L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra människor. Det är grundtanken i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen hos Länsstyrelsen i Uppsala län. På så sätt har länsstyrelsen fått med sig sina samarbetspartner i arbetet kommuner, landsting, polis och statliga myndigheter. Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap i länet. Det gäller också när det är dags att göra risk- och sårbarhetsanalyser i samarbete med kommuner och landsting. Då finns det två arbetsmetoder att välja mellan: att peka med hela handen eller att uppmuntra och entusiasmera alla parter för att göra samarbetet så attraktivt som möjligt. Förankra arbetet och skapa engagemang I Uppsala har länsstyrelsen inriktat sig på att skapa engagemang. Eftersom vi är beroende av andra så gäller det att engagera människor och låta dem förstå att vi måste arbeta med risk- och sårbarheter utifrån ett brett perspektiv. Vi måste vara goda försäljare och kunna förklara för alla aktörer varför samverkan gagnar alla parter, säger Jakob Wetterud, avdelningsdirektör vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Införsäljningen måste ske i två steg, enligt Jakob Wetterud. Först måste vi förankra arbetet hos de högsta cheferna, så att de dels inser nyttan av att samverka kring analysarbetet, dels uppmuntrar sina medarbetare att arbeta med risk- och sårbarhetsanalysen tillsammans med oss. Vi fortsätter sedan att uppmuntra och förtydliga för medarbetarna varför vi behöver dem i analysarbetet. Landets länsstyrelser är inte helt överens om hur arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser ska tolkas och genomföras. Två inriktningar dominerar: Den ena utgår från att länsstyrelsen bara ska analysera sitt eget verksamhetsansvar. Jacob Wetterud Avdelningsdirektör Länsstyrelsen i Uppsala län Fakta om länsstyrelsen i Uppsala Uppsala Länsstyrelsen är en mångsidig myndighet med mycket varierande uppgifter. Länsstyrelsen verkar för att de nationella målen får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden. Länsstyrelsen i Uppsala län har ca 180 medarbetare som arbetar bland annat med miljöskydd, trafik- och samhällsplanering, sociala frågor, naturvård, lantbruks- och bidragsärenden och beredskapsfrågor. Risk-/hotbild Kärnkraften är dimensionerande för en stor del av beredskapsenhetens arbete genom det ansvar som vilar på länsstyrelsen. Översvämningar, långvariga elavbrott, utbrott av smitta, utsläpp av farliga ämnen och antagonistiskt hot är exempel på händelser som skulle kunna pröva länets förmåga i hög utsträckning. Vi löser uppgiften, men det blir svårt, säger Jakob Wetterud.
Vi måste vara goda försäljare och kunna förklara för alla aktörer varför samverkan gagnar alla parter Den andra utgår från att länsstyrelsen ska arbeta utifrån det geografiska områdesansvaret vid risk- och sårbarhetsanalysen och titta på alla händelser som kan ske inom länet. Länsstyrelsen i Uppsala län tolkar uppdraget så att man ska göra båda sakerna. Samordnande och stöttande inom länet Inom det regionala samarbetet i Uppsala län har länsstyrelsen i sin risk- och sårbarhetsanalys tittat på sin roll som samordnande och stöttande myndighet vid ett antal scenarion. Det rör sig om kriser som blir så stora att den som har verksamhetsansvaret inte klarar av att hantera krisen eller där flera kommuner är drabbade och måste dela på resurser. Det kan röra sig om större elavbrott, pandemi (en världsomfattande influensa) och kemikalieolyckor. Vid ett större elavbrott är arbetet med själva avbrottet elbolagens ansvar. Men blir det som vid stormen Gudrun, där flera kommuner och hela län drabbas, och där dessutom statliga resurser som militär, bandvagnar och elverk tillförs, då kan länsstyrelsen få ansvar för att samordna insatserna. Det kan röra sig om kontakter med ansvariga myndigheter eller privata aktörer, men även att ta ansvar för prioriteringar, säger Jakob Wetterud. En pandemi är inte regional utan global och i första hand en fråga för landstinget och Socialstyrelsen. Vår roll är främst att se till att samhällsviktig verksamhet som elförsörjning, telekommunikationer och dricksvatten fungerar under en pandemi. Det kan ske genom att kommunerna byter tjänster eller folk med varandra. En kemikalieolycka hanteras av räddningstjänsten. Men om flera kommuner är inblandade och inte kommer överens så blir det länsstyrelsens uppdrag att utse räddningsledare. Analysarbetet har visat att regionen kommer att klara av dessa händelser, men inte utan svårigheter. Det som gör det svårt är dels en brist på resurser, dels att ansvaret i stora delar ligger hos privata aktörer, vilket inte underlättar hanteringen. Vi löser uppgiften, men det blir svårt, säger Jakob Wetterud. Särskild arbetsgrupp fungerar som tankesmedja Länsstyrelsen i Uppsala län har också tagit på sig en roll att stödja och samordna efterarbetet kring de risk- och sårbarhetsanalyser som har gjorts hos länets kommuner, landsting och polis. Forumet för det arbetet är en grupp kallad Ag RSA (Arbetsgrupp risk- och sårbarhetsanalys). Jakob Wetterud beskriver gruppen som en tankesmedja som bedriver ett processarbete för att implementera resultatet av sina av risk- och sårbarhetsanalyser. I arbetsgruppen finns beredskapssamordnare från länets alla kommuner, landstinget och en representant från polisen. Vi träffas en gång i månaden och diskuterar hur vi ska arbeta med risker och sårbarheter. Det M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
kan handla om vilka frågor som ska analyseras eller att hitta typhändelser som vi tillsammans kan arbeta med för att jämföra vår förmåga att klara en kris. Det arbete som sker i gruppen är viktigt, men det viktigaste arbetet sker på hemmaplan, säger Jakob Wetterud. Regelbunden avstämning med länets politiker Arbetet inom arbetsgruppen sprids sedan på olika sätt. För länsstyrelsens del sker detta särskilt vid två viktiga, traditionella träffar. Varje höst anordnar länsstyrelsen en konferens i Gimo som riktar sig till länets politiker. Under konferensen informerar vi bland annat om hur vi arbetar inom Ag RSA samt hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen fortskrider. Vi försöker även att förankra det kommande arbetet inom området, berättar Jakob Wetterud. På våren har vi en motsvarande konferens riktad mot förvaltningschefer från kommuner och landsting för att sprida kunskaperna. Den konferensen har en tydligare betoning på det operativa arbetet. Ofta utgår vi från olika scenarier och diskuterar i workshops hur man kan agera under en kris. I länsstyrelsen uppgifter ingår också att sammanställa en regional riskoch sårbarhetsanalys. För att kunna klara denna uppgift krävs att berörda parter inom ett län samverkar. Det gagnar ingen om alla arbetar på sin kant. I grund och botten syftar allt vårt arbete inom området till att stärka samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser, oavsett om perspektivet är lokalt eller regionalt, säger Jakob Wetterud. TIPS I SÄKERHETSARBETET Uppmuntra och entusiasmera alla parter för att göra samarbetet så attraktivt som möjligt. Förankra och stäm av regelbundet Ta del av hur andra arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser Involvera näringslivet. Använd etablerade klassificeringssystem. Tipsare: Jakob Wetterud, avdelningsdirektör. Olika tillvägagångssätt prövas För att kunna genomföra detta analysarbete utgår man från fem olika händelser som analyseras och värderas: översvämning elavbrott smitta utsläpp av farligt ämne antagonistiskt hot, exempelvis bombhot Analysarbetet sker genom att en händelse i taget hanteras vid en workshop ute i en av länets kommuner. Vi har sedan valt att använda fem olika tillvägagångssätt för att analysera dessa händelser, allt från scenariobaserade metoder till att arbeta med IT-baserat analysstöd. Eftersom kommunerna kommit olika långt i sitt beredskapsarbete vill vi ge dem en verktygslåda med åtgärder att välja mellan, säger Jakob Wetterud. L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A
I grund och botten syftar allt vårt arbete inom området till att stärka samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser, oavsett om perspektivet är lokalt eller regionalt KOMMENTARi Exemplet belyser vikten av processinriktat arbetssätt, samverkan och återkoppling. KONTAKTi Länsstyrelsen i Uppsala län Telefon: 018-19 50 00 www.c.lst.se Vi höll vår första workshop i Tierp i oktober 2006, den handlade om översvämning. Sedan rullar det på med andra händelser i workshops som hålls i andra kommuner. Kärnkraftberedskapen dimensionerande I en viktig fråga har Länsstyrelsen i Uppsala län eget ledningsansvar. Det gäller räddningstjänst vid kärnteknisk olycka där det bland annat ingår att ansvara för åtgärder för att skydda allmänheten och att sanera efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning ett tungt ansvar i ett län som rymmer kärnkraftverket i Forsmark. Kärnkraften är dimensionerande för en stor del av beredskapsenhetens arbete genom det ansvar som vilar på länsstyrelsen. Vi övar regelbundet och utgår från en övningsplan som tagits fram tillsammans med bland andra kommunerna, landstinget, Räddningsverket, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion och SMHI, berättar Jakob Wetterud. Ibland är dock arbetet med kärnkraften enklare än annan beredskapsplanering eftersom det här finns färdiga strukturer och färdiga nätverk. En fördel är också att det vi bygger inom kärnkraftsberedskapen med övningar och personalpool, det kan vi även använda vid andra typer av händelser. Resultatinriktade metoder Länsstyrelsen i Uppsala län har fått beröm för sitt sätt att driva in eftersökta uppgifter från myndigheter med vad Krisberedskapsmyndigheten kallar resultatinriktade metoder. Vi gjorde en hemställan om att få se ett antal statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys för att skapa en bild av hur de tolkade sin uppgift. Hemställan gjordes via Krisberedskapsmyndigheten eller Regeringskansliet som ändå samlade in uppgifterna. De kopierade och skickade allt vi önskade vidare till oss. Länsstyrelsen i Uppsala län har även lyckats väl med att få in nödvändiga uppgifter från de privata intressen som ingår i krisberedskapsarbetet. Där har vi använt oss av enkäter för att göra det lättare. Alla kontakter går via handelskammaren i Uppsala där Magnus Åkerman är mycket intresserad av de här frågorna, säger Jakob Wetterud. Arbetet har underlättats av att Länsstyrelsen i Uppsala län konsekvent har arbetat med nationella och internationella klassificeringssystem. Vi har utgått från gängse normer för exempelvis transporter av farligt gods. Det blir lättare för andra att förstå om man använder de system som finns och inte hittar på något nytt. M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
Jakob Wetterud ser risk- och sårbarhetsanalysen som en grund att stå på och utgå från i beredskapsarbetet. Men det är också ett sätt att få ut kunskaper om krisberedskap i den dagliga verksamheten. Genom en väl underbyggd risk- och sårbarhetsanalys kan vi se vilken förmåga vi har och utveckla den. Man kan alltid utgå från analysen när man ska öva olika scenarion. Grönt ljus ändå inte helt nöjd Regeringskansliet har gett grönt ljus till Länsstyrelsen i Uppsala län för den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen. Men Jakob Wetterud är ändå inte helt nöjd. Jag vill förbättra arbetet med analysen så att vi blir vassare och förbättrar krishanteringsförmågan ännu mer. Det vill jag göra genom att satsa på fler övningar, genom att förbättra vår förmåga att skapa lägesbilder och genom att använda GIS, geografiska informationssystem, mer effektivt som beslutstöd och pedagogiskt verktyg. Jag vill dessutom öka samverkan med den privata sektorn. P Genom en väl underbyggd riskoch sårbarhetsanalys kan vi se vilken förmåga vi har och utveckla den. Man kan alltid utgå från analysen när man ska öva olika scenarion. L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A