Länsrapport avseende alkoholfrågor år 2000 Sociala enheten 2001-06-18
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 51-1029-2001 FÖRORD Från att tidigare ha haft det direkta ansvaret för hanteringen av serveringstillstånd är Länsstyrelsen numera regional tillsynsmyndighet med uppgift att ge råd och stöd åt kommunerna samt övervaka kommunernas verksamhet. Länsstyrelsen skall vidare sammanställa, systematisera och analysera utvecklingen av alkoholhanteringen i länet. Som ett led i uppgiften att sammanföra och analysera information på alkoholområdet skall Länsstyrelsen årligen sammanställa en länsrapport. Denna rapport avser år 2000 och är till huvuddelen en lägesbeskrivning av kommunernas tillståndsoch tillsynshantering. Bo Silén Socialdirektör Jörgen Sperens Byrådirektör Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Postgiro: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013-19 60 00 013-19 62 43 lansstyrelsen@e.lst.se 3 51 75-9
2 DEN ALKOHOLPOLITISKA SITUATIONEN Inledning Följande sammanställning är en sammanfattning av den inrapportering för år 2000 rörande alkoholfrågor Länsstyrelsen översänt till Alkoholinspektionen. Sammanställningen bygger på en enkät till länets kommuner. En enkät som besvarats av samtliga kommuner utom Åtvidaberg. Tillståndsgivning Antalet permanenta serveringstillstånd till allmänheten (restauranger) är ganska stabilt i länet förutom i de två största kommunerna, Norrköping och Linköping, där 15 respektive 10 nya tillstånd meddelats under år 2000. I dessa kommuner fortsätter koncentrationen av serveringsställen till särskilda nöjesstråk. Beträffande tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten (festivaler och liknande) har en balans uppnåtts och man ligger i länet nu på ungefär samma antal som de senaste åren. Det är Länsstyrelsens uppfattning att kommunerna till allra största delen klarar av tillståndsgivningen på ett godtagbart sätt. Plumpar finns dock och det har hänt att tillstånd meddelats utan att de krav som ställs i livsmedelslagen och alkohollagen varit uppfyllda, vilket inte är acceptabelt. Tillsyn När det gäller den direkta restaurangtillsynen varierar insatserna mellan kommunerna, till viss del beroende på antalet tillstånd i kommunen. De flesta kommuner har en regelbunden tillsyn även om det fortfarande finns några kommuner där man inte har någon tillsyn alls. Vanligtvis är det alkoholhandläggaren som utför tillsynen ibland med bistånd från politiker och fältsekreterare. Polismyndigheten deltar också regelbundet i tillsynen i några kommuner och samordnad tillsyn sker även med skattemyndigheten i de större kommunerna. Under året återkallades ett permanent serveringstillstånd och fyra varningar meddelades. En klar minskning jämfört med de senaste åren och frågan är om det är resultatet av att den samordnade tillsynen minskat alternativt att verksamheten på restaurangerna sköts på ett bättre sätt. Något kontrollprojekt inom ramen för myndighetssamverkan mot den ekonomiska brottsligheten (SAMEB-E) har inte förekommit när det gäller den permanent bedrivna restaurangverksamheten. Polis- och skattemyndighet har dock tillsammans med alkoholinspektörerna vid de sociala förvaltningarna i Motala, Finspång, Linköping och Norrköping genomfört förhandsaviserade kontroller av tillfälliga serveringar i samband med festivaler och karnevaler under jul och augusti 2000. Totalt har 28 serveringar kontrollerats. Tillsynen avseende detaljhandel med folköl sker fortfarande inte i någon större utsträckning från kommunernas sida. Det är endast Linköping som har en särskild tjänsteman avdelad för tillsyn av folköl.
3 Alkoholpolitiska program Under året har flera kommuner arbetat med alkoholpolitiska program, bland annat Norrköping och Ödeshög som reviderat respektive tagit fram ett nytt program. Konsumtionsutveckling Vid diskussioner i samband med tillsynsbesök i kommunerna har framkommit att en förändring av konsumtionsbilden håller på att ske. Acceptansen bland ungdomar att använda alkohol och andra droger ökar successivt kombinerad med en ökad tolerans till berusningsdrickande. Problemen kring svartsprit, hembränd och smugglad sprit, är konstant enligt kommunernas bedömning. Länssamrådsgruppen mot Droger har under året via medel från Folkhälsoinstitutet fördelat pengar till olika projekt rörande information till ungdomar om illegal alkohol. Positiva exempel på insatser för att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. I flera kommuner sker ett aktivt och engagerat drogförebyggande samarbete inom SAMO (vanligtvis skola, polis och socialtjänst). Ökad information om alkohol har också skett på skolorna liksom att fler vuxna finns på plats där ungdomar träffas. Föräldrar har också i större utsträckning än tidigare patrullerat utanför systembolagen på fredagarna för att störa langningen. Söderköping har som mål att genom ett långsiktigt samarbete mellan kommun, skola och organisationer bli en föregångskommun i landet när det gäller alkoholförebyggande arbete bland ungdomar. För att leva upp till detta har kommunen beslutat att avsätta 1 % av sina totala verksamhetskostnader. I Boxholms kommun uppfattades konsumtionen som hög bland ungdomarna under hösten 2000. Samarbetet mellan skolan och socialtjänsten intensifierades då med drogfria aktiviteter och föräldravandringar. Åtgärder som enligt kommunen gav ett mycket positivt resultat. Linköpings kommun arbetar med s. k. Trygghetsprojekt för att motverka negativa utvecklingstendenser bland ungdomar i innerstadsområdena. Här ingår bland annat utbildningsinsatser för restaurangpersonal. Norrköpings kommun arbetar för drogfria diskotek och ett villkor är att alkoholservering inte får förekomma när ungdomar under 18 år har tillträde. En satsning har också skett på alternativa luciafiranden. Vadstena kommun har noterat en oroväckande tillåtande attityd till alkohol bland ungdomar. Socialnämnden har därför ändrat inriktning på en tjänst för att avsätta mer tid till förebyggande arbete bland ungdomar. I Valdemarsviks kommun fortsätter man sitt tidigare förebyggande arbete i skolorna där också samarbetet är bra. Man inriktar sig på mellan- och högstadiet med olika arrangemang. Finspångs kommun har årlig skolinformation och högre intensitet i det förebyggande arbetet än tidigare. Socialförvaltningens Ungdomshälsa har efter årsskiftet påbörjat tillsyn för öl, klass II.
4 Förebyggande insatser Riksdagen har antagit en nationell handlingsplan för alkoholpolitiken i syfte att förebygga alkoholskador. Inriktningen är bland annat att stimulera utvecklingen av förebyggande insatser på kommunal nivå. Länsstyrelserna har därför fått utvecklingsmedel att fördela till kommunerna för sådana insatser under tre år med början 2001.