även om det generellt sett görs i mindre utsträckning Audionomtidningen nr Audionomtidningen nr
Smartare. Enklare. Den nya revolutionerande Starkey S Series Sweep En annorlunda hörapparat. Introducerar den första hörapparaten med touchkontroll. Med Sweep Technology från Starkey, kommer hörapparatanvändarna aldrig behöva krångla med små hörapparatkontroller. Den ersätter små knappar och rattar med den första touchkontrollen för hörapparat- samma teknologi som används i iphone. Det är smartare. Det är enklare. Det är Starkey. www.starkey.se info@starkey.se än ord, utom i de helt privata verksamheterna där ord görs i större utsträckning än ord. Notera att trots att metoden kräver att man använder kompletta listor på ord (annars blir de ju inte fonetiskt balanserade), är det ett relativt vanligt sätt att mäta maximal taluppfattning. Tal i brus med FB-listor görs relativt ofta vid behov i landsting men i signifikant lägre utsträckning i de helt privata och de privata men landstingsfinansierade. Tal i brus med Hagermans meningar görs vid behov generellt sett sällan och med HINT i ännu lägre utsträckning. Hagermans meningar görs signifikant mindre i helt privat verksamhet jämfört med i landsting och de privata men landstingsfinansierade. Lekaudiometri, stapediusreflexmätningar och tröskelmätningar för obehag (med toner eller tal) görs i relativt högre utsträckning vid behov i landstingen än i de helt privata och privata men landstingsfinansierade verksamheterna. Elektrofysiologiska mätningar görs relativt sällan i landstingsverksamheten men signifikant oftare än i de övriga verksamheterna, där det nästan aldrig görs vid behov. Balansmätningar görs utomordentligt sällan vid behov oavsett verksamhet. Dokumentation och kvalitetssäkring Som ses i tabell IV och figur dokumenterar totalt sett de flesta i journal när behov finns. Dock görs det i signifikant och betydligt mindre omfattning vid de helt privata än i de övriga verksamheterna. När det gäller dokumentation av rehabiliteringsmål görs detta vid behov i mycket hög utsträckning och signifikant mer i de privata men landstingsfinansierade verksamheterna än i de övriga. Det är även så att denna dokumentation görs i signifikant större utsträckning i landstingen än i de helt privata. Uppföljning via frågeformulär görs i mycket hög utsträckning och signifikant mer i de privata men landstingsfinansierade verksamheterna än i de övriga. Uppföljning individuellt sker i relativt högre omfattning i de privata men landstingsfinansierade verksamheterna än i landstingen och de helt privata verksamheterna, även om skillnaden endast är signifikant mot landstingen. Uppföljning görs sällan och då i signifikant högre utsträckning i landsting. Generellt sett görs taltester i fritt fält med och utan hörapparater sällan och IFmätningar eller liknande ännu mer sällan vid behov. I landstingen görs taltester i fritt fält med och utan hörapparater i signifikant högre utsträckning än i övriga verksamheter. Det innebär att det i undantagsfall görs psykoakustiska mätningar på nyttan av hörapparaterna och ännu mer sällan brukar audionomen kontrollera hur förstärkningskurvorna ser ut. Övrigt Telefonsupport görs i signifikant lägre omfattning, men hembesök görs i signifikant Kurser anordnade av hörapparatleverantör Kurser anordnade av annan kursgivare Annat (t ex internutbildning) Kurser vid högskola / universitet Deltar vid konferenser (ej Audionomdagarna) Deltar vid Audionomdagarna Läser vetenskapliga artiklar Läser fackböcker 6 8 % Figur. Typ av vidareutbildning per arbetssektor i procent (%); anställning i landsting (N=), privat (N=6), privat men landstingsfinansierad (N=6), statligt (N=), kommunalt (N=9) eller annat (N=). Positiv stress Negativ stress Figur. n och standardavvikelser (SD) för grad av upplevd stress i deltagarnas huvudsakliga verksamhet fördelat på de olika arbetssektorerna; totalt (N=8), landsting (N=), privat (N=6) och privat men landstingsfinansierat (N=6). Frågorna besvarades Alltid (=), Ofta (=), Ibland (=), Sällan (=), Aldrig (=) eller Ingår ej i mina arbetsuppgifter (=). högre omfattning vid behov i landstingen än i övriga verksamheter. Jourverksamhet görs i signifikant mindre omfattning i de helt privata än i de övriga verksamheterna. Fortbildning Att vara ett legitimationsyrke som regleras i Hälso- och sjukvårdslagen innebär ett stort krav på kontinuerlig fortbildning och inhämtande av ny kunskap, för att man ska kunna ge bästa möjliga vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Därför frågade vi deltagarna på vilka sätt de förvärvar ny kunskap. I figur visas typ av vidareutbildning procentuellt för varje arbetssektor (anställning i landsting, privat, privat men landstingsfinansierad, statligt, kommunalt eller annat). Följande signifikanta skillnader återfinns i figurerna. De i statlig tjänst går signifikant mer sällan på kurser anordnade av hörapparatleverantörer än alla andra grupper (F =, / p <,) utom gruppen Annat. De i statlig tjänst läser fackböcker i signifikant större utsträckning än alla övriga grupper (F =, / p <,6) utom gruppen Annat. De i statlig tjänst anger även att de går på andra konferenser än Audionomdagarna i signifikant högre utsträckning än de i privat men landstingsfinansierade gruppen. De i gruppen Annat uppger att de går på signifikant mer Annat (t ex internutbildning) än alla andra grupper (F =,9 / p <,9) utom de i helt privata verksamheter. De i helt privat eller privat men landstingsfinansierad verksamhet uppger att de går kurser på universitet eller högskola i signifikant lägre omfattning än alla övriga grupper (F =, / p <,6) utom de som är helt landstingsanställda. Total Landsting Privat Privat / landstingsf. Statlig Kommun Annat Stress och påverkan Traditionellt sett är audionomyrket ett relativt fritt yrke där man som audionom arbetar mycket självständigt. I diskussioner och samtal med kollegor upplever vi att det som skett på senare år är att produktionskravet (alltså klient per tidsenhet) utgör ramarna och målet för verksamheten. Med en sådan mer strikt utformad verksamhet minskar per definition möjligheterna till medbestämmande och påverkan, vilket i sin tur leder till en upplevelse av minskat egenansvar för verksamheten. Av denna anledning frågade vi deltagarna om de upplever stress och om de själva kan påverka sina arbetsvillkor. Frågorna besvarades Alltid (=), Ofta (=), Ibland (=), Sällan (=) eller Aldrig (=). Numreringen gjorde att vi (såsom ovan) kunde beräkna medelvärden, standardavvikelser samt undersöka eventuella skillnader mellan de olika arbetssektorerna. Resultaten för frågorna för de olika arbetssektorerna presenteras i figur och. Ett högt medelvärde betyder således att fler upplever det vi frågar efter väldigt ofta eller alltid, medan ett lågt medelvärde betyder att fler upplever det mindre ofta, sällan eller aldrig. I figur ses att man upplever positiv stress i högre omfattning i sitt arbete än negativ stress. De som arbetar helt privat upplever signifikant mindre negativ stress i sitt arbete än de som arbetar inom landstinget eller privat men landstingsfinansierat (F =, / p <,). Inga andra signifikanta skillnader fanns. I figur a-c ses även att de som arbetar helt privat upplever att de kan kontrollera sin tid (F =,9 / p <,) och påverka sina arbetsuppgifter större utsträckning (F =, / p <,) än de som arbetar inom landstinget och privat men landstingsfinansierat. I figur d ses att de som arbetar inom landstinget tar med sig sitt arbete hem i högre utsträckning än både de som arbetar helt privat och de som arbetar privat men landstingsfinansierat (F = 8,7 / p <,). Det gör även de statligt anställda i högre omfattning än de kommunalt anställda (F = 8, / p =,). 6 Audionomtidningen nr 7 Audionomtidningen nr
De i helt privat verksamhet upplever att de i högre utsträckning har tid att utföra sitt arbete (F =,6) med den kvalitet man eftersträvar, trivs på sitt arbete (F =,) och ges förutsättningar till att utföra yrket på ett professionellt sätt (F =,) än de som arbetar privat men landstingsfinansierat (figur e g; p <,). De som arbetar privat men landstingsfinansierat upplever även att de får använda merparten av sin kompetens i signifikant lägre utsträckning än de som arbetar inom landstinget, statligt eller med annat (figur h; F =, / p <,). I figur i ses även att de som arbetar helt privat upplever att de har möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter på det sätt man vill och anser att de bör göras i större utsträckning än de som arbetar inom landstinget eller privat men landstingsfinansierat (F =,7 / p <,). Även de kommunalt anställda upplever detta i större utsträckning än de som arbetar privat men landstingsfinansierat (F =,7 / p =,). Total Landsting Privat Privat / landstingsf. Statlig Kommun Annat Figur. n och standardavvikelser (SD) för olika påstående om möjligheter till påverkan i deltagarnas huvudsakliga verksamhet fördelat på de olika arbetssektorerna; totalt (N=8), landsting (N=), privat (N=6) och privat men landstingsfinansierat (N=6). Frågorna besvarades Alltid (=), Ofta (=), Ibland (=), Sällan (=), Aldrig (=) eller Ingår ej i mina arbetsuppgifter (=). Diskussion Vi har valt att genomgående benämna personerna vi träffar i vårt arbete för klienter. Patienter är den vanligaste benämningen för landstingsbehandlade personer men kan då anses tyda på en person som är sjuk, vilket våra klienter sällan är. I privat regi är det oftast frågan om kunder. Vi vill inte använda benämningen kunder då de, i en hörselrehabilitering, inte har kunskaper till att vara just kund. En klient är en person i beroendeställning och en audionoms primära uppgift är alltid att göra det bästa för klienten oavsett behov och förutsättning. 6 svarande Enligt Socialstyrelsens register från 9 finns det 8 audionomer under 6 år (Socialstyrelsen, a) och Audionombarometern har skickats ut till 6 audionomer. Vi har fått svar från 6 av dessa. Efter bortfall från de som var pensionärer eller studerande, återstod 8 personer (8, %) och vi är mycket tacksamma för de svar vi fått som gett oss så mycket information. Dock har vi funderingar över dem som inte svarat på enkäten. Vad beror det på? Har vi inte nått ut med enkäten pga en icke aktuell mejladress eller finns det någon annan anledning till att svaret uteblivit? Vår metod att hitta adresser har varit att sammanföra register över mejladresser från HLF-registret och SRAT samt att vi ibland kontaktat kliniker och efterlyst adresser. Detta har vi bedömt som både det mest kostnadseffektiva och lättaste sätt. -årig audionomutbildning Den genomsnittliga audionomen har en -årig audionomutbildning och vidare kan det utrönas att ungefär % av dem som besvarat enkäten och har en - eller -årig utbildning, inte har skrivit ett vetenskapligt arbete (kandidat-, magister- eller mastersarbete) inom ramen för sin utbildning. Kan detta påverka synen på värdet av vetenskapliga texter och behovet att bedriva evidensbaserad vård? Audionombarometern kan dock ej besvara denna fråga. Medianaudionomen har arbetat i yrket under år och en fjärdedel, 7 personer, har arbetat mer än år. Enligt Socialstyrelsens register från 8 fanns det 7 audionomer i åldrarna 6 6 år, och audionomer över 6 år (Socialstyrelsen, a). En fundering i sammanhanget är huruvida det kommer att vara stora pensionsavgångar i framtiden? Klarar utbildningarna av att täcka behovet av audionomer i framtiden eller kommer det att krävas fler utbildningsplatser? Vi ser ju redan idag en del svårigheter med rekrytering till framför allt vakanta tjänster i norra delen av vårt land. Med större pensionsavgångar kommer detta problem eventuellt att öka. 9, % kvinnor 9, % av de som besvarat enkäten är kvinnor vilket innebär att kvar blir 6, % män, och detta är representativa siffror om hur det ligger till i landet när det gäller könsfördelningen inom yrket. År 9 fanns det 987 kvinnor och 79 män under 6 år, inom audionomyrket (personlig kommunikation med Socialstyrelsen, b). Kan det vara till fördel för yrkeskåren att det blir fler män i yrket? Givetvis finns det inga nackdelar med en mer jämn könsfördelning i en yrkeskår. En tänkbar fördel, bland flera, är att fler män i yrket kan tänkas driva fram en bättre löneutveckling. 6 klienter/dag Medianaudionomen har 6 klienter per dag. Då vi gärna vill titta närmare på likheter och olikheter i verksamheterna vi arbetar i, så valde vi att titta efter signifikanta skillnader på de kvantifierade svarsresultaten. Den helt privatanställda audionomen har a b c d e f g h i Upplever du att du a) själv kan kontrollera din tid? b) själv kan påverka dina arbetsuppgifter? c) hinner utföra dina arbetsuppgifter säkert? d) tar med dig arbetet hem? e) har tid att utföra ditt arbete med den kvalitet du eftersträvar? f) trivs på ditt arbete? g) ges förutsättningar till att utföra yrket på ett professionellt sätt? h) får använda merparten av din kompetens? i) har möjlighet att utföra dina arbets uppgifter på det sätt du vill och anser att de bör göras? Är kvalitetssäkringen av hörapparatsutprovningen, med exempelvis taltester i fritt fält med och utan hörapparater eller IF-mätning, något man hoppar över för att spara tid? signifikant minst antal klienter per dag och den audionom som arbetar i privat, men landstingsfinansierad verksamhet, har flest klienter per dag. Detta skapar då frågor om hur detta påverkar det arbete vi utför, hur vi hinner och har möjlighet till att kvalitetssäkra vårt arbete och hur detta påverkar oss som yrkesarbetande människor. I frågan om stress kan vi utläsa att negativ stress upplevs av de audionomer som jobbar i privat men landstingsfinansierad verksamhet. En generell trend är att de har sämre möjligheter att påverka sitt jobb, att göra sitt jobb på det sätt man önskar, att känna trivsel på jobbet och att kunna utföra jobbet med den kvalitet man eftersträvar. Hur mår vi när pressen ökar från både klienter och arbetsgivare? Ökad negativ stress? Vi utför ett arbete som bygger på att vara både medicinskt och tekniskt kunniga, vara pedagoger och utbilda våra klienter att både förstå sin hörselnedsättning och sitt hörhjälpmedel samt att vara empatiska lyssnare. Detta hör till en legitimerad audionoms arbetsuppgifter. I vilka delar av arbetet gör man inskränkningar eller tar genvägar för att hinna allt fler klienter per dag? Att göra talaudiometri ord (FB-listor) vilket generellt sett görs i mindre utsträckning än ord, utom i de helt privata verksamheterna där ord görs i större utsträckning än ord. Är det ett sätt att spara tid trots att det är en felaktig metod att använda ord då det för det ska bli fonetiskt balanserade ord, krävs att kompletta listor med ord används? Är kvalitetssäkringen av hörapparatsutprovningen, med exempelvis taltester i fritt fält med och utan hörapparater eller IF-mätning, något man hoppar över för att spara tid? Forts sid Välmående och inflytande hos audionomerna inom Region Skånes auktorisation Framtidsgruppen har genom de data de fick in i Audionombarometern gjort en jämförelse mellan hur audionomerna i Skåne och övriga Sverige har det i sin yrkesutövning. Skåne infördes oktober 8 så kallad I auktoriserad audionommottagning, som en ersättning för den landstingsstyrda hörcentralen. Privata mottagningar fick i uppdrag att utföra hörselrehabiliteringar åt landstinget och det primära syftet var att korta de nära två år långa köerna och att spara pengar. I Skåne finns för närvarande auktoriserade hörselmottagningar som alla arbetar på uppdrag av Region Skåne. Innan oktober 8 fanns det åtta hörcentraler i hela Skåne. Resultatet för Region Skåne har blivit i princip obefintliga köer och sparade utgifter. Inom Region Skåne, får en privat audionommottagning kr från landstinget för en individs hörselrehabilitering, vilket inkluderar de 8 kr som varje individ betalar som en egenavgift. Sedan januari äger varje person sina hörhjälpmedel och får då även bekosta eventuella reparationer och förbrukningsartiklar (batterier, slang, slangfästen) själv. Tydliga regler Landstinget har tydliga regler för de auktoriserade mottagningarna, där endast legitimerade audionomer får utföra hörselrehabiliteringen, och man kontrollerar att de åtföljs. Bland annat ska det ingå ett bedömningsbesök, ett utprovningsbesök, ett återbesök samt fria justeringar under fyra år. I en hörselrehabilitering ingår även för audionomen journaldokumentation, uppföljningsbrev/besök och rehabiliteringsplan samt naturligtvis specifika moment för att genomföra en hörselundersökning. Avtalet löper på tre år och landstinget eftersträvar med denna omorganisering att mer än 9 % ska vara nöjda hörapparatanvändare. Grovt sett utgör detta de yttre ramarna för verksamheten i de privata audionommottagningarna. Krav-Kontroll modellen Inom forskning kring psykosocial arbetsmiljö används ofta den så kallade Krav-Kontroll modellen (Demand-Control Model) som även har stöd i empiriska studier (Karasek and Theorell, 99; Dunham, ). Generellt sett innebär modellen att en del arbeten är behäftade med låga krav och andra med höga, samtidigt som den relaterar arbetstagarens möjligheter till kontroll över sitt arbete och arbetsuppgifter. Kontroll innebär här t ex att man kan göra sin röst hörd i den verksamhet man arbetar och att man kan påverka arbetets innehåll. Man kan alltså ha ett arbete med låga krav och låg kontroll (så kallat passivt arbete), höga krav och låg kontroll (högstressarbete), låga krav och hög kontroll (lågstressarbete), samt höga krav och hög kontroll (aktivt arbete). Modellen utgår alltså från att har man ett låg kontroll över sin arbetssituation och höga krav ökar sannolikheten att det påverkar arbetstagarens hälsa och välmående. Vidare, har man högre kontroll över sina arbetsuppgifter accepterar individen att högre krav ställs. Högstressarbete Ramarna för de privata audionommottagningarna är hårt reglerade i styrdokument, och verksamheterna ställer stora krav på medarbetarna beträffande acceptabelt antal besök innan en klient faktiskt blir icke-lönsam utifrån den låga ersättningsnivån. Som legitimerade audionomer finns även tydliga krav från Socialstyrelsens sida på att man ska bedriva sin verksamhet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet (Svensk författningssamling, ; notera att vi hänvisar till den lag som börjar gälla --). Dessa faktorer tillsammans skulle teoretiskt kunna skapa arbetsvillkor och förutsättningar som liknar ett högstressarbete, dvs med låg kontroll och höga krav. Syfte Syftet med denna artikel är att undersöka det välmående och inflytande som audionomerna inom auktorisationen i Region Skåne upplever i jämförelse med de som arbetar i privat eller inom landstinget med hörselrehabilitering i övriga landet. Undersökningsmetod För en närmare beskrivning av metoden och deltagarna se artikeln Audionombarometern i detta nummer av Audionomtidningen (Brännström et al, ). I början av maj skickades en webb-baserad enkät ut via e-post till 6 av landets totalt 8 legitimerade audionomer (Socialstyrelsen, ). Under perioden fram till den juni besvarade 86 enkäten i sin helhet, dvs 8, %. Av dessa 86 uppgav stycken att de arbetade med hörselrehabilitering. Dessa deltagare delades in i två grupper; de som arbetar inom auktorisationen i Region Skåne och de som arbetar i övriga landet. Fyrtiotvå stycken (9,7 %) angav att de arbetade inom auktorisationen i Region Skåne, dvs en privat men landstingsfinansierad verksamhet. Efter att kvantifierat svarsresultaten, där t.ex. vi kodat år (=), år (=), år (=), år (=), samt år eller mer (=) för utbildningslängd, har vi beräknat medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för dessa två grupper. Hur svarsalternativen kvantifieras anges i varje enskild figur. Vidare, för att undersöka om skillnader mellan de som arbetar inom auktorisationen har vi använt oss av T-test for oberoende sampel; alfa-värden lika med eller mindre än, anses statistiskt signifikanta. Pearsons korrelationskoefficient beräknades för båda grupperna tillsammans för att undersök eventuella samband mellan de demografiska uppgifterna (ålder, år i yrket och utbildningslängd) och undersökningsvariablerna; p-värden lika med eller mindre än, anses statistiskt signifikanta. Resultat I tabell I visas demografiska bakgrundsuppgifter data för respektive grupp. 8 Audionomtidningen nr 9 Audionomtidningen nr
Riket Auktorisationen Procent Antal Procent Antal Ålder (år) 9, 6,7 7 9 7, 6 8,6 9 7,9 9 8,6 9,8 97 6,7 7 6 6 6,9 7 9, Över 6, Kön Kvinna 9, 6 9, 8 Man 6,6 6 9, Utbildnings- år, 9, längd (år) år, 6, år,7 8,6 år,,8,8,9 År i yrket, 6 6, 6, 6, 6 7 9, 9, 9,,8,6 8,8 6 8 7, 8, 6 9 7,9, 6 6,9 7,8, 87, 6 Tabell I. Demografiska data för de audionomer som arbetar med rehabilitering fördelat på de som arbet ar inom auktorisationen i Region Skåne (N=) och det övriga riket (N=9). Det föreligger inga skillnader i hur grupperna fördelar sig beträffande ålder, kön och antal år i yrket. Däremot är den genomsnittliga utbildningslängden längre för audionomerna inom auktorisationen (M =,, SD =,) jämfört med övriga riket (M =,6, SD =.8) (p <.). I korrelationsanalysen sågs dock enbart ett signifikant samband mellan utbildningslängd och positivt upplevd stress, dvs de med längre utbildning upplever mer positiv stress på sitt arbete ( frihetsgrader, rho =,, p =,). I figur visas medelvärden och standardavvikelser för respektive grupp beträffande antalet klienter per dag. De som arbetar inom auktorisationen har i genomsnitt signifikant fler klienter per dag (M =,8, SD =,) än övriga riket (M =,, SD =.7). I figurerna och presenteras svar på ett antal frågor om stress, möjligheter till påverkan på arbetsplatsen, kvalitet i det arbete man utför och professionalitet. Audionomerna inom auktorisationen rapporterar i genomsnitt mer negativ stress (M =,, SD =,8, p <.) än i övriga riket (M =,, SD =,9)(p <.), att man i högre utsträckning tar med sig arbetet hem (M =,, SD =,) än i övriga riket (M =, SD =,) (p <.) och att man trivs på sitt arbete i lägre utsträckning (M =., SD =,8) än i övriga riket (M =,, SD =,7) (p <,). Vidare upplever man inom auktorisationen att man ges sämre förutsättningar för att utföra sitt arbete på ett professionellt sätt (M =,9, SD =,8) än i övriga riket (M =,, SD =.8) (p <,), att man i lägre utsträckning får använda merparten av sin kompetens (M =,7, SD =,9) än i övriga riket (M =,, SD =,7) (p <.) och att man har sämre möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter på det sätt man vill och anser att de bör göras (M =,7, SD =,9) än i övriga riket (M =,, SD =,8) (p <,). I alla övriga frågor rapporterar audionomerna inom auktorisationen lägre värden än i övriga riket. Dessa skillnader är dock inte signifikanta. Riket Auktorisationen Antal klienter / dag Figur. n och standardavvikelser (SD) för antalet klienter per dag inom auktorisationen (n=) och för riket (n=9). De tre stjärnorna indikerar att skillnaden mellan grupperna är signifikanta med en alfa-nivå motsvarande p<.. Positiv stress Negativ stress Figur. n och standardavvikelser (SD) för upplevd stress inom auktorisationen (n=) och för riket (n=9). De två stjärnorna indikerar att skillnaden mellan grupperna är signifikanta med en alfa-nivå motsvarande p<.. Diskussion Den generella trenden visar på att audionomerna inom auktorisationen rapporterar ett högre antal klienter per dag, lägre välmående och mindre möjligheter att påverka sin verksamhet än de som är verksamma i övriga riket. Hur representativ denna trend är för alla som arbetar inom auktorisationen i stort är svårt att säga eftersom vi enbart har uppgifter från de som besvarat enkäten. Men oavsett detta skulle en möjlig tolkning vara att kravet på lönsamhet har ökat, inte bara för de som driver en privat auktoriserad mottagning, utan även på audionomen. Kan audionomen inte utföra en hörselrehabilitering enligt de krav som Region Skåne har på x antal individer/dag som den privata aktören kräver för lönsamhet ja, då är risken stor att stressen ökar. Man kan här tänka sig att stressen skulle kunna vara relaterad till att hinna utföra sitt arbete korrekt, men även att audionomen känner sig otillräcklig och icke lönsam för företaget. Det ökade antalet klienter per dag leder i sin tur till att man har mindre utrymme för verksamhetsutvecklande arbete och reflektion, vilket i sin tur leder till att man upplever att kvaliteten blir lidande och att man får svårare att agera professionellt. Att de audionomer som arbetar privat, men landstingsfinansierat, inte mår lika bra på sitt arbete och inte heller känner att de kan utföra sitt arbete med lika stor kvalitet som de som arbetar enbart inom landstinget är oroväckande. Man bör rimligtvis kunna diskutera hur en hörselrehabilitering bör se ut och om man kan värdera den i pengar. En audionom ska i grund och botten arbeta efter de krav som åläggs av att man är en legitimerad audionom. Samtidigt ska en audionom som arbetar på en auktoriserad mottagning följa de regler som landstinget satt och som audionomens arbetsgivare har godkänt när de skrivit på avtalet (om att få driva en auktoriserad mottagning). Problematiken uppstår i att man som audionom med legitimation ska ge bästa möjliga vård för varje enskild individ men att man inte kan/får göra det enligt gällande regler från landstinget. Besparingskrav från landstinget och vinstkrav från den privata arbetsgivaren bör rimligtvis inte prioriteras före bästa möjliga vård, men risken är stor att en audionom hamnar i kläm. Frågan är om det ens är förenligt med yrkesetiken att man på olika ställen i landet arbetar med hörselrehabilitering på skilda sätt och med skilda medel trots att man i grund och botten borde arbeta utefter samma ekonomiska premisser och vetenskapliga grunder? Att de audionomer som arbetar privat, men landstingsfinansierat, inte mår lika bra på sitt arbete och inte heller känner att de kan utföra sitt arbete med lika stor kvalitet som de som arbetar enbart inom landstinget är oroväckande. Men om man betänker att dessa audionomer har fler besök om dagen, är under ständig regelgranskning av landstinget samt förväntas dra in pengar för att få det privata företaget att gå runt samt har ett krav på sig att mer än 9 % ska vara nöjda hörapparatanvändare, så bör stressen vara påtaglig. Man får inte glömma bort att rehabiliteringsprocessen ser olika ut för olika individer. Beroende på vilken person som audionomen har framför sig utformas en hörselrehabilitering som ska passa dennes behov och uppnå ett mål som de båda gemensamt har kommit fram till. Målet för de flesta hörapparatanvändare är att uppnå bästa möjliga hörsel som gör att individen kan klara de kommunikativa situationer som är besvärliga och socialt hämmande. Samtidigt har audionomen ett ansvar gentemot varje individ att se helheten och individanpassa varje persons hörselrehabilitering. I en vinst- och besparingsvärld kanske det inte är självklart att som audionom kunna ge vård utifrån individperspektivet eftersom förutsättningarna är begränsade. En audionom behöver tid för varje individ, bra produkter att arbeta med, tillgång till och utbildning i ny forskning och teknik samt möjlighet att påverka alla dessa aspekter till fördel för sin yrkesutövning och i det långa loppet för varje enskild hörapparatanvändare. Kan man uppnå 9 % nöjda a b c d e f g h i Upplever du att du g) ges förutsättningar till att utföra a) själv kan kontrollera din tid? d) tar med dig arbetet hem? yrket på ett professionellt sätt? b) själv kan påverka dina e) har tid att utföra ditt arbete med h) får använda merparten av din arbetsuppgifter? den kvalitet du eftersträvar? kompetens? c) hinner utföra dina arbetsuppgifter f) trivs på ditt arbete? i) har möjlighet att utföra dina säkert? arbets uppgifter på det sätt du vill och anser att de bör göras? Figur. n och standardavvikelser (SD) för upplevt inflytande och välmående inom auktorisationen (n=) och för riket (n=9). En stjärna indikerar att skillnaden mellan grupperna är signifikanta med en alfa-nivå motsvarande p<. och två stjärnor motsvarande p<.). hörapparatanvändare med Region Skånes regler och samtidigt upprätthålla kvaliteten i rehabiliteringskedjan? Vi fann även att audionomerna inom auktorisationen i Region Skåne i genomsnitt har högre utbildning än de som arbetar med hörselrehabilitering i övriga riket. En möjlig förklaring till detta kan vara den nära geografiska kopplingen till Audiologiutbildningen i Lund som är ett fyraårigt program, dvs studenter från den utbildningen går i högre utsträckning ut till arbetsplatser lokaliserade i Region Skåne. Dock visar korrelationsanalysen att det inte är så att längre utbildning är relaterat till mer negativ upplevelse av sitt Forts från sida 8 Audionombarometern Vad innebär dessa tidsbesparande åtgärder på vår syn på arbetet och vårt välbefinnande? Leder detta till en ökad otillfredsställelse med det arbete vi utför och till en ökad negativ stress? Det tycker vi att svaren från Audionombarometern tyder på. arbete, utan snarare är det så i hela materialet att personer med längre utbildning i högre omfattning upplever positiv stress i arbetet. Sammanfattningsvis tycks våra resultat visa att de audionomer som arbetar med hörselrehabilitering inom auktorisationen upplever lägre grad av inflytande och välmående än sina kollegor i övriga riket. Kraven upplevs alltså som höga och den egna kontrollen upplevs som låg. Sammantaget skulle detta kunna tyda på att audionomerna inom auktorisationen arbetar under villkor som ger en upplevelse av att deras arbete är av högstresskaraktär. Detta är alarmerande då tidigare forskning visar att personer i hög- Journalskrivning i minskad omfattning? I frågan gällande journaldokumentation så visar det på att journalskrivning görs i betydligt mindre omfattning vid de helt privata än i de övriga verksamheterna. När det gäller rehabiliteringsplan och dokumentation av rehabiliteringsmål görs detta vid behov i mycket hög utsträckning och signifikant mer i de privata men landstingsfinansierade verksamheterna än i de övriga. Denna dokumentation görs även i signifikant större utsträckning i landstingen än i de helt privata och de privata men landstingsfinansierade audionomerna gör det allra mest. En trolig orsak till just detta är förmodligen att den verksamheten synas mest av sina uppdragsgivare. När vi tittar på dessa frågor tycker vi att det är konstigt att svaren inte är helt lika för alla verksamheter då vi, som legitimerade audionomer, enligt lag är skyldiga till att journalföra vår verksamhet och att göra en dokumentation av rehabiliteringsmålen. Att inte journalföra är skäl till att frånta en audionom sin legitimation vilket är en viktig sak att påpeka! Så här ser läget ut enligt dem som har svarat på Audionombarometern. Vår ambition är att kunna återkomma med Audionombarometern om en tid. Det är alltid intressant att kunna göra jämförelser. Vi önskar att detta arbete också ska kunna skapa diskussioner mellan audionomer och även bland beslutsfattare ute i landet. Viktiga frågor att diskutera är hur vi ska utvecklas i vårt yrke och inte stå still eller gå bakåt. Hur ska framtiden se ut? Att hörselrehabilitering ska tillåtas utföras på ett evidensbaserat sätt och att alla audionomer ska ha möjligheten till att utföra sitt arbete på ett sätt som vi både Referenser Brännström J, Båsjö S, Larsson J, Lood S, Lundå S, Notsten M, Turunen Taheri S. (). Audionombarometern. Audionomtidningen /. Dunham J (ed.). (). Stress in the workplace. Past, present and future. London: Whurr. Socialstyrelsen. (). Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal. Elektronisk källa nedladdad -- från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer/--. Svensk författningssamling. (). Patientsäkerhetslag (:69). Elektronisk källa nedladdad -- från http://www.riksdagen. se/webbnav/?nid=9&bet=%a69. Karasek R, Theorell T. (99). Healthy work, stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. stressarbeten rapporterar hälsorelaterade problem i högre utsträckning än andra typer av arbeten (t.ex. Karasek and Theorell, 99; sid 7-7). Framtidsgruppen/ Jonas Brännström, Sara Båsjö Josefina Larsson, Sofie Lood Stefan Lundå, Margareta Notsten Satu Turunen Taheri önskar och är ålagda att göra. Alla är välkomna att diskutera dessa och andra frågor på Forumet på www.svaf.nu. Framtidsgruppen/ Jonas Brännström, Sara Båsjö Josefina Larsson, Sofie Lood Stefan Lundå, Margareta Notsten Satu Turunen Taheri Referenser Socialstyrelsen. (a). Statistik om hälsooch sjukvårdspersonal. Elektronisk källa nedladdad -- från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer/-- Socialstyrelsen. (b). Personlig kommunikation: Registerutdrag från Socialstyrelsens interna statistik. Svensk Hörsel. (). Hörselvårdsregistret. Elektronisk källa nedladdad -- från http://www.svenskhorsel.se/horselvardsregistret.aspx Audionomtidningen nr Audionomtidningen nr