DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2013 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Följande beskrivning av de insatser, som ska stödjas inom ramen för det årliga programmet 2013, är bara en uppskattning eftersom projekten för att genomföra insatserna ännu inte har valts. Programmets slutgiltiga innehåll beror på antalet inlämnade projektförslag och deras kvalitet. Respektive insatser kan innefatta flera enskilda projekt. Det övergripande målet är att finansiera projekt som främjar bredare partnerskap, nätverksbildning och samarbete mellan aktörerna, till exempel medborgarorganisationer och myndigheter. Projekten ska aktivt söka metoder för att bygga upp nätverk, utbyta erfarenheter och etablera samarbete med andra aktörer (kommuner, medborgarorganisationer, myndigheter, sammanslutningar). Projekt som främjar flyktingars och/eller flyktingorganisationers delaktighet och möjligheter att ta makten över sin egen situation betraktas som viktiga i alla prioriteringar, särskilt i integrationsprojekten. Man bör även säkerställa att de nya arbetsmetoderna och insatserna blir permanent praxis och permanenta lösningar i asylprocessen och flyktingarbetet. Tidigare erfarenheter och befintliga metoder bör utnyttjas för att metoderna för att genomföra projekten ska bli bättre, speciellt vid utbildning och sysselsättning av flyktingar. Det årliga programmet 2013 följer de definierade ramarna som anges i det fleråriga programmet 2008-2013. I det årliga programmet 2013 fortsätter man delvis verksamheten som inleddes under de årliga programmen 2011-2012. Regeringen har som målsättning att behandlingen av asylansökningar ska ske i snabbare takt. Detta strävar man efter att uppnå genom att se till att det finns tillräckligt med personal, genom att förstärka samarbetet samt genom att börja använda en samarbetsmodell, i vilken flera olika myndighetssektorer såsom Migrationsverket, Polisen och Gränsbevakningsväsendet ingår. De kostnader som mottagningen av asylsökande föranleder anpassas i förhållande till antalet asylsökande och de förkortade behandlingstiderna. Enligt regeringsprogrammet riktas uppmärksamhet främst på mindreåriga asylsökande: det är förbjudet att ta mindreåriga asylsökande i förvar. Dessutom konstateras det i programmet att alla barn som omfattas av mottagningssystemet har rätt till skolgång. Att hitta kommunplatser för kvotflyktingar och asylsökande som har fått uppehållstillstånd har varit utmanande, och kommuner som vill erbjuda kommunplatser har varit få. Statens kompensation till kommunerna har höjts och pilotprojekt har satts igång för att främja placeringen av flyktingar i kommuner. Ett av projekten har särskilt inriktats på kvotflyktingar, som hör till utsatta grupper. Enligt regeringsprogrammet kommer man att göra upp ett samarbetsavtal mellan staten och kommunerna, genom vilket man strävar efter att uppnå en kontrollerad och systematisk placering i kommunerna av flyktingar och asylsökande som erhållit ett positivt beslut. För att stödja den sporrande samarbetsmodellen utformas under regeringsperioden en plan för en stegvis höjning av ersättningen till kommunerna så att den motsvarar kostnadsutvecklingen. 1
Den nya integrationslagen och lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (lagen om mottagande) trädde i kraft den 1 september 2011. I verkställandet av integrationslagen betonas särskilt vägledning och rådgivning av invandrare i integrationens inledande skede samt att man gör upp individuella integrationsplaner. Lagen förutsätter även att kommunerna gör upp integrationsprogram och den betonar ett avtalsbaserat förhandlingssystem mellan ELY-centralen och kommunen. Därigenom skapas förutsättningar för att utveckla integrationssystemet på den lokala nivån och utöka möjligheterna för mottagande av personer som får internationellt skydd. Integrationen av invandrare och mottagandet av personer som får internationellt skydd förutsätter dessutom en förbättring av personalens kunnande och yrkesskicklighet inte bara inom migrationstjänsterna, utan även inom alla sektorer inom basservicen, i skolor, inom social- och hälsovården och inom fritidssektorn. Genom lagen om mottagande klargörs regleringen av mottagandet och ett förenhetligande av tjänsterna vid mottagande främjas. INSATSER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 1 Insats 1 (Mottagnings- och asylförfaranden): Utbilda myndigheter och andra aktörer som arbetar med asylsökande Insatsens mål och tillämpningsområde: Myndigheter och andra som betjänar asylsökande (bl.a. rättsbiträden, företrädare för underåriga som saknar vårdnadshavare, tolkar, flyktingförläggningarnas personal) ska få utbildning dels i asyl- och flyktinglagstiftningen, dels i principerna och metoderna i EUlagstiftningen och konkreta problem i mottagnings- och asylförfarandena. Dessutom kommer man att sammanställa utbildningsmaterial. Kompetensen hos olika yrkeskategorier bl.a. i bedömning av aktuella frågor när det gäller fördelarna för barn förbättras i samarbete med experter på barnskyddsfrågor. Man utvecklar verksamheten för företrädare för minderåriga genom att till exempel ge handledning och fortbildning samt erbjuda stödverksamhet. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, särskilt asylmyndigheterna, bland andra inrikesministeriet, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, flyktingförläggningar, minoritetsombudsmannen, rättshjälpsbyråerna, kommuner, utbildningsinstitutioner samt medborgarorganisationer som erbjuder flyktingar stöd och rådgivning, särskilt organisationer som specialiserat sig på barns välfärd, och privata aktörer, till exempel konsulter (som arbetar på en ideell basis). Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Utbildningsprogram, utbildningsmodeller, läroplaner och utbildningsmaterial har tagits fram för myndigheter och andra som är engagerade i asylprocessen. Utbildningsprogrammen och - modellerna har använts som grund för kurser och seminarier. Eftersom endast ett fåtal projekt beräknas kunna genomföras inom ramen för denna insats kommer runt 1-3 organiserade utbildningsprogram och modeller att tas fram. 2
Man har utvecklat metoder och mallar som rör förbättring av kompetensen hos och rekryteringen av företrädare för minderåriga som saknar vårdnadshavare och säkerställandet av deras arbetshälsa för, samtidigt som man har sammanställt mallar och metoder för samarbetet mellan myndigheter och experter på barnskyddsfrågor. Man har utvecklat utbildningsprogram och samarbetsmodeller för anställda, företrädare samt personal inom hälso- och mentalvården. Eftersom de förväntade stödmottagarna inom denna insats är mottagningsenheter kommer personalen som avses att uppgå till några hundra personer. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över utbildningar som har ordnats och antalet deltagare samt hur mycket utbildningsmaterial som sammanställts. Det förs också statistik över utbildningsmaterialens mottagare. Vid behov används också feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att asylmyndigheternas beredskap förbättras genom att de stärker sina kunskaper om asyl- och flyktinglagstiftningen med hjälp av utbildningsprogram. Man utvecklar olika yrkesgruppers sakkunnighet. Yrkeskunnigheten bland företrädare för minderåriga asylsökande förbättras. Asylsökandenas behov ska identifieras ännu bättre, och kunskap rörande behoven förbättras hos dem som arbetar med asylsökande. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på syftet, innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande insatser som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram (om tillämpligt): Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent 3
Insats 2 (Mottagnings- och asylförfaranden): Insatser genom vilka man förbättrar förhållandena vid mottagande av utsatta flyktingar och asylsökande och identifieringen av deras speciella behov Syftet med denna insats är att identifiera och ta hänsyn till de särskilda behoven hos utsatta flyktingar och asylsökande som kvinnor, funktionshindrade, personer som lider av psykiska problem, offer för människohandel, analfabeter eller ensamkommande barn och att förbättra mottagningsförhållandena. Tjänster för asylsökande som utsatts för trauma kommer att utvecklas och dessa omfattar till exempel olika former av psykologisk vård och psykologiskt stöd samt stödverksamhet. Anställda på flyktingförläggningar och andra personer som arbetar med asylsökande (däribland juridiska ombud, företrädare för ensamkommande barn och tolkar) kommer att utbildas för att identifiera de särskilda behoven hos utsatta asylsökande och för att professionellt möta de särskilda behoven hos de ovan nämnda grupperna. Strukturerna och metoderna för mottagningstjänster kommer att utvecklas och samarbetet mellan aktörerna att utökas. Aktiviteterna i projektet kan innebära organisering av undervisning och utbildning, främjande av vård och hälsa, framtagande av information, olika former av psykologiskt omhändertagande och stöd, sociala välfärdsaktiviteter, juridisk rådgivning, tolkningstjänster, forskning för att klargöra ett fenomen eller andra aktiviteter för att förbättra mottagningsförhållandena för utsatta asylsökande. Ett annat syfte är att stödja utsatta flyktingar (personer som avses i artikel 6 punkt 1, b och e) i beslutet om inrättande av fonden) genom att skapa och testa olika servicestrukturer och modeller i kommunerna samtidigt som man tar hänsyn till de möjligheter som finns i distrikten, servicestrukturerna och modellerna samt att man beaktar de möjligheter som finns på kommunnivå. Åtgärder kommer att vidtas för att utveckla och organisera tjänster som rör hälsa, psykisk hälsa och rehabilitering samt psykosociala tjänster och för att utbilda personal som arbetar i de ovan nämnda sektorerna i kommunerna. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, särskilt asylmyndigheterna, bland andra inrikesministeriet, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, flyktingförläggningar, minoritetsombudsmannen, kommuner, utbildningsinstitutioner samt medborgarorganisationer som erbjuder flyktingar stöd och rådgivning och privata aktörer, till exempel konsulter (som arbetar på en ideell basis). Integrationsmyndigheter, till exempel arbets- och näringsministeriet, utbildningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, Finlands utbildningsstyrelse, kommunernas socialvård, hälso- och sjukvård, specialiserad hälsovård, utbildnings- och ungdomsverksamhet samt centra för ekonomisk utveckling, transport och miljö, arbetsförmedlingar, icke-statliga organisationer som arbetar med flyktingar, invandrarorganisationer och läroinrättningar. 4
Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Specialtjänster, såsom olika former av psykologisk vård och psykologiskt stöd samt stödgruppsaktiviteter och utbildning har införts för utsatta asylsökande. Nya specialtjänster eller stödmetoder har utvecklats och testats. Eftersom det uppskattade antalet projekt inom ramen för denna insats kommer att vara runt tio motsvarar det förväntade antalet utvecklade tjänster och metoder detta antal. När antalet asylsökande i Finland är några tusen per år uppgår dessa aktiviteter till cirka ettusen. Informationsmaterial om mottagningsförhållanden, asylförfarandet och tillgängliga tjänster, som juridiska ombud och tolkning kommer att förberedas för asylsökande. Materialet kommer att finnas tillgängligt i olika former, inklusive broschyrer samt DVD- och CD-skivor. Asylsökandes möjligheter att få information, särskilt juridisk rådgivning och tolkning, kommer att förbättras. Dessutom kommer man att förbättra asylsökandes kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter under asylförarandet genom olika informationsåtgärder som nämnts tidigare samt genom utbildning. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik som kommer att utarbetas över utbildningsprogram som organiseras för t.ex. juridiska ombud, företrädare för ensamkommande barn och tolkar och antalet deltagare däri, samt den mängd utbildningsmaterial som framställs. Statistik kommer även att sammanställas över antalet personer som deltar i dessa aktiviteter. I samband med dessa aktiviteter används även feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar där så är lämpligt. Som resultatindikatorer förväntas det att de speciella behoven hos utsatta asylsökande identifieras och beaktas bättre än tidigare och att det kommer att vara möjligt att hjälpa dem mer effektivt. Kunskap om särskilda behov kommer att förbättras bland anställda som arbetar med asylsökande, och utsatta asylsökandes tillgång till specialtjänster kommer att påskyndas. Kommunerna har infört mottagningsmodeller för utsatta flyktingar så att deras integration kan påbörjas genom att man samordnar arbete och utbildning. Utbildningsvägar och utbildningsmodeller, kursplaner och utbildningsmaterial har tagits fram för olika typer av elever. Flyktingar som har anlänt till landet tidigare och redan är integrerade ingår i integrationsarbetet som rådgivare och stödpersoner. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på syftet, innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande insatser som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram (om tillämpligt): Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som 5
medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent Insats 3 (Integration): Åtgärder för att främja placeringen av flyktingar i kommunerna Insatsens mål och tillämpningsområde: Insatsens mål är att stödja de personer som avses i artikel 6 (punkterna a, b och e) i den grundläggande rättsakten av ERF genom att skapa och testa olika tjänstestrukturer och - modeller i kommunerna och att samtidigt beakta också de möjligheter som står till buds regionalt. Åtgärder vidtas för att utveckla och ordna hälsovårds-, mentalvårds- och rehabiliteringstjänster samt psykosociala tjänster och för att utbilda personal som arbetar inom de ovan nämnda branscherna i kommunerna. Sådana åtgärder vidtas också med vilka man vill inverka på attityder både regionalt och lokalt, för att snabbare och lättare kunna placera flyktingar i kommunerna. De kundserviceanställda ska få bättre kunskaper om flyktingars behov och därmed bättre kapacitet att tillgodose behoven. Samtidigt ska personalen få större kunskaper om förhållandena och sederna i de olika ursprungsländerna samt lära sig att tillämpa dessa kunskaper i kundtjänstarbetet i Finland. Flyktingar som redan bor i Finland och är integrerade och medborgarorganisationerna ska få hjälp med att förbättra sina kunskaper och sin stödverksamhet, för att detta sedan ska kunna utnyttjas i arbetet för att integrera flyktingar som nyligen anlänt. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, såsom ministerier (till exempel inrikes-, undervisnings- och social- och hälsovårdsministeriet, utbildningsstyrelsen), kommunernas social-, hälsovårds-, ungdoms- och undervisningsmyndigheter, myndigheter som ansvarar för specialiserad sjukvård, ELY-centraler, TE-byråer, medborgarorganisationer som arbetar med flyktingar, invandrarorganisationer och utbildningsinstitutioner. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Placeringen i kommunerna har påskyndats och underlättats till exempel genom att förbättra de tjänster som utvecklats och ordnats för målgruppen. Nya tjänstestrukturer och -modeller har utvecklats och kommunernas anställda har fått stöd för att förbättra yrkesskickligheten när det gäller att bemöta och hantera kunder som hör till målgruppen. Man har utvecklat undervisningsmaterial för personer som arbetar med integrationsuppgifter samt material för att stödja integrationen av flyktingar. Det uppskattade antalet projekt inom ramen för denna insats kommer att vara 2-4 och genomförarna kommer att vara kommuner som riktar in sig på 6
merparten av aktiviteterna för sina anställda. Det förväntade antalet anställda som berörs uppgår till ett par hundra. I kommunerna har man infört mottagningsmodeller för flyktingar så att de ska kunna börja integreras genom samordning av arbete och utbildning. Vidare har man gjort upp utbildningsvägar och -modeller, läroplaner och undervisningsmaterial för olika kategorier av deltagare. Flyktingar som anlänt till landet tidigare och som redan har integrerats inkluderas i integrationsarbetet som handledare och stödpersoner. Som kvantifierbara indikatorer används statistik över hur många modeller för stöd, egenmakt och mottagning, särskilda insatser samt utbildnings- och undervisningsmaterial det finns. Det förs också statistik över antalet personer som deltar i dessa åtgärder. Vid behov används också feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att anställda vid kommunala och andra myndigheter ska få bättre insikt i flyktingarnas behov samt bättre kapacitet att tillgodose dessa behov med rätta åtgärder. Kommunernas förmåga att placera flyktingar har förbättrats. Fler ska få skräddarsydd integrationsutbildning som är anpassad efter mottagarnas behov och kunskaper. Myndigheterna och medborgarorganisationerna ska samarbeta bättre och man ska i högre grad utnyttja kompetensen hos redan integrerade flyktingar och deras föreningar samt deras stödverksamhet i integrationsarbetet. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande insatser som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram (om tillämpligt): Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent 7
INSATSER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 2 Insats 4 (Åtgärder för att förbättra kapaciteten att utveckla, följa upp och bedöma medlemsstaternas asylpolitik): Förbättra standarden på asylförfarandet genom att utveckla kvaliteten på asylsystemet, databaser och liknande metoder och verktyg Insatsens mål och tillämpningsområde:. Det gemensamma europeiska asylsystemet kommer att främjas genom nationella utvecklingsåtgärder och rapporter samt genom att man ger förslag på sätt att förbättra asylförfarandet både på nationell nivå och EU-nivå. Syftet är att skapa ett system som garanterar en hög skyddsnivå för personer som behöver internationellt skydd på samma villkor i alla medlemsstater, samt en rättvis och effektiv behandling eller möjlighet till rättslig prövning i fall där ett behov av skydd inte förekommer. Rättspraxisdatabaser på nationell nivå och inom EU, landspecifika databaser och andra databaser om internationellt skydd ska sammanställas. Dessutom ska nödvändiga verktyg för att skapa databaserna utvecklas. Vidare utvecklas metoder, tekniker, informationssystem och databaser på nationell nivå och inom EU för verifiering av asylsökandes identitet. Dessutom utvecklas samarbete mellan en rad aktörer. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt samarbetet med Europeiska stödkontoret för asylfrågor och andra gemenskapsorgan, särskilt när det gäller utvecklingen av integrationsprocessen i den nationella databasen över ursprungsland i COI-portalen. Bland annat kommer asylförfarandet att påskyndas genom att man förbättrar samarbetet mellan de olika myndigheter som deltar i asylförfarandet. Samarbetet mellan finska Migrationsverket och viktiga nationella och internationella (beträffande medlemsstaterna) intressenter kommer att intensifieras genom utbyte av information och utbildning av de anställda. Förväntade stödmottagare: Nationella offentliga myndigheter som inrikesministeriet, det finska Migrationsverket, gränsbevakningsväsendet och polisen. Motivering avseende projekt som genomförs av ansvarig myndighet som agerar enligt metoden med ett verkställande organ Aktiviteterna inom ramen för denna insats kommer att genomföras som projekt som utförs av myndigheter i en monopolställning enligt metoden med ett verkställande organ för att rikta medlen. De förväntade förmånstagarna är det finska Migrationsverket och arbets- och näringsministeriet som har monopolställning i frågor som rör mottagandet och vidarebosättningen av flyktingar i kommunerna. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: 8
För att förbättra standarden och hastigheten på asylförfarandet så att de myndigheter som ansvarar för handläggning av ansökningar om asyl kan fatta beslut om dessa effektivt, på ett sådant sätt att deras rättssäkerhet åtminstone förblir densamma. Detta kan åstadkommas genom att man kommer med förslag på hur Dublinförfarandet kan utvecklas, genom att utvidga Eurodacsystemet och genom att förbättra samarbetet mellan myndigheterna i medlemsstaterna. Integration av Eurodacsystemet med det nationella elektroniska fallhanteringssystemet för immigrationsärenden (UMA) planeras och kommer att genomföras. Kvaliteten på och effektiviteten i asylförfarandet kommer att förbättras genom verksamhetsutveckling (benchmarking baserad på Lean-metoden). Den förväntade processuella utvecklingen kommer att påverka hela personalen på det finska Migrationsverket (antalet är några hundra). Fortbildning och vägledande stöd som ges till tjänstemän som hanterar asylansökningar kommer att förbättras. Handläggningstiden förkortas, besluten kommer att vara av en hög standard och förbli oförändrade i appellationsdomstolar, och databaser samt metoder för analys och statistik kommer att bli tillgängliga. Utvecklingen och användningen av metoder och tekniker samt informationssystem och databaser som behövs för att identifiera asylsökande har påbörjats. Potentialen för att införa språkliga analyser och åldersbestämning har undersökts. Forskningsprojekt och informationssystemutvecklingsprojekt som rör ämnet har inletts. Utbildningsprogram och evenemang har organiserats för myndigheterna, anställda på flyktingförläggningar och andra berörda parter i asylförfarandet (juridiska ombud, företrädare för ensamkommande barn, tolkar). Som ett resultat av detta kommer deras färdigheter i att använda informationssystemen och databaserna för att stödja deras arbete att förbättras. De förväntade kvantifierade indikatorerna som ska användas kommer att bli en sammanställning av statistik över antalet aktiviteter (t.ex. utbildning för handläggare av asylfrågor, rapporter och andra informationsåtgärder) som planerats och personer som deltar i dem. I samband med dessa aktiviteter används även feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar där det är lämpligt. Statistik kommer även att sammanställas över de förväntade förkortade handläggningstiderna, antalet beslut som fattats och i vilken utsträckning besluten förblir oförändrade i appellationsdomstolar. Som resultatindikatorer förväntas det att konkreta förslag på sätt att förbättra asylförfarandet både på nationell nivå och EU-nivå presenteras och att samarbetet mellan medlemsstaterna i dessa frågor ökas. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i väsentlig grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Uppmaningen till intresseanmälan kommer att anordnas i samband med den ordinarie förslagsinfordran. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram, om tillämpligt: 9
Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent INSATSER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 3 År 2013 inkluderar kvoten 200 afghanska flyktar från Iran, 150 sudanesiska flyktingar från Egypten, 150 kongolesiska flyktingar från södra Afrika, 150 irakier, iranier, afghaner och somalier från Turkiet samt 100 akuta fall. Insats 5 (Vidarebosättning): Satsningar på vidarebosättning på nationell nivå Insatsens mål och tillämpningsområde: Några av aktiviteterna inom ramen för denna insats kommer att genomföras som projekt som utförs av myndigheter i en monopolställning enligt metoden med ett verkställande organ för att rikta medlen. En del av finansieringen kommer att fördelas via den tilldelande myndigheten. Totalt 83,3 % av insatsens finansiering kommer att beviljas genom metoden med ett verkställande organ och 16,7 % av finansieringen av insatsen enligt metoden med tilldelande myndighet. Förfaranden för vidarebosättning ska utvecklas. Tjänstemän inom lokal- och regionförvaltning samt berörda aktörer i organisationer utbildas och samarbetet dem emellan förbättras. Målet är att bygga upp uppdaterade och högkvalitativa åtgärder för vidarebosättning för att man smidigt ska kunna bemöta dels förändringar i internationella flyktingsituationer och dels enskilda flyktingars behov. I utbildningarna strävar man efter att ge en så praktisk bild som möjligt av de olika skedena i mottagningen av kvotflyktingar. Förutom politisk bakgrund, den lagliga ramen och ekonomiska frågor i samband med vidarebosättning kan seminarierna även innehålla studiebesök hos t.ex. kommunernas socialbyråer, arbetskraftsbyråer, läroanstalter eller medborgarorganisationer som arbetar med uppgifter som främjar första skedet av integrationen av kvotflyktingar. Tjänstemän inom lokal- och regionförvaltningen kan delta i uttagningsresor som observatörer så att de kan bekanta sig med det praktiska arbetet. Observatörerna sätter sig in i förberedelsen av uttagningsresan, den lagliga ramen för uttagningen av kvotflyktingar, hur flyktingkvoten inriktas och kriterierna för val av flyktingar. De bekantar sig också med vilka roller och ansvar de tjänstemän som deltar i resan har. Det är viktigt i den kulturella orienteringen av kvotflyktingar att stödja integration som ett kontinuum, från 10
tillhandahållandet av information i det första asyllandet till den första etappen av kulturell orientering i kommunen. Projekt som leder till att myndighetsförfaranden kontinuerligt förbättras och förtydligas på ett sådant sätt att samarbete mellan myndigheter för omlokalisering av flyktingar till kommunerna sker utan onödiga avbrott kommer att finansieras enligt metoden med ett verkställande organ. Dessutom kommer de generella förutsättningarna för kommuner att ta emot omlokaliserade flyktingar att förbättras och kompetensen hos de kommunala myndigheterna att stärkas. Man kommer att sträva efter att nå målen genom att anordna nationella och regionala informationsevenemang/informationskampanjer om mottagande av flyktingar i synnerhet för kommunala beslutsfattare, samt genom utbildningsevenemang om praktiska åtgärder för organisering av första mottagandet och kostnadsersättningar för att utveckla kompetensen hos kommunala myndigheter. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, såsom inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, det finska Migrationsverket, kommunernas hälso- och sjukvård, specialiserad hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildningstjänster samt centra för ekonomisk utveckling, transport och miljö. Motivering avseende projekt som genomförs av ansvarig myndighet som agerar enligt metoden med ett verkställande organ Aktiviteterna inom ramen för denna insats kommer att genomföras som projekt som utförs av myndigheter i en monopolställning enligt metoden med ett verkställande organ. Den förväntade förmånstagaren inom ramen för denna insats är arbets- och näringsministeriet som har nationellt mandat i frågor som rör vidarebosättning. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Det har tagits fram informationssystem, metoder och utbildningsprogram, samt samarbetsmodeller och -planer för att förbättra rutiner i samband med vidarebosättning på den nationella nivån. För tjänstemän inom lokal- och regionförvaltningen har det ordnats utbildningstillfällen och studiebesök i anslutning till vidarebosättning Det förväntade antalet projekt är 0-2 inom ramen för denna insats. Därmed kommer antalet metoder, modeller och utbildningsprogram att återspegla antalet projekt. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över genomförda insatser (t.ex. utbildning, föreläsningar osv.) och antalet deltagare. Vid behov används också feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas att arbetsmetoderna och förfarandena för vidarebosättning ska bli bättre. Samarbetet mellan kommunerna och medborgarorganisationerna ska förbättras och nya arbetsmetoder ska tas fram. Kommunerna ska få bättre kapacitet för att bosätta flyktingar. 11
På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram, om tillämpligt: Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent Totalt 83,3 % eller 200 000 euro av insatsens finansiering kommer att beviljas enligt metoden med ett verkställande organ och 16,7 % eller 40 152 euro av finansieringen av insatsen enligt metoden med tilldelande myndighet. 12