Miljönämnden 170 14.10.2015 Tillstånd för utvidgning av verksamheten vid djurstallet på fastighet Mellangård RNr 5:33 i Mielisholm, Pargas 2328/11.01.00/2015 Miljönämnden 14.10.2015 170 Beredare Tf. miljövårdsinspektör Tomas Kull, tfn 046 556 1506 Föredragande Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn 044 458 5927 förnamn.efternamn@pargas.fi Ärende Jordbrukssammanslutning Abrahamsson Björn & Abrahamsson Kitty (Tået 50, 21600 Pargas) ansöker om tillstånd enligt 29 miljöskyddslagen (527/2014) för utvidgning av verksamheten vid djurstallet på fastighet Mellangård RNr 5:33 i Mielisholm, Pargas. Sökande Jordbrukssammanslutning Abrahamsson Björn & Abrahamsson Kitty Tået 50, 21600 Pargas FO-nr: 2495142-5 Verksamheten och dess placering På gården idkas uppfödning av nötkreatur. Ansökan gäller utvidgning av befintlig verksamhet från nuvarande ca 200 nötkreatur till 300 nötkreatur. I djurstallet kommer det efter utvidgningen att finnas plats för 100 dikor, 70 kvigor, 60 kalvar (0-12 mån), 67 köttnöt (tjurar 12-24 mån) och 3 avelstjurar, vilket omräknat enligt koefficienterna i miljöskyddslagens (527/2014) bilaga 3 motsvarar 222,7 köttnöt (tjurar 12-24 mån). Djurstallet är beläget på fastighet Mellangård RNr 5:33 i Mielisholm, Pargas. Fastighetens landareal är 65,56 ha. Fastigheten ägs av Björn Abrahamsson och Kitty Hynynen. Fastighetsbeteckning: 445-464-5-33. Branschsignum: 01420. Grunden för ansökan om tillstånd Enligt 29 miljöskyddslagen (527/2014) krävs tillstånd för väsentliga ändringar av verksamheten. Tillståndsmyndighetens befogenhet Den kommunala miljövårdsmyndigheten är enligt 2 pkt 10a statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) behörig myndighet att avgöra ansökan om miljötillstånd för djurstallar avsedda för 100-299 köttnöt (tjurar 12-24 mån). Tillståndsansökningar som gäller ändringar i verksamheten avgörs enligt 35 miljöskyddslagen (527/2014) av den myndighet som är behörig att avgöra ansökningar om tillstånd för en motsvarande ny verksamhet. Anhängiggörandet Ansökan inkom 23.7.2015.
Tillstånd som gäller verksamheten, avtal och planläggningssituationen för området För nuvarande verksamhet vid djurstallet finns ett miljötillstånd som miljönämnden i Pargas stad beviljat 2.10.2002 238. Bygglov för befintliga byggnader vid djurstallet har beviljats 13.4.1994, 25.6.1998 och 9.10.2002. För utvidgningen av dikostallet och byggandet av en ny torrgödselstad ansöks om nytt bygglov. Gården är ansluten till miljöstödssystemet för jordbruket, avtalsperiod 2009-2013. Avtalsperioden har förlängts till 2015. Till ansökningshandlingarna har bifogats kopia på nio markarrendeavtal om sammanlagt 81,34 ha. Djurstallet är beläget på M-område (jord- och skogsbruksområde) i Pargas strandgeneralplan över södra skärgården (fastställd 27.4.1983). För området finns inte detaljplan, ej heller andra bestämmelser som direkt styr markanvändningen. Platsen för verksamheten och miljön Djurstallet är beläget på jord- och skogsbruksdominerat glesbygdsområde. Djurstallet omges av åkrar och betesmark. Avståndet till närmaste vattendrag är 500 m. Klassificerade grundvattenområden eller Natura-områden finns inte i närområdet. Närmaste bostadshus och fritidshus som inte ägs av sökanden eller deras föräldrar finns på ca 200 m respektive 500 m avstånd från djurstallet. Inom 500 m radie från djurstallet finns sammanlagt 12 bostadshus och fritidshus. Gårdens betesmarker (115 ha) finns på Mielisholm och Attu. Spridningsåkrarna för gödsel (130 ha) finns på Mielisholm, Attu och i Tervsund. Verksamheten Allmän beskrivning av verksamheten. På gården idkas uppfödning av nötkreatur. Gödtjurarna levereras till slakt vid en ålder av ca 18 månader. Kvigor som inte blir dikor levereras till slakt vid en ålder av 18-24 månader. Ca 15 % av dikobesättningen förnyas årligen. Verksamhet planeras att utvidgas från nuvarande ca 200 nötkreatur till 300 nötkreatur, vilket främst resulterar i en ökad köttproduktion, uppkomst av större mängder stallgödsel och ökad åtgång av ensilagefoder. Djurstallet. Djurstallet består av två intill varandra belägna kalla lösdriftsladugårdar. Tjurarna hålls i den mindre ladugården, som fungerar enligt torrgödselmetoden. Torv används som strö. Urinen absorberas i ströet. Gödseln töms regelbundet i torrgödselstaden. Dikorna, kvigorna och kalvarna hålls på ströbäddar i den större ladugården, som är tänkt att utvidgas. Halm och torv används som strö. Urinen absorberas i ströet. Ströbäddarna töms 1-2 ggr/år, medan gödseln från skrapgångarna töms regelbundet i torrgödselstaden. Gödsellager. Djurstallets befintliga gödsellager utgörs av en 210 m 2 öppen rampförsedd torrgödselstad med 2 m höga kanter (riktgivande lagringskapacitet 630 m 3 ), samt 600 m 2 ströbäddar (maximal lagringskapacitet 600 m 3 ). Enligt
ansökningshandlingarna byggs en ny 587 m 2 öppen rampförsedd torrgödselstad på östra sidan av den befintliga torrgödselstaden. Den nya torrgödselstaden är tänkt att rymma 2100 m 3 gödsel. Ströbäddarnas areal utökas till ca 1000 m 2 (maximal lagringskapacitet 1000 m 3 ). Rasthage. I anslutning till tjurstallet finns en ca 375 m 2 stor rasthage som enligt sökanden används sporadiskt av djuren när gödseln avlägsnas ur tjurstallet. Rasthagen är inte försedd med tätt underlag (betong) eller utbytbar botten (barkströ eller flis) med underliggande tätskikt. Marken består av stenig morän och sluttar mot sydost. Berget ligger sannolikt nära markytan. Betesgång. Dikorna, kvigorna och kalvar < 6 mån. är på bete dygnet runt under betesperioden, som varar 5-6 månader/år. Betesarealen uppgår till 115 ha. En del av betesmarkerna gränsar till vattendrag. Fast utfodringsplats finns inte på betesmarkerna. Spridning av gödsel. För spridning av gödsel finns 130 ha åkermark till förfogande, varav 60 ha är egen åkermark och 70 ha är arrenderat. Av gödseln sprids 70 % i maj och 30 % i augusti. Spridningsåkrarna är belägna på Mielisholm, Attu och i Tervsund. Lagring av ensilagefoder. Ensilagefoder, ca 750 ton/år, lagras i rundbalar på åkrarna och transporteras till djurstallet enligt åtgång. Ingen pressvätska uppkommer vid rundbalningen. Bränsle- och oljecisterner. Vid djurstallet finns två ovanjordiska enkelmantlade bränslecisterner, vars volym är 2,7 m 3 respektive 2,5 m 3. Högst 1000 l andra oljeprodukter (motoroljor, smörjoljor) förvaras i oljefat på betonggolvet i verkstaden. Avfall. I verksamheten uppkommer enligt ansökan följande typer av avfall: döda djur 3 ton/år, balplast 5 ton/år, metallskrot 2 ton/år, spillolja 1 ton/år, uttjänta ackumulatorer, elektronikavfall, kasserat foder 5 ton/år. Avfallet levereras till godkända mottagningsplatser för respektive avfallssort, förutom kasserat foder som komposteras på åker eller läggs i torrgödselstaden. Vattenanskaffning. Djurens dricksvatten tas från två borrbrunnar. Vattenförbrukningen uppskattas uppgå till 3-5 m 3 /dygn efter utvidgningen. Avloppsvattenhantering. Enligt ansökan uppkommer inte hushållsavloppsvatten från djurstallet. Trafikarrangemang. Trafiken till/från gården sker via Mielisholmvägen och Tået, samt via en privat väg till Holmovägen. Sökandens bedömning om tillämpningen av bästa tillgängliga teknik. I verksamheten används en modern maskinpark. Den planerade gödselstaden förses med tak. Lastning av gödsel sker på tätt underlag.
Verksamhetens inverkan på miljön Under normala förhållanden orsakar verksamheten främst ammoniak- och luktutsläpp till luften från djurstallet och gödsellagren, samt diffust näringsläckage till vattendrag från gödseln på spridningsåkrarna och betesmarkerna. Verksamheten orsakar inte nämnvärt buller. Vid spridning av gödsel på åkrarna efterföljs förbindelsevillkoren enligt miljöstödssystemet för jordbruket och bestämmelserna i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). För att minimera luktolägenheter och näringsläckage till vattendrag myllas gödseln in inom 24 h efter spridning. Enligt sökandens bedömning har en utvidgning av verksamheten ingen negativ inverkan på miljön. En tillbyggnad av produktionsutrymmena och byggandet av en ny gödselstad medför klara förbättringar jämfört med nuläget beträffande djurhållningen och gödselhanteringen. Även om gödselproduktionen i djurstallet ökar, så innebär detta i praktiken att konstgödsel kan ersättas med djurgödsel vid gödsling av åkrar. Användningen av djurgödsel har klara miljömässiga fördelar jämfört med användningen av konstgödsel. Kontroll av verksamheten och dess verkningar Tillsyn av verksamheten sker dagligen i samband med utfodring och skötsel av djuren. Stallgödselns näringshalt bestäms vart 5:e år i enlighet med 12 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). Miljöstödssystemet för jordbruket förutsätter att markkartering av åkrar utförs med jämna mellanrum. Bedömning av risker som är förknippade med verksamheten, planerade åtgärder för att förhindra olyckor samt åtgärder vid störningar Sågspån och torv finns tillgängligt för uppsamling av eventuella oljespill på marken och på golvet i verkstaden. Gödsellagrens skick kontrolleras i samband med tömning. Primärsläckningsutrustning finns i byggnaderna. Gården har ett 50 kw reservelaggregat. Gården har uppgjort en räddningsplan. Behandlingen av ansökan Information om ansökan. Ansökan har kungjorts på stadens officiella anslagstavlor och hemsida 5.8-4.9.2015. Kungörelsen har skilt delgivits ägarna till de fastigheter som ligger inom 500 m radie från djurstallet. Ansökningshandlingarna har under tiden 5.8-4.9.2015 funnits till påseende i stadshuset i Pargas. Inspektioner. Miljövårdsbyrån genomförde 27.7.2015 en tillsynsinspektion vid djurstallet i enlighet med miljövårdsmyndighetens tillsynsprogram. Föregående inspektion gjordes 19.4.2012. Utlåtanden. Utlåtande om ansökan har i enlighet med 42 miljöskyddslagen (527/2014) begärts av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten, som 25.8.2015 gett ett utlåtande (se bilaga). Anmärkningar och åsikter. En anmärkning och en åsiktsyttring har inlämnats med anledning av ansökan (se bilaga).
Sökandens bemötande. Sökanden har 10.9.2015 gett ett bemötande med anledning av anmärkningen och åsiktsyttringen (se bilaga). Bilaga Förslag 7. Karta 8. Flygfoto 9. Situationsplan 10. Utlåtande 11. Anmärkning 12. Åsiktsyttring 13. Bemötande Miljönämnden beslutar bevilja Jordbrukssammanslutning Abrahamsson Björn & Abrahamsson Kitty tillstånd för utvidgning av verksamheten vid djurstallet på fastighet Mellangård RNr 5:33 i Mielisholm så att djurantalet är högst följande: 100 dikor, 70 kvigor, 60 kalvar (0-12 mån), 67 köttnöt (tjurar 12-24 mån) och 3 avelstjurar. Verksamheten skall utövas såsom framförts i ansökan med beaktande av tillståndsbestämmelserna nedan. Ändringar i djurens ålderssammansättning är tillåtna under förutsättning att gödselproduktionen och miljöbelastningen inte ökar. Det tidigare beviljade miljötillståndet ändras på så sätt att tillståndsbestämmelse 1-10 i miljönämndens beslut 2.10.2002 238 upphävs och ersätts med tillståndsbestämmelserna nedan. Tillståndsbestämmelser Allmänna skyldigheter 1. Verksamhetsutövaren skall känna till verksamhetens konsekvenser för miljön, verksamhetens risker för miljön och hanteringen av dem samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan (skyldighet att vara konsekvensmedveten). 2. Verksamhetsutövaren skall ordna verksamheten så att förorening av miljön kan förebyggas. Om förorening inte helt kan hindras, skall den minimeras så långt möjligt. Verksamhetsutövaren skall så långt möjligt minimera verksamhetens utsläpp till miljön. Bästa tillgängliga teknik skall användas i verksamheten. Lagring och hantering av stallgödsel 3. Gödsellagren skall vara dimensionerade så att de rymmer den stallgödsel som ansamlas i djurstallet under 12 månader, frånsett den gödsel som blir kvar på betesmarken under betesperioden. Betesperioden som kan beaktas får vara högst 4 månader. 4. Gödsellagrens konstruktioner skall vara vattentäta. Gödselvatten och urin skall förhindras att rinna ut ur gödsellagren och ytvatten skall förhindras att rinna in i gödsellagren. 5. Gödsellagrens sammanlagda lagringskapacitet skall vara minst 2915 m 3 med beaktande av det djurantal som regleras av detta tillstånd. Ströbäddarnas och
den befintliga torrgödselstadens lagringskapacitet kan beaktas vid dimensioneringen av den torrgödselstad som byggs. 6. Den torrgödselstad som byggs skall vara täckt och ha en riktgivande lagringskapacitet om minst 1315 m3. Körrampens höjd skall vara minst 20 cm, men det rekommenderas att den görs minst 50 cm. Gödselstaden skall vara byggd och byggnadstillsynen skall ha utfört en ibruktagningssyn av gödselstaden innan djurantalet i djurstallet utökas. 7. Gödsellagren skall tömmas grundligt minst en gång per år. I samband med tömningen skall gödsellagrens skick kontrolleras och eventuella skador eller brister skall omedelbart åtgärdas. 8. Lastning av gödsel skall ske på tätt underlag. Lastning och transport av gödsel skall ske så att den inte orsakar oskäligt besvär för grannar eller så att gödseln hamnar på marken, vägen eller i vägdiken. Användning av stallgödsel 9. Den gödsel som uppkommer i djurstallet skall i första hand användas vid gödsling av egna eller arrenderade åkrar, eller åkrar som omfattas av ett spridningsavtal. Med beaktande av det djurantal som regleras av detta tillstånd skall verksamhetsutövaren ha minst 80 ha spridningsareal till förfogande för spridning av den gödsel som uppkommer i djurstallet under 12 månader. 10. Gödsel får även överlåtas till en annan jordbrukare för att användas vid gödsling av dennes åkrar eller till en anläggning där gödsel återvinns som gödselmedel. Spridningsarealen som skall finnas till förfogande minskar härmed enligt överlåten mängd gödsel. Vid överlåtelse av gödsel skall mottagaren göra en förhandsanmälan till tillsynsmyndigheten minst 14 dagar innan överlåtelsen. 11. Vid spridning av gödsel skall verksamhetsutövaren iaktta bestämmelserna i 10-11 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014), såvida strängare krav inte ställs i förbindelsevillkoren för miljöstödssystemet för jordbruket. Gödseln skall bearbetas in i jorden inom ett dygn från spridningen, såvida det inte är fråga om spridning i växande gröda. Kring hushållsvattenbrunnar och källor skall förordningens skyddsavstånd iakttas. Djurstallets konstruktioner 12. Ladugårdarnas golvkonstruktioner skall vara sådana att de förhindrar att gödsel och urin hamnar i jordmånen eller i yt- och grundvattnet. Golvkonstruktionerna skall vara vattentäta. I samband med tillbyggnaden av dikostallet skall öppningar förses med trösklar eller ramper som förhindrar att vätskor från skrapgångar eller ströbäddar rinner ut ur ladugården. 13. Regnvatten från djurstallets tak skall avledas via takrännor och stuprör så att det inte rinner ner på rastgården eller in i djurstallet eller gödselstäderna.
Rasthage 14. Tjurstallets rasthage skall senast 31.8.2016 förses med tätt underlag (asfalt, betong), eller med utbytbar botten (barkströ, flis) på ett dränerat tätt underlag. Gödsel- och dräneringsvattnet från rasthagen skall ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen skall vara så stor att den rymmer det gödsel- och dräneringsvatten som ansamlas under perioden 1.11-1.4. Det uppsamlade gödsel- och dräneringsvattnet skall användas vid gödsling av åkrar, alternativt levereras till ett avloppsreningsverk som kan behandla gödselvattnet. 15. Om rasthagen förses med tätt underlag (asfalt, betong) skall torrgödseln regelbundet, minst varannan vecka, avlägsnas från rasthagen och föras till torrgödselstaden för lagring. Betesgång 16. Betestrycket skall vara balanserat så att betesmarkerna hållas täckta av vegetation. Till hushållsvattenbrunnar, grannes bostad eller fritidsbostad skall lämnas minst 20 m skyddsavstånd. 17. Flyttbara utfodrings- och dricksplatser skall flyttas om marken kring dem blir söndertrampad och gyttjig. 18. Om permanenta utfodrings- eller dricksplatser anläggs skall de fr.o.m. 1.1.2016 vara täckta, ha tät botten och den gödsel som ansamlas skall avlägsnas tillräckligt ofta. Avfallshantering 19. Avfallshanteringen skall ordnas i enlighet med avfallslagstiftningen så att verksamheten inte medför nedskräpning av miljön, förorening av mark, grundvatten eller ytvatten, eller olägenhet för hälsan eller miljön. Avfall som uppkommer i verksamheten skall levereras till godkända mottagningsplatser för respektive avfallssort, förutom kasserat foder som kan placeras i torrgödselstaden eller komposteras. Återvinningsbart avfall, såsom glas, kartong, metall, papper och jordbruksplast, skall sorteras och levereras till återvinning. 20. Farligt avfall (problemavfall), såsom ackumulatorer, bekämpningsmedelsrester, lysrör, oljefilter och spillolja, skall förvaras skilt från annat avfall och på tätt underlag. Farligt avfall skall minst en gång i året föras till en godkänd mottagningsplats för farligt avfall. Ett transportdokument skall vid behov upprättas. Verksamhetsutövaren skall föra bok över mängden och arten av det farliga avfall som uppkommer, samt över leveransplats och leveransdatum. Bokföringen skall på begäran företes tillsynsmyndigheten. 21. Döda djur skall förvaras avskilt från övriga djur så att smittospridning och sanitär olägenhet inte uppstår och djuren skall utan dröjsmål levereras till en av myndigheterna godkänd anläggning för hantering av döda nötkreatur. Verksamhetsutövaren skall föra bok över antalet döda djur som uppkommer, samt över leveransplats, leveransdatum och transportör. Bokföringen skall på
begäran företes tillsynsmyndigheterna. Avloppsvattenhantering 22. Om det tas i bruk sociala utrymmen för avbytare eller anställda skall avloppsvattnet från dessa utrymmen behandlas i enlighet med statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnäten (209/2011). Lagring av bränslen, oljor & kemikalier 23. Bränslecisterner ovan jord skall vara placerade på en gjuten betongplatta eller en komprimerad, minst 20 cm tjock bädd av krossgrus. Absorptionsmaterial, t.ex. torv, skall finnas tillgängligt. Verksamhetsutövaren skall regelbundet kontrollera bränslecisternernas skick. Cisterner som nyanskaffas skall vara utrustade med överfyllningsskydd och spärrmekanism för hävert. 24. Oljor, växtskyddsmedel och andra miljöfarliga kemikalier skall hanteras varsamt och förvaras på tätt underlag så att de inte förorsakar hälsan eller miljön någon fara eller skada. Produkternas säkerhetsföreskrifter skall följas. Exceptionella situationer 25. Verksamhetsutövaren skall utan dröjsmål vidta de korrigerings- eller bekämpningsåtgärder som exceptionella situationer förutsätter i syfte att förhindra förorening av miljön och motverka skadlig miljöpåverkan. Tillsynsmyndigheten och vid behov även räddningsverket skall omedelbart underrättas om situationen. Kontroll av verksamheten och rapportering 26. Stallgödselns näringshalt skall bestämmas vart 5:e år i enlighet med 12 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). Resultaten skall delges tillsynsmyndigheten i samband med årsrapporteringen. 27. Uppgifter om markarrendeavtal och spridningsavtal som ingåtts eller förlängts skall delges tillsynsmyndigheten i samband med årsrapporteringen. 28. Verksamhetsutövaren skall före utgången av februari månad årligen tillställa tillsynsmyndigheten ett sammandrag över föregående års verksamhet. Av sammandraget skall framgå: - uppgifter om antalet djur för varje djurslag (dikor, kvigor 12-24 mån, gödtjurar 12-24 mån, avelstjurar, kokalvar 0-12 mån, tjurkalvar 0-12 mån) per 30.6 och 31.12 - uppgifter om tillgänglig spridningsareal för gödsel (eget, arrenderat, spridningsavtal) - uppgifter om uppkommen gödselmängd i djurstallet, tidpunkter för spridning av gödseln, den åkerareal som gödseln spridits på, samt uppgifter om eventuell överlåtelse av gödsel
- uppgifter om antalet döda djur och leveransplats för döda djur - uppgifter om exceptionella situationer och de åtgärder som har vidtagits med anledning av dem Anmälan om ändringar i verksamheten 29. Verksamhetsutövaren skall utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om ändringar i verksamheten som är väsentliga för tillsynen, såsom byte av verksamhetsutövare, avbrott eller förändringar i verksamheten eller planer på att upphöra med verksamheten. Avslutande av verksamheten 30. Om djurhållningen på gården upphör skall gödsellagren tömmas inom 12 månader efter att djurhållningen upphört. Avfall skall levereras till godkända mottagningsplatser för respektive avfallssort före verksamheten avslutas. Tillståndsmyndighetens bemötande på utlåtandet, anmärkningen och åsiktsyttringen Utlåtandet Ansökan om utvidgning av verksamheten, tillika miljötillståndsplikten, gäller verksamheten vid djurstallet. Spridning av gödsel och användning av växtskyddsmedel på åkrar omfattas inte av miljötillståndsplikten. Verksamhetsutövaren skall däremot ha tillräckligt med spridningsareal för den stallgödsel som uppkommer i djurstallet, alternativt skall gödseln överlåtas till en annan jordbrukare eller föras till en behandlingsanläggning som med stöd av ett miljötillstånd kan ta emot gödseln. Vid spridning av gödsel på åkrar tillämpas bestämmelserna i 10-11 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014), såvida strängare krav inte ställs i förbindelsevillkoren för miljöstödssystemet för jordbruket. I förordningen bestäms om bl.a. skyddszoner till hushållsvattenbrunnar och källor vid spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat. Skyddszonen skall vara 30-100 m beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Hälsoskyddsmyndighetens utlåtande har beaktats i tillståndsbestämmelse 11 och 16. Anmärkningen Ansökan om utvidgning av verksamheten, tillika miljötillståndsplikten, gäller verksamheten vid djurstallet. Spridning av gödsel på åkrar omfattas inte av miljötillståndsplikten. Verksamhetsutövaren skall däremot ha tillräckligt med spridningsareal för den stallgödsel som uppkommer i djurstallet, alternativt skall gödseln överlåtas till en annan jordbrukare eller föras till en behandlingsanläggning som med stöd av ett miljötillstånd kan ta emot gödseln. Vid spridning av gödsel på åkrar tillämpas bestämmelserna i 10-11 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014), såvida strängare krav inte ställs i förbindelsevillkoren för miljöstödssystemet för jordbruket. I förordningen bestäms om bl.a. skyddszoner till hushållsvattenbrunnar och källor vid spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat. Skyddszonen skall vara 30-100 m beroende på höjdförhållandena i
terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Vid en tillsynsinspektion 19.4.2012 konstaterades att gödsellagrens lagringskapacitet på gården var något i underkant för att uppfylla dåvarande nitratförordningens (statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000), upphävd fr.o.m. 1.4.2015) krav på 12 månaders lagringskapacitet. Den konstaterade bristen var marginell och baserade sig på en teoretisk beräkning av uppkomna gödselvolymer utgående från volymriktvärdena i dåvarande nitratförordningens bilaga 2, antalet djur i djurstallet, betesperiodens längd, riktgivande lagringskapacitet för torrgödselstaden utgående från Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar JSM-BBA C4, samt ströbäddarnas lagringskapacitet. Torrgödselstadens riktgivande lagringskapacitet fås genom att multiplicera gödselstadens areal med sidoväggshöjden med en meters tillägg. Den befintliga gödselstadens areal är 210 m 2 och dess kanthöjd 2 m, vilket innebär att dess riktgivande lagringskapacitet är 630 m 3. Detta betyder inte att det inte skulle finnas plats för mera än 630 m 3 gödsel. I praktiken är det möjligt att lagra uppemot 750 m 3 strögödsel i gödselstaden. Befintliga ströbäddars areal uppgår till 600 m 2 och dess lagringskapacitet är 400-600 m 3 beroende på ströbäddens slutliga tjocklek. Gödsellagrens sammanlagda lagringskapacitet har således i verkligheten varit 1150-1350 m 3, medan den teoretiskt beräknade uppkomna gödselmängden i djurstallet under 12 månader uppgått till 1345,5 m 3. Dåvarande nitratförordningen har tillåtit gödselspridning under perioden 16.4-14.10 (1.4-15.11 om marken inte varit snötäckt, frusen eller vattenmättad), medan ytgödsling av vall har kunnat utföras fram till 15.9. Av gödseln har 70 % spridits i maj och 30 % före höstbearbetningen. Hanteringen och lagringen av gödsel på gården har således kunnat skötas sakenligt även om nitratförordningens krav på 12 månaders lagringskapacitet inte helt uppfyllts. Vid inspektionen 19.4.2012 gavs en uppmaning om att gödsellagrens lagringskapacitet skall utökas senast 31.12.2015 i samband med att en ny ladugård byggs 2015. Den givna tidsramen var rimlig med beaktande av att ett generationsskifte var förestående på gården och att det inte förelåg någon omedelbar risk för förorening av miljön. Enligt tillståndsbestämmelse 6 skall den nya gödselstaden vara byggd innan djurantalet i djurstallet utökas. Påståendet om att grundvattnet har påverkats är grundlöst. I den nya nitratförordningen (statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014)) bestäms att gödsellager som byggs skall vara täckta. Enligt tillståndsbestämmelse 6 skall den gödselstad som byggs vara täckt. Den gödsel som uppkommer i djurstallet utgörs av strögödsel där urinen absorberats i ströet. Gödseln konsistens är fast. Någon risk för att gödsel rinner ut i terrängen och vidare ut i havet finns således inte. Miljövårdsmyndigheten tillämpar de volymriktvärden för stallgödsel som anges i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och
trädgårdsodling (1250/2014), bilaga 1, vid beräkning av uppkomna gödselmängder i djurstallet och gödsellagrens volymbehov. Volymriktvärden ges skilt för sig för mjölkkor, dikor, kvigor, köttnöt och tjurar, kokalvar och tjurkalvar. Undertecknarna av anmärkningen bör notera att användningen av gödsel på åkrarna inte kommer att öka i och med utvidgningen. Utvidgningen medför i praktiken att konstgödsel ersätts med naturgödsel vid gödsling av åkrarna, vilket har klara miljömässiga fördelar. Anmärkningen har beaktats i tillståndsbestämmelse 3-8 och 11-18. Åsiktsyttringen Miljövårdsbyrån har 11.9.2015 tillsammans med åsiktslämnaren och verksamhetsutövaren genomfört en platssyn vid åkerdiket och sedimenteringsgropen och hushållsvattenbrunnen på åsiktslämnarens fastighet. Avståndet från åkerkanten till sedimenteringsgropen är 175 m och till hushållsvattenbrunnen 280 m. Dikesvattnet från åkern avleds inte till det skogsdike som mynnar ut i sedimenteringsgropen på åsiktslämnarens fastighet, utan vattnet infiltreras i skogsområdet ca 70 m från skogsdiket. Sannolikheten att grundvattnet på åsiktslämnarens fastighet skulle försämras till följd av naturgödsling av åkern bedöms som ringa med beaktande av avståndet och tidpunkterna för gödsling av åkern. I 10 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) bestäms om skyddszoner till hushållsvattenbrunnar och källor vid spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat. Skyddszonen skall vara 30-100 m beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. För åsiktslämnaren har föreslagits att tegelrördikets öppning i sedimenteringsbassängen täpps igen och att plaströrets öppning förses med ett nät med större maskstorlek än det befintliga nätet. Åsiktsyttringen har beaktats i tillståndsbestämmelse 11. Motiveringar till förslaget Grunderna för tillståndsprövning Om verksamheten bedrivs i enlighet med ansökan och detta beslut uppfylls de krav som ställs i miljöskyddslagen (527/2014) och avfallslagen (646/2011), samt i de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Likaså har naturvårdslagen (1096/1996) och vad som bestäms med stöd av den iakttagits. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd Verksamheten medför inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten, försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten, eller sådant oskäligt besvär som avses i 17 lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920). Verksamheten är inte placerad i strid med detaljplan. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt 49 miljöskyddslagen (527/2014) är uppfyllda. Motiveringar till tillståndsbestämmelserna
Tillståndsbestämmelse 1-2: Om allmänna skyldigheter bestäms i 6-8 miljöskyddslagen (527/2014). Tillståndsbestämmelse 3-8: Bestämmelserna har utfärdats för att förhindra förorening av mark, grund- och ytvatten, samt för att kraven på bästa tillgängliga teknik och bästa praxis ur miljösynpunkt skall uppfyllas vid lagring och hantering av gödsel. Om kravet på 12 månaders lagringskapacitet för den stallgödsel som uppkommer och längden på den betesperiod som högst kan beaktas bestäms i 5 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). Om konstruktionskrav bestäms i förordningens 7. Vid fastställandet av gödsellagrens sammanlagda lagringskapacitet och dimensioneringskravet på den gödselstad som byggs har volymriktvärdena i förordningens bilaga 1 använts. Tillståndsbestämmelse 9-11: Genom att i första hand använda den stallgödsel som uppkommer i djurstallet vid gödsling av egna spannmåls- och vallodlingar, skapas ett kretslopp i vilket en betydande del av näringsämnena återförs till marken. Behovet av att använda konstgödsel minskar eller upphör härvid. Spridningsarealen som skall finnas till förfogande har bestämts enligt beräkningsmodellen i Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010 (Anvisning om miljöskydd vid husdjursskötsel, Miljöministeriet 2010), s. 59-60. En betesperiod om 4 månader har beaktats till 50 %. Om anmälningsplikt vid överlåtelse av gödsel bestäms i 9 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). Genom att följa bestämmelserna i 10-11 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) och förbindelsevillkoren för miljöstödssystemet för jordbruket begränsas diffust näringsläckage till vattendragen från åkrarna och skyddet av hushållsvattenbrunnar och grundvatten iakttas. Tillståndsbestämmelse 12-13: Bestämmelserna har utfärdats för att förhindra förorening av mark, grund- och ytvatten, samt för att kraven på bästa tillgängliga teknik och bästa praxis ur miljösynpunkt skall uppfyllas vid djurhållning. Om konstruktionskrav bestäms i 7 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). Tillståndsbestämmelse 14-15: Rasthagar skall skötas så att det inte uppstår näringsutsläpp i yt- och grundvatten. Rasthagar med utbytbar botten (barkströ, flis) på ett dränerat tätt underlag har vid andra djurgårdar visat sig fungera mycket bra. Tillståndsbestämmelse 16-18: Genom att undvika alltför högt betestryck minskar risken för ytavrinning och erosion. Ett skyddsavstånd om minst 20 m till hushållsvattenbrunnar och grannes bostadshus eller fritidshus är motiverat för att förhindra kontaminering av brunnsvatten och oskäligt besvär för grannar. Om konstruktionskraven på permanenta utfodrings- och dricksplatser fr.o.m. 1.1.2016 bestäms i 7 statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). Tillståndsbestämmelse 19-21 har utfärdats för att uppfylla avfallslagens krav på verksamheten. Enligt 58 miljöskyddslagen (527/2014) skall ett miljötillstånd
förenas med behövliga villkor om avfall och avfallshantering för iakttagande av avfallslagen (646/2011) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Om bokföringsskyldighet över farligt avfall bestäms i 118 avfallslagen (646/2011). Bestämmelsen om hantering av döda djur är motiverad för att förhindra sanitär olägenhet, smittospridning och förorening av miljön. Tillståndsbestämmelse 22: Om skyldighet att behandla hushållsavloppsvatten bestäms i 155 miljöskyddslagen (527/2014). Tillståndsbestämmelse 23-24: Genom varsam hantering och förvaring av bränslen, oljor, växtskyddsmedel och andra miljöfarliga kemikalier förebyggs fara och skada för hälsan och miljön. Genom regelbunden kontroll av bränslecisternernas kondition och placering på tätt underlag förebyggs risken för förorening av mark och grundvatten. Om förbud mot förorening av mark och grundvatten bestäms i 16-17 miljöskyddslagen (527/2014). Tillståndsbestämmelse 25: Situationer som avviker från det normala och som kan medföra skada för hälsan eller miljön skall anmälas till tillsynsmyndigheten så att myndigheten kan ge information och råd, samt för att säkerställa att rätta åtgärder vidtas. Om verksamhetsutövarens anmälningsplikt och skyldighet att utan dröjsmål vidta behövliga åtgärder för att förebygga och hindra förorening bestäms i 14 och 123 miljöskyddslagen (527/2014). För tillsynen av verksamheten, samt för att vid behov kunna utfärda föreskrifter om åtgärder som behövs vid avslutande av verksamheten, är det motiverat att tillsynsmyndigheten ges information enligt tillståndsbestämmelse 26-29. Tillståndsbestämmelse 30: Av tillståndsbeslutets beslutsdel skall framgå nödvändiga villkor om åtgärder i samband med avslutande av verksamheten. Beslut Förslaget godkändes. Tillståndets giltighet Tillståndet är giltigt tillsvidare. Tillstånd krävs för ändringar av verksamheten som ökar utsläppen eller deras konsekvenser och för andra väsentliga ändringar av verksamheten. En ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna skall göras på tillsmyndighetens uppmaning. Verkställbarhet av beslutet Verksamheten vid djurstallet får utvidgas när tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. Tillämpade rättsnormer Miljöskyddslagen (527/2014) 6-8, 11-12, 14-17, 19-20, 22-23, 29, 35, 39, 42-44, 48-49, 52-53, 58, 62, 83-85, 87, 96, 123, 155, 170, 172, 190-191, 198, 205 Statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) 2-4, 8, 11, 14-15, 20 Statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och
trädgårdsodling (1250/2014) 5, 7, 9-13 Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnäten (209/2011) 1 Avfallslagen (646/2011) 8, 12-13, 15, 29, 72, 118-119, 121-122 Statsrådets förordning om avfall (179/2012) 20 Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Behandlingsavgift För behandlingen av ansökan debiteras sökanden 1500 EUR enligt den av fullmäktige 9.12.2014 godkända taxan för stadens miljövårdsmyndighet. Information om tillståndsbeslutet Beslutet meddelas efter anslag. Miljönämnden informerar allmänheten om tillståndsbeslutet genom att under 30 dagar kungöra beslutet på stadens officiella anslagstavlor och på stadens hemsida. Beslutet Sökanden Kopia av beslutet Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral Lundo kommuns hälsoskyddsmyndighet Pargas stads byggnadstillsyn/kenneth Koskinen Meddelande om beslutet Parterna som delgivits kungörelsen om ansökan Den första undertecknaren av anmärkningen Undertecknarna av åsiktsyttringen Sökande av ändring Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas förvaltningsdomstolen senast 30 dagar räknat från dagen efter att beslutet har meddelats. Besvärsrätt har: - den som är part - registrerade föreningar och stiftelser vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder - den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner inom vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder - den statliga tillsynsmyndigheten samt den kommunala miljövårdsmyndigheten i den kommun där verksamheten är placerad och i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten - myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet Besvärsanvisning bifogas beslutet.