POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT



Relevanta dokument
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Elåret Diagram ur rapporten

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Elåret Diagram ur rapporten

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Seminarium om elsystemet

Flexibilitet i en ny tid

Energikällor Underlag till debatt

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Framtida prisskillnader mellan elområden

Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Den svenska värmemarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Det här är elcertifikatsystemet

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Kent Nyström Lars Dahlgren

Behovet av snabbreglerad elkraft

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

EN DROPPE AV H 2 OPP

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

NEPP - IVL SEMINARIUM Reglering av vindkraft - balanshållning. Strandvägen 7A: 20 november 2014 Professor Lennart Söder

Dalälvens vattenkraftssystem

Nätverket för vindbruk

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

myter om energi och flyttbara lokaler

Vattenkraften i kraftsystemet

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget En översikt

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Biokraftvärme isverigei framtiden

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elproduktion. Översikt. Ångkraftverk. Värmekraftverk. Kraftverkstyper Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi.

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Vindkraftstatistik 2016 Nationell-, länsvis- och kommunal statistik

1 Definition av Reglerobjekt

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Effektutmaningen En helhetsbild

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Flexibilitet i en ny tid

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Farväl till kärnkraften?

Kan vi täcka energibehovet med solceller?

Kraftvärme- & fjärrvärmeuppropet av Karolina Norbeck & Karin Medin

Förändrade roller på elmarknaden

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Medel,

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Remisseminarium för analysrapport till Färdplan el för ett fossilfritt samhälle

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Transkript:

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi

Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som i högre grad varierar med vädret Med kärnkraften tagen ur drift försvinner mycket planerbar effekt ur systemet Behov av ökad planerbar effekt, kraft som har hög tillgänglighet Vattenkraftens betydelse ökar 2

Sveriges elmix, energi och effekt Kraftslag Årlig elproduktion (energi) Installerad effekt vinter 2015/2016 Tillgänglig effekt vinter 2015/2016 Vattenkraft 50 80 TWh/år 16 155 MW 13 700 MW Kärnkraft 50 70 TWh/år 9 706 MW 8 161 MW Vindkraft Ca 15 TWh/år** 6 038 MW 664 MW Kraftvärme* 13 18 TWh/år 5 013 MW 3 835 MW Kondenskraft*** 0,5 0,9 TWh/år 3 360 MW 1 811 MW Solkraft Ca 0,1 TWh/år 103 MW 0 MW Summa 40 375 MW 28 171 MW * Kraftvärme är samtidig produktion av el och värme i fjärrvärmesystem och industrier, till största del eldade med biobränslen och avfall (8-12 TWh) och till en mindre del eldade med fossila bränslen (3-6 TWh). ** Prognos från september 2015 för vindkraftens årsproduktion för år 2015. *** Kondenskraft är stora biobränsleeldade och fossileldade värmekraftverk. Här inkluderas även gasturbiner och övrigt såsom dieselaggregat. Källa: Svensk Energi och Svenska kraftnät 3

Egenskaper Tillgänglig effekt även vid hög efterfrågan på el vintertid 85 procent Normalårsproduktion 65 TWh, knappt hälften av Sveriges elproduktion. Kan variera: 50 80 TWh Energilager MWh/h God planerbarhet 14000 Hanterar kort- och långsiktiga 12000 variationer i elanvändning och 10000 andra kraftslags tillgänglighet, 8000 balanshållning 6000 Är kraftkälla bakom Svenska 4000 kraftnäts automatiska 2000 frekvenshållning av elnätet 0 Total vattenkraft Sverige en vintervecka, timvärden Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Vattenkraft, SE 4

Vattenkraftens roller Är förnybar och klimateffektiv Bidrar till en stor del av energibehovet i det nordiska systemet Viktig roll i Svenska kraftnäts frekvenshållning i elnätet Minskar behovet av annan reglerbar kraft som idag ofta är fossilbaserad och finns utanför Sverige. Gör genom sin reglerförmåga att mer annan förnybar kraft, som vind och sol, kan tillföras systemet kallas dubbelt förnybar. 5

Lagring av vatten och reglering i många steg El måste produceras i samma ögonblick som den används Däremot kan vatten lagras i sjöar och magasin Under vintern, då tillrinningen på vatten är minst och efterfrågan på el störst, används vatten som runnit till under vår, sommar och höst Efterfrågan växlar också mellan veckans dagar och dygnets timmar, vattenmagasinen används även till korttidsreglering Sveriges samlade magasinsvolym cirka 34 TWh energi säsongsmagasin (ibland flerårsreglering) högt upp i älven och mindre magasin längre ned i älven 6

Svensk Energis inventering av potentialer år 2011 Total teoretisk energiutvinning i svensk vattenkraft har uppskattats till ca 200 TWh Dagens elproduktion ett normal år är cirka 65 TWh Teknisk potential cirka 30 TWh TWh/år 200 150 100 Teoretisk Teknisk potential Vattenkraft 2015 och effekten? 50 0 7

Möjliga tekniska åtgärder för mer effekt ytterligare analys krävs Anpassa kraftstationers utbyggnadsflöden i ett älvsystem för att minska flaskhalsar Kraftverk högt upp i älven kan byggas ut ytterligare med fler eller större aggregat för ökad flödesflexibilitet Kraftverk framför allt högt upp i älven har potential att utvecklas till så kallade pumpkraftverk Överledning av vatten från oreglerade älvar är en annan möjlighet för att öka vattenflödet i en utbyggd älv Att utöka lagringskapaciteten på utvalda platser ökar flexibiliteten att använda vattnet Behov av att analysera effektutbyggnad i ett helhetsperspektiv där hela älvsystemen ingår. Hitta moderniseringar, nyinvesteringar, reinvesteringar 8

Förutsättningar för att utveckla vattenkraften Förutsägbarhet, långsiktighet och ett nationellt synsätt på vattenkraften nationellt styrande plan som är politiskt förankrad Vattenkraftens klimategenskaper värdesätts och beaktas vid prövning Effektiva tillståndsprocesser, tillståndsfrågor och miljölagstiftning ses över för att förenkla och förtydliga regelverken. Lika myndighetsagerande oavsett var i landet anläggningen finns Tydliga incitament för utbyggnad av effekt, ny marknadsmodell Harmonisering av styrmedel för kraftslagen Fastighetsskatten på vattenkraft är i dagsläget (november 2015) i genomsnitt cirka 9 öre/kwh Tariffernas utformning för nätanslutning vid effektutbyggnad, som hämmar utbyggnad i elområde 1 och 2 9

Förutsättningar för att utveckla vattenkraften Förutsägbarhet, långsiktighet och ett nationellt synsätt på vattenkraften nationellt styrande plan som är politiskt förankrad Vattenkraftens klimategenskaper värdesätts och beaktas vid prövning Effektiva tillståndsprocesser, tillståndsfrågor och miljölagstiftning ses över för att förenkla och förtydliga regelverken. Lika myndighetsagerande oavsett var i landet anläggningen finns Tydliga incitament för utbyggnad av effekt, ny marknadsmodell Harmonisering av styrmedel för kraftslagen Fastighetsskatten på vattenkraft är i dagsläget (november 2015) i genomsnitt cirka 9 öre/kwh Tariffernas utformning för nätanslutning vid effektutbyggnad, som hämmar utbyggnad i elområde 1 och 2 Behov av att analysera effektutbyggnad i ett helhetsperspektiv där hela älvsystemen ingår. Hitta moderniseringar, nyinvesteringar, reinvesteringar 10

Gun Åhrling-Rundström Enhet Distribution och Produktion / ansvarig vattenkraft Svensk Energi Swedenergy AB 08 677 28 12 073 433 82 45 gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se www.svenskenergi.se Tack och läs gärna vår rapport 11