Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens



Relevanta dokument
Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Kent Nyström Lars Dahlgren

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Mjölkkon & biologisk mångfald

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Stockholm 4 mars 2019

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Energigas en klimatsmart story

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas samt för landansluten el till fartyg i hamn

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Förslag till energiplan

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Nordic Energy Perspectives

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Energiförbrukning 2010

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 28.XII.2005 K(2005)6054

Statligt stöd: Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd vanliga frågor (Se också IP/08/80)

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Regeringens proposition 2013/14:246

Varifrån kommer elen?

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

R 4453/ Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Uppdrag att genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Klimatsmart och stabil elproduktion

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Aktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen. Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige

Skattebefrielse för el i vissa industriella processer (prop. 2003/04:144)

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

Remissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Naturgasens betydelse för Europas försörjningstrygghet

Bioenergi mer än bara biogas

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet STOCKHOLM

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

EUROPAPARLAMENTET ***I BETÄNKANDE. Plenarhandling SLUTLIG VERSION A5-0154/ mars 2004

Datum Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Gasnät Mälardalen ger mer biogas?

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Andra delbetänkandet från FlexMex2-utredningen SOU 2003:120

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stads ansökan om tillstånd till distribution av gas i Stockholms kommun m.fl. kommuner


Klimatpolicy Laxå kommun

Näringsdepartementet Energienheten Stockholm. Stockholm 11 april 2011

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen:

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Transkript:

Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle att avge remissyttrande över rubricerade betänkande och vill därvid anföra följande. En etablering av en gasledning kommer att ge effekter under mycket lång tid framöver. En gasintroduktion måste därför noggrant bedömas med utgångspunkt från dess miljöeffekter under denna tid. Vidare bör en sådan introduktion ske på kommersiella villkor och utan statliga subventioner (som till exempel tidigare statligt stöd till nuvarande ledning på västkusten eller danska statens subventioner till befintligt gassystem i Danmark). Svebio tillstyrker därför den föreslagna naturgaslagen med nedanstående tillägg eller förändringar. Av miljöskäl föreslår Svebio följande: Vid koncessionsprövningen måste den sökande kunna visa att en ny gasledning innebär sänkta utsläpp av växthusgaser (i enlighet med riksdagens mål om

sänkta utsläpp efter sekelskiftet samt Naturvårdsverkets mål). Härvid bör hänsyn tas till nuvarande användning av och potentiell tillgång till förnybar energi under ledningens ekonomiska livslängd och hur en ledning påverkar utnyttjandet av de förnybara resurserna i enlighet med miljöbalken, 1 kapitlet. Det anförda innebär en skärpning jämfört med nuvarande förhållande där det enbart krävs en redovisning av hur utsläppen av klimatgaser påverkas. Vid redovisningen av andra emissioner än växthusgaser bör hänsyn tas till den tekniska utvecklingen för gasen och konkurrerande energibärare under ledningens ekonomiska livslängd. För att stärka konkurrensen föreslår Svebio följande: Möjligheterna till tillfälligt undantag från bestämmelserna om att tillåta tredje part utnyttja ett gasnät slopas. Eftersom en transitering skall ske enligt en skälig och kostnadsbaserad tariff torde nätägaren inte kunna åsamkas några ekonomiska förluster om tredje part tillåts transiterera gas i nätet. Ett frågetecken i detta sammanhang är också vad som avses med ett geografiskt begränsat område. Av utredningen får man lätt uppfattningen att detta i praktiken handlar om alla områden där nya ledningar skulle kunna tänkas etableras dvs hela södra och mellersta Sverige. För att motverka korssubventionering bör, enligt Svebios uppfattning, konkurrensutsatta verksamheter skiljas från monopolverksamheter genom krav på skilda bolag där personalunioner mellan de skilda verksamheterna inte tillåts.

Transporttarifferna bör vara offentliga för alla, inklusive både potentiella köpare och säljare av gas, och inte bara tillgängliga för så kallade berättigade kunder. Med hänsyn till de stora likheterna mellan gas- och elmarknaden anser Svebio det naturligt att tillståndsoch tillsynsärenden samt normgivning avseende naturgaslagen hanteras av samma myndighet som idag ansvarar för elfrågorna. Övriga kommentarer Av naturliga skäl har man i betänkandet ägnat relativt stort utrymme åt att redogöra för de olika projekten och utredningarna om introduktion av ett gasnät i södra och mellersta Sverige. Det är dock anmärkningsvärt att man därvid okritiskt återgivit slutsatserna från utredningarna. Bland annat sägs:... Härigenom bidrar en naturgasutbyggnad till att länderna når målet som sattes upp vid Kyotoförhandlingarna och som innebär en reduktion av växthusgaser på 8 procent fram till 2010. Som visats i skriften Behöver Sverige mer fossilgas? från Svebio, LRF och Naturskyddsföreningen, bidrar istället en gasledning i södra och mellersta Sverige till kraftigt och varaktigt höjda utsläpp av växthusgaser utöver 1990 års nivå på 60 miljoner ton koldioxid. Analysen har nagelfarits av gasintressenterna men det har inte framkommit något som tyder på att analysen skulle vara felaktig. Förhållandet att en storskalig användning av gas, med de svenska förutsättningarna, ger kraftigt ökade koldioxidutsläpp accentuerar behovet av en energiskatt som baseras på innehållet av fossilt kol och är lika inom alla samhällssektorer samt vars storlek bestäms av den

faktiska utvecklingen av utsläppen i förhållande till uppställda miljömål. Med nuvarande utformning av energiskatterna subventioneras gasen och andra fossila bränslen vid industriell användning och vid elproduktion. Svebio har utformat ett förslag till nytt energiskattesystem som tillgodoser ovanstående behov och som dessutom tar hänsyn till den internationella konkurrenskraften för industrin och vid elproduktion. Förslaget har presenterats för företrädare för bland annat finans-, närings- och miljödepartementet. På flera ställen i utredningen hävdas att nuvarande skattesystem missgynnar kraftproduktion med gas och att skattesystemet borde utformas på ett annat sätt för att bättre gynna gasen. Detta är något svårförståeligt (åtminstone om man vill undvika subventioner) med tanke på att gasen är skattebefriad just vid elproduktionen. Utredningen har valt att redovisa de förhållandevis låga utsläppen av metan (läckage av gas i systemet) i Sverige men förbigått att redovisa de stora utsläppen i det ryska systemet vilket naturligtvis blir relevant att räkna med om Nordic Gas Grid eller motsvarande skall genomföras. (Vid ett utsläpp på cirka 7 procent kan gasen jämställas med olja och vid cirka 11 procent med kol vad avser klimatpåverkan.) Utredningen har föreslagit att det kommunala vetot mot etablering av gaslager slopas. Svebio delar härvid synpunkten i Harald Ljungs särskilda yttrande att denna fråga måste belysas ytterligare innan beslut tas.

Svenska Bioenergiföreningen Eddie Johansson Kent Nyström Ordförande Verkställande ledamot Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO Torsgatan 12, Telefon +46 08 441 70 80, fax: +46 08 441 70 89 E-post:info@svebio.se Hemsida: www.svebio.se