ÖVERSIKT Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott Miljöorganisationen Greenpeace anmäler torsdagen 27/10 Sveriges regering till EUkommissionen för brott mot EU:s art- och habitatdirektiv. Regeringen har i åratal försummat nödvändiga fiskeregleringar i marina områden som omfattas av EU:s områdesskydd Natura 2000. Om Sverige inte åtgärdar bristerna riskerar ovärderliga naturvärden utplånas och EU-kommissionen kan dra Sverige inför EU-domstolen. Innehåll S 2. Sverige bryter mot EU:s miljölagar S 3. Skyldighet att nå direktivets målsättningar s 3. Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund s 4. Viktiga utposter för flera hotade miljöer s 4. Fisket är största hotet S 5. Sammanfattning av anmälan - Regeringens överträdelser artikel för artikel S 6. Igen och igen och igen: bristen på bevarandeåtgärder påpekas upprepade gånger
Sverige bryter mot EU:s miljölagar - Sveriges regering vägrar reglera fisket i marina Natura 2000-områden. Det är ett brott mot EU:s miljölagar Längs Sveriges 320 mil långa kust finns mängder av unika ovärderliga marina miljöer. Dessvärre har våra havsområden länge utsatts för extrema påfrestningar. Helsingforskommittén (Helcom) slog 2010 fast att övergödning, förlusten av biologisk mångfald och i synnerhet destruktivt fiske är de tre största hoten mot havet. Läget för Sveriges hav är nu krisartat. Sverige har sedan 1999 ett miljömål om hav i balans och sedan 2006 en speciell aktionsplan för att uppnå detta. Men vad regeringen säger och vad regeringen gör är två helt olika saker när det gäller havsmiljön. De bristande skyddsinsatserna gör att Sverige sedan 2004 bryter mot EU:s miljölagar samt habitatdirektivets paragrafer 6.2 och 6.3. Överträdelsen orsakas av undfallenhet att reglera skadlig verksamhet. I december 2010 passerades ytterligare en juridisk deadline. Då löpte tidsfristen ut för att tillgodose de sista delarna av skyddet och i utsatta naturområden vidta nödvändiga åtgärder för bevarande, vilket om så krävs innefattar utarbetande av lämpliga skötsel- och förvaltningsplaner. Detta gäller de båda Natura 2000- områdena Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt, habitatdirektivet 6.1. Natura 2000 är ett starkt, EU-lagstadgat, områdesskydd för EU:s mest skyddsvärda naturtyper och arter. Enligt EU:s habitatdirektiv måste medlemsstaterna senast sex år efter det att områdena pekats ut kunna garantera att berörda naturtyper och arter har ett fullgott skydd. Men hittills har regeringen ännu inte ens försökt reglera det destruktiva fisket som pågår i områdena. Mot bakgrund av detta anmäler miljöorganisationen Greenpeace Sveriges regering till EU-kommissionen för brott mot art- och habitatdirektivet.
Skyldighet att nå direktivets målsättningar Art- och habitatdirektivet är en del av EU:s miljölagstiftning som medlemsländerna är skyldiga att införa i nationell lagstiftning. Natura 2000 är EU:s benämning på de skyddade områden som medlemsländerna är skyldiga att utse enligt detta direktiv. Områdena ska bidra till att säkerställa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som habitatdirektivet gäller. Habitatdirektivet har gjort att svensk miljölagstiftning kräver att verksamheter som kan skada Natura 2000-områden ska tillståndsprövas, i syfte att förhindra skador på Natura 2000. Sverige har, bland annat för att tillgodose habitatdirektivets krav, även lagstiftning om miljökonsekvensbeskrivningar och om miljöbedömningar av planer och program. Trots att fiske är det allvarligaste hotet mot de marina ekosystemen, har Sverige vägrat att införa de fiskeregleringar som krävs för att skydda arter och livsmiljöer i marina skyddade områden, med undantag av en handfull partiella fiskeregleringar. Resultatet är att fisket får fortgå utan någon som helst hänsyn till hur de marina naturvärdena påverkas. Brister finns längs hela Sveriges kust För att sätta de ovan nämnda fiskeregleringarna i perspektiv kan nämnas att Sverige i slutet av 2009 hade 144 st marina Natura 2000-områden som innehöll naturtyp sandbankar 1110, naturtyp rev 1170, eller båda naturtyperna. I samtliga dessa områden finns god anledning att se över behovet av fiskeregleringar, något som hittills inte gjorts. Totalt har Sverige inrättat 274 marina Natura 2000-områden. Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund Fladen och Lilla Middelgrund är två av de bäst kartlagda marina Natura 2000-områdena i svenska vatten. Enligt den naturvärdesbedömning Naturvårdsverket utförde 2010 är Lilla Middelgrund och Fladen de två bankar som uppvisar högst naturvärden i den svenska delen av Kattegatt. Områdenas revmiljöer har en unikt mångfasetterad fauna och stora sand- och grusbottnar. De är viktiga övervintringsområden för fåglar som sillgrissla och tordmule, och är viktiga födoområden för säl. Dessutom är de av stor betydelse för den hotade tumlaren. I områdena har det hittats 134 olika arter av makroalger och dessutom 14 rödlistade djurarter, däribland den starkt hotade lyrtorsken. Kanske mest anmärkningsvärt är att utsjöbankarna fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för den akut hotade Kattegatt-torsken, sill och många andra fiskarter.
Viktiga utposter för flera hotade miljöer Fladen och Lilla Middelgrund hör till det geografiska område som kallas marina baltiska regionen inom tillämpningen av EU:s art- och habitatdirektiv. När medlemsländerna ska rapportera om tillståndet för arter och livsmiljöer - det vill säga bevarandestatusen - till EU, används olika kategorier. När tillståndet är ej gynnsamt och/eller trenden är negativ ska medlemsstaten agera både inom Natura 2000-områden och utanför, i syfte att nå gynnsam bevarandestatus. Vid rapporteringen 2007 visade det sig att en rad arter och miljöer är illa däran både i och utanför den svenska delen av den marina baltiska regionen. Därför måste följande naturtyper och arter värnas särskilt i Fladen och Lilla Middelgrund, där mycket viktiga förekomster noterats: Sandbankar (1110) Ej gynnsam status (otillräcklig = inadequate). Samma bedömning för den svenska delen av marin baltisk region som för hela regionen. Rev (1170) Ej gynnsam status (dålig = bad). Samma bedömning för den svenska delen av marin baltisk region som för hela regionen. Bubbelrev & gaskratrar (1180) Ej gynnsam status (dålig = bad). Sverige rapporterade ej denna 2007. Tumlare (Phocena phocena) Ej gynnsam status (dålig = bad), under försämring. Samma bedömning för den svenska delen av marin baltisk region som för hela regionen. Trots detta har ingenting gjorts för att reglera det största kända hotet mot dessa miljöer och arter - det omfattande yrkesfisket, bland annat med bottentrål.. Fisket är största hotet I Länsstyrelsen i Hallands bevarandeplaner för Fladen och Lilla Middelgrund listas ett antal pågående och presumtiva aktiviteter som med bakgrund i befintligt kunskapsunderlag kan antas påverka gynnsam bevarandestatus. Bland annat: För stort uttag av fisk. Fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap som hotar den biologiska mångfalden av däggdjur, fåglar, fisk och bottenlevande djur. Fiske är den enskilda aktivitet som pågår inom Fladen och Lilla Middelgrund som kan orsaka störst skada på gynnsamt tillstånd. Varken miljöbedömning eller reglering har genomförts.
Sammanfattning av anmälan Utsjöbankarna Fladen (SE0510127) och Lilla Middelgrund (SE0510126) är bland de mest skyddsvärda marina miljöer Sverige har. Områdena omfattas av EU:s särskilda miljöskydd, Natura 2000, och har utsetts till så kallade BSPA-områden (Baltic sea protected area) i enlighet med Helsingforskonventionen, Helcom. Områdena har även utnämnts till MPA-områden (Marine protected area) enligt OSPAR-konventionen om skydd av den marina miljön i nordöstra Atlanen.som. I Fladen och Lilla Middelgrund förekommer naturtyper och arter som omfattas av habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (2009/147/EG) och skadas av vissa former av fiske. Sådant fiske förekommer fortfarande i områdena. Regeringens överträdelser artikel för artikel Artikel 6.2: Inga åtgärder har vidtagits för att förhindra destruktivt fiske Enligt EU:s art- och habitatdirektiv måste medlemsstaterna senast sex år efter det att Natura 2000-områden pekats ut kunna garantera att berörda naturtyper och arter har ett fullgott skydd. EU har fastställt tidsfristen för medlemsstaterna att komplettera och färdigställa ett skydd som garanterar s k god bevarandestatus. Trots att det redan i december 2010 gått över sex år sedan SCI-utpekandet (Sites of community importance) till Natura 2000 har Sverige inte genomfört några konkreta åtgärder för att förhindra försämring orsakad av skadliga fiskemetoder på de livsmiljöer och arter för vilka områdena har utsetts. Detta står i strid med habitatdirektivet artikel 6.2, fågeldirektivet artikel 5, samt åtaganden i enlighet med OSPAR och HELCOM. Artikel 6.3 och 6.4: Ingen bedömning av det pågående fiskets påverkan Sverige har inte heller haft någon lämplig bedömning av sådant fiske i områdena som på ett betydande sätt kan påverka möjligheten att nå bevarandemålen för områdena. Detta strider med habitatdirektivet artikel 6.3. Det är bevisat att fiske som enligt vetenskapliga underlag medför skada på de naturtyper som ska bevaras förekommer i områdena. Därmed har Sverige även underlåtit att följa habitatdirektivets artikel 6.4. Artikel 8 och 5: Ingen strategisk miljöbedömning har genomförts Inte heller tycks några adekvata miljöbedömningar rörande fiskets effekter på dessa två Natura 2000-områden genomförts i enlighet med direktivet om strategiska miljöbedömningar (2001/42/EG). Detta trots att myndighetsbeslut fattats som rör detaljregleringar för fiske inom svenska delen av International Council for the Exploration of the Sea, ICES, zon IIIa, som bl.a. omfattar de två aktuella områdena (t.ex. beslut om fartygstillstånd och fiskerättigheter). Besluten har fattats i strid med artikel 8 i direktivet, bland annat eftersom en miljörapport i enlighet med artikel 5 inte varit grund för besluten. Vissa av de tillåtna fiskena skadar de naturtyper och arter som ska bevaras inom de aktuella områdena. Utfallet av adekvata miljöbedömningar borde ha använts som beslutsunderlag om reglering av fiske som kan skada Natura 2000-områdena. Artikel 4.4 och 6.1: Inga restaurerings- eller skötselåtgärder har prioriterats Efter att drygt sex år passerats sedan områdena utsågs till SCI (Sites of community importance) beslutade Sveriges regering under 2011 att områdena skulle bli SAC-områden
(Special Area of Conservation). Man har dock inte fastställt några prioriteringar för restaurerings- eller skötselåtgärder i enlighet med habitatdirektivets artikel 4.4 för att kunna gå vidare med sådana åtgärder i enlighet med direktivets artikel 6.1, vilket är ett brott mot direktivet För oss är det även oklart om habitatdirektivets reglering av prioriteringar enligt 4.4 genomförts i svensk rätt. Igen och igen och igen - Bristen på bevarandeåtgärder har påpekats upprepade gånger Greenpeace driver idag en både en nationell och global kampanj för att det ska inrättas fler och store marina skyddade områden stängda för fiske. I Sverige har vi drivit kampanjen för att skapa områden fredade från alla destruktiva aktiviteter, inklusive fiske, kontinuerligt sedan i början av 2000-talet. * Med början 2004 har Greenpeace i en serie rapporter lyft behovet av marina reservat, stängda för alla extraktiva aktiviteter inklusive fiske# och även presenterat konkreta förslag för hur ett nätverk av stora marina skyddade områden kan utformas i Östersjön och Nordsjön. Bland annat föreslog vi att helt freda Östersjötorskens enda kvaravarande lekområde, Bornholmsdjupet, ett krav som även Sveriges Yrkesfiskares ekonomiska förening, SYEF, ställer sig bakom. * Under 2005 tog Föreningen Greenpeace Norden informationsspridningen till en ny nivå. Under året talade vi med hundratusentals svenskar på gator och torg under devisen Please, please, save our seas. Det resulterade i över 50 000 protestmejl till regeringen där medborgarna krävde fler och större marina reservat, fredade från destruktivt fiske. * 2006 kom publicerades den globala rapporten Roadmap to Recovery: A global network of marine reserves, som ett led i Greenpeace globala arbete för att informera om världshavens behov av bättre skydd. Under 2006-2007 genomfördes också Defending our oceans expeditionen, en världsomspännande dokumentations, forsknings och informations turné med våra fartyg med syfte att lyfta de marina miljöfrågorna och behovet av bättre skydd globalt. * 2008 var det dag s för nästa steg. Efter att i många år krävt adekvat skydd för ett Natura 2000-området Sylts outer reef utanför Tysklands kust, utan att politikerna reagerat, placerar Greenpeace ut 320 trålhinder i form av stora granitblock i syfte att uppmärksamma bristen på fiskereglering i området. Aktionen fick stor uppmärksamhet i svenska medier. * Under hela 2009 förberedde Greenpeace Norden en liknande bevarandeåtgärd i de områden som klagan fokuserar på, Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt. 209 trålhinder placerades sedan ut i augusti samma år. Men under de hundratals möten med politiker, yrkesfiskare och allmänhet som föregick den av Länsstyrelsen godkända bevarandeåtgärden att placera ut fysiska trålhinder var budskapet hela tiden detsamma: Ska detta verkligen vara nödvändigt? Ge marina Natura 2000-områden sitt lagstadgade skydd!
Nu har det gått två år sedan trålhindren placerades ut i svenska vatten. Sverige har producerat ytterligare en omfattande utredning (den senaste i en lång rad) om hur fisket kan regleras i marina skyddade områden. Men några konkreta beslut om att starta arbetet med att reglera fisket i dessa områden har vi fortfarande inte sett till. Endast en slutsats kan dras av Sveriges agerande under de senaste åtta åren. Den politiska viljan att skydda havsmiljöer i linje med EU:s art- och habitatdirektiv saknas helt. När det kommer till kritan väljer regeringen att bryta mot EU:s miljölagar och istället kortsiktigt gynna en mycket liten grupp yrkesfiskare, som fortsätter att med sitt fiske degradera livsmiljöer och arter i de aktuella Natura 2000-områdena. Därför ser vi nu ingen annan utväg än att anmäla Sveriges brott mot miljölagarna till EUkommissionen. Greenpeace uppmanar regeringen att: - Införa ett moratorium mot yrkesfiske i marina Natura 2000-områden under tiden som relevanta fiskeregleringar förbereds och införs. - Se till att länsstyrelserna öronmärker en tillräckligt stor del av sin budget för att kunna leva upp till miljöbalkens och Art- och habitatdirektivets krav på marint skydd.