Tillgång till kassaservice

DATUM RAPPORTNUMMER 27 oktober 2006 PTS-ER-2006:41 ISSN 1650-9862 DIARIENR 06-6657/39 Tillgång till kassaservice - kartläggning och analys FÖRFATTARE Per Jonsson och Dana Galouzo

Förord I april 2006 fick PTS i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera tillgången till kassaservice. I uppdraget ingår att redovisa var och hur Posten AB, via det helägda dotterbolaget Svensk Kassaservice AB, tillhandahåller den grundläggande kassaservicen och hur servicenivån förhåller sig till det av riksdagen fastlagda målet. Vidare ingår en kartläggning av vilka grundläggande betaltjänster som olika användargrupper har behov av samt att ange var staten kan behöva ta ett särskilt ansvar för tillhandahållandet av dessa tjänster. Slutligen skall PTS redovisa vilka marknadsaktörer som kan vara villiga att erbjuda tjänsterna i de områden där dessa inte tillhandahålls på annat sätt. Utgångspunkten för uppdraget har varit de snabba förändringarna på området och hur dessa kan komma att påverka utformningen av statens ansvar. Resultatet av uppdraget torde kunna ligga till grund för överväganden beträffande statens framtida ansvar för dessa tjänster. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. Rapporten har utarbetats av Per Jonsson och Dana Galouzo vid PTS enhet för posttillsyn. I det redovisade materialet ingår en underlagsrapport från konsulterna Ernst & Young som särskilt berör den del av uppdraget som avser området dagskassehantering. Stockholm i oktober 2006 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning...9 Summary...13 1 Uppdrag och Bakgrund...17 1.1 Uppdrag...17 1.2 Avgränsningar, metod och samråd...17 1.2.1 Avgränsningar och definitioner...17 1.2.2 Metod...18 1.2.3 Kontakter med myndigheter, organisationer och företag... 18 1.3 Läsanvisning...19 1.4 Bakgrund...20 1.4.1 Kassaservice har en lång tradition inom Posten...20 1.4.2 Statligt säkerställande av tillgången till kassaservice...21 2 Kartläggning av kassaservicenätet och bedömning av dagens måluppfyllelse...25 2.1.1 Kartläggning av kassaservicenätet per den 31 oktober 2006...25 2.1.2 Bedömning av dagens måluppfyllelse...26 3 Utveckling av efterfrågan och nya servicelösningar...29 3.1 Efterfrågan på grundläggande betaltjänster...29 3.1.1 Behovet av Svensk Kassaservice hos olika grupper av befolkningen...29 3.1.2 Kostnader för betalning av räkningar via olika alternativ... 30 3.1.3 Tillgång till kontanter via uttagsautomater...31 3.2 Nya lösningar på betalningsmarknaden som påverkar behovet av Svensk Kassaservice...32 3.2.1 Den senaste utredningens påverkan på utvecklingen...32 3.2.2 FöreningsSparbanken (numera Swedbank) lämnar samarbetet med Svensk Kassaservice...33 3.2.3 Migrationsverket lämnar Svensk Kassaservice...33 3.2.4 Nordea och FöreningsSparbanken erbjuder kontantuttag i livsmedelsbutiken...33 3.2.5 Snabb tillväxt för CashBack och kontantuttag i butik...34 3.2.6 Kuponginlösen erbjuder två nya betaltjänster...34 3.2.7 Nya kortlösningar...35 3.2.8 Ny aktör placerar ut uttagsautomater...35 3.2.9 Utveckling av ny betalautomat...36 3.2.10 Ej kända aktiviteter på marknaden...36 4 Framtidsscenarier...37 4.1 Svensk Kassaservice scenario...37 4.1.1 Beskrivning av Svensk Kassaservice scenario...37 4.1.2 PTS kommentarer till Svensk Kassaservice scenario...38 4.2 PTS scenario Riktade insatser...40 4.2.1 Bakgrund...40 4.2.2 Beskrivning av scenariot...40 4.2.3 Kostnader...41 4.2.3.1 Kostnader för staten... 41 4.2.3.2 Kostnader för kunderna... 45 4.2.4 Konsekvenser av scenariot riktade insatser...45 4.2.4.1 Konsekvenser i ett geografiskt perspektiv... 45 4.2.4.2 Konsekvenser för övriga kundgrupper... 45 5 Överväganden och slutsatser...47 5.1 Scenariojämförelse...47 5.2 Avslutande synpunkter...48 Post- och telestyrelsen 5

Tabeller Tabeller Tabell 1 Transaktionsvolym Svensk Kassaservice. Utfall och prognos 1999-2015...20 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Svensk Kassaservice servicenät per den 31 oktober 2006...26 Befolkningens tillgänglighet till fast kassaservice och ombud oktober 2006...26 Betalarens årskostnad för betalning av tre räkningar per månad...31 Den statliga ersättningen till Svensk Kassaservice för perioden den 1 januari 2009 till den 31 december 2015 (i miljoner kronor)...37 Tabell 6 Övergång till riktade insatser den 31 december 2008 (miljoner kronor)...43 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Övergång till riktade insatser den 31 december 2009 (miljoner kronor)...43 Övergång till riktade insatser den 31 december 2010 (miljoner kronor)...43 Utrymme för riktade insatser i miljoner kronor vid val av olika scenarier givet en oförändrad storlek på statens ekonomiska åtagande i förhållande till det av Svensk Kassaservice framlagda scenario....44 Figurer Figur 1 Uttagsautomater och antal uttag i EU14*, 2003...31 Bilagor Bilaga 1 - Förteckning över Svensk Kassaservice partner och ombud 2006... 53 Bilaga 2 - Ordlista för betalningar enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå...61 6 Post- och telestyrelsen

Bilaga 3 - Undersökningen av befolkningens post- och kassavanor år 2006... 65 Bilaga 4 - Priser hos Svensk Kassaservice... 69 Bilaga 5 - Rapport - Utvecklingen på kontantmarknaden... 71 Post- och telestyrelsen 7

Sammanfattning I april 2006 fick PTS i uppdrag av regeringen att dels kartlägga kassaservicenätet i förhållande till det mål som staten satt upp, dels kartlägga vilka av de grundläggande betaltjänsterna som olika användargrupper, såväl konsumenter som näringsidkare, har behov av och om det finns ett faktiskt behov av en särskild tjänst för dem som saknar bankkonto. Vidare ingår i uppdraget att ange var staten kan behöva ta ett särskilt ansvar för tillhandahållandet av grundläggande betaltjänster och att redovisa vilka av marknadens aktörer som kan vara villiga att erbjuda tjänsterna i de områden där tjänsterna inte tillhandahålls på annat sätt och där detta inte heller är kommersiellt motiverat. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. Ifråga om avstånden till fasta serviceställen framgår att 240 000 personer har mer än 20 minuters färdväg med bil till närmaste kassaserviceställe, men av dessa har den helt övervägande delen tillgång till kassaservice genom lantbrevbäringen. I rapporten konstaterar PTS att även om avstånden till Svensk Kassaservice fasta serviceställen har ökat under de senaste åren ger det fasta servicenätet tillsammans med den kassaservice som tillhandahålls i lantbrevbäring, genom postväska och beställd kassaservice en service som svarar mot de mål som statsmakterna angett. När det gäller behovet av grundläggande betaltjänster bedömer PTS att behovet av just Svensk Kassaservice tjänster i huvudsak kan sägas finnas i glesbygden där banker och andra tjänstetillhandahållare är sparsamt företrädda. PTS årliga mätningar av behovet visar att det rör sig om en till två procent av den vuxna befolkningen som i huvudsak använder Svensk Kassaservice för att betala räkningar eller ta ut kontanter. Sedan millennieskiftet har transaktionsvolymen hos Svensk Kassaservice minskat med 65 procent och en fortsatt minskning med omkring 15 procent om året är att vänta. Med utgångspunkt i de tjänster Svensk Kassaservice idag tillhandahåller och de behov som bör säkerställas med fokus på företagets primära kundgrupper anser PTS, i enlighet med tidigare utredningar 1 att det är tillgången till kontantbaserad betalning av räkningar, uttag av kontanter på vissa värdehandlingar, uttag av kontanter på vissa kort samt viss dagskassehantering för bl.a. näringsidkare och föreningar som skall tillgodoses. För personer som saknar bankkonto erbjuder dagens kassaservicenät möjlighet till inoch utbetalningar över disk genom inbetalningskort respektive utbetalningskort. PTS anser att det inte finns något generellt behov av en särskild tjänst för dem som saknar bankkonto. För dem som saknar bankkonto eller nekas en bankrelation med tilläggstjänster som exempelvis brevgiro och kontokort finns en fortsatt möjlighet att sköta in- och utbetalningar över disk på bankkontor eller annan inrättning som tillhandahåller sådana tjänster. 1 Betalserviceutredningen (Fi 1998:04) samt Post- och kassaserviceutredningen (N 2003:09) Post- och telestyrelsen 9

Det finns emellertid vissa grupper för vilka särskilda lösningar kan behöva tillskapas. En sådan grupp är personer som erhåller ekonomiskt bistånd från socialtjänsten i kommunerna och saknar legitimationshandlingar. Hur utbetalningarna rent praktisk skall ordnas till personer i denna grupp är sannolikt utbetalaren bäst skickad att avgöra och därmed bäst lämpad att ordna. Exempel på hur en väl anpassad lösning kan komma till stånd är Migrationsverkets utbetalningar till asylsökande. Migrationsverket har för denna grupp upphandlat en tjänst som innebär att utbetalningarna fr.o.m. 2006 sker via ICA, i deras butiker eller bankernas uttagsautomater. De iakttagelser som gjorts under genomförandet av föreliggande uppdrag visar att utvecklingen är snabb när det gäller nya tekniska lösningar för in- och utbetalningar. En rad intressenter har byggt upp en beredskap både tekniskt och organisatoriskt för att kunna möta den efterfrågan av tjänster som bedöms uppstå om Postens skyldighet att tillhandahålla kassaservice upphör. Bland intressenterna finns flera rikstäckande livsmedelskedjor, drivmedelskedjor, service- och trafikbutiker samt banker och andra företag som är verksamma inom området betalningsförmedling och kontanthantering. Post- och kassaserviceutredningens förslag år 2004 om en avveckling av Svensk kassaservice har skapat incitament som driver på denna utveckling. Samtidigt har PTS funnit att avsaknaden av ett tydligt besked om Postens åtaganden och hur kassaservicen skall skötas framdeles är en hämsko för utvecklingen av nya lösningar och ett förändrat kundbeteende. Inför framtiden är, enligt PTS bedömning, därför ett klart besked om Postens framtida åtaganden inom kassaservice den kanske enskilt viktigaste förutsättningen för en fortsatt utveckling mot mer användaranpassade och kostnadseffektiva kassaservicetjänster. I rapporten redovisas två huvudscenarier för hur kassaservicetjänster kan tillhandahållas framdeles. Det ena är Svensk Kassaservice eget scenario som innebär att en rikstäckande verksamhet drivs vidare t.o.m. 2010 varefter företaget svarar för en glesbygdslösning t.o.m. 2015. Glesbygdslösningen innebär att Svensk Kassaservice tillhandahåller kassatjänster i lantbrevbäringen samt på 134 orter där bankalternativ saknas 2. Efter 2015 upphör Svensk Kassaservice engagemang. Det andra scenariot som PTS kallar för Riktade insatser bygger på förutsättningen att Postens skyldighet att svara för kassaservice ersätts med ett politiskt mål att alla i samhället skall ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser och grundtanken att behoven av kassaservice i första hand bör tillgodoses av marknadsaktörerna inom bank och handel. En statlig myndighet ges i uppdrag att följa utvecklingen för att säkerställa att den samlade kassaservice som tillhandahålls i landet svarar mot det politiska målet. I bägge scenarierna förutsätts dagens service genom lantbrevbärarna att förbli oförändrad. De statliga insatser som enligt PTS scenario kan visa sig nödvändiga 2 En övervägande andel av de 134 kassaserviceställen på orter som saknar bankalternativ drivs idag av ombud eller partner till Svensk Kassaservice. 10 Post- och telestyrelsen

skall anpassas till lokala och regionala förutsättningar. Vid behov av särskilda insatser från statens sida kan dessa bestå bl.a. i att medel avsätts för tillhandahållande av betaltjänster i s.k. multiserviceprojekt och/eller av statligt investeringsstöd. Scenariot bygger på att omställningen till andra lösningar skall kunna ske tidigare än i det scenario som läggs fram av Svensk Kassaservice och på så sätt skapas tidigare incitament för andra aktörer att tillhandahålla alternativa lösningar. En förutsättning för detta är ett snart besked om att Postens skyldighet att svara för kassaservicetjänster upphör, dock tidigast från den 1 januari 2009 då det bedöms nödvändigt med en omställningsperiod på ett och ett halvt år räknat från den tidpunkt riksdagen fattat beslut om en avveckling av Postens ansvar i sammanhanget. Ju tidigare Postens ansvar upphör desto större blir det ekonomiska utrymmet i statsbudgeten för att vid behov stödja lokala och regionala lösningar för säkerställandet av långsiktigt hållbara alternativ. Även med avseende på öppettider, kostnader, hållbarhet, långsiktighet och flexibilitet finns skäl som talar för PTS alternativ. När det gäller geografiskt avstånd till service och sammansättningen av de tjänster som kommer att tillhandahållas i detta alternativ är bedömningen inte entydig och detta blir centrala förhållanden att följa för den myndighet som får i uppdrag att säkerställa att betaltjänsterna sammantaget svar mot det politiska målet. Tidigare utredningar har mer ingående belyst centrala aspekter på tillhandahållandet av kassaservice och möjliga framtida lösningar. PTS presenterar i föreliggande rapport övergripande scenarier men det har inte varit möjligt att på djupet analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av de olika alternativen. Det finns därför några frågor som genom avgränsade utredningsinsatser kan behöva belysas närmare under ärendets fortsatta beredning. Till dessa frågor hör behoven och tillgängligheten för de mest avlägset boende hushållen i glesbygd. När det gäller vilken myndighet som skall ansvara för uppföljningen av det politiska målet noterar PTS att Konsumentverket i sitt yttrande över Post- och kassaserviceutredningens betänkande ställt sig positivt till ett sådant uppdrag. PTS vill slutligen peka på att åtgärder som exempelvis branschöverenskommelser om att erbjuda tillgång till betaltjänster i form av tilläggstjänster till bankkonto samt särskilda informationsinsatser, som föreslagits av Post- och kassaserviceutredningen, kan underlätta genomförandet av framförda scenarier. Post- och telestyrelsen 11

Summary In April 2006, PTS was assigned by the Government first to survey the counter service network in relation to the objectives prescribed by the government and second to survey which of the basic payment services are required by the different user groups, both consumers and business operators, and whether there is any real demand for a separate service for people who do not have a bank account. Furthermore, the assignment included identifying where the government may need to assume special responsibility for the provision of basic payment services and reporting on which market stakeholders may be willing to offer these services in those areas where such services are not provided in some other way and where it is also not commercially feasible to do so. This document reports on the assignment. As regards the distance to fixed service points, it has emerged that 240 000 people are more than 20 minutes by car from the nearest counter service point, but that the vast majority of these people have access to counter services through their rural delivery service. PTS concludes in this report that even if the distance to a Svensk Kassaservice fixed service point has increased in recent years, the fixed service network together with the counter services provided by the rural delivery service, provides a service that fulfils the objectives prescribed by the government. As regards the demand for basic payment services, PTS considers that there is demand for, in particular, Svensk Kassaservice's services in sparsely populated areas where there are few banks or other service providers. PTS's annual survey of demand shows that about one to two per cent of the population mainly use Svensk Kassaservice to pay bills or withdraw cash. Since the turn of the millennium, the volume of transactions at Svensk Kassaservice has reduced by 65 per cent and this decline is expected to continue at about 15 per cent per year. Based on the services that Svensk Kassaservice currently provides and the demands that need to be secured, focusing on the company s primary customer groups, PTS considers, in line with previous inquiries 3, that what should be provided is access to cash-based payments of bills, cash withdrawals on certain forms of payment documentation, cash withdrawals on certain cards and some daily cash handling for, among others, business operators and associations. The current counter service network offers an opportunity for people without bank accounts to make deposits and withdrawals over the counter through paying-in and withdrawal slips. PTS considers that there is no general demand for a special service for people who do not have a bank account. People without a bank account, or those who have been refused a bank relationship providing supplementary services, such as for example Brevgiro and a debit card, have a further opportunity to deal with deposits and withdrawals over the counter at bank branches or other establishments that provide such services. 3 Payment Service Inquiry (Ministry of Finance 1998:04) and the Post and Counter Service Inquiry (Ministry of Industry, Employment and Communications 2003:09) Post- och telestyrelsen 13

However, there are still some groups for whom it may be necessary to put special solutions in place. One such group includes people who receive financial support from municipal social services and who do not have any ID documents. It is probably best if the party making the payment determines and arranges the most appropriate way for payments in purely practical terms to be set up for this group of people. The Swedish Migration Board's payments to asylum seekers represents one example of how a well-adapted solution can be achieved. The Swedish Migration Board has procured a service for this group, which involves payments as of 2006 being effected via the ICA supermarkets at their shops or at bank ATMs. During the implementation of the present assignment, it was observed that new technical solutions for deposits and withdrawals have developed rapidly. A number of interested parties have built up their preparedness, both technically and organisationally, to be able to meet the demand for services that it is considered may arise if Posten's obligation to provide counter services comes to an end. Among the parties expressing an interest are several nationwide food store chains, petrol station chains, convenience stores and roadside shops as well as banks and other businesses operating within the area of payment transactions and cash handling. The Post and Counter Service Inquiry's proposal in 2004 on winding up the Swedish counter service created incentives to pursue this development. At the same time, PTS has found that the absence of clear information about Posten's commitment and about how the counter service will be run in the future impedes the development of new solutions and the change of consumer behaviour. In PTS's opinion, the single most important precondition for future progress towards a more user-adapted and cost-efficient counter service may therefore be the provision of clear advance information about the future commitments of Posten regarding counter services. Two main scenarios for how counter services may be provided in the future are presented in this report. One is Svensk Kassaservice's own scenario whereby a nationwide operation is maintained up to and including 2010, following which the business would become responsible for solutions in sparsely populated areas up to and including 2015. The solution for sparsely populated areas involves Svensk Kassaservice providing counter services through the rural delivery service and in 134 places where there are no banking alternatives 4.Svensk Kassaservice's commitment ceases after 2015. The other scenario that PTS refers to as Targeted initiatives is based on the precondition that Posten's obligation to be responsible for counter services is replaced by a policy objective whereby everyone in society should have access to basic payment services at reasonable prices and the fundamental approach that the demand for counter services should in the first instance be satisfied by the stakeholders in the banking and retail markets. A government authority has been 4 Most of the 134 counter service points in places without banking alternatives are currently run by a representative or partner of Svensk Kassaservice. 14 Post- och telestyrelsen

commissioned to monitor developments to ensure that the overall counter service provided in Sweden satisfies this policy objective. In both scenarios, it is anticipated that the current service through the rural delivery service will remain unchanged. The government initiatives that may appear necessary, according to PTS's scenario, must be adapted to local and regional conditions. If special initiatives are needed on the part of the government, these may consist of, among other things, funds being appropriated for the provision of payment services within 'multi-service projects' and/or by government investment support. This scenario is based on the possibility of changing over to other solutions earlier than in the scenario presented by Svensk Kassaservice, and in this way creating earlier incentives for other stakeholders to provide alternative solutions. One precondition for achieving this is timely information about the cessation of Posten's obligation to assume responsibility for counter services, though by 1 January 2009 at the earliest, as it is considered that it will be necessary to have a readjustment period of one and a half years computed from the date on which the Riksdag (Swedish Parliament) makes a decision on the winding up of Posten's responsibility in this respect. Indeed, the earlier the responsibility of Posten ceases, the greater the financial scope in the national budget becomes to, if necessary, support local and regional solutions to ensure an alternative that is sustainable in the long-term. There are also reasons in favour of PTS's alternative as regards opening hours, costs, sustainability, the long-term perspective and flexibility. The assessment is not clear-cut as regards the geographical distance to services and the composition of the services to be provided within the scope of this alternative, and it is an essential condition that the authority given this assignment monitors the situation to ensure that payment services satisfy the policy objective. Previous inquiries have reported in great detail on the core aspects of the provision of counter services and possible solutions for the future. In this report, PTS presents overall scenarios, but it has not been possible to analyse in depth the preconditions for and consequences of the various alternatives. There are therefore some questions that through closely associated investigations may need to undergo further examination in the course of the ongoing preparatory work with this matter. These issues include accessibility for and the needs of the most remote households in sparsely populated areas. As regards the authority that should bear the responsibility for monitoring the policy objective, PTS notes that the Swedish Consumer Agency has adopted a positive stance regarding such an assignment in its statement of views on the Post and Counter Service Inquiry. PTS wishes finally to point out that measures such as, for example, sector agreements on offering access to payment services in the form of supplementary services to bank accounts and special information initiatives, as proposed by the Post and Counter Service Inquiry, may facilitate the implementation of the scenarios presented. Post- och telestyrelsen 15

16 Post- och telestyrelsen

1 Uppdrag och Bakgrund 1.1 Uppdrag I april 2006 fick PTS i uppdrag av regeringen att kartlägga tillgången till kassaservice m.m. I uppdraget ingår att: kartlägga kassaservicenätet i förhållande till de mål som staten satt upp, kartlägga vilka av de grundläggande betaltjänsterna som olika användargrupper, såväl konsumenter som näringsidkare, har behov av och om det finns ett faktiskt behov av en särskild tjänst för dem som saknar bankkonto, ange var staten kan behöva ta ett särskilt ansvar för tillhandahållandet av grundläggande betaltjänster och redovisa vilka av marknadens aktörer som kan vara villiga att erbjuda tjänsterna i de områden där tjänsterna inte tillhandahålls på annat sätt och där detta inte heller är kommersiellt motiverat. 1.2 Avgränsningar, metod och samråd 1.2.1 Avgränsningar och definitioner När det gäller frågan om vilket tjänsteutbud som ingår i begreppet kassaservice har PTS valt att följa samma definition som den närmast föregående utredningen 5, d.v.s. att statens ansvar för kassaservice skall avse grundläggande betaltjänster och därmed omfatta betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Därför behandlas inte de förmedlingstjänster som Svensk Kassaservice idag tillhandahåller i egenskap av ombud för vissa banker i denna rapport. Det har inte ingått i uppdraget att göra en internationell utblick. För en beskrivning av kassaservice i andra länder vill PTS hänvisa till den förra utredningens delbetänkande 6 i vilken bl.a. konstateras att Sverige är det enda landet i EU som lämnar ett direkt statsstöd till verksamheten ifråga. För att underlätta läsningen av denna rapport förklaras här två i sammanhanget betydelsefulla begrepp. Grundläggande betaltjänster - kontantbaserad betalning av räkningar, uttag av kontanter på vissa värdehandlingar, uttag av kontanter på vissa kort och viss dagskassehantering för bl.a. näringsidkare och föreningar. 5 Samhällets behov av betaltjänster, Delbetänkande från Post-och kassaserviceutredningen (SOU 2004:52). 6 Se kapitel 5 i SOU 2004:52. Post- och telestyrelsen 17

Kassaservice - den verksamhet som Svensk Kassaservice tillhandahåller i dagsläget. 1.2.2 Metod Utvecklingen på den svenska kontantmarknaden och dess omfattande delmarknad för dagskassehantering redovisas i huvudsak i en separat underlagsrapport från Ernst & Young 7. Anledningen till att dagskassetjänsten behandlas för sig är att den skiljer sig väsentligt från Svensk Kassaservice övriga betaltjänster genom att uteslutande rikta sig till juridiska personer där relativt få transaktioner genererar betydande kontantflöden. Som underlag i utredningsarbetet har PTS haft betänkanden från två statliga utredningar på området, varav den senare lämnades till regeringen i maj 2004 8. PTS har fört samtal med ett tiotal aktörer inom svensk handel för att fånga upp var och ens intresse av att i framtiden erbjuda enklare betaltjänster. Därtill har PTS genomfört intervjuer med företag som utvecklat nya tekniska lösningar för betaltjänster. Samtal har även förts med flera banker för att få deras bild av hur deras kunders behov kan komma att tillgodoses framdeles. Posten har fört fram ett eget förslag till en avveckling av kassaserviceverksamheten och i viss omfattning bistått PTS i arbetet med att utforma rapportens alternativa framtidslösningar. 1.2.3 Kontakter med myndigheter, organisationer och företag PTS har samverkat med Glesbygdsverket i arbetet med att kartlägga dagens kassaservicenät som underlag för bedömningen av om denna service uppfyller de mål som staten satt upp. Vad gäller att finna möjliga former för lokala lösningar för framtida betaltjänster har PTS fört diskussioner med Konsumentverket och då framför allt den enhet som arbetar med stöd till kommersiell service i glesbygd. Arbetsmiljöverket har informerat PTS om verkets syn på läget vad gäller arbetsmiljö och säkerhet för framför allt personal inom områdena kontanthantering i butik och värdetransporter. Vidare har Konkurrensverket tillfört viktig information om konkurrenssituationen på betalmarknaden samt hur marknaden för betaltjänster är uppbyggd 9. Nya aktörers möjligheter att kunna använda bankernas gemensamma finansiella infrastruktur kan vara en kritisk faktor vid utveckling av nya betaltjänster. 7 Se bilaga 5 i denna rapport. 8 Kassaservice (SOU 1998:159) samt Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). 9 Rapporten Tillträdesvillkor för betalsystem, ISSN-nr-1401-8438, som ingår i Konkurrensverkets rapportserie 2006:01. 18 Post- och telestyrelsen

PTS har vidare haft kontakt med företrädare för en mängd andra myndigheter och organisationer såsom Konsumenternas Bank- och Finansbyrå, Svensk Handel, Svensk Bensinhandel, Bankföreningen, Migrationsverket, Riksgäldskontoret, Försäkringskassan och Stockholms stads socialtjänstförvaltning. Samtal om framtida kassaservice har förts med företag såsom ICA, Coop Sverige, Axfood, OKQ8, Statoil, Kuponginlösen, Nordea, FöreningsSparbanken, Svenska Spel, ATG, Kontanten, West International, CashGuard och Strålfors. Slutligen har Posten och Svensk Kassaservice varit till stor hjälp bl.a. vad gäller att beskriva dagens marknad för grundläggande betaltjänster. 1.3 Läsanvisning Rapporten består av fem huvuddelar som vardera beskrivs i fem separata kapitel. Den beskrivning och analys av kontantmarknaden som konsulterna vid Ernst & Young gjort på uppdrag av PTS kan med fördel läsas för sig 10. De slutsatser som framförs i underlagsrapporten är konsulternas egna och behöver inte nödvändigtvis överensstämma med PTS. I kapitel 1 läggs tyngdpunkten på att beskriva kassaservicens utveckling under den senaste tioårsperioden och hur staten valt att säkerställa tillgången till kassaservice. Vidare kommenteras resultat av de senaste utredningarna på området. I kapitel 2 presenteras en kartläggning av det befintliga kassaservicenätet och PTS bedömning huruvida Svensk Kassaservice uppfyller de mål som staten satt upp. Kapitel 3 lägger fokus på ett antal nya alternativa lösningar för betaltjänster, vilka i huvudsak tagits i bruk eller utvecklats efter Post- och kassaserviceutredningens rapport. Kapitel 4 innehåller två framtidsscenarier. Det första scenariot har förts fram av Svensk Kassaservice medan det andra kommer från PTS, såsom ett alternativ till Svensk Kassaservice scenario. Slutligen följer kapitel 5 i vilket redogörs för PTS överväganden och slutsatser. Den som vill veta mer kan också ta del av de två senaste utredningarna 11 som på regeringens uppdrag granskat kassaserviceproblematiken. 10 Se bilaga 5 i rapporten. 11 Betalserviceutredningen (Fi 1998:04) samt Post- och kassaserviceutredningen (N 2003:09) med betänkande respektive delbetänkande Kassaservice (SOU 1998:159) samt Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). Post- och telestyrelsen 19

1.4 Bakgrund 1.4.1 Kassaservice har en lång tradition inom Posten Kassatjänster hade i många decennier en framträdande roll inom Postens verksamhet. Möjligheten att hålla konton och på egen hand erbjuda finansiella tjänster var god fram till 2001, då Postgirot Bank såldes till dåvarande Nordbanken. I början av 1990-talet hanterade Posten årligen omkring 200 miljoner kassaservicetransaktioner. Efter en jämn och stadig nedgång närmar sig denna volym i dagsläget 20 miljoner 12. Den mycket kraftiga minskningen är främst ett resultat av kundernas förändrade sätt att utföra betalningar där PTS senaste mätning 13 visar att endast omkring en procent av den vuxna befolkningen använder Svensk Kassaservice som huvudalternativ för att betala räkningar och ta ut kontanter 14. Tabell 1 Transaktionsvolym Svensk Kassaservice. Utfall och prognos 1999-2015 Transaktionsvolym Svensk Kassaservice (prognos 2006-2015) Miljoner st 10 0 80 60 40 20 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 D a g s ka ss o r B a nk t r an s a k t i o ne r B e t a ln in g s t r a n s a k t io n e r I arbetet med detta uppdrag har PTS uppmärksammat två viktiga skiljelinjer vad gäller Svensk Kassaservice tjänsteutbud och kunder. Den första skiljelinjen går mellan de båda tjänstegrupperna betalningstransaktioner och banktransaktioner. Betalningstransaktionerna består till närmare 100 procent av in- och utbetalningar med avier från PlusGiro eller Bankgiro, där Svensk Kassaservice erbjuder betalningstjänsterna utan att vara ombud för någon enskild bank. 12 Svensk Kassaservice prognos visar på färre än 20 miljoner transaktioner 2007. 13 PTS genomför sedan 1997 inom ramen för sin tillsynsverksamhet en årlig undersökning av hur befolkningen betalar räkningar och förser sig med kontanter. Den senaste mätningen, Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2006, T-112175, genomfördes av Temo i januari 2006. 14 Gäller Svensk Kassaservice kontor i egen regi, hos partner eller ombud samt service via lantbrevbärare. 20 Post- och telestyrelsen

Banktransaktioner i form av insättningar och uttag på bankkonto regleras däremot i de ombudsavtal som flera av Sveriges banker tecknat med Svensk Kassaservice 15 och då dessa banktjänster utförs på kommersiell basis bedöms de således inte ingå i samhällsuppdraget. Den andra skiljelinjen går mellan två olika kundkategorier hos Svensk Kassaservice. Å ena sidan de som har Svensk Kassaservice som enda eller huvudsakliga kanal för att betala räkningar och/eller ta ut kontanter. Här återfinns kunder och organisationer som enligt tidigare utredningar bedömts ha särskilda behov av kassaservice 16. Å andra sidan finns den del av befolkningen som väljer att besöka Svensk Kassaservice någon eller några gånger per år men som vanligen använder andra sätt för att betala räkningar och ta ut kontanter. I centrum för uppmärksamheten i denna rapport står behovet av betalningstransaktioner för de kunder som har Svensk Kassaservice som sitt enda eller huvudsakliga serviceställe. 1.4.2 Statligt säkerställande av tillgången till kassaservice En tillbakablick på det senaste decenniets politiska process vad gäller fastställandet av samhällets ansvar för kassaservice speglar den komplexitet som riksdag och regering ställts inför. 1995 lade regeringen fram en proposition 17 som 1997 resulterade i att riksdagen fattade beslut att Postens skyldighet att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice skulle upphöra fr.o.m. den 1 januari 1998. Statens ansvar skulle i princip begränsas till att via upphandling garantera kassaservice i de områden där det inte fanns andra alternativ och det inte var kommersiellt motiverat att tillhandahålla servicen. Riksdagen upphävde dock detta beslut 1997 med motiveringen att regeringen under våren 1998 avsåg att lämna förslag till riksdagen angående ett flertal ändringar i postlagen. I en ny proposition 1998 18 bedömdes att statens ansvar för kassa- och betaltjänster behövde ses över i sin helhet. Regeringen tillkallade därför i mars 1998 en särskild utredare 19 med uppdrag att beskriva statens ansvar för en rikstäckande betaltjänst och kontantförsörjning. I uppdraget ingick även att bedöma om staten skulle ha ett fortsatt ansvar för kassaservice och hur detta ansvar i så fall skulle se ut. Utredaren lämnade i december 1998 ett betänkande 20 med förslaget att statens 15 Under 2006 har Svensk Kassaservice ombudsavtal med följande banker: Nordea, FöreningsSparbanken, Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken och GE Money Bank. 16 Enligt den senaste utredningen (SOU 2004:52) består grupperna med särskilt behov av kassaservice bl.a. av vissa äldre pensionärer, asylsökande och personer som nekas bankrelation. Utöver detta identifierades bl.a. en grupp som p.g.a. sitt geografiska läge är beroende av kassaservice via Postens lantbrevbärarservice. 17 Prop. 1995/96:218, Ändringar i postlagen (1993:1684). 18 Prop. 1997/98:104. 19 Till särskild utredare förordnades Per Borg och utredningen (Fi 1998:04) antog namnet Betalserviceutredningen. 20 Kassaservice (SOU 1998:159). Post- och telestyrelsen 21

åtagande för en rikstäckande kassaservice skulle ersättas med en ordning som gav länsstyrelserna möjlighet att stödja kassaservice enligt de grunder som gällde för annan kommersiell service 21. Samtidigt med detta skulle bankernas skyldighet att tillhandahålla kassaservice förstärkas genom ändringar i bankrörelselagen 22. I budgetpropositionen för 2001 informerades riksdagen om att regeringen inte avsåg att genomföra förslagen från den särskilde utredaren. I stället utarbetade regeringen ett förslag till ny lag om grundläggande kassaservice, vilken senare samma år antogs av riksdagen. Resultatet av flera års omfattande arbete med att fastställa statens långsiktiga engagemang för hur samhällets behov av kassaservice skall tillhandahållas, blev därmed den lag som kom att gälla från december 2001, nämligen Lag (2001:1276) om grundläggande kassaservice, vars första av två paragrafer lyder: 1 Det skall finnas en kassaservice i hela landet som innebär att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. Den i första stycket angivna kassaservicen skall tillhandahållas genom det statligt ägda bolag som också har till uppgift att genomföra röstmottagning enligt 11 kap. vallagen (1997:157). Regeringen får meddela närmare föreskrifter om de tjänster som skall ingå i kassaservicen. Denna lag gäller ännu idag med en ändring 23 som innebär att det andra stycket i lagens första paragraf har en ny lydelse: Den i första stycket angivna kassaservicen skall tillhandahållas genom ett statligt ägt aktiebolag som regeringen bestämmer. Den negativa utvecklingen för Postens kassaserviceverksamhet som accelererat under 1990-talet fortsatte även efter utfärdandet av lagen om grundläggande kassaservice. Transaktionsvolymerna fortsatte att falla med mer än 15 procent per år och kostnaderna ökade för staten och Posten. För perioden 1999 till 2003 uppgick den ackumulerade kostnaden för staten till omkring 4,2 miljarder kronor, då Postens nybildade dotterbolag Svensk Kassaservice AB fortsatte att uppvisa stora negativa rörelseresultat, trots att det statliga direktstödet hade höjts från 200 till 400 miljoner kronor per år. Under hösten 2003 tillsatte regeringen en särskild utredare 24 med uppgift att bl.a. utreda behovet av statliga insatser för den grundläggande kassaservicen. 21 Enligt förordning (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Denna förordning har senare ersatts av Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. 22 Utredningen föreslog bl.a. ändringar i bankrörelselagen för att skapa bättre möjligheter för bankombud att erbjuda kassaservice. Det handlade om att bana väg för att tillåta en integrerad kassaservice i exempelvis livsmedelsbutikerna. 23 Ändrad 2006-01-01: Lag (2005:847) p.g.a. ändringar i vallagen med innebörden att Posten inte längre skall svara för röstmottagning. 24 Till särskild utredare förordnades Susanne Lindh och utredningen (N 2003:09) antog namnet Post- och kassaserviceutredningen. 22 Post- och telestyrelsen

Utredningen 25 genomförde ett omfattande arbete med att analysera och bedöma samhällets behov av grundläggande kassaservice och i maj 2004 överlämnades till regeringen ett delbetänkande 26 med förslag till lösningar för den framtida kassaservicen. Förslagen gick i stort ut på att uppmuntra betaltjänstlösningar från nya aktörer och samtidigt verka för en ökad användning av etablerade tjänstealternativ som tillhandahölls av banker och andra aktörer 27. Utredningen ansåg att den stora majoriteten av Svensk Kassaservice kunder, via informations- och utbildningsinsatser, skulle tillgodogöra sig nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster, innan företaget avvecklades. Statens ansvar för en allmän tillgång till statligt ordnad kassaservice skulle fortsättningsvis begränsas och riktas till en definierad grupp med särskilda behov av sådan service 28. Två parallella lösningar föreslogs för boende på landsbygd med långa geografiska avstånd till alternativ betalservice. För gruppen med kassaservice via lantbrevbäring skulle ordningen förbli densamma som tidigare, medan behovet för dem som saknade lantbrevbäring skulle säkerställas genom ett centralt upphandlingsförfarande. För övriga grupper med särskilda behov av kassaservice föreslogs ett fortsatt ansvar för staten ifråga om tillgången till service, bl.a. via riktade upphandlingar 29. Vid den tiden då den särskilda utredaren överlämnande delbetänkandet 30 till regeringen befann sig Postens helägda dotterbolag Svensk Kassaservice AB i en långvarig utveckling med stora årliga verksamhetsunderskott, kraftigt minskande kundunderlag och fallande volymer. Under de senaste åren hade transaktionsvolymerna i genomsnitt minskat med 16 procent per år och till statens direkta kostnad i form av ett årligt stöd på 400 miljoner kronor lades årligen en för staten indirekt kostnad på ett antal hundra miljoner kronor i form av förlustresultat i företaget Svensk Kassaservice. Detta betydde en total årlig kostnad för staten på mellan 700 till 1 050 miljoner kronor och över tiden kraftigt ökade kostnader per transaktion 31. För att komma till rätta med företagets stora förluster hade Svensk Kassaservice 2003 beslutat om betydande nedskärningar i servicenätet med målet att visa ett nollresultat 2005 32. Nedskärningarna genomfördes 2003 och 2004, då totalt 199 av 25 Utredningen (N 2003:09) antog namnet Post- och kassaserviceutredningen. 26 Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52). 27 Efter Betalserviceutredningens betänkande (SOU 1998:159) hade bl.a. möjligheterna förbättrats för att bedriva bankombudsverksamhet. 28 Gruppen med särskilda behov bestod bl.a. av vissa äldre pensionärer, asylsökande och personer som nekas bankrelation. Utöver detta identifierades en grupp som p.g.a. sitt geografiska läge var beroende av kassaservice via Postens lantbrevbärarservice. 29 Utredningen föreslog att Migrationsverket skulle genomföra en upphandling för gruppen asylsökande och att Försäkringskassan skulle ta fram en ny lösning för de äldre pensionärer som tar ut pensionen via kontantutbetalningsavi. 30 Delbetänkande (SOU 2004:52) lämnades till regeringen den 6 maj 2004. 31 Utslaget på betalningstransaktioner hade statens kostnad ökat från 16 kronor 1999 till 36 kronor 2003. 1999 var den totala kostnaden för staten 789 miljoner kronor och antalet betalningstransaktioner 50 miljoner. 2003 var statens kostnad 902 miljoner kronor och antalet betalningstransaktioner 25 miljoner. 32 Målet var ett nollresultat efter det statliga stödet på 400 miljoner kronor. Post- och telestyrelsen 23

644 kontor stängdes. Företagets resultat förbättrades snabbt och under 2005 uppnåddes för första gången ett nollresultat när det statliga stödet räknats in. Företaget hade trots vikande volymer lyckats vända den ekonomiska utvecklingen och målet ett nollresultat ligger fast även för 2006. PTS har vid fullgörandet av detta regeringsuppdrag valt att i betydande utsträckning ansluta till Post- och kassaserviceutredningens avgränsningar och förtydliganden så som de framgår av dess förslag till statens framtida roll på kassaserviceområdet 33. Inför beskrivningen av nuläget på betalmarknaden är det viktigt att åter betrakta den förra utredningens slutsatser. Statens ansvar skall avse grundläggande betaltjänster och därmed omfatta betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Sättet på vilket tjänsterna tillhandahålls bör anpassas över tiden till behovet hos olika grupper och inte motverka strävan att minska kontanthanteringen i samhället. Alla i samhället skall ha tillgång till grundläggande betaltjänster och det är i första hand en uppgift för marknaden att möjliggöra detta. Statens uppgift är att se till att marknaden tar sitt ansvar. Staten skall ha ett ansvar för att det finns tillgång till grundläggande betaltjänster i hela landet till rimliga priser. För orter där marknaden tillgodoser behovet av grundläggande betaltjänster behöver inte staten vidta några åtgärder för att öka tillgängligheten. Statens ansvar för betaltjänster skall därför geografiskt begränsas till de orter och den landsbygd där det inte är kommersiellt motiverat att tillhandahålla tjänsterna och där det inte heller finns några jämförbara alternativ. På landsbygden skall grundläggande betaltjänster finnas tillgängliga genom lantbrevbäringen, om det inte sker på annat sätt. 33 Samhällets behov av betaltjänster (SOU 2004:52) sidan 17. 24 Post- och telestyrelsen

2 Kartläggning av kassaservicenätet och bedömning av dagens måluppfyllelse 2.1.1 Kartläggning av kassaservicenätet per den 31 oktober 2006 För att bedöma om servicen svarar mot de krav som kan ställas med ledning av lagen om grundläggande kassaservice har PTS angett fem servicekriterier. Dessa är geografisk tillgänglighet, öppethållande, fysisk tillgänglighet, tjänsteutbud samt prissättning. Sedan PTS per årsskiftet 2005/06 bedömde att Svensk Kassaservice uppfyller de mål som staten satt upp är det myndighetens uppfattning att de fyra servicekriterierna öppethållande, fysisk tillgänglighet, tjänsteutbud och priser under 2006 lämnats i princip oförändrade. Däremot har sedan årsskiftet 138 fasta serviceställen och 15 ombud avvecklats varför PTS valt att fokusera på den geografiska tillgängligheten vid bedömning av dagens måluppfyllelse. När det gäller Svensk Kassaservice policy för stängning av kontor har företaget fram tills nyligen arbetat med en princip där endast kontor med mindre än 30 transaktioner per dag varit föremål för nedläggningsbeslut. I de fall bankalternativ saknas på orten har ett nedlagt kontor ersatts av serviceformen beställd kassaservice, vilket innebär att boende kan ringa och beställa kassaservice hem till bostaden från en av Postens lantbrevbärare. PTS noterar att en övergång från serviceformen fast kontor till beställd kassaservice generellt sett har lett till minskade transaktionsvolymer i det aktuella området, vilket torde bero på att bytet av serviceform har utlöst en överströmning till enklare och billigare former av betalningar och kontantförsörjning. I arbetet med att kartlägga den geografiska tillgängligheten i förhållande till de mål som staten satt upp har PTS biträtts av Glesbygdsverket. Posten har också medverkat genom att bl.a. lämna koordinater för samtliga kassaserviceställen, vilket legat till grund för den bild av befolkningens tidsmässiga avstånd till närmaste kassaservicekontor som speglas i Glesbygdsverkets tabeller. Genom att kartläggningen av kassaservice genomförts enligt Glesbygdsverkets metod kan tillgängligheten med fördel jämföras med andra serviceslag såsom de presenteras i Glesbygdsverkets årsbok. För att redovisa läget per den 2006-10-31 har Glesbygdsverkets servicedatabas uppdaterats med samtliga under 2006 av Svensk Kassaservice beslutade förändringar i servicenätet. Detta betyder att anpassningar gjorts även för de beslutade men ännu inte genomförda förändringar som sträckt sig fram till den 31 oktober 2006. Post- och telestyrelsen 25

Tabell 2 Svensk Kassaservice servicenät per den 31 oktober 2006 Svensk Kassaservice servicenät per 2006-10-31: Kassaservice i egen regi 376 st Kassaservice hos partner 134 st Kassaservice via ombud 37 st Orter med beställd kassaservice 287 st Kassaservice via lantbrevbäring 735 000 hushåll Lantbrevbärarstopp med kassaservice 6 st Kassaservice via postväska 5 000 hushåll 2.1.2 Bedömning av dagens måluppfyllelse Aktuella uppgifter från Glesbygdsverket och Posten utgör underlaget för PTS bedömning av dagens måluppfyllelse såsom de redovisas i tabell 3 nedan. Tabell 3 Befolkningens tillgänglighet till fast kassaservice och ombud oktober 2006. Befolkningens tillgänglighet till fast kassaservice och ombud oktober 2006. Län Bef 2005 10-20 min 2006 20-30 min 2006 30-40 min >40 min Antal personer med 2006 2006 sämst 1 tillgänglighet Förändring sedan 2001 av antal serviceställen i gles- och landsbygd Stockholms län 1 881 755 96 726 10 931 177-100 -11 Uppsala län 303 534 47 045 7 865 463 - - -12 Södermanlands län 261 822 27 045 857 - - - -9 Östergötlands län 416 023 77 732 10 493 259 - - -11 Jönköpings län 329 415 70 629 8 635 2 - - -25 Kronobergs län 178 443 48 362 9 647 53 - - -20 Kalmar län 233 719 54 483 12 043 733 70 - -28 Gotlands län 57 488 14 942 281 - - - -3 Blekinge län 150 066 23 953 1 348 - - - -10 Skåne län 1 168 911 169 977 5 750 - - - -46 Hallands län 285 861 48 782 6 267 1 587 - - -27 Västra Götalands län 1 509 052 254 006 14 021 244-200 -54 Värmlands län 273 255 50 561 13 779 2 008 2 499 - -15 Örebro län 274 005 28 900 1 935 271 - - -8 Västmanlands län 261 349 19 521 6 250 5 - - -9 Dalarnas län 275 755 52 353 6 149 2 407 2 029 500-23 Gävleborgs län 275 961 59 573 13 994 1 223 788 200-23 Västernorrlands län 243 524 41 786 18 766 6 639 1 493 400-18 Jämtlands län 126 883 21 900 11 611 5 324 4 336 800-21 Västerbottens län 257 541 45 703 14 747 6 088 2 236 3 000-24 Norrbottens län 251 566 40 424 15 849 6 063 1 688 2 400-23 Riket 9 015 928 1 294 403 191 218 33 546 15 139 7 600-420 1 Mer än 30 min till fast kassaservice och mer än 1 km till sin postlåda Grunden i PTS bedömning av läget utgörs av Glesbygdsverkets tabell 3 som visar befolkningens avstånd till närmaste kassaserviceställe. Observera att underlaget inte beaktar tillgängligheten i de 287 orter som i dagsläget har serviceformen beställd kassaservice eller den omfattande kassaservice som lämnas av Postens omkring 2 500 lantbrevbärarlinjer och tusentals postväskor. Dessa för mindre orter och glesbygd viktiga serviceformer har inte kunnat koordinatsättas och ingår 26 Post- och telestyrelsen

därmed inte i framtagna tabell. Detta betyder att bl.a. den kassaservice som över en miljon postmottagare 34 erhåller i form av lantbrevbäring eller postväska samt de omkring 150 000 hushåll som omfattas av beställd kassaservice, inte reducerar de avstånd till kassaservice som framgår i tabell 3. Av tabellen ovan följer att omkring 8,8 miljoner personer har mindre än 20 minuters färdväg 35 till närmaste kassaservicekontor. PTS gör bedömningen att dessa personer har tillgång till en fullgod kassaservice. Ett avstånd på mellan 10-20 minuter i bil är i och för sig ett betydande avstånd för en person som saknar egen bil och tillgång till goda allmänna kommunikationer. PTS utgår i bedömningen från att det stora flertalet av dessa personer sannolikt besöker en större ort någon eller några gånger i månaden, då de har möjlighet att även uträtta kassaärenden. För dem som p.g.a. av hög ålder eller funktionshinder inte kan besöka huvudorten finns möjlighet till en statsfinansierad utsträckt post- och kassaservice. Av de omkring 8,8 miljoner personer med en färdväg på upp till 20 minuter till närmaste kassaservicekontor har omkring 7,5 miljoner mindre än 10 minuters avstånd. Det är PTS bedömning att den övervägande delen av de omkring 1,3 miljoner personer med 10 20 minuters avstånd till fast kassaservice har tillgång till den kassaservice som erbjuds via Postens 2 500 lantbrevbärarlinjer eller den i 287 mer tätbebyggda områden erbjudna serviceformen beställd kassaservice. Detta innebär att Svensk Kassaservice fasta nät i kombination med kassaservice via lantbrevbäring, postväska, beställd kassaservice och utsträckt service på ett godtagbart sätt skulle täcka omkring 97 procent av befolkningen. Vad gäller de omkring 240 000 personer med mer än 20 minuters färdväg till fast kassaservice är det PTS uppfattning att även en mycket stor andel av dessa har tillgång till kassaservice via Postens lantbrevbäring 36. Gruppen på 240 000 personer med mer än 20 minuters färdväg till ett fast kassaservicekontor kan jämföras med två andra grupper i Glesbygdsverkets mätningar av tillgång till service, nämligen de som har långa avstånd till livsmedels- respektive bensinhandel. PTS finner det sannolikt att denna grupp till stora delar sammanfaller med de omkring 198 000 personer som har mer än en mil till närmaste livsmedelsbutik och de 240 000 personer med mer än en mil till närmaste bensinstation 37. En viktig skillnad mellan servicegrupperna är dock att det som ett komplement till gruppen med långt avstånd till fast kassaservice finns en uppsökande serviceform utefter 2 500 lantbrevbärarlinjer. 34 Enligt Postens uppgifter 2006 har 735 000 hushåll tillgång till kassaservice via lantbrevbäring medan omkring 150 000 hushåll omfattas av serviceformen beställd kassaservice. 35 Glesbygdsverkets sätt att mäta avstånd i glesbygd sker enligt tidsangivelse i färd med egen bil. 36 Enligt Posten har omkring 735 000 hushåll tillgång till kassaservice via lantbrevbäringen. Till detta kommer ett betydande antal postväskor som ombesörjer kassaservice för omkring 5 000 hushåll i skärgård och mycket avlägsna landsdelar. PTS omdöme är att kassaservice via lantbrevbäring och postväska är fullgoda alternativ till service via fast kassaställe. 37 Uppgifter från Glesbygdsverkets Årsbok 2005, Sveriges gles- och landsbygder. Post- och telestyrelsen 27