Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens tips. När nya leksaker eller spel ska köpas in bör man även fundera på ljudet som alstras och om möjligt välja tysta modeller. Eller placera utrustningen så att få personer störs av ljudet. Ljudkällor inom skolan och barnomsorgen är till exempel: Människor (barn och personal) Möbler (stolar och skåpsluckor) Leksaker Verktyg och maskiner Utrustning (datorer, telefoner) dammsugare, etc.) Musik Ventilation Trafik Diskutera varje punkt för sig i arbetsgruppen och fundera på om ni kan göra någon liten förändring som medverkar till att ljudnivån sänks. När det gäller människor handlar det främst om att organisera och planera arbetet bra samt att ändra beteenden. Se sidan 2 för fler tips. Ljudalstrande möbler kan åtgärdas på många olika sätt, till exempel genom tassar på stolar, vaxdukar och dämpande material på bord, dämpande lister på skåpsluckor och bänklock, dämpande material i lekbackar och lådor, etc. Vissa förskolor förvarar leksaker och lego i tygpåsar eller i lakan som också fungerar som matta vid lek. Vid nyinköp av leksaker bör alltid ljudet vägas in. Det finns idag mjuka byggklossar och vanliga leksaker som inte bullrar nämnvärt. Välj också ett dämpande lekunderlag om det är möjligt. Om det redan finns bullrande leksaker kan dessa få vara i ett särskilt rum så att inte onödigt många störs av ljudet. För att minska ljudet från utrustning kan man till exempel skruva ner volymen på ringsignaler och klockor och använda hörlurar till datorer. Några skolor använder smörjkannan flitigt för att komma tillrätta med gnisslande ljud. Musik förekommer på en del skolor, framförallt i matsalar, i syfte att få en lugnare miljö, men det kan också få motsatt effekt. I första hand ska man alltså försöka åtgärda ljudkällorna som har beskrivits. Därefter kan man fundera på om akustiken är tillräckligt bra. Och det är den i regel i Kalmar kommuns lokaler. Det bör finnas absorbenter i taket som effektivt dämpar tal och annat ljud. Dessutom har gardiner och tjockare tyger en viss dämpande effekt, men tänk på allergi- och brandspridningsrisken. Nästa steg är att avgränsa stora lokaler, med väl förankrade skärmväggar av ljuddämpande material eller med möbler.
Sidan 2 av 5 Vår ljudmiljö Går det att organisera och planera arbetet annorlunda och förändra sitt eget beteende så att ljudnivån blir lägre? Det är en av många frågor som diskuteras bland personal inom skola och barnomsorg. Att minska barngruppens storlek ger oftast störst effekt, men det finns även andra åtgärder. Du måste kanske börja med dig själv Att prata en i taget, att sänka sin egen röst, att vara nära den man pratar med istället för att ropa kan tyckas vara en självklarhet, men det krävs lite träning. Risken är att man dras med vid höga ljudnivåer och själv höjer rösten för att överrösta andra personer. Börja redan i förskolan med att tala om hörseln och örat och diskutera gemensamt vilken ljudmiljö ni vill ha. Lär barnen lyssna aktivt. Flera skolor har köpt ett s.k. pedagogiskt öra som visar ljudnivån i olika färger; grönt, gult respektive rött. Andra har speciella dockor som barnen lär sig ta hänsyn till. Pratpinne vid samlingar används ofta. Försök att dela upp barnen i mindre grupper och använd särskilda rum till dem som behöver tystare miljö för att trivas. Alla behöver inte vara på samma ställe. Något rum kan på låtsas få vara bibliotek för att på så sätt få ner ljudnivån. I sådana miljöer är barnen vana vid att sänka rösten. Många skolor poängterar särskilt uteaktiviteter som en mycket viktig faktor för att få lägre ljudnivå. Mätningar med bullerdosimeter har visat att ljudnivån stiger kraftigt i samband med byte av aktivitet. Det blir helt enkelt stimmigt. Diskutera om ni kan låta några i taget ta rast eller om ni kan komma tillrätta med hög ljudnivå på annat sätt. Vissa använder sig av tysta leken vid övergångar och försöker planera arbetet så att det inte blir många förflyttningar. Vid måltider bör det finnas flera vuxna i matsalen och barnen kan spridas ut i flera rum om det är möjligt. Skyddsronder ska genomföras kontinuerligt på arbetsplatserna, men istället för allmänna skyddsronder kan man ibland ha riktade skyddsronder på temat Ljud och buller. är en samtalspartner i ljudfrågor och kan även genomföra undersökningar av olika slag. Med en bullerdosimeter kan man till exempel följa enskilda personers ljudexponering under en arbetsdag. Ljudörat ett pedagogiskt verktyg som används inom skolor och barnomsorg
Sidan 3 av 5 Akustiska begrepp Diagrammet till vänster visar en typisk arbetsdag för en lärare i Kalmar kommun, sett med öronen istället för med ögonen. Med hjälp av en s.k. dosimeter kan man nämligen följa enskilda personers exponering för buller och därmed få reda på vilka arbetsmoment som låter mest. Även personalmöten kan som synes vara lite bullriga. Det ljud eller buller som vi uppfattar kan beskrivas som tryckvariationer (vågrörelser) som utbreder sig i luft. Ljudnivån mäts i decibel (db) som är en logaritmisk enhet. Det betyder i praktiken att 1 + 1 inte är lika med 2. En fördubbling av ljudet (exempelvis dubbelt så många barn i gruppen eller dubbelt så många maskiner som bullrar) innebär istället att ljudnivån ökar med cirka 3 db. 70 + 70 db blir alltså cirka 73 db. Några exempel på ljudnivåer: Tyst sovrum 25 db Vanligt samtal 65 db Skolmiljö 75 db Motorsåg 100 db Diskotek 105 db Smärtgräns 120 db Jetplan 140 db Mätningar inom skola och barnomsorg visar att ljudnivån oftast ligger under 80 db, sett över en hel arbetsdag, men det finns givetvis undantag. I kök är nivån högre och där behöver personalen ofta använda hörselskydd. Höga ljudnivåer förekommer även i musik-, slöjd- och gymnastiksalar, dock under kortare tid. Efterklangstid är ett mått på akustiken i en lokal och mäts i sekunder. Vid sådana mätningar alstrar man först en kraftig ljudsmäll och mäter sedan tiden det tar för ljudet att klinga av. En lång efterklangstid medför att samtal försvåras, att ord inte uppfattas och att ljudet studsar i lokalen. Om efterklangtiden är för lång kan detta åtgärdas med ljudabsorbenter i taket och/eller på väggarna. Tyger kan också bidra till bättre ljudmiljö. Arbetsmiljölagen och föreskriften om Buller, AFS 2005:16, talar om vilka ljudnivåer som är tillåtna på arbetsplatser. Det finns riktvärden och s.k. insatsvärden. Det övre insatsvärdet är 85 db (medelvärdet under en arbetsdag). Överskrids denna nivå måste arbetsgivaren upprätta en handlingsplan och vidta åtgärder, men redan vid medelnivåer över 80 db måste personalen få information och utbildning om riskerna med buller. Även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd berör tillåtna ljudnivåer i skolmiljön.
Sidan 4 av 5 Risker med buller Statistik visar att fler och fler drabbas av hörselproblem. Men höga ljud ger inte bara upphov till ökad risk för hörselnedsättning. Försämrad koncentration, otrivsel, irritation och andra obehag är också konsekvenser av buller. Vårt hörselsystem är ett komplicerat, känsligt och viktigt sinnesorgan. Och en hörselskada är i regel bestående. Var därför rädd om din egen och andras hörsel! Plötsligt small det bara till i öronen och på ett ögonblick förändrades livet. Det berättar en av många som har drabbats av tinnitus i samband med höga ljudnivåer. Ljudet i öronen är svårt att beskriva. Det är en blandning av brus och ringande ljud om vartannat. Beskrivningen ovan tar upp en av flera konsekvenser när det gäller höga ljud. Hörselnedsättning är en annan konsekvens den vanligaste. Vårt hörselsystem är ett komplicerat och känsligt sinnesorgan. En hörselfrisk person kan höra ljud från det svagaste vindsus till ett dånande jetflygplan (även om det inte rekommenderas) och toner från den mörkaste, dovaste bas till den ljusaste, finaste diskant (20 20000 Hz). Vi har en fantastisk förmåga att urskilja olika toner och bestämma varifrån ljud kommer. Ytterörat fungerar som en ljuduppsamlande tratt och ljudvågorna transporteras sedan via den långa hörselgången till mellanörat. Ljudvågorna får trumhinnan i mellanörat att vibrera och dessa vibrationer leds vidare in i innerörat med hjälp av de tre hörselbenen. I innerörat finns hörselcellerna och det är dessa som normalt skadas vid för höga ljudnivåer. Förutom hörselskador kan höga ljud bidra till försämrad koncentration och inlärningsförmåga, stress, irritation eller andra obehag som försämrar tillvaron, förhöjt blodtryck, hjärtklappning, muskelreaktioner, magont, ökad risk för olycksfall, påverkan på stämbanden på grund av att talstyrkan ökar, m.m. Tänk på att arbetsplatsen och arbetssättet kan behöva anpassas för dem som har en hörselskada. Även med hörapparat kan det vara svårt att uppfatta vad som sägs ibland. Arbetstagare som exponeras för medelljudnivåer över 85 db ska erbjudas hörselundersökning enligt AFS 2005:16. kan utföra sådana tester på uppdrag av arbetsledningen eller samverkansgruppen, men du kan alltid själv kontakta kommunhälsan för att få råd om du upplever besvär.
Sidan 5 av 5 Vad kan vi förändra?