Abstract Attitudes to black work Results from a major quantitative survey On behalf of the Swedish Tax Agency and within the framework of its comprehensive population panel, Demoskop asked questions concerning above all the purchase of black work. See section 7.10 of the main text. All levels of society are represented by those who have purchased on the black, regardless of age and political affiliation. When investigating the attitude aspects of purchasing on the black, it is important to remember that demand in combination with availability appears to be just as important for attitudes and decisions on whether to buy on the black or white. The fact that house owners, to a much larger extent than others, purchase black services is due in large part to the need for services where black work is the usual practice. It is of course also possible that attitude is partly a consequence of actions, i.e. those who purchase on the black think afterwards that it is acceptable behaviour. The survey showed that: 32% - equivalent to 2.3 million people replied that they had purchased black services in the previous year. Among those owning their own businesses and higher managers the proportion was 50% or more. 37% answered that they would try to purchase on the black if they were to engage someone for work in the home. Among those who had previously purchased on the black the proportion was 58%. Craftsmen services in the house or home are the most frequent and largest category in monetary terms of the purchased services for the household. Half of the purchases were for less than SEK 1 000, and the average amount was just under SEK 8 000. In all Swedish households are estimated to purchase household services on the black for at least SEK 11-12 billion. Black purchasers do not have a guilty conscience, and are instead pleased to have done good business. Half the population thinks that it is a minor offence to engage someone black. Most however feel that it is unacceptable to employ someone for black work who is at the same time receiving benefits from National Insurance for illness, unemployment benefit or social services benefits. Those who buy on the black motivate their actions by saying everyone does it, that black work is needed to keep Sweden going, and that people in high places break society s rules. In the perception of black work there is at present a clear imbalance between the public sense of justice and the tax legislation. 161
There are few aspects that can be said to build a broad (held by many people) and strong (influencing behaviour) argument against purchasing black. Rather it appears that the connection is such that the broad arguments are not particularly strong, and vice versa. 162
Innehåll: 1 Inledning... 164 2 Enkätundersökning i en befolkningspanel... 165 2.1 Syfte och genomförande... 165 3 Svartköp - faktiskt beteende... 166 3.1 Vem köper?... 166 3.2 Hur många köper?... 167 3.3 Vad köper man?... 168 3.4 Hur mycket köper man för?... 168 3.5 Hur beter och känner man sig efter köp... 169 4 Synen på köp av a tjänster... 171 4.1 Svartköp är en lindrig förseelse... 171 4.2 Att anlita en bidragsmottagare för arbete är oacceptabelt... 173 5 Alla andra gör det och andra bortförklaringar... 175 5.1 Inledning... 175 5.2 Jag har inte råd!... 175 5.3 Alla köper!... 176 5.4 Svartarbete behövs för att hålla i Sverige gång!... 177 5.5 Makten och dess moral som bortförklaringsfaktor... 177 6 Köp av arbete och regelverket... 179 6.1 Inledning... 179 7 Köp av arbete och den egna moralen... 181 7.1 Grupper med olika förhållningssätt till arbete... 181 7.2 Samhällsargument för svaga... 183 Bilaga: Demoskops rapport 185 163
1 Inledning Att undersöka eller försöka uppskatta omfattningen av arbetet är svårt av flera orsaker: Människor uppger av naturliga skäl ogärna att de arbetar eller anlitar arbetskraft Den som köper får inte alltid vetskap om att hela eller delar av tjänsten utförs Många av dem som arbetar är svåra att nå genom undersökningar, det är sannolikt en av de grupper som generellt sett är underrepresenterade i undersökningar riktade mot allmänheten Det finns betydande oklarheter i gränsdragningen mellan och vitt arbete. Skatteverket uppdrog senhösten 2004 åt Demoskop AB att undersöka attityden till arbete. Undersökningen gjordes i två steg en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Undersökningarnas tyngdpunkt är i privatpersoners köp till det egna hushållet. Resultaten från den kvalitativa undersökningen som skedde genom djupintervjuer i fokusgrupper finns som bilaga 3. I det följande redovisas och analyseras resultaten från den kvantitativa undersökningen. Redovisningen inleds med en beskrivning av det faktiska beteendet när man köper arbete (vem, vad, hur många, för hur mycket osv.). Därefter behandlas synen på köp av a tjänster dels relativt andra brott dels utifrån vem som utför arbetet, dess omfattning och övriga karaktär. Nästa tema är vilka rationaliseringar och bortförklaringar som tas till för att rättfärdiga det man gör. Sedan behandlas medborgarnas acceptans av det faktiska regelverket. Avslutningsvis behandlas förhållningssättet hos olika grupper och tyngden i egen- respektive samhällsintresset. "Teman" i redovisningen Svartköp - faktiskt beteende Vem köper Hur många köper Vad köper man För hur mycket Hur beter och känner man sig efteråt Synen på köp av a tjänster - relativt andra brott - skillnader beroende på typ av arbetet Bortförklaringar - har inte råd med vitt - alla köper - behövs för att hålla Sverige igång - maktens moral Svartköp och synen på regelverket Svartköp och den egna moralen - förhållningssätt i olika grupper - egenintresse och samhällssolidaritet 164
2 Enkätundersökning i en befolkningspanel 2.1 Syfte och genomförande Demoskop har 2005 på uppdrag av Skatteverket ställt vissa frågor kring arbete. Frågorna har i första hand utformats med syftet att kunna belysa attityderna till att köpa a tjänster. Frågorna tar sikte på köp av arbete med koppling till hus, hem, trädgård och tillhörigheter (bilar, båtar, annan utrustning). Däremot finns inte med hushållens inköp av slakt och liknande. Det är, vad vi känner till, första gången i Sverige en skattning av arbetet i hushållen görs utifrån köparsidan. Undersökningen genomfördes inom ramen för Demoskops omfattande befolkningspanel under perioden december 2004 - mars 2005 som innehåller ett representativt urval av svenska folket mellan 15-89 år. Totalt genomfördes 2 312 intervjuer varav 35 procent postalt och 65 procent via Internet. För att resultaten ska representera svenska folket har vägning gjorts av resultaten med avseende på kön, ålder och utbildning. Undersökningen omfattade totalt cirka 1600 frågor om bland annat intressen, värderingar, konsumtion, medievanor, varumärken, samhälle och politik. I det frågebatteri som Demoskop hade i utgångsläget finns frågor o om man skulle kunna tänka sig göra vissa olagliga saker om man visste att man inte skulle få någon påföljd bl.a. jobba och lämna felaktiga uppgifter till Skatteverket o om hur lindrigt eller allvarligt man tycker samma olagliga saker är Nu nämnda frågor har Skatteverket kompletterat med vissa egna frågor som handlar om: o vad man köper till hushållet o hur mycket hushållen betalat för a tjänster o hur accepterat olika omfattning på arbetet är o hur man ser på arbete beroende på vem som utför det o hur man ser på olika typfall av arbete om det bör beskattas o i vilken utsträckning man talar med andra om sitt köp av arbete o hur man ser på arbetet för egen del och vad det har för effekter för andra och för samhället Skatteverkets egna frågor själva enkätformuläret - finns som bilaga 1. Utöver Demoskops undersökning kommer nedan vid några tillfällen att refereras till en undersökning som TNS Gallup år 2005 genomfört för Skatteverkets räkning. Undersökningen ägde rum inom ramen för TNS Gallups telefonomnibus som riktar sig till ett riksrepresentativt urval. Totalt genomförs 1 000 intervjuer per vecka i omnibusen. Frågorna ställdes till män och kvinnor i åldern 18-74 år, under vecka 12 och 13, 2005. Totalt intervjuades 1 140 personer. Resultat och slutsatser från den undersökningen finns i bilaga 1. 165
3 Svartköp - faktiskt beteende 3.1 Vem köper? 32 procent svarar att man köpt a tjänster under senaste året. Detta motsvarar 2,3 miljoner personer. Tabellen nedan visar andelen köpare i olika kategorier. Andelstal som signifikant 1 avviker från genomsnittet för alla som köpt har markerats med + eller. I fallen med signifikans är avvikelsen och antalet observationer sådana att man med stor säkerhet kan säga att det faktiskt föreligger en avvikelse från genomsnittet. Tabell 1 Andel som köpt under det senaste året efter olika egenskaper, procent Andelen som köpt Män 37+ Grundskola 29 Kvinnor 27- Gymnasieskola 29-29 år 25- Högskola/univ. 36+ 30-49 år 35 Yrkesgrupp: 50-64 år 34 Högre tjänsteman 39+ 65-89 år 31 Lägre tjänsteman 30 Gifta 36+ Arbetare 32 Sammanboende 31 Egenföretagare 50+ Ensamstående 27- Befattning: Hushållsstorlek: Högre chef 56+ 1 27- Mellanchef 42+ 2 32 Anställd 30 3-4 38+ Inkomst, tkr: 5 eller fler 29-200 26- Bostadsform: 200-300 35 Äger villa/radhus 38+ 300-400 39+ Äger bostadsrätt 28 400-37 Hyr lägenhet 24- Sparande per hushåll och månad, kr Boendeort: -500 29 Storstad 33 500-2000 31 Stad 80-200 tusen inv. 31 2000-5000 36 Stad 10-80 tusen inv. 30 5000-32 Landsbygd 34 ALLA 32 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 Det finns en överrepresentation av köpare bland män, gifta och personer som äger villa/radhus. Frekvensen köp är högre bland välutbildade, högre tjänstemän, chefer, personer med högre inkomster. Yngre, ensamstående, personer med lägre inkomst är underrepresenterade. Vi vet av andra undersökningar att det bland egenföretagare finns ett utbrett arbete. Undersökningen visar att egenföretagarna också i högre grad än andra är aktiva som köpare av arbete. Inga säkerställda skillnader finnas mellan storstad och andra delar av landet. 1 Signifikanstestning på 5 procents nivå 166
3.2 Hur många köper? Av de tillfrågade är det 32 procent som svarat att de köpt något med koppling till hemmet under det senaste året. Det är rimligt att tro att andelen som köpt något kan vara ännu högre, o beroende på att 29 procent inte besvarat frågan och o för att det sannolikt finns ett mörkertal man vill inte säga hela sanningen o för att man kanske inte är medveten om att hushållet köpt något. De tjänster som köps är en blandning av tjänster som kan vara återkommande flera gånger under ett år t.ex. städning och sådana som är mer sällsynta och kanske inte förekommer alla år t.ex. vissa typer av reparationer, festarrangemang m.m. Detta innebär att andelen personer som köper skulle bli högre om man skulle se till andelen över en längre period. Hur mycket högre kan vi inte uttala oss om. Vissa andra frågor i Demoskops undersökning ger emellertid en vink. På frågan, hur troligt det är att man skulle försöka köpa arbetet om man skulle anlita någon för ett arbete i hemmet, svarar 37 procent i Demoskops undersökning att de troligen skulle försöka göra det. 38 procent anser det inte troligt och 24 procent har inte någon klar uppfattning. Tabell 2. Andel personer som svarat ja eller nej på frågan om de som skulle försöka köpa arbetet om de skulle anlita någon för ett arbete i hemmet Försöka köpa? Alla Har köpt Inte köpt Egenföretagare Privatanställda Högre chefsbefattning Inkomst Villaägare över 400 tkr Nej 38 15-49+ 20-32- 24-35 34 Ja 37 58+ 27-49+ 43+ 52+ 25 42 Balansmått -1 43-22 29 11 28-10 8 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 En majoritet av dem som köpt under det senaste året svarar ja på frågan dvs. de skulle försöka köpa arbetet. För villaägare och personer med inkomst över 400 tkr ligger skillnaden mot alla inom ramen för felmarginalen. Helt säkert är dock att, privatanställda men särskilt egenföretagare och personer med högre chefsbefattning skulle försöka köpa arbetet. 167
3.3 Vad köper man? I den allmänna debatten om a tjänster brukar diskussionen ofta avse hantverkstjänster och städtjänster. Undersökningen visar att olika slag av reparationer är ännu vanligare. Notera att en svarande, som köpt för sammanlagt för mer än 5000 kr, kan ha köpt flera olika tjänster. Bland de personer som under året köpt för mer än 5 000 kr har 62 procent köpt hantverksarbeten, 46 (29+17) procent köpt reparationer och 31 procent köpt städtjänster. Tabell 3. Frekvensen av a köp för olika typer av tjänster sorterade efter frekvensen bland alla svarande Bland dem som köpt a tjänster Slag av tjänst som köpts Hantverksarbete på hus och hem av t.ex. murare, snickare, målare, elektriker, golv eller rörläggare Alla svarande Köpt Under 500 kr 501-1000 1001-5000 14 43 17 28 52 62 Reparation eller hjälp med bil eller båt 10 30 2 32 32 29 Reparation eller hjälp med dator, TV, video, möbler eller annan utrustning 7 22 15 27 20 17 Städning, fönsterputsning eller hushållsarbete (matlagning, tvätt, diskning) 6 19 8 18 13 31 Trädgårdsarbete, även stenläggning, staket, trädfällning, borttransport och snöskottning 5 15 8 16 12 20 Annat (t.ex. fest, musik, undervisning eller hjälp i myndighetskontakter) 3 11 8 11 10 10 Passning / vård av husdjur (hund, katt, fågel etc.) 3 1 11 12 6 5 Passning /omsorg av barn 2 7 8 3 5 7 Vård /omsorg av äldre 0 1 0 1 0 1 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 Över 5000 3.4 Hur mycket köper man för? De hushåll som köpt arbete har i genomsnitt köpt för 7 900 kr. I hälften av fallen (49%) ligger köpesumman under tusenlappen. Andelen pensionärer som köpt är ungefär lika stor som för andra grupper, men pensionärerna avviker på så vis att de köpt för signifikant lägre belopp än andra. Genomsnittet för pensionärernas köp ligger på 2 900 kr. Tabell 4. Hushållens köp av a tjänster. Fördelning av köparna på betalt belopp. Betalning per hushåll, Andel kronor procent - 500 27 500-1 000 22 1 000-5 000 30 5 000-10 000 11 10 000-50 000 7 50 000-2 Medelvärde 7 900 kr Källa: Demoskops panelundersökning 2005 168
Utslaget i snitt på alla personer i åldersgrupperna 15-89 år kan den a betalningen beräknas till 1 650 kr per person. Det finns ca 7 miljoner personer i de aktuella åldrarna. En överslagsberäkning av det sammanlagda värdet på de a köpen landar därför på mellan 11 och 12 mdkr. Denna beräkning är sannolikt en underskattning beroende på bara de som själva svarat att de köpt 2 skulle uppskatta hur mycket hushållet köpt dels beroende på att den som svarar inte alltid vet vad andra i hushållet köpt. Beaktas att det kan finnas en arbetsfördelning i hushållet som gör att man inte alltid vet om vad andra i hushållet köpt är det en rimlig bedömning att beloppet ligger i storleksordningen 15 miljarder kronor. 3.5 Hur beter och känner man sig efter köp I undersökningen har ställts frågor om hur man beter sig eller känner sig efter att ha köpt. Frågorna gäller om man skulle ha dåligt samvete, för vem man skulle berätta om det och hur man skulle rent allmänt se på saken i efterhand var det en bra affär? De som köpt har i mycket liten utsträckning dåligt samvete för detta. I stället känner en stor majoritet av dem sig nöjda med att ha gjort en god affär. Detta är naturligtvis ett av skälen till att de som köpt i större utsträckning än andra berättar om det för sina närmaste och för vem som helst. En möjlig förklaring är att köparna menar att man som köpare inte har med saken att göra - det är den som utför arbetet som begått lagöverträdelsen. Senhösten 2004 har man i Danmark dragit igång ett målinriktat arbete med att ändra medborgarnas förhållningssätt till arbete - en Fairplay-kampagne. En del i kampanjen är att etablera ett synsätt som innebär att man inte kan skylla på andra. Den som köper tjänster till låga priser medverkar och bidrar därmed till att bryta ned de gemensamma värderingar som samhället bygger på. Tabell 5. Om du skulle ha köpt ett arbete, vad tror du då du skulle ha gjort efteråt? Köpt Andel som svarat "ja" på frågan: Alla Köpt >5 tkr Ha dåligt samvete? 24 6-4- Berätta om det för de närmaste? 41 44 55+ Berätta om det för vänner? 26 28 33 Tala öppet om det med vem som helst? 6 8 11+ Känna mig nöjd över en bra affär? 43 61+ 69+ Skulle tycka att det inte var någon skillnad mot andra köp? 32 42+ 46+ Källa: Demoskops panelundersökning 2005 2 Det finns i materialet ett mindre antal fall där en person svarat nej på frågan om personen köpt något men på den senare frågan om omfattningen på hushållet köp av a tjänster ändå angett ett belopp. Dessa mindre antal fall har medräknats. 169
De som vill köpa vill skaffa sig kunskap om vilka som arbetar och den kunskapen får de ofta från andra personer i samma ekonomiska och sociala situation. Och motsvarande gäller dem som vill ha arbete. Skatteverket har i riksomfattande undersökningar undersökt i vilken utsträckning svenska folket känner andra som under det senaste året arbetat eller som anlitat arbetskraft. Skiljelinjerna i kunskap mellan olika grupper går i första hand över åldersgrupper och inkomstgrupper. Tabell 6. Jag känner någon som under det senaste året anlitat "" arbetskraft Känner någon som anlitat? Alla 18-24 år 35-44 år 65-74 år Månadsink < 10 tkr Månadsink > 30 tkr Instämmer 34 31 47 18 25 57 3 Varken eller 6 8 6 3 5 4 Instämmer inte 40 42 33 43 42 28 Vet ej/ej svar 20 19 14 36 29 11 Källa: Skatteverkets undersökning, allmänheten 2004, Femgradig skala Personer i yrkesaktiv ålder i tabellen representerad av åldersgruppen 35-44 år har stor kunskap om vilka som anlitat arbetskraft. Höginkomsttagare, som har resurser att anlita arbetskraft, har ännu bättre kännedom. När det gäller utfört arbete ser bilden något annorlunda ut. Tabell 7. Jag känner någon som har arbetat "" under det senaste året Känner någon som arbetat? Alla 18-24 år 35-44 år 65-74 år Månadsink < 10 tkr Månadsink > 30 tkr Instämmer 34 46 37 15 30 43 3 Varken eller 6 8 9 4 6 8 Instämmer inte 40 29 41 43 36 39 Vet ej/ej svar 20 17 13 39 28 10 Källa: Skatteverkets undersökning, allmänheten 2004, Femgradig skala Med tilltagande ålder minskar kunskapen om någon som arbetat under det senaste året. Det är alltså i den yngsta åldersgruppen som kunskapen är störst om vem som arbetat under det senaste året. 170
4 Synen på köp av a tjänster 4.1 Svartköp är en lindrig förseelse Demoskop har ställt frågan om man tycker vissa förseelser är lindriga eller allvarliga med svar på en 7-gradig skala. I nedanstående tabell har svaren rangordnats efter hur allvarligt man ser på brotten. Tabell 8. Hur lindrigt respektive allvarligt tycker du att följande är? Civilt Lindrigt eller allvarligt? Anlita arbetskraft Jobba Ta in mer alkohol än tillåtet till Sverige motstånd - delta i olagliga demonstrationer Fortkörning Uppge felaktiga uppgifter till Skattemyndigheten Uppge felaktiga uppgifter till Försäkringskassan Misshandla någon du ogillar Köra bil onykter 1 Mycket lindrigt 17 15 22 11 7 2 1 1 1 2 16 16 14 15 13 3 2 0 0 3 14 15 8 11 13 3 3 0 0 4 Varken eller 22 21 25 24 16 10 9 1 1 5 15 14 11 13 18 12 11 2 1 6 8 10 9 11 14 24 23 6 4 7 Mycket allvarligt 6 9 11 15 18 45 51 88 93 Ej svar 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Medelvärde 3,51 3,67 3,59 4,07 4,40 5,83 6,00 6,79 6,87 1+2+3 47 46 44 37 33 8 6 1 1 4 22 21 25 24 16 10 9 1 1 5+6+7 29 33 31 39 50 81 85 96 98 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 Hela 47 procent av individerna tycker att det är ett lindrigt brott att anlita arbetskraft. Ytterligare 22 procent betraktar det som vare sig lindrigt eller allvarligt. Man svarar att det är allvarligare att lämna felaktiga uppgifter till Skattemyndigheten än att jobba fastän ett förtigande av en inkomst med skattelagstiftningens syn på saken är att jämställa med att lämna en felaktig uppgift. Men de svarande ser uppenbarligen inte saken på samma sätt. Svartköp och arbete innebär för gemene man ett förtigande att sakförhållande och man anser inte ett förtigande av en uppgift som en lika allvarlig förseelse som att lämna felaktiga uppgifter. 171
Till panelen ställdes också frågan Tabell 9. Skulle du kunna tänka dig att göra något av följande om du visste att du inte skulle få någon påföljd? Anlita arbetskraft Jobba Fortkörning Ta in mer alkohol än tillåtet till Sverige Civilt motstånd - delta i olagliga demonstrationer Uppge felaktiga uppgifter till Skattemyndigheten Uppge felaktiga uppgifter till Försäkringskassan Misshandla någon du ogillar Köra bil onykter Kan tänka sig? 1. Nej, absolut inte 10 16 17 26 30 54 65 84 90 2. Nej, troligen inte 18 18 16 18 30 26 22 11 7 3. Varken eller 14 14 15 16 16 9 6 2 1 4. Ja, troligen 35 32 31 23 15 7 4 1 1 5. Ja, absolut 22 20 20 16 8 4 3 1 0 Ej svar 1 1 1 1 1 1 0 1 1 Nej 29 33 33 45 60 79 87 95 97 Ja 57 52 51 39 23 11 6 3 1 Medelvärde 3,39 3,23 3,22 2,83 2,42 1,81 1,56 1,25 1,13 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 En majoritet svarar att de skulle anlita arbetskraft eller jobba. Om man analyserar svaren från dem som köpt jämfört med dem som inte gjort det framkommer tydliga skillnader. De som köpt anser att det är mindre allvarligt att anlita arbetskraft, själv jobba, köra för fort, ta in mer alkohol än tillåtet och uppge felaktiga uppgifter till Skattemyndigheten. De skulle också i högre grad kunna tänka sig att begå brotten om man inte skulle få någon påföljd. Som frågan är formulerad är den hypotetisk man skulle inte få någon påföljd. Men i undersökningen har även följande raka fråga ställts som kan ge en uppfattning om vilken potential som finns på köpen. Tabell 10. Om du skulle anlita någon för ett arbete i ditt hem, skulle du då försöka köpa arbetet? Högre chefsbefattning Inkomst över 400 tkr Försöka köpa? Alla Har köpt Inte köpt Egenföretagare Privatanställda Villaägare Nej 38 15-49+ 20-32- 24-35 34 4 Varken eller 24 26 23 31 24 24 39 24 Ja 37 58+ 27-49+ 43+ 52+ 25 42 Medelvärde 2,94 3,56+ 2,66-3,77+ 3,67+ 3,93+ 3,03 3,08+ Källa: Demoskops panelundersökning 2005. Sjugradig skala med 4 som medelvärde Andelen som svarar ja på frågan (37 %) är 5 procentenheter högre än andelen för dem som faktiskt köpt (32 %) a tjänster under det senaste året. Det finns alltså en viss potential för fler köp. En majoritet av de som tidigare köpt och de med chefsbefattning skulle försöka köpa ett arbete i sitt hem. Signifikant fler egenföretagare och privatanställda jämfört med alla svarande skulle också försöka köpa arbetet. 172
4.2 Att anlita en bidragsmottagare för arbete är oacceptabelt Även om en minoritet anser att det är en lindrig förseelse att jobba eller köpa tjänster finns det skillnader. Till Demoskoppanelen ställdes frågan om hur acceptabelt det är att anlita personer med skilda egenskaper för ett arbete. Den svarande skulle svara på en 7- gradig skala där vid 7 angivits helt acceptabelt. Tabell 11. Hur acceptabelt anser du att det är att anlita var och en av följande för ett arbete? Andel som anser det helt acceptabelt" att anlita (=7 på en 7-gradig skala) Alla Köpt Köpt >5 tkr En nära släkting 49 67+ 75+ En person som har arbete men som jobbar på sin fritid 16 28+ 46+ En företagare som gör arbete utan kvitto 8 14+ 30+ En person som inte har arbets- eller uppehållstillstånd 4 5 11+ En flykting som får dagersättning 4 5 10+ En person som samtidigt får ersättning för arbetslöshet (A-kassa) En person som samtidigt får ersättning från försäkringskassan för sjukdom 4 4 5 3 3 3 En person som samtidigt får socialbidrag 3 3 3 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 Det är en mycket stor skillnad i acceptans mellan att anlita en nära släkting eller t.ex. en person som har A-kassa, sjukpenning eller socialbidrag. Av tabellen framgår att om man köpt och i synnerhet om man köpt för mer än 5 000 kronor desto mer acceptabelt anser man att det är att anlita en person för arbete. Detta gäller dock inte för personer som jobbar och samtidigt får ersättning från Försäkringskassa eller A-kassa eller får socialbidrag. En majoritet av de svarande anger i stället att det är helt oacceptabelt (=1 på den sjugradiga skalan) att anlita en sådan person för ett arbete. Därav torde slutsatsen kunna dras att en majoritet av medborgarna inte skulle invända mot insatser för att motverka kombinationen arbete och bidragsfusk. Detta gäller måhända inte de arbetslösa för bland dem är det inte fullt så många som anser att det är helt oacceptabelt att samtidigt få A-kassa (44 %) och samtidigt få socialbidrag (39 %). De här resultaten kan jämföras med resultat från undersökningar med snarlika frågor. Under år 2003 ställde FSI frågor till svenska folket om deras inställning till att människor arbetar. År 2004 gjorde FSI en ny mätning. Resultaten i nedanstående tabell är en sammanslagning av de två undersökningarna. Frågorna i denna undersökning skiljer sig i så måtto att frågorna är kopplade till den arbetandes försörjningsmöjlighet. 173
Tabell 12. Andelen som svarat bra respektive dåligt år 2003/2004 på frågor om arbete Att folk arbetar Att folk arbetar Vad tycker du om att.? Att folk arbetar även om de Att folk arbetar när de inte när de är kan få ett vanligt vid sidan om kan få ett vanligt sjukskrivna arbete sitt vanliga arbete arbete 1 Alltigenom dåligt 75 60 31 16 2 10 15 15 10 3 4 7 13 12 4 Varken bra eller dåligt 5 8 23 26 5 1 3 7 14 6 1 1 4 9 7 Alltigenom bra 1 1 3 9 Vet ej 4 4 5 5 1,79 2,1 3,14 4,02 N (Bastal) 2 503 2 511 2 514 2 506 Källa: FSI - Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, Release ur Kajsa 2005.05.24, v21 Det är en minoritet som anser att arbete är bra. Resultaten visar dock att det finns en större acceptans för att folk arbetar om de inte kan få ett vanligt arbete jämfört med om man arbetar samtidigt som man är sjukskriven. Men det finns fler faktorer att ta med i bedömningen om ett arbete är acceptabelt eller inte. Svartarbete i stor omfattning ogillas av de flesta vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell 13. Andelen i procent, som instämmer i påståenden om köp och jobb Påståenden: Det stör mig inte om andra köper Det stör mig inte om andra arbetar i liten omfattning Det stör mig inte om andra arbetar i stor omfattning Instämmer inte 29 23 57 4 Varken eller 26 26 16 Instämmer 43 50 26 Ej svar 2 1 1 Medelvärde 4,28 4,59 3,24 Källa: Demoskops panelundersökning 2005. Sjugradig skala med 4 som medelvärde Det är en relativt hög andel som på de tre frågorna svarar att de inte blir störda. Det behöver i och för sig inte innebära att de godkänner eller tycker att det är acceptabelt att folk arbetar, vilket följande tabell får anses visa: Tabell 14. Påstående: Det är OK att folk arbetar OK att folk arbetar? Alla 18-24 år 65-74 år Instämmer 12 21 9 3 Varken eller 20 23 11 Instämmer inte 56 45 59 Vet ej/ej svar 13 11 21 Källa: Skatteverkets undersökning, allmänheten 2004. Femgradig skala Tabellen visar att det bland yngre jämfört med äldre finns en större acceptans för att folk arbetar. 174
5 Alla andra gör det och andra bortförklaringar 5.1 Inledning Efterlevnaden av en lagstiftning är större när de reglerade känner en moralisk plikt att följa lagen. Om vi ser till inställningen till att köra bil onykter är det hela 93 procent som svarade att det är ett mycket allvarligt brott att köra onykter och 97 procent svarar att de inte skulle kunna tänka sig att göra det även om man visste att man inte skulle få någon påföljd. Korsell och Nilsson har tagit fram en handbok 3 med metoder för att förebygga fel och fusk inom det ekonomiska området. De konstaterar i avsnittet om normativ motivation att: 1. Lagstiftning och kontroll som uppfattas som rimlig och rättvis ökar laglydnaden 2. Bryter andra mot lagen är man mindre benägen att själv följa lagen. Vi har i föregående avsnitt berört att de som köpt och i synnerhet de som köpt för mer än 5 000 kronor per år i högre grad än andra tycker att det är en lindrig förseelse att köpa eller jobba och i större utsträckning anser att det är acceptabelt att anlita personer som extraknäcker och företagare som gör jobb utan kvitto. Den som begår en överträdelse av en norm vill gärna ha tillgång till rationaliseringar som rättfärdigar det egna handlandet i det här fallet sitt köp. Svartköparen kan tänka så här: Jag har ju ett rent faktiskt behov av att köpa för att lösa ett problem med mina begränsade ekonomiska resurser jag har inte råd att köpa det vitt. Att skatt inte betalas drabbar ingen enskild person det är ju mottagarens ansvar att sköta skatten. Alla andra köper ju, och för övrigt är det ju helt omöjligt att få tag i en hantverkare som vill göra det vitt. Svartarbete behövs för att hålla Sverige i gång. Låt oss se om rationaliseringarna stämmer med beteendet för dem som köper mycket där egenföretagarna är den enskilda grupp som relativt sett köper mest. För tre av påståendena kan viss ledning fås bland svaren på vissa frågor i Demoskoppanelen. 5.2 Jag har inte råd! Med stigande inkomst ökar konsumtionsmöjligheterna även av privata hushållstjänster. Detta gäller även köp av a tjänster. Av tabellen nedan framgår att de med högre inkomst i större utsträckning köper a tjänster. 3 Korsell L. E. o. Nilsson M. Att förebygga fel och fusk. Metoder för reglering och kontroll. Nordstedts Juridik 2003. 175
Tabell 15. Råd att köpa vitt och faktiskt köpt Inkomstintervall Alla -200 200-300 300-400 400- Påstående: Jag har råd att köpa vitt den hjälp jag behöver. Andel som instämmer 45 44 46 49 48 Fråga: Har du köpt något under det senaste året? Andel Ja-svar 32 26-35 39+ 37 Ju högre inkomst desto mer instämmer man i påståendet att man har råd att köpa vitt den hjälp man behöver. Men skillnaderna mellan inkomstgrupperna är överraskande små. Men i ett och samma inkomstintervall svarar de som köpt i väsentligt högre utsträckning att de inte har råd man rättfärdigar sitt handlande med att inkomsten inte räcker. Men skillnaderna minskar med stigande inkomst vilket är naturligt eftersom man rent faktiskt ju har råd till ökad konsumtion. Tabell 16. Jag har råd att köpa vitt den hjälp jag behöver. Andel (procent) som instämmer eller inte instämmer i påståendet i tre skilda inkomstintervall. Inkomstintervall 0 till 99 999 kr 200 000 till 299 999 kr 400 000 kr och mer Har råd att köpa vitt? Inte köpt Köpt < 5000 Köpt > 5000 Inte köpt Köpt < 5000 Köpt > 5000 Inte köpt Köpt < 5000 Köpt > 5000 Instämmer 42% 22% 29% 54% 27% 25% 62% 57% 56% Instämmer inte 34% 52% 71% 29% 45% 51% 19% 29% 22% Balansmått 7% -30% -43% 25% -17% -26% 44% 29% 34% Källa: Demoskops panelundersökning 2005. Sjugradig skala med 4 som medelvärde 5.3 Alla köper! Hur uppfattar svenska folket att andra beter sig när det gäller köp av a tjänster? Frågan är intressant. Om man tror att alla andra fuskar är enligt våra teorier risken stor att man själv vill fuska. Om man informerar om fuskets omfattning skulle fusket såldes öka om medborgarna tror att fusket är mindre än det rent faktiskt är. Och omvänt är fusket mindre än vad folk tror borde information om att fusket inte är så utbrett påverka folk att inte fuska själva. Tabell 17. Hur stor del av hushållen i Sverige tror du köper a tjänster under ett år? Andel av hushållen (procent) Alla Köpt Egenföretagare Köpt > 5 tkr -10 6 3-1- 0-10-25 25 17-11- 17 26-50 31 31+ 27 27 51-75 23 25 31+ 26 76-90 11 18+ 21+ 20+ 91-3 6+ 8+ 8+ Ej svar 1 0-1 0 Källa: Demoskops panelundersökning 2005 176
Bland dem som köpt för mer än 5 tkr under det senaste året är det hela 60 procent som tror att mer än hälften av alla hushåll köper a tjänster under ett år. Bland egenföretagarna är motsvarande andel 54 procent. Nämnas kan att för villaägare finns inga statistiskt säkra skillnader mot gruppen Alla svarande. En slutsats skulle alltså vara att medborgarna tror att fusket är mer utbrett än det faktiskt är vilket i sin tur gör att information om det faktiska förhållandet om teorierna stämmer skulle kunna minska fusket. 5.4 Svartarbete behövs för att hålla i Sverige gång! De som köpt har inte gjort det för att gynna Sverige som land. Men de som agerat på den a marknaden vill naturligtvis gärna för sig själva och andra motivera sitt handlande med att det i själva verket är bra på något sätt. Tabell 18. Svartarbete är nödvändigt för att hålla Sverige i gång, andel i procent. Svartarbete är nödvändigt.? Alla Köpt Köpt > 5 tkr Egenföretagare Instämmer inte 50 33 26 20 4 Varken eller 27 33+ 28 33 Instämmer 22 32 45 46 Ej svar 1 1 0 0 Medelvärde 3,17 3,86+ 4,20+ 4,55+ Källa: Demoskops panelundersökning 2005. Sjugradig skala med 4 som medelvärde En viktig fråga är i vad mån man med ökad kunskap om faktiska förhållanden kan få personerna att inse att deras rättfärdigande inte är baserat på fakta. 5.5 Makten och dess moral som bortförklaringsfaktor Om man kan lita på att andra betalar sina lagligen beslutade skatter, genererar denna tillit ett större förtroende för skattesystemet såväl som ett minskat intresse av att för egen del undandra skatt. Det framgår klart från undersökningen inte bara att svenska folket i stor utsträckning köper utan också att man har kunskap om andras köp och utförda arbete samt att man tillika överskattar utbredningen. Sammantaget är detta sådant som minskar förtroendet för skattesystemet. De fokusgruppsundersökningar som Demoskop gjort pekar på ytterligare en rationaliseringsfaktor nämligen en samhällelig moraluppluckring mygel, fallskärmar och astronomiska löner anses bli mer och mer utbrett. Det är personer som är ledande i samhället som har makten som man syftar på. Detta antas medföra att eventuella betänkligheter kring om det är rätt att köpa tjänster minskar. Vi har ovan redovisat att personer med befattningen högre chef i högre utsträckning än flertalet andra grupper i samhället köper a tjänster. Detta kan av andra också tas som ett tecken på en samhällelig moraluppluckring bland dem som har makt. Eller om man så vill denna grupp som ska leda andra föregår inte med gott exempel genom att avstå från att köpa tjänster. 177
År 1986 publicerade 4 professor Axel Hadenius resultaten från omfattande intervjuundersökningar mestadels timslånga besöksintervjuer om svenska folkets inställning till skatter och välfärd. Undersökningen hade en svarsfrekvens på över 80 procent och skedde med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Efter omfattande analyser av olika samband avslutades studien 5 med följande: This, finally, brings us back to the variable which is probably the most strategic in this connection: the lack of confidence in politicians and in particular the discontent with power. This characteristic is not only the most active as regards aversion to pay it also appears in an expansive direction on the expenditure side and thus gives expression to with regard to the explanatory strength a unique inconsistency. People alienated politically want increased collective welfare but feel no responsibility concerning the cost. Skatteverket har i en enkätundersökning till svenska folket frågar om vilka som är de främsta orsakerna till att folk fuskar med skatten. Tabell 19. Orsakerna till fusk - andel som instämmer i påståendena, procent Orsaken till att man fuskar med skatten för egen vinning är att: 2002 2004 Personer i framträdande ställning bryter mot samhällets normer 59 65+ Skatterna är för höga 60 62 Solidariteten med samhället är låg 49 51 Skatterna går till "fel" saker 42 46+ Man spekulerar - man vill "testa" om ett avdrag "går igenom" 42 41 Sanktionerna är otillräckliga 34 34 Skattereglerna är krångliga 37 31- Upptäcktsrisken är låg 33 31 Man tror att "alla andra" fuskar 31 31 Andra orsaker 9 10 Källa: Skatteverkets riksomfattande undersökningar bland allmänheten * = Instämmer (4+5) på en 5-gradig skala Som framgår av tabellen är det högst andel av de svarande som instämmer i påståendet: Personer i framträdande ställning bryter mot samhällets normer. Plus och minustecken i årtalskolumnen 2004 anger säkerställda skillnader mot undersökningen år 2002. 4 Hadenius A (1986) A Crises of the Welfare State. Opinions About Taxes and Public Expenditure in Sweden, Almqvist & Wiksell International Stockholm 1984 5 A.a. sid. 132 178
6 Köp av arbete och regelverket 6.1 Inledning Vi har tidigare berört vikten av att lagstiftningen uppfattas som rimlig och rättvis och om så är fallet ökar laglydnaden. Hur är det då med regelverket kring arbetet? I inkomstskattelagen finns mycket få undantag för arbeten som inte är skattepliktiga och skatteplikten inträder redan vid första kronan och det spelar ingen roll i vilken form ersättningen för utfört arbete lämnas även gentjänster ska beskattas. Enligt själva lagtexten är inte någon personkrets t.ex. familjemedlemmar undantagna. Personer i ett hushåll utför en mängd tjänster åt hushållet och man skulle då kunna hävda att fråga är om tjänstebyten som ska beskattas. Utan uttryckligt lagstöd undantas dock i praxis tjänster som utförs av personer inom det egna hushållet för hushållets räkning. Det betyder att området för skattefria tjänster och gentjänster åt familjemedlemmar utanför det egna hushållet, vänner och grannar i princip är stängt enligt gällande skattelagstiftning. Då den generella acceptansen för arbete kan betraktas som hög är det intressant att närmare granska vad man anser borde vara skattebefriat. Inom ramen för Demoskoppanelen har de svarande fått ta ställning till om de anser att tjänsterna i ett antal konkreta fall enligt deras uppfattning bör beskattas eller inte. Tabell 20. Andel (procent) som anser att ersättningen borde vara skattefri i ett antal typfall. Typfall: Alla INTE köpt Köpt Köpt >5 tkr En mormor passar sina barnbarn och får för arbetet under ett år 8000 kronor 93 91-97+ 100+ En son bygger om sina föräldrars sommarstuga och får för arbetet 25000 kronor 74 69-84+ 89+ En tekniker får 600 kronor av sin granne för att installera om en dator 81 78-89+ 90+ En sjukpensionär passar dagligen sin grannes hund och får 8000 kronor under ett år 80 77-87+ 89+ En servitör får 8000 kronor i dricks av gästerna under ett år 64 62 69+ 74+ En murare (inte egenföretagare) hjälper tre grannar att ta upp källarfönster och får 8000 kronor för arbetet 55 50-65+ 73+ En elektriker (inte egenföretagare) extraknäcker genom att installera elvärme i ett nybygge och får 8000 kronor för arbetet 39 34-49+ 56+ En byggmästare (egenföretagare) byter fönster åt en granne och får 8000 kronor för arbetet 32 29-40+ 55+ En byggmästare, en snickare och en murare bygger tillsammans tre hus. Husen ska användas som egen bostad åt deras familjer. Värdet av arbetsinsatsen på varje hus är 1 miljon kronor. 35 32 40+ 49+ Källa: Demoskops panelundersökning 2005 179
Avgörande för synen på skattefrihet är inte bara vem som anlitas utan även hur stora belopp som är aktuella. Nästa samtliga (93%) anser att en mormor som passar sina barnbarn och för det får 8 000 kronor under ett år inte ska betala någon skatt för detta. Det är också en klar majoritet som anser att skatt inte ska betalas av: en tekniker som får 600 kronor för att installera en dator en sjukpensionär som får 8 000 kronor under ett år för hundpassning en son som bygger om föräldrarnas sommarstuga och får 25 000 kronor en servitör som får 8 000 kronor i dricks under ett år När det gäller en murare som hjälper grannar att ta upp ett källarfönster och får 8 000 kronor för detta går uppfattningarna dock isär. Ungefär hälften anser att det borde vara skattefritt, men det är nästan lika många som anser att det borde beskattas. Tjänster som en majoritet anser borde beskattas är: En elektriker som extraknäcker genom att installera elvärme i ett nybygge och för det får 8 000 kronor En byggmästare, en snickare och en murare som tillsammans bygger tre hus för eget bruk En byggmästare som byter fönster åt en granne och får 8 000 kronor för detta Det är dock relativt många som anser att även dessa tjänster borde vara skattefria. Det kan alltså konstateras att det generellt finns en stor grad av acceptans för byte av tjänster och för att arbete som utförs för begränsade kostnader inte ska beskattas. Det är också intressant att konstatera att relationen mellan den som utför arbetet och den som betalar spelar roll för bedömningen av beskattningen jfr mormor, granne, son med servitör, murare, elektriker. Det finns också en skillnad mellan en person som extraknäcker, och en som är företagare, där man i klart större utsträckning anser att företagaren ska betala skatt för sitt arbete. De som tillägnat sig erfarenheten att köpa anser i högre grad än andra att tjänsterna inte borde beskattas. Vi kan alltså konstatera att lagstiftningen inte uppfattas som rimlig och rättvis när det gäller beskattningen av arbete som utförs åt familjemedlemmar utanför det egna hushållet och avser mindre belopp. Detta gör att överträdelser av skattelagstiftningen är vanlig och den mormor som skulle deklarera ersättningen för barnpassningen av sina barnbarn skulle nog uppfattas som dum. Demoskop menar att i synen på arbete finns för närvarande en klar obalans mellan det allmänna rättsmedvetandet och skattelagstiftningen. De exempel där det finns en stor samstämmighet hos befolkningen om att arbetet inte bör beskattas bidrar sannolikt till att det generella fördömandet av arbete som fenomen inte är tydligare. För att förändra attityderna och beteendet menar Demoskop att en granskning bör göras av reglerna avseende beloppsgränser och sammanhang. Vissa mindre omfattande och hushållsnära tjänster bör sannolikt skattebefrias. Sådana åtgärder skulle också tydliggöra gränsen mellan det som av allmänheten betraktas som brottsligt och det som ses som en del av vardagen. 180
7 Köp av arbete och den egna moralen 7.1 Grupper med olika förhållningssätt till arbete Demoskop har i en statistisk analys grupperat de svarande utifrån förhållningssätt och faktiskt agerande avseende köp av a tjänster. I avsikt att underlätta den vidare beskrivningen av dessa fyra grupper har man gett var och en av dem en beteckning: Människor som köpt under det senaste året och inte känner något moraliskt motstånd mot a tjänster Svartköparkärnan Människor som köpt under det senaste året men som känner ett moraliskt motstånd mot att köpa Samvetsköparna Människor som inte köpt under det senaste året men som inte känner något moraliskt motstånd mot att köpa Potentiella köpare Människor som inte köpt under det senaste året och som känner ett moraliskt motstånd mot a tjänster Samhällsbärarna Sammanfattningsvis pekar den kartläggning som gjorts av attityderna till köp på dels en utbredd acceptans av köp dels på spänningar mellan olika grupper. De som inte köper och känner moraliskt motstånd mot köp har en övervikt av resurssvaga personer medan de som köpt har en övervikt av personer som är mer resursstarka. 181
Diagram 21. Grupper med olika förhållningssätt till arbete Köpt ; känner inget moraliskt motstånd Inte köpt, känner moraliskt motstånd 39% 21% "Potentiella köpare" "Samhällsbärarna" "Svartköparkärnan" "Samvetsköparna" 11% Köpt ; men känner moraliskt motstånd 29% Inte köpt ; men känner inget moraliskt motstånd Den största enskilda gruppen (39 %) är de som fått etiketten Samhällsbärarna och den består av människor som inte köpt under det senaste året och som känner ett moraliskt motstånd mot att köpa. Övriga tre kategorier (sammanlagt 61 %) år öppna för att köpa i tanke eller i handling. Svartköparkärnan dvs. de som faktiskt köpt under det senaste året och som inte känner något moraliskt motstånd mot köp utgör 21 procent. Bland personer som köpt finns alla samhällsskikt, åldrar och politiska uppfattningar representerade. Utifrån den indelning Demoskop gjort finns vissa skillnader mellan de olika grupperna. De fyra grupperna utgår stora, breda kategorier och genomsnittligt är de ungefär i samma ålder vilket gör att skillnaderna är begränsade och de skillnader som kan noteras torde vara hänförliga till könsmässiga obalanser men kanske framförallt till politiska där de som köpt a tjänster i större utsträckning har borgerliga värderingar och är samhällskritiska. Om vi först ser till grupperna som faktiskt köpt noteras att i Svartköparkärnan är egenföretagarna klart överrepresenterade och en viss överrepresentation finns för anställda i privat sektor. I övrigt kännetecknas de som köper dvs. de som tillhör Svartköparkärnan och Samvetsköparna av att de i något större utsträckning utgörs av män, är gifta, har större familj, äger villa eller radhus, är i yrkesaktiv ålder, har högre utbildning och inkomst och borgerliga värderingar. I Svartköparkärnan är Skåne överrepresenterat medan Norrland är överrepresenterat bland Samvetsköparna. 182
Bland dem som inte köpt noteras för Samhällsbärarna att de i större utsträckning utgörs av lågavlönade, lågutbildade, kvinnor, ensamhushåll, är studerande eller pensionärer och har socialistiska värderingar. Bland de potentiella köparna är yngre personer och de med gymnasieutbildning överrepresenterade. Samhällsbärarna har således en övervikt av personer som inte har råd att köpa, har mindre behov av att köpa (färre boende i villa) och för dessa personer innebär det således ingen uppoffring att ha hög moral när det gäller köp. 7.2 Samhällsargument för svaga Uppfattningarna om arbete är många och varierande. I huvudsak är dock de flesta överens om att arbete gör att staten förlorar skatteintäkter. Det finns också en hög grad av acceptans för att vita löner är tryggare än a och att arbetet medför att de som är ärliga får betala mer i skatt. En mycket klar majoritet anser också att arbete gör att seriösa företag slås ut och att arbete är ett allvarligt samhällsproblem. På ett samhällsmässigt plan kan således sägas att människor i stor utsträckning tar avstånd från arbete. Trots detta störs människor i relativt begränsad utsträckning av att andra arbetar i liten utsträckning. Om det blir i stor utsträckning blir fördömandet avsevärt mer omfattande. Av naturliga skäl finns också tydliga skillnader i attityderna till arbete mellan de som köpt a tjänster under det senaste året och allmänheten i stort. De som köpt tonar ner samhällsskadan och det moraliska problemet och man anser i större utsträckning att arbete behövs för att hålla Sverige igång. I avsikt att närmare förstå vad som driver respektive förhindrar köp av a tjänster har Demoskop granskat styrkan och bredden i olika argument för och emot a tjänster. I detta sammanhang beskrivs bredden i argumentet utifrån den generella benägenheten att instämma i det medan styrkan i argumentet bestäms utifrån den statistsikt härledda drivkraft den har på benägenheten att köpa. Härledningen görs genom en korrelationsanalys. Samtidigt som Demoskop granskar attitydmässiga aspekter av köp påpekas att det är viktigt att komma ihåg att behov i kombination med tillgänglighet förefaller väl så viktiga för beslutet om att köpa eller vitt. Att villaägare i betydligt större utsträckning än andra köper a tjänster handlar till stor del om att man har ett behov av tjänster där arbete är vanligt förekommande. Det är förstås också möjligt att attityden delvis blir en konsekvens av agerandet, d v s de som köper anser i efterhand att det är acceptabelt. Det är få aspekter som kan sägas utgöra såväl breda som starka argument mot att köpa. Snarare förefaller sambandet vara så att breda argument inte är särskilt starka och vice versa. Detta är i sammanhanget inte någon självklarhet. Starka men smala argument mot att köpa är: Skulle känna dåligt samvete att man skulle Det är omoraliskt att köpa/sälja tjänster 183
Argument som är svagare men mer utbredda är: Svartarbete medför att de som är ärliga får betala mer i skatt Svartarbete gör att seriösa företag slås ut Svartarbete är ett allvarligt samhällsproblem Särskilt utbredda men svaga argument är: Svartarbete gör att staten förlorar skatteinkomster Vita tjänster är tryggare än a Diagram 22. Korrelationsanalys hinder för arbete Svartarbete gör att staten förlorar skatteinkomster Vita tjänster är tryggare än a Svartarbete medför att de som är ärliga får betala mer i skatt Svartarbete gör att seriösa företag slås ut Svartarbete är ett allvarligt samhällsproblem Det stör mig om andra arbetar i stor omfattning Jag har råd att köpa vitt den hjälp jag behöver Det är omoraliskt att sälja tjänster Det är omoraliskt att köpa tjänster Skulle tycka det var skillnad mot andra köp Det stör mig om andra köper Ha dåligt samvete Det stör mig om andra arbetar i liten omfattning 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Andel som instämmer i påståendet 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 Korrelation med trolighet att INTE köpa När det gäller argument för att köpa tjänster så är dessa sannolikt avsevärt färre, men i grunden mer enkla att förstå. De argument som i undersökningen skulle kunna vara drivkrafter för köp är att göra en bra affär och att arbete är nödvändigt för att hålla Sverige igång. Ett utbrett och starkt argument för arbete är: Skulle känna mig nöjd över en bra affär Ett mindre utbrett men starkt argument är: Svartarbete är nödvändigt för att hålla Sverige igång Det finns anledning att tro att det förstnämnda argumentet är det helt dominerande, d v s möjligheten att göra en bra affär, att betala mindre är kärnan för arbete. De som anser att arbete är nödvändigt för att hålla Sverige igång, väljer sannolikt inte att köpa för att man tror att det gynnar samhället. Detta argument ska nog snarare ses som ett uttryck för en hög grad av acceptans för fenomenet arbete. 184
Den skriftliga rapporten från Demoskop återges nedan: 185
Bilaga: Dem 186