STATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G RA FI S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 75. ALSTERÅN

STATENS M E T E O R O L O Gl S K-H Y D R O G RA FI S K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 75. ALSTERÅN MELLAN STORA HINSJÖN OCH MYNNINGEN Kartblad 173/1933 587. G 507* Bl NeåerbördsstaiioiL S Va lleraxtäng'cls s tafion. omexl Kaf 531 St. tlmsio Läge. Den del av Alsterån, som här behandlas, omfattar sträckan mellan stora Hinsjön och mynningen i havet och har en längd av 63.0 km. Det tillhörande kartbladet har benämnts 75.1 Hornsöfallet. Området återfinnes på de topografiska kartbladen 21 Åseda och 22 Borgholm i skala 1 : 100 000. I administrativt avseende tillhör området Kråksmåla, Högsby och Långemåla socknar av Handbörds härad, Bäckebo socken av 1ST. Möre härad samt Ålem socken av Stranda härad i Kalmar län. Vattenrättsligt hör området till Söderbygdens vattendomstol. Geografiska Alsterån kommer från sjön Alstern i Lenhovda socken, som utgör ett uppq i ska 6 för- saml ingsbäcken för några mindre bäckar. Den största av dessa, som har ett hållanden, nederbördsområde av 64 kvkm, infaller från söder och har till källsjö den lilla sjön Möckeln belägen 230 Efter utloppet ur Alstern går Alsterån i stora bukter i västlig huvudriktning. Den passerar efter c:a 35 km genom Uvasjön och Stora Hinsjön, i vilken senare den mottager ett tillflöde från norr, kallat Hinsån. Snart därefter kommer ån in i områdets största sjö, Allgunnen, där åns huvudtillflöde, Badebodaån, infaller. Allgunnen har två utlopp, ett mindre -'som utgår från östra delen i nordlig riktning och huvudutloppet, som från södra delen av sjön går först i sydlig riktning och därefter åt norr till Hultnässjön, där de två grenarna förenas. Efter utloppet -ur Hultnässjön mottager ån ett tillflöde från vänster, Sinnernån, passerar Barnebosjön och fortsätter i SO-lig huvudriktning mot havet. Den har sin mynning strax norr om Pataholm. Alsteråns område ligger på östsluttningen av det småländska höglandet. Dess västligaste del nar in i det höglänta kuperade område, som sträcker sig över norra Smaland och som har en utlöpare åt SO. De högsta partierna, över vilka vattendelaren till området gar, nå över 300 Området, som har sin längdutsträckning i väst-östlig riktning, med en längd av c:a 75 km och en medelbredd av c:a 20 km, kan karakteriseras såsom ett platåland, som sänker sig mot öster först ganska hastigt och därefter långsammare. Topografien som i väster är relativt starkt bruten blir i öster mera utjämnad, men terrängen bibehåller dock ett småkuperat utseende. Området är sjöfattigt. Alsterån söker sig fram över' moränplatån i en föga markerad dalgång, och särskilt gäller detta den övre och mellersta delen av den här behandlade flodsträckan, sträckan mellan St. Hinsjön och Sandbäckshult. Ån har på detta avsnitt i hög grad försumpade stränder och den passerar flera sjöar, som hava oregelbundna strandformer och rikedom på öar. På grund av sitt obestämda lopp företer den tvära riktningsändringar och uppdelas på flera ställen i olika grenar. I trakten av Knivingaryd, några kilometer nedom utloppet av Stora Hinsjön, bildas en verklig bifurkation därigenom att en del vatten vid högvatten föres över i Snärjbäckens område. Nedanför Sandbäckshult äro stränderna bättre markerade. Berggrunden inom området består av urberg utom själva kuststräckan, där den utgöres av kambrisk sandsten. Av urbergets bergarter dominera hälleflintor inom vattendragets övre lopp. Den mellersta delen fram till ungefär Hultnässjöns utlopp ligger inom ett stort sammanhängande granitområde huvudsakligen uppbyggt av en röd och rent massformig granit av växlande utseende tillhörande Växjögraniternas grupp, öster om graniterna vidtaga ganska likformiga porfyrer. Karakteristiskt för dessa är en finkristallinisk och tät grundmassa med små strökorn av fältspat, vanligen i färgen föga avvikande från grundmassan. Porfyrområdet sträcker sig fram till Ålem några km från åns utlopp i Mö 584-50 km havet. Vid gränserna mellan granit- och porfyrområdena uppträda övergångsformer mellan dessa bergarter, granitiska porfyrer och finkorniga graniter. Ehuru berggrunden inom urbergsterrängen i stort sett är ganska ensartad blir den dock i detalj växlande pa grund därav att bergarterna i stor myckenhet genomsättas av diabaser och gångporfyrer. Av den kambriska sandstenen har ej påträffats fasta klyft i denna trakt utan endast lösa block och stenar. Av områdets jordarter förekommer moränen utan jämförelse allmännast. Den utbreder sig mer eller mindre jämnt över berggrunden, flerstädes utfyllande dess sänkor och understundom uppkastad i ryggar eller högar över den omgivande terrängen. Berggrunden sticker upp över moräntäcket endast i liten omfattning och sällan ligger den blottad i stora ytor. Moränens sammansättning aterspeglar i stort sett den underliggande berggrundens sammansättning. Den består således av urbergets sönderfallsprodukter och är därför utbildad såsom stenigt morängrus, en i odlingsavseende. mager jordmån. Områden med särskilt stor anhopning av block och stora stenar i ytan förekomma ganska allmänt och särskilt söder om Barnebosjön samt mellan Hornsö och Blomstermala. Närmast kusten är moränen omvandlad genom bearbetning av havsvagorna. Här är det finare materialet i allmänhet ursköljt. Rullstensgrus förekommer icke så allmänt i floddalen. Endast en ås av betydenhet berör denna del av Alsterån, nämligen den ås som från Högsby vid Emån går fram i sydvästlig riktning över Långemåla och når havet vid Pataholm. Den når fram till Alsterån vid Duveström, går därefter något norr om ån till dess den vid Ålem övertvärar ån på den plats, där nu järnväg oeh landsväg gå fram. Nar istäcket drog sig tillbaka från området gick havet, den baltiska issjön iram till trakten öster om Stora Hinsjön.. I detta hav och dess senare utveckmgsstadier, Ancylussjön och Litorinahavet, avsatte floderna sina sediment sand och lerslam.^ Den lera som avsattes i ishavet hade en tydlig varvighet pa grund av växlingen mellan sandiga och leriga skikt, som alldeles saknas i de senare avlagringarna. När landet steg, blevo dessa avlagringar på för vagorna exponerade platser utsvämmade och de bevarades endast i depressio ner och på andra skyddade ställen. De gå dock mycket sällan i dagen beroende darpa,^ att de överlagras av yngre avlagringar, svämsand och svämlera samt framfor allt gyttja och torv. Utmed flodloppet äro näst moränen gyttja och torv de vanligaste jordarterna på den övre sträckan mellan St. Hinsiön och Barnebosjon, medan svämbildningar förhärska på sträckan nedom Barnebosjon. utmed den nedersta sträckan mellan Ålem och utloppet i havet förekommer dessutom i stor utsträckning sand utbildad vid de forna havsstränderna genom omvandling av morän och utsvämning av rullstensgrus. Området ligger inom en trakt som hör till det småländska höglandets minst uppodlade och glesast befolkade bygder. Endast inom nedersta delen har en battre odlingsjord i förening med industri skapat en någorlunda tätt befolkad bygd. Alsteråns område är relativt nederbördsfattigt. Nederbörden är störst i Nederbörd. vaster och avtager därifrån i stort sett emot kusten från omkring. 650 mm och till omkring 500 mm per år. I tabellen hava sammanställts medeltal för tiden 1920 30 för ett antal nederbördsstationer inom eller i närheten av flodområdet, avsedda att visa den ungefärliga nederbördsfördelningen. Då observationerna för några av stationerna varit ofullständiga, har en omräkning för dessa verkställts till den nämnda perioden med hjälp av en närbelägen station med fullständig serie. Stationernas läge framgår av.den före texten stående kartskissen, där även den normala årsnedérbörden vid varje station är angiven. Namn Medelnederbörd i mm 1920 SO.. Höjd ö. h. m «H S3 (3 Cft O - r* P œ t» Ö H m «s. «H a «H S3 B cp Beteckning CG o («r c4-1172 Granshult... Gh 315 46 28 24 45 49 69 75 83 60 66 57 42 644 317 Hult... H 265 33 22 18 41 45 72 74 91 59 62 54 37 608 300 Sävsjöström... Sm 225 38 25 23 45 43 58 62 93 60 58 67 40 612 1125 Grön åsen... G 215 40 37 25 42 62 58 79 51 52 58 36 587 301 Kimramâla... Ka 146 27 21 20 37 42 56 55 86 56 50 34 531 1410 Blankaström... Bl 80 26 23 20 36 39 48 63 68 52 50 45 37 507 1262 Korstallen... St 95 38 28 28 45 40 56 55 87 60 53 54 46 589 1255 Sandbäckshult.. Sa 37 31 33 30 43 39 56 48 77 57 57 54 45 570 10 Mönsterås... Mö 5 33 33 31 48 45 55 60 67 62 55 57 38 584 Medeltal 154 35 28 24 43 43 59 61 81 57 56 55 39 581!2i o ü CD G H

2 Av de anförda stationerna liar Granshult, som ligger längst i väster och högst över havet, den största nederbörden med 644 mm och Blankaström, som ligger norr om mellersta delen av området, den minsta med 507 mm i medeltal för den beräknade Sommaren och hösten äro de nederbördsrikaste årstiderna medan senvintern är nederbördsfattigast. Augusti har i genomsnitt den största nederbörden med i medeltal 81 mm och mars den minsta med i medeltal 24 mm. Diagrammet åskådliggör nederbördens fördelning under året. Nederbörd! -mm 1920-30 i nifidfittal ftfr stationerna i f abéheii. Vattenmängdsmätningar i Alsterån hava utförts vid Getebro samt dessutom ett par stycken vid Strömsrum nära åns utlopp i havet. För Getebro har u PPgjorts en avbördningskurva och uträknats dagliga vattenmängder för tiden 1920 80. Någon isdämning vid Getebro torde ej förekomma oeh vattenståndsavläsningarna hava därför under hela året kunnat användas för beräkningen. Med hjälp av de dagliga värdena hava månadsmedia och karakteristiska vattenmängder uträknats. Slutligen hava de i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendraget angivna karakteristiska vattenmängderna erhållits ur värdena för Getebro genom proportionering oeh med hänsyn tagen till nederbördens olika storlek. Månadsmedia, karakteristiska vattenmängder och avrinningens varaktighet för tiden 1920 30 vid Getebro hava sammanställts i nedanstående tabeller: Vattenmängder. Nederbördsområde, medelvattenmängd och medelavrinning för månad och år vid Getebro (1920 SO). Nederbördsområde 1345 kvkm jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. okt. nov. dec. år jatu.lfehr.ltnflrs arrrflltiwj jjurd juk. augi sept, dkt.j-nov.l dec, K.bm per sek 10.5 12.4 15.7 21.1 17.8 8.2 5.2 3.6 6.0 6.7 13.8 14.0 11.2 Liter per sek. o. kvkm. 7.8 9.2 11.7 15.7 13.2 6.1 3.9 2.6 4.5 5.0 10.3 10.4 8.3 Under tiden 1920 30 inträffade ett utpräglat torrår 1921. Nederbörden utgjorde detta år 357 mm vid Blankaström och 530 mm vid Granshult. Våt år hava varit 1923, 1927, 1928 och 1930, då nederbörden uppgick till resp. 752, 714, 738 och 730 mm vid Granshult och resp. 534, 565, 625 och 614 vid Blankaström. Bifloder och Alsteråns nederbördsområde är vid Stora Hinsjöns utlopp 636 kvkm, vid sjöar. inloppet i Allgunnen 683 kvkm, vid utloppet ur Allgunnen 1128 kvkm och vid mynningen i havet 1537 kvkm. Av åns tillflöden mellan Stora Hinsjöns utlopp och mynningen har Badebodaån ett nederbördsområde av 386 kvkm och Sinnernån ett nederbördsområde av 121 kvkm. De övriga tillflödena äro helt små. Sjöarealen upptager vid Stora Hinsjöns utlopp 3.2 vid Allgunnens utlopp 4.0 %, vid Barnebosjöns utlopp 4.1 % och vid mynningen 3.0 % av nederbördsområdet. De största sjöarna äro Allgunnen 14 kvkm, Hultnässjön 5.0 kvkm, Stora och Lilla Sinnern tillsammans 3.4 kvkm, Alstern 3.3 kvkm och Stora Hinsjön 3.0 kvkm. Vattenstånd. Dagliga vattenståndsobservationer föreligga inom Alsterån i Allgunnen vid Stavviken från 7 J 1X 1915 och vid Getebro från 29 / 7 1915. Dessutom finnas ofullständiga observationer i Hultnässjön 18 / s 1922 10 / 8 1931. År 1919 rensades ån vid Getebro så att vattenståndet något ändrades. Med hjälp av de dagliga observationerna hava uträknats karakteristiska vattenstånd som sammanställts i nedanstående tabell. Karakteristiska vattenmängder och motsvarande avrinning vid Getebro 1920 SO. Normal» medelvattenmängd... L ä g s t a.... Normal lågvattenmängd Lägsta» Vattenmängd med 50 % varaktighet Lägsta 9-månaders vattenmängd kbm/sek. 1/s. km 2 107 " 79.6. 45 33.5 11.2 8.3 3.9 2.9 2.1 1.6 0.16 0.12 8.6 6.4 1.7 1.3 3.6 2.7 0.5 0.4 Avrinningsvaraktighet i dagar per år vid Getebro 1920 SO. Avrinning i 1/s. km 2 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 10.0 15.0 20 25 348 293 265 245 219 195 159 131 97 55 30 15 1916-30 Allgunnen 1920 30 Hultnässjön 1922-30 Getebro 1920 30 Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt månadsmedeltalen uppritade medelkurvan för Getebro har sitt maximum i april och minimum i augusti samt ett sekundärt maximum i november och december. Högsta högvattenyta. Normal medelvattenyta Lägsta Normal lågvattenyta. Lägsta 86.07 86.07 72.78 64.57 85.62 85.61 72.10 63.89 84.97 84.99 70.98 63.12 84.71 84.71 70.50 62.76 84.61 84.63 70.52 62.64 84.34 84.34 70.38 62.31 Vs.W Avrinning' i medeltal, per månad vid Getébro 1320-30 En föreställning om vattenståndets årliga variation erhålles av diagrammet, som framställer vattenståndet vid Getebro under torråret 1921, våtåret 1927 oeh år 1924 med utpräglat och högt vårflöde. 1 1! 1 1 i rt 1 A'atlenstând i Als ter än. vid Getébro i \ I v i \ 1921 1927 i \ t"\ \ cm i N. 200.-v.. \ / s \./ J 1 \\ \n. / """\ v/vx i v \ jr ---A 1 \ t \ i y N/ V j janj feor. mars aprfl maj juli aug. sept. dkr. tiov: dec Ayrirmmgeris -varaktighet vid Getébro 1920-30 1921 1927 Jan.. 1 Febr. 1 "Mars April} Mai! Jitm Juli 1 Au. 1 Sept. Okt. Ì Nov. 1 Doe. Vattenstånden äro i stort sett höga under vintern och. låga under sommaren. Nästan alla år förekommer vårflöde, som dock ofta ej är särskilt markerat, enär vinternederbörden många år till stor del avrinner under vintern. Det lägsta vattenståndet förekommer i medeltal i augusti, ehuru nederbörden under denna månad i genomsnitt har sitt största värde. Orsaken är den starka avdunstningen under sommaren oeh att yt- och grundvattenmagasinen, som fyllts under vinter och vår, vid slutet av sommaren hunnit tömmas. Under mycket regniga somrar såsom år 1927 kan emellertid yattenståndet vara förhållandevis högt. På hösten stiger vattenståndet på grund av den vanligen ganska stora nederbörden samtidigt som avdunstningen vid denna tid är liten. Normalt uppträda höstflöden, som vissa år kunna vara mycket utpräglade och höga. Under tiden 1920 30 inträffade årets högsta vattenstånd vid vårflödet under 8 år och vid höstflödet under 3 år. Det högsta vattenståndet för hela tiden inträffade 1924 vid detta års exceptionellt höga vårflöde och det lägsta på hösten 1921 efter detta års ovanligt torra sommar. År med särskilt högt medelvattenstånd äro 1927, 1928 och 1923, och år med särskilt lågt 1921, som i detta avseende står i en klass för sig, samt 1925 och 1920. De i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendragen angivna turbineffek- Disponibel terna hava beräknats ur de naturliga avrinnande vattenmängderna under an- vattenkraft. tagande av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit möjligt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräkningen utgått från medelvattenytan, som vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fall-

Vattenfallets eller kraftverkets namn Alsterbro kvarn... Alsterbro bobinfabrik Alsterbro glasbruk Sandslätt Sågkvarnsfallet Arboga såg, Hornsö.., Hornsö valskvarn Karlsfors... Strömsholm n:r Duveström.. Äfors.... Blomsterström Blomstermåla. Brotorps kvarn Kaggeströms såg Gunneströms såg Torsrums kvarn Ägare eller innehavare A. Sievertsson K. Samsson A.B. De Svenska Kristallglasbruken Sandslätts möbel- och. industri A.B. Knivingaryds kraftstat. Staten Finsjö kraft A.B. A.B. Bruun o. Co. I. Andersson J. Carlsson Afors möbelfabriks A.B. A.B. Bohman o. Johansson A.B. Blomstermåla möbelfabrik A. Rappe O. Johansson A. Rappe 1770, 22, 29 18-19 18 19 14, 22 1909 14, 29 00, 13 Byggnadsår Tillgodogjord fallhöjd 2.0 1.5 3.9 4.1 2.0 15.1-15.5 3.5 Installerad turbineffekt hk för drift av el. generatorer 120 100 1500 50 15 35 125 115 för direkt drift Total Årsproduktion 1929 kwh 50 50. 1500 5 211 300 40 365 110 105 60 40' 70 70 35 120 100 40 365 50 125 140 125 115 60 40 65 65 70 000 53000 222 000 41 700 122100 nöjderna vid forsår och fall vanligen öka med fallande vattenstånd under det att ett motsatt förhållande äger rum vid sel och. spakvatten är det på grund av detta beräkningssätt vanligare att forssträckornas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits än som kan ligga i den antagna verkningsgraden, och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna tillgodogöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och då uppgifterna angående forsarnas benämning ofta äro ofullständiga kunna i tabellen och å kartorna mindre fel i dessa avseenden förekomma. Följande effektbelopp i turbinhästkrafter hava erhållits för hela den här behandlade flodsträckan: vid normal medelvattenmängd 10 800 thk» lägsta» 3 goo» 50 % vattenmängd 8 400»» lägsta 6-månadersvattenmängd i 600»» 75 % vattenmängd.. 3 500»» lägsta 9-månadersvattenmängd 50O» t normal lågvattenmängd 2 100»» lägsta» 190» Uppgifter rörande kraftverken i denna del av Alsterån återfinnas i vid- Tillqodostående tabell. gjord vattenkraft. Allmän farled finnes icke i Alsterån. Farled Allmän flottled finnes icke i Alsterån. Flottled Kungsådra finnes icke i Alsterån. Kungsådra. 3 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, disponibel oeh utbyggd vattenkraft m. m. Lag-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta - medeltalet av de årliga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. Lägsta (högsta) låg-(medel-, hog-)vattenyto^ hänför sig till den betraktade Analoga betydelser tilläggas de olika vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmänqd = vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskridits under 274 (183) Förklaringar. dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en period = den vattenmängd, som överskridits under 75 (50) % av Effekt vid olika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, som vid en verkningsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöiden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. Vattenmängd i kbm per sek. Turbineffekt i hk rj = 75 % Fallsträckans benämning. Neder börds Norma medel om råde vatten yta kvkm m ö. h Avstånd från myn ningen km Låg Vattenmängd med varaktighet av Medel- Hög- Fall vatten- vattenvattenhöjd mängd. 75 % 50 % mängd. mängd. m Lägste årsvärde Lågvatteneffekt. Hela Lägsts i Hela årsvärde Högsta. Effekt med varaktighet av Medelvatteneifekt. Installerad turbin 75 % 50 % Lägsta Hela Lägsta Hela effekt årsvärdeodenvärdeoden. peri års- peri Lägstamal. Nor hk Stora Hinsjön 63.0 636 108.2 Alsterbrofallet övre 62.8 108.1 62.8 106.3 Aisterbrofallet nedre 62.3 106.1 62.3 104.4 Sandslättfallet 60.4 102.4 60.4 99.2 Sågkvarnsfallet 59.0 98.4 59.0 94.3 57.5 89.2 Högeström 57.0 89.2 56.7 87.1 56.2 85.9 54.3 85.7 53.9 85.1 Allgunnen 52.0 683 84.9 45.4 1128 84.9 44.9 83.7 43.9 83.5 Uddevallshyltan 43.8 81.2 Kvarnbygget 43.4 79.4 Arsjön 41.0 77.7 39.0 77.7 38.3 76.7 Lillsjön 37.4 76.7 Arboga 37.4 74.9 32.8 74.7 32.5 73.8 31.6 73.4 Virkeströmmen 31.0 1175 71.0 Hultnässjön 29.7 1207 71.0 28.0 69.8 Bötaforsen 27.5 1330 63.8 Barnebosjön m. m. 23.4 63.1 22.8 60.4 19.8 59.0 19.6 57.5 Hornsöfallet 19.2 1376 57.5 19.2 42.1 18.71 42.1 0.1 0.1 1.1 0.3 1.9 0.8 4.5 2.0 5.7 0 1 0 2 1 4 2 6 1.8 ) 2 20 5 34 14 81 36 100 140 0.2 0 2 1 4 2 9 4 11 1.7 2 19 5 32 14 76 34 97 35 2.0 * 2 22 6 38 16 90 40 110 3.2» } 3 35 10 61 26 140 64 180 120 0.8 l 9 2 15 6 36 16 46 4.1»» 4 45 12 78 33 180 82 230 100 5.1» 5 56 15 97 41 230 100 290 O.o } 0 0 0 0 0 0 0 0 2.1 2 23 6 40 17 94 42 120 1.2» 1 13 4 23 30 54 24 68 0.2 0 2 1 4 2 9 4 11 0.6 2.0 4.7 2.1 6.0 1 7 2 12 5 28 13 36 0.2 0 2 1 4 2 9 4 12 0.0 T" 1.2 0.2 1.8 0.5 3.0 1.5 7.5 3.3 10 2 22 6 36 18 90 40 120 0.2». 0 4 1 6 3 15 7 20 2.8 T 5 41 12 69 34 170 76 230 1.8 ) 4 32 9 54 27 140 59 180 1.7 3 31 8 51 26 130 56 170 0.0» 0 0 0 0 0 0 0 0 1.0 ) ) 2 18 5 30 15 75 33 100 0.0» 0 0 0 0 0 0 0 0 1.8 S 4 32 9 54 27 140 59 180 50 0.2» 0 4 1 6 3 15 7 20 0.9 a 2 16 4 27 14. 68 30 90 0.4 1 7 2 12 6 30 13 40 2.4» 5 43 12 72 36 180 79 240 0.0 1.2 0.2 1.9 0.5 3.2 1.6 7.8 3.5 10 2 23 6 38 19 94 42 120 6.5 2.1 3.6 1.7 8.6 3.9 11 45 107 13 140 32 230 110 560 250 720 0.2 Ï 0 4 1 7 3 17 8 22 2.7 5 57 14 97 46 230 110 300 1.4» 3 29 7 50 24 120 55 150 1.5 3 32 8 54 26 130 58 160 0.0» 0 0 0 0 0 0 0 0 15.4 3.7 8.7 4.0 31 320 77 570 260 1340 620 1690 1540 y 0.0 0 0 0 0 0 0 0 0

4 Vattenmängd i kbm per sek. Turbineffekt hk 7/ = 75 % Fallsträckans benämning. Låg Vattenmängd med aktighet av var- vatten- mängd. 75 % 50 % Lägsta Hela Lägsta Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Lågvatteneffekt. Hela Högsta. Effekt med varaktighet av Medelvatteneffekt. 75 % 50 % Lägsta Hela Lägsta Hela Avstånd Neder- Normal från börds- medel- Fall myn Olllvattenhöjd ningen råde yta km kvkm m Installerad turbineffekt hk Boxfors Karlsfors Duveström Åfors Blomsterström Blomstermålafallet Kaggeström Gunneström Torsrumfallet IS.4 41.6 16.2 41.3 15.7 38.2 15.0 1418 38.0 14.4 34.8 13.8 33.0 12.8 30.8 12.3 27.0 12.0 23.7 11.7 20.8 11.2 18.7 9.3 17.8 8.8 13.1 7.2 12.3 6.7 8.9 5.5 6.2 4.5 1491 1.5. 1.6 1535 0.1 0.0 I 1537 O.ol 0.5 0.2 2.1 0.5 3.7 1.7 8.7 4.0 11 1 10 2 18 8 44 20 55 0.3 1 6 2 11 5 26 12 33 3.1 6 65 16 110 53 270 120 340 0.2 8.9 0 4 1 7 3 18 ' 8 22 3.2» 6 67 16 120 54 280 130 350 365 1.8» 4 38 9 67 31 160 72 200 50 2.2» 4 46 11 81 37 200 88 240 3.8 2.3 3.8 1.8 9.1 4.1 12 8 87 19 140 68 350 160 460 125 3.3» 7 76 16 130 59 300 140 400 140 2.9 6 67 14 110 52 260 120 350 125 2.1 4 48 10 80 38 190 86 250 0.9» 2 21 4 34 16 82 37 110 4.7 3.9 9.4 4.2 9 110 24 180 85 440 200 560 115 0.8 2 18 4 31 14 75 34 96 3.4 i» 7 78 17 130 61 320 140 410 100 2.7 5 62 14 110 49 250 110 320 4.7» 9 110 24 180 85 440 200 560 65 1.4» 3 32 7 55 25 130 59 170 0.1 2.4 0.6 4.0 1.9 9-7 4.3 0 2 1 4 2 10 4 12 Avvägda lìxpuiikter och peglar. Förklaringar. Alsterån avvägdes är 1931. Avvägningen är utförd 1 gång mellan Karlsfors och Ålem och för övrigt 2 gånger. Den utgår från precisionsavvägningens fixar vid Karlsfors och Ålem. $ Precisionsflx (järn eller mässingsdubb). - A Järndubb (Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt) eller Koppardnbb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). - O Ring, + Kors (Privat agare) v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = ber-. Km fr. mynningen B e s k r i v Höjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i v n i n Höjd över havet Karta R 21 62.8 h 60.8 v 60.4 h 59.0 h Karta R 22 56.7 h 56.2 h 53.1 h 45.0 v 43.4 v 37.4 h 33.8 v 33.0 v 32.5 h 31.7 h 30.0 h 29.2 h 29.1 v 3.1 h A 5 635 st. Alsterbro a. 65 m uppströms Alsterbro vattenverk nära strandlinjen i stor jordfast sten. Regleringsfix. A 5 636 st. Ålsterbro b, SO Alsterbro, där järnvägen korsar Alsterån, i nedströmsspetsen av järnvägsbrons landfäste. + 5 637 st. Sandslätt, vid Sandslätts möbelfabrik vid den nyuppförda betongniuren mellan ångpannehuset och turbinhuset, c:a 20 m uppströms intaget, c:a Vs m lägre än muren i stor jordfast sten. Regleringsfix. A 5 638 bg. Knivingaryd, vid Knivingaryds kraftstation i stor berghäll, som lutar ned mot stranden alldeles intill stationen, i hällens övre begränsning alldeles intill grind. A 5 639 st. Tokebo, 1 km N om Tokebo vid raserad kvarn, den s. k. Högeström, strax nedströms dammbyggnaden c:a 10 m från strandlinjen, i stort block. A 5 640 st. Åryd, SV om Å i Åryd vid slutet av liten fors (nedre forsen i Högeström) vid stenndde, där ån vidgar sig på högra stranden. Stenen belägen mellan ett par enar c:a 2 m från strandlinjen. A 5641 bg. Ekenäs, 400 m SSV Ekenäs vid bron över ån, landfästets uppströmssida, 1 m uppströms bron. Pegel 75 S56 Stavvikeii, 0-pkt. I2 /e 31 A 1380 bg. Stavviken a, c:a 1 m från pegeln A 2 866 bg. Stavviken b, 9.0 m S om pegeln, vid ensam al, i högsta delen av berget. A 2 867 bg. Stavviken c, o 5 m frän fix b, vid ensam medelstor ek i högsta delen av berget. Återfanns ej vid profilavvägningen juni 1931. A 5642 st. Ollefors, vid Ollefors, 3 n It om arrendetorpet i låg sten. A 5643 bg. Kvarnbygget, vid Kvarnbygget strax uppströms forsnacken och den gamla raserade dammen, i stort bergparti. Fixen sitter i en häll c:a 6.5 m uppströms gärdesgård och 3 m från strandlinjen. En stor sten ligger på hällen. A 5 644 bg. Stensjöhyltan, c:a 200 m NV Stensjöhyltan vid Arboga såg, c:a 50 m uppströms dammen i mycket stor flat häll som lutar ned mot ån, 3 m från strandlinjen intill mossparti, som tudelar hällen. O 5 645 st. Flasgölerum a, ring i sten, 300 m S om Flasgölerums gård, 60 m S om båtlänning och mindre grå lada, i stor sten i strandlinjen. A 5 646 st. Flasgölerum b, 500 m NO Flasgölerum vid den nya vägen Getebro Allgunnens station, c:a 60 m från bron i stor sten strax N om vägen. O 56 st. Revemåla a, ring i sten, SO om Revemåla c:a 15 m nedströms den punkt där ån grenar sig i huvudfåra och avtagsgren (kvill) 5 m från strandlinjen i mot stranden lutande med tämligen skarp rygg försedd c:a 1 m lång sten. A 5 648 st. Revemåla b, OSO Revemåla i forsnacken till den översta av de små forsarna uppströms Hultnässjön, i stort tämligen plant block i strandlinjen. Pegel 75 385 Hultnfissjön, 0-pkt 8 /e 81. Slutat + 5 649 st. Herrstorp a, vid Hultnässjöns utlopp c:a 100 m uppströms fix b i uppströmssidan av udde, som skjuter ut i nordvästlig riktning från annan udde. + 5650 bg. Herrstorp b, nära Hultnässjöns utlopp strax intill stor lutande berghäll, vari 1924 års högvattenmärke är inhugget. På motsatta sidan av ån rågång mellan kronolägenheten Långemåla äng nr 9 och kronoskattelägenhcten Yttra Os nr 3. Fix för sänkningen av Hultnässjön. 2 5 651 bg. Herrstorp c, vid Herrstorp invid inkörsvägen till Långemåla Åkärr nr 2, c:a 9 m uppströms gärdesgård, triangeln vänd med spetsen nedåt mot en horisontal linje, som markerar h. v. v. av år 1924. J * 108.94 104.46 102.37 99.14 88.92 86.98 86.42 84.21 86.37 85.93 85.70 87.19 82.44 78.13 75.51 76.14 75.21 74.12 56.58 71.57 72.35 71.78 27.8 v 24.2 24.2 v 24.2 v 24.2 v 23.6 v 21.6 h 19.2 h 18.9 v 15.8 v 15.7 v 14.5 h 14 v 13.8 v 12.2 h 11.8 k 10.7 9.2 v 6.6 h 5.8 h 4.7 2.0 h O 5 652 st. Herrstorp d, ring i sten vid Herrstorp och Böta damm i södra strömgrenen c:a 50 m nedströms ön, i låg sten i själva strandlinjen invid hög gran. Rappes fix. Pegel 75 855 Getebro, 0-pkt. e /e 31 A 1379 st. Getebro a, mitt för första påloket, c:a 8 m S om bron. A 2 848 st. Getebro b, 14 m nedströms landsvägsbron, 2 m V om 4:de påloket. A 2 849 st. Getebro c, 15.5 m nedströms landsvägsbron, 3 m från fix b, nedströms i strandlinjen. A 5 653 st. Getebro d, c:a 1 km S Getebro vid den övre av de två forsarna och några små stenholmar, c:a 4 m från strandlinjen, c:a 4 m från stort löst block, i låg stor sten nära dess uppströmskant. A 5 654 st. Höksjöbäcken, mitt emot Alsterhus gård c:a 200 m nedströms Höksjöbäckens utlopp i Alsterän, i stort block invid ån, c:a 2 ni från själva strandlinjen. O 5655 bg. Hornsö a, ring i berg, 18 m uppströms Hornsö kraftstations dammbyggnad, i plan häll som sakta lutar ned mot ån 3 m från strandlinjen. Kraftverkets fix. A 5 656 bg. Hornsö b, c:a 90 m uppströms Hornsö valskvarn, i tämligen hög uppskjutande klippspets, strax uppströms där stenarmen börjar å högra stranden, i strandlinjen. A 5 657 bg. Boxfors a, vid norra ågrenen c:a 100 m uppströms Boxfors damm, c:a 15 m NV stort i ån stupande från dammen tydligt skönjbart klipparti, c:a 4.5 m SV om stort klippblock, c:a 9.5 m från strandlinjen, i mindre terrassformad häll." O 5 658 st. Boxfors b, ring i sten, norra ågrenen i nedrivna dammens fäste. A 5 660 bg. Karlsfors b, vid Karlsfors bruk, c:a 15 m nedströms dammen i stort iögonenfallande klipparti, c:a 4 m från strandlinjen nära partiets utströmskant. 5 659 st. Karlsfors a, vid S. Sandbäckshult, vid avtagsvägen till Karlsfors och Hornsö. i jordfast sten i sydvästra vägskälet invid diket 3 /i m från stenmur. Precisionsflx 325. A 5 661 st. Sandbäckshult, S om Sandbäckshult, 6.6 m uppströms en äldre utriven damms västra landfäste, som ligger c:a 100 m uppströms den nuvarande dammens västra fäste, triangelns högsta punkt. Regleringsfix för kraftstationen Strömsholm nr 1. A 5 662 bg. Duveström, vid Duveströms kvarn, c:a 15 m uppströms vägen vid kvarnintaget, c:a 5 m från strandlinjen i bergavsats. A 5 663 bg. Blomstermåla a, c:a 20 m uppströms bron som går över intag till kraftstation i stor bergknalle eller möjligen flyttblock i själva strandlinjen. A 5664 st. Blomstermåla b, vid Maskinfabriks A.B. Norrbackens kraftstation, i det vänstra brokarets uppströmsspets. A 5 665 st. Blomstermåla c, vid A.B. Blomstermåla möbelfabrik, dammbyggnadens uppströmssida, mellan nytt och gammalt intag. A 5 668 bg. Kaggetorp, vid Kaggetorps såg och Brotorps kvarn, 20 m från dammens högra fäste utmed vägen, som i sydvästlig riktning går upp mot byn, i låg plan häll i vägens sydöstra kant invid staket. 5 666 st. Ålem q, S om Ålems gästgivaregård vid avvägen förbi Rösmåla, 1 steg O om östra diket, 32 steg N om skärningspunkten mellan landsvägarna och 143 steg N om en milstolpe i en större jordfast sten. Precisionsflx 329. A 5 667 st. Ålem b, vid Ålem och Gunneströms såg, c:a 60 m S âstranden och landsvägsbron, i västra landsvägskanten, i vägskäl där mindre väg tar av åt väster. A 5 669 st. Torsrum, vid nedre landsvägsbroarna i Ålem S om Torsrums kvarn, 4 m uppströms landsvägen å ön mellan broarna i mindre ryggåsformat block. A 5 670 st. Strömsrum, vid bron över ån vid Strömsrum räcke slutar, c:a 4 m S om vägen strax intill mur. ' där järn- 69.45 61.63 63.73 63.67 64.54 Stockholm 1988. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 882422

J-J jd r g *2 fe S C/) E< O LO X h in ^ V. o r- c» "O ID 3 Z3 CD X Höjd över havet i meter v TcflêL Getetorci o, 2 < œ LI h <n _j ïegêl HiflhxösgörJ^ Vr v Stov-vtkenj K) ro K) r- 01 III!; + i i + + : + i i?! c^&,os ffl-cjt M -2 2 i S HBjfl- pver Itavec,1 msfur Ned rböråaoim?5_ä ilwkrrl Vattenkraft i turfainhästkrafbsr Vattenmängd i kbm per sek