SILVER TECHNOLOGY teknik för en åldrande befolkning HALMSTAD LIVING LAB
Utformning: Esbjörn Ebbesson på Halmstad Living Lab i samarbete med informationsavdelningen på Högskolan i Halmstad. Texter: Esbjörn Ebbesson, Carina Ihlström Eriksson, Per-Olof Sjöberg och Marie Sjölinder. Bilder: Rättigheterna till fotografierna på sidan 1, 7, 8, 11, 12 och 16 tillhör Hemvårdsförvaltningen i Halmstad, fotografierna på sidan 6, 10 och 17(2) tillhör Stockholm Living Lab och fotografierna på sidan 9, 13, 14 och 17(1) tillhör Halmstad Living Lab. Fotagrafiet på sidan 19 har tagits av Sten Modén. 2
innehållsförteckning Projekt Silver Technology...4 Metod...5 Nyckelområden i studien...6 Halmstad och Stockholm Living Labs...17 Halmstads kommun...18 Botkyrka kommun...19 I denna folder används citat och fotografier för att spegla några av de nyckelområden som projektet resulterade i. Notera att i de fall personer förekommer på fotografier har dessa ingen koppling till de citat som lyfts fram. Fotografierna är endast till för att illustrera respektive temaområde. Det är alltså inte personen på fotot som citeras. 3
projekt silver technology De senaste åren har vi sett ett ökat intresse kring kvarboende och hemvård samt för teknik som kan stödja detta. Den underliggande drivkraften till detta intresse är vetskapen att Sveriges och Europas befolkning ökar och blir allt äldre. Detta medför stora utmaningar för offentlig förvaltning och samhället i stort. I det VINNOVA-finansierade projektet Silver Technology har forskare från Högskolan i Halmstad och SICS arbetat med att fånga upp behov från seniorer, anhöriga och vård- och omsorgspersonal för att kartlägga vilka områden som bör fokuseras i framtiden för att öka livskvaliteten för seniorer. Kartläggningen av behovs- och problemområden utfördes både i Halmstad kommun och Botkyrka kommun parallellt. Projektet resulterade i mycket rik information kring hur dessa grupper ser på de utmaningar som ligger framför oss. Denna folder visar några av dessa utmaningar och kan ses som en överblick kring några av de nyckelområden som kartlades under studien. För den som är intresserad av att läsa mer hänvisar vi till slutrapporten från Silver Technology som ni hittar på http://silvertechnology.hh.se. Carina Ihlström Eriksson, projektledare, Silver Technology 4
metod För att skaffa oss en tillräckligt rik bild av de behov och problem som en senior ställs inför i dagens samhälle valde vi att involvera både seniorer, anhöriga samt vård- och omsorgspersonal i våra aktiviteter, för att skapa en bättre förståelse kring området. Under projektet som löpte mellan hösten 2009 och våren 2010 arrangerade vi bland annat workshoppar med representanter för alla de berörda grupperna, genomförde auskultationer med vård- och omsorgspersonal samt intervjuade chefer och beslutsfattare inom vård- och omsorgssektorn. Utöver detta använde vi oss av ett videobås för att fånga upp behov och problem. Vi lät även seniorer och anhöriga skapa bilddagböcker för att med sina egna ord och bilder beskriva sin vardag och de problem de möter. Detta gav oss en fyllig bild kring behov, problem och förslag på förbättringar. Det är omöjligt att på några få sidor täcka in allt som vi identierade i denna studie, men slutrapporten och denna folder är ett steg på vägen att bättre förstå de utmaningar som ligger framför oss. 5
de självklara vardagssakerna kan vara svåra att klara av När fysiken och balansen försämras, kan det vara svårt att nå saker som står högt upp. Det är svårt att utföra vardagssysslor som kräver rörlighet i kroppen. Det som så länge har varit en självklarhet blir i stället något som man måste be om hjälp för att klara av. Man vill sätta upp gardiner och koppar på hyllorna men rädslan att ramla är stor. Det är trist och jobbigt att be om hjälp. Det känns lite förödmjukande! 6
att få komma ut och uppleva saker är viktigt för alla Tänk om man kunde fälla ihop rullatorn till en box. Då vore det lättare att ta den med sig på resor och därmed lättare att komma ut. Att bli äldre innebär att man har svårare att komma ut från hemmet eller från äldreboendet. Det behövs ofta hjälp eller specialtransporter för att få med sig exempelvis rollatorn eller rullstolen. Att flyga är än svårare. Bra hjälpmedel kan ge nya möjligheter till upplevelser. 7
att inte längre kunna laga sin egen mat Har man under hela sitt liv kunnat rå om sig själv och laga sin egen mat kan det ge självkänslan en rejäl knäck när man helt plötsligt behöver hjälp med detta. Svårhanterade förpackningar, spisar som inte är säkra nog eller som inte ger den flexibilitet som krävs är problem som relaterar till detta. Maten vi får serverad är inte alltid så rolig, hade varit skönt att kunna klara av att laga sin egen mat. 8
vissa förpackningar är mycket svåra att öppna Det var lättare att öppna förpackningar förr, kaffet fick man malet och ned i en vanlig påse. Det värsta är de gjutna plastförpackningarna, det krävs både hacka och spade för att få upp dem. När motoriken i fingrarna blir sämre och man inte längre har samma kraft i nyporna kan en så enkel sak som att öppna en förpackning bli en utmaning. Många förpackningar har blivit bättre och det finns en del hjälpmedel att tillgå, men det finns fortfarande utrymme för förbättring. 9
Många miljöer och processer är inte anpassade för äldre Det är viktigt för många äldre att själva få göra vardagssysslor som att handla mat, gå på banken eller till Systembolaget. Många miljöer och processer är inte anpassade för äldre eller personer med olika former av handikapp. Jag gillar att handla maten själv men det är så trångt i affären så man kommer inte fram med rollatorn. Sen är det så svårt att betala med kontanter. 10
ny teknik är inte alltid så lätt att hantera Datorn gör att man verkligen känner sig överkörd. Jag vill heller inte ha det där skrället stående någonstans. Jag gick en kurs men kursledaren undrade vad jag skulle med det till när jag inte kunde se vad jag gjorde. Dagens teknik för med sig många vinster, den ställer även högre krav på den som använder den. Detta gäller både när man ska lära sig använda den och när man senare ska bruka den. Många nya funktioner innebär allt som oftast även fler knappar och inställningsmöjligheter som kan leda till allt från krångliga fjärrkontroller där man har svårt att se vad man gör, till att man glömmer hur man använder apparaten. Speciellt datorer är problematiskt att lära sig att använda. 11
trygghetslarmen, kan man alltid lita på dem? Det personliga larmet är bra om det fungerar tillfredställande. Många äldre vill inte ha på sig larmet nattetid då de är rädda för att orsaka falsklarm. Samma larm används ibland för att få hjälp med påklädning som i nödsituationer. Larmet är en stor hjälp då det kan skänka mycket trygghet, samtidigt är det viktigt att det verkligen fungerar som det ska. För mig skapar larmet otrygghet då jag inte vet att det fungerar när jag trycker och verkligen behöver hjälpen. 12
vem släpps in i lägenheten och hur? Jag låter alltid dörren stå öppen. Det kommer folk hela tiden och jag har inte orken att gå och öppna för var och en. Många äldre får dagligen besök från olika vård- och omsorgspersonal. Ibland har man egen nyckel men ofta bygger det på att den äldre själv öppnar. Logistiken kring nyckel-hanteringen för hemtjänsten är stor och den tar mycket tid. Vissa väljer att lämna dörren öppen och då kan helt nya problem uppstå. 13
IT för oss samman, samtidigt som man lätt hamnar utanför Internet och olika webbtjänster har blivit en stor resurs för många och tas dessutom för givet i många sammanhang. Webbtjänster sparar mycket tid när man exempelvis ska sköta bankärenden eller boka resor men innebär även att de äldre som inte har möjligheten att lära sig hantera en dator och internet lätt hamnar utanför. När man tittar på TV säger de ibland att man kan läsa mer på Internet, och så får man en adress, men vad gör vi som inte har möjlighet att titta där? 14
anhöriga känner ofta oro för den äldre Tänk om jag kunde få ett meddelande på kvällen när mamma tagit sin medicin. Det skulle göra mig lugn! Många äldre är i vardagen beroende av att få hjälp med diverse saker. Det kan vara med toalettbesök, påklädning eller medicinering. En del saker är viktigt att det sker i viss tid som till exempel intaget av medicin. 15
ibland vill man bara ha någon att prata med Servicehuset och träffpunkter för äldre erbjuder möjligheten för många att sätta sig ner att prata om allt mellan himmel och jord. För kvarboende som inte har denna möjlighet blir i stället ensamheten ofta ett problem. Många vänner har dessutom börjat falla ifrån och det kan vara svårt att skaffa sig nya bekantskaper. Många har börjat att falla ifrån... och det är svårt att finna nya vänner, det är svårt med förändringar. 16
halmstad living lab och stockholm living lab Halmstad Living Lab drivs av forskare på Högskolan i Halmstad och fungerar som en mötesplats där representanter för näringsliv och offentlig sektor tillsammans med användare kan utveckla och testa innovationer och idéer. Vårt största applikationsområde ligger inom hälsoteknikområdet, där syftet är att stödja innovationsprocesser för att få fram digitala produkter och tjänster som kan underlätta vardagen, skapa trygghet samt öka livskvaliteten för seniorer. Vi sätter senioren i fokus och försöker att stödja småföretag i deras innovationsprocesser genom att utgå från seniorers behov. För att få mer information kring Halmstad Living Lab, besök gärna vår webbplats på www.halmstadlivinglab.se. Stockholm Living Lab arbetar med användare för utveckling av mobila och nätbaserade bredbandstjänster. Tonvikten ligger på att stödja småföretag med metoder, verktyg och tillgång till användargrupper för att snabba på produktutvecklingen. Hemvård och äldreomsorg är ett av Stockholm Living Labs fokusområden där mötesplatser mellan industri och vårdgivare skapas. Stockholm Living Lab är en del av de svenska forskningsinstituten och är organiserat under Swedish Institute of Computer Science, SICS. Du kan läsa mer om Stockholm Living Lab och SICS på http://www.sics.se. 17
halmstads kommun Halmstad är en kommun full av liv. Året runt. Det fördelaktiga läget på västkusten gör att företagandet utvecklas, turismen frodas och invånarna trivs och blir fler. Halmstad är i dag landets 18:e största kommun med cirka 91 000 invånare. Halmstad är vida känt för att vara en av Sveriges största turistorter. Halmstad är också en kommun i utveckling. Under de senaste 50 åren har Halmstad varit en av landets mest expansiva kommuner. Kommunen strävar tillsammans med sina cirka 7 500 medarbetare efter att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad och upplevelsestad. Halmstads kommun erbjuder äldre vård, omsorg och serviceinsatser som bidrar till ett värdigt åldrande och ett aktivt och innehållsrikt liv långt upp i åldern. Vi försöker stärka människors möjligheter att kunna leva ett självständigt liv och erbjuder ett antal insatser och aktiviteter. För att kunna göra detta både i dag och i framtiden utvecklar vi ständigt verksamheten, arbetsmetoderna och ser möjligheterna med tekniska hjälpmedel och verksamhetsstöttande IT-system, både till nytta för de äldre och för våra medarbetare. 18
botkyrka kommun Botkyrka är en mångkulturell kommun där möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar är nödvändiga för samhällsutvecklingen. Ett viktigt uppdrag för kommunen är att ta till vara och stödja den kreativitet och entreprenörskap som finns. Kommunens huvudsakliga uppdrag är att ge en god kommunal service och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Botkyrka ska vara en bra kommun att bli äldre i. Alla ska ha möjlighet till ett tryggt och gott liv. Det ska finnas goda förutsättningar för aktiviteter, boende och anpassat stöd för den som behöver det. Antalet äldre ökar och detta ställer större krav på service och stöd. Vård och omsorgsförvaltningen arbete därför med att hitta nya lösningar. Det behövs olika boendeformer, mer kunskap om tekniska hjälpmedel och förebyggande insatser. 19
SILVER TECHNOLOGY teknik för en åldrande befolkning kontaktuppgifter Halmstad Living Lab Carina Ihlström Eriksson Telefon: 0703-187355 E-post: carina.ihlstrom_eriksson@hh.se Esbjörn Ebbesson E-post: esbjorn.ebbesson@hh.se Stockholm Living Lab Per-Olof Sjöberg Telefon: 070-5190491 E-post: pos@sics.se Marie Sjölinder E-post: marie@sics.se HALMSTAD LIVING LAB