o2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2014
Innehåll O2 El Ekonomisk Förening i korthet 3 VD har ordet 4 Vindkraft i Sverige och världen 5 Produktion i O2 El Ekonomisk Förening 11 Föreningens vindkraftverk 13 Viktiga händelser 14 Ryska Posten - med hållbarhet i tankarna 21 Vilka är vi som arbetar med föreningen? 23 Om OX2 26 Hållbar utveckling 28 Förvaltningsberättelse 29 Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Tilläggsupplysningar 34 Revisionsberättelse 41 2
Foto: Patrick Miller O2 El Ekonomisk Förening i korthet 2014: 4100 medlemmar Tio medlemsägda vindkraftverk Årlig vindkraftsproduktion om ca 60 miljoner kilowattimmar, all produktion är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval Koldioxidbesparing på upp till 48 000 ton per år, vilket motsvarar 20 000 genomsnittliga bilars årliga utsläpp Sveriges mest nöjda elkunder enligt SKI (genom OX2 Vindel) 3
VD har ordet Jag vill tacka er alla för året som har gått och hälsa nya medlemmar varmt välkomna. Tillsammans skapar vi ett alternativ till den vanliga elmarknaden och producerar vår egen förnybara el. I föreningen äger vi tio vindkraftverk på olika platser i Sverige. Genom att vi har byggt nya vindkraftverk, så gör vi skillnad. Större skillnad än om man väljer ett grönt elavtal, eller ett grönt elbolag. För när det kommer till kritan så är det först då vi bygger och producerar ny förnybar el som den totala elmixen blir grönare och beroendet av fossil el som t ex kolkraft minskar. 2014 har varit ett år som kännetecknats av historiskt låga elpriser. Det beror framför allt på att omvärlden befinner sig i en lågkonjunktur, vilket i sin tur påverkar de faktorer som driver elpriset. Dessutom har priserna för elcertifikat varit låga, vilket beror på att det finns ett överskott av elcertifikat på marknaden. Detta är inte en permanent situation, historien visar att elpriset går upp och ner. För föreningen så har de låga priserna på el och elcertifikat inneburit låga intäkter per producerad kilowattimme. Detta är dock något som föreningen klarar av att hantera eftersom föreningen inte har något vinstintresse och syftet är att leverera el med ett lågt pris till medlemmarna. Utdelningen till oss andelsägare sker löpande i form av ett lågt och stabilt elpris. I dessa tider med låga elpriser, blir andelsägarnas besparing lägre än i tider då elpriset är högt. Men vi ska inte glömma den kanske viktigaste besparingen, den som gynnar oss alla gemensamt. För varje kilowattimme vindel som kommer in i elsystemet så kan upp till 0,8 kilo koldioxid undvikas. I genomsnitt möjliggör vi andelsägare en minskning av koldioxidutsläppen med upp till 8 000 kg per år, vilket är sex gånger mer än vad en bilist skulle åstadkomma om han eller hon helt struntade i att köra bil under ett år. Vi bidrar aktivt till omställningen mot en förnybar energisektor utan koldioxidutsläpp eller farligt avfall för kommande generationer att ta hand om. Det kan vi vara stolta över! Produktionen har under året varit 91 procent av beräknad normalårsproduktion, vilket betyder att det inte varit ett särskilt bra vindår, även om det är inom ramen för vad som är en normal variation mellan åren. Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. En av årets höjdpunkter var att få möta många av er andelsägande på föreningsstämman och middagen därefter. Våra medlemmar Louise Hoffsten och Dan Bratt höll en bejublad föreställning. Ytterligare en höjdpunkt under året var att OX2 Vindel (som administrerar föreningen) för första gången deltog i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga konsumentundersökning av elbolag och att vi gick direkt upp på förstaplats i kundernas ranking. Att köpa el blir ett alltmer medvetet val för konsumenter och SKI konstaterade att de elbolag som har en stark miljöprofil också är de som har de mest nöjda kunderna. Vid årsskiftet 2014/2015 infördes en ny lag som innebär att hushåll som sätter upp solceller på taket eller ett litet vindkraftverk på tomten får göra ett skatteavdrag. Jag har personligen arbetat hårt för att också andelsägande ska få ett skatteavdrag som motsvarar energiskatten på 29 öre. En ljuspunkt kom i samband med att den nya regeringen slog fast att de avser att utreda om även andelsägande ska innefattas av skattereduktionen. Jag önskar att vi kan skapa en folkrörelse kring att äga och producera sin egen förnybara el, oavsett om den kommer från sol, vindkraft eller någon annan förnybar energikälla. Varje enskild människa kan inte göra så mycket, men tillsammans kan vi göra stor skillnad. Linda Burenius Magnusson Foto: Peter Jönsson 4
Vindkraft i Sverige och världen Den globala energisektorn befinner sig i ett vägskäl, där förnybara energikällor nu på allvar konkurrerar med traditionella bränslen i stor skala. Landbaserad vindkraft var 2014 en av de mest kostnadseffektiva energikällorna, vilket visar sig i en fortsatt kraftig utbyggnad runt om i världen. Det pågår en global omstöpning av världens energimarknader där 2014 har varit ett turbulent år. Nya råvaror, energikällor och tekniker i kombination med politiska incitament har bidragit till ett paradigmskifte där traditionella aktörer och energikällor nu på allvar blir utmanade. Trots fallande råvarupriser det senaste året och introduktion av nya fossila produkter såsom skiffergas är förnybara energikällor idag, framför allt landbaserad vindkraft, ofta det mest kostnadseffektiva alternativet vid nybyggnation. Ekonomer och politiker blir alltmer medvetna om förnybar energi som huvudalternativ för storskalig utbyggnad av elproduktionskapacitet, inte bara utifrån miljömässig hänsyn, utan också av strikt ekonomiska skäl. 2014 var ett toppår för tillkommande installerad kapacitet av förnybara energikällor globalt (126 GW), drivet av Kina (40 GW) och EU (24 GW), medan traditionella energislag har en vikande trend, exempelvis med ett negativt bidrag till energimixen i EU om (4 GW) de senaste fyra åren 1. Inget tyder på att utvecklingen med en ökande andel av förnybara installationer kommer bromsas. Tvärtom förutspår Bloomberg New Energy Finance att tillväxttakten både för vindkraft och solkraft kommer att öka kraftigt fram till 2030 då förnybara energikällor väntas representera 50 procent av global installerad kapacitet. Den globala installerade kapaciteten av vindkraft förväntas växa från dagens nivå om 358 GW till drygt 1 300 GW år 2030 2. Historisk utbyggnad av vindkraft i EU Marginalkostnad för olika kraftslag i EU GW % EUR/MWh 140 120 9 200 180 160 100 140 80 60 6 120 100 80 40 20 0 t.o.m. 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 3 0 60 40 20 0 Kol Gas Vind onshore Kärnkraft Biomassa Sol PV Vind offshore Kumulativ, GW Andel av EUs elkonsumtion, % Källa: EWEA, Eurostat Hög Låg Medel Källa: H2 2014 EMEA LCOE Update BNEF 1 Bloomberg New Energy Finance 2 BNEF 2030 Market Outlook Wind, Jun 2014 5
Fortsatt stark tillväxt av förnybar energi i EU Under 2014 nettoinstallerades 23,6 GW förnybar energi i EU vilket motsvarar ungefär samma tillväxttakt som föregående år. Den installerade effekten av vindkraft ökade med 10,9 GW motsvarande en tillväxt om 8,6 procent 3. Sedan 2008 har den installerade effekten av vindkraft fördubblats och förnybar energi representerar idag ca 23,5 procent av den totala elproduktionen och 14 procent av den totala energikonsumtionen i EU 4. Målet om i genomsnitt 20 procent av total energikonsumtion från förnybara källor inom EU till 2020 ser enligt de senaste prognoserna ut att uppnås och förslag från EU-kommissionen har inkommit om att öka andelen till 45 procent 2030 5. Bloomberg går ännu längre i sina prognoser och förväntar sig en 50 procentig andel förnybart i EU om 15 år. Givet dessa prognoser kommer i genomsnitt ca 40 GW förnybar kapacitet att behöva byggas i EU per år fram till 2030 6. Netto, ny elkapacitet i EU 2012-2014 MW 35 000 30 000 25 000 Den europeiska elmixen, installerad effekt 2014 Vattenkraft 16% Bio/Avfall 3% Olja 3% Källa: EWEA Vindkraft 13% Kol 19% Kärnkraft 13% Solkraft 10% Gas 23% Hittills har renovering av befintlig kapacitet varit ekonomisk försvarbar då nybyggnation oavsett teknologi varit för dyr. Samtidigt har förnybara energikällor kontinuerligt ökat sin kostnadseffektivitet och kan idag konkurrera med traditionella energikällor. Idag är det inte längre bara miljömässigt utan också ekonomiskt försvarbart att bygga förnybar elproduktion, vilket står som garant för en fortsatt stark tillväxt inom överskådlig framtid. 20 000 15 000 10 000 5 000 0 5 000 10 000 Sol Källa: EWEA Vind Bio/Torv/ Avfall Vatten Geotermisk Kärnkraft Utfasning av åldrande elproduktionskapacitet i Europa En bidragande faktor till den förväntade fortsatta expansion av förnybara energikällor i Europa är den existerande andelen elproduktionskapacitet som närmar sig utfasning. Cirka 85 procent av de installerade kolkraftverken och 70 procent av kärnkraftverken i EU är idag äldre än 30 år vilket tillsammans motsvarar ca. 300 GW i installerad kapacitet 7. Gas Olja Kol På väg mot en gemensam europeisk energimarknad EU-kommissionen har en tydlig agenda för en ökad marknadsintegrering och en gemensam europeisk energimarknad. Samarbetet över gränserna för både den fysiska elinfrastrukturen och den finansiella elhandeln ökar för varje år. Exporten av elektricitet mellan EUs medlemsländer har ökat stadigt de senaste åren och växte ca. 12 procent första halvåret 2014 jämfört med föregående år 8. Efterfrågan på förnybar elproduktion kan därmed i allt högre grad tillgodoses genom ökad import och export vilket i tillägg jämnar ut säsongsvariationer och nationella skillnader i elpris. 3 Bloomberg New Energy Finance 4 2012, Eurostat 5 Climate and Energy Priorities for Europe: the way forward, European Commission, March 2014 6 BNEF 2030 Market Outlook Overview, Jun 2014 7 The Future of Carbon Capture and Storage in Europe, European Commission, 2013 8 Quarterly Report on European Electricity Markets, European Commission, Q3 2014 6
De europeiska stamnätsoperatörerna presenterar regelbundet gemensamma utvecklingsplaner för elnäten och de nordiska tillsynsmyndigheterna har presenterat en färdplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el 2015. Kostnaderna för att uppnå EU:s utsläppsmål för 2020 beräknas bli omkring 10 miljarder euro lägre per år för en gemensam marknad jämfört med om varje medlemsland ska uppnå EU:s mål om förnybart och utsläppsminskningar till 2020 själva 9. Sverige en av Europas ledande nationer på förnybar energi Historiskt har Sverige haft goda förutsättningar för förnybar energi genom sin vattenkraft som idag utgör drygt 45 procent av installerad kapacitet. Sedan början av 2000-talet har Sverige även varit drivande i utvecklingen av andra förnybara energislag genom ett välfungerande stödsystem med elcertifikat. Sverige var nummer tre på listan över de länder som byggde ut vindkraft mest i EU under 2014. Under 2014 ökade vindkraftsproduktionen från 9,9 till 11,5 TWh motsvarande ca. 8 procent av den svenska elanvändningen 10. Utbyggnad Sverige 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 t.o.m. År 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kumulativ, MW Kumulativ, Antal verk Källa: Energimyndigheten, Svensk Vindenergi Årsproduktion, TWh 14 12 10 8 6 4 2 0 Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad i Sverige är förmånliga i jämförelse med de flesta länder i EU. De främsta anledningarna är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av väg, elnät och balanskraft (från vattenkraft) samt en väl fungerande tillståndsprocess 11. Sveriges nuvarande officiella mål för ny förnybar elproduktion är 30 TWh till 2020. I ett längre perspektiv bedöms förutsättningarna för ytterligare utbyggnad av vindkraft vara goda. En betydande andel av Sveriges energimix idag, omkring 27 procent, består av kärnkraft, som uteslutande är mellan 30-40 år gammal och behöver ersättas. Spritt ägande Ett energisystem baserat på förnybara kraftkällor möjliggör en spridning av ägande till nya aktörer utanför de traditionella aktörerna. Exempelvis har tysk vindkraft cirka 100 000 olika investerare, företag och privatpersoner, medan kärnkraften ägs av maximalt fyra aktörer per land. I snitt i Europa finns 20 000 gånger fler ägare per MW vindkraft i jämförelse med kärnkraften 12. Vi ser mångfald i ägande som en viktig beståndsdel i ett långsiktigt hållbart energisystem. 9 European Commission 10 Svensk Vindenergi 11 Europe s onshore and offshore wind energy potential, EEA, 2009 12 World Nuclear Association, Danish Wind Turbine Owners Association 7
Gemensam elcertifikatmarknad i Sverige och Norge Det svensk/norska elcertifikatsystemet sjösattes 2003 och omfattade endast den svenska marknaden fram till 2012 då även Norge anslöt sig till systemet. Systemet berättigar producenter av förnybar el till elcertifikat för varje producerad MWh förnybar el. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer. Den som är kvotpliktig måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Kvotplikten definieras av lagstiftarna i Sverige och Norge. De energikällor som kan få certifikat är: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen, vattenkraft samt torv i kraftvärmeverk. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. Under våren 2015 väntas beslut fattas angående regeringens förslag om att utöka ambitionsnivån till 30 TWh. Ur lagstiftarnas perspektiv har systemet varit mycket lyckat, då det haft avsedd effekt med en snabb utbyggnad av förnybara energikällor till en relativt låg kostnad för samhället. Det marknadsbaserade elementet säkerställer resurseffektivitet och driver industrin framåt. Vindparker som byggs i Sverige är bland de mest kostnadseffektiva i världen. I Norge har utbyggnaden ännu inte riktigt tagit fart, men flera större projekt är nu nära byggstart och marknaden väntas accelerera under de kommande åren. Såsom i övriga Europa har fallande elpriser de senaste åren satt press på elproducenter och investerare i förnybart. I 2013 gjordes en offentlig utredning, kallad Kontrollstation 2015, kring elcertifikatsystemets funktionalitet. Mot bakgrund av en svagare elmarknad fastslogs att en justering av kvotplikten bör genomföras för att säkerställa att Sveriges och Norges mål för 2020 uppnås. Förslaget är att kvoterna höjs med 8 TWh per år mellan 2016-2019 och väntas beslutas av lagstiftarna under våren 2015 13. Vad är vindkraft? Vindkraften drivs på sätt och vis av solen. Då solen värmer atmosfären uppstår temperaturskillnader i luften. Detta skapar tryckskillnader som sätter luftmassorna i rörelse, och då uppkommer vind. Vinden har sedan länge använts till mekaniskt arbete i väderkvarnar och vattenpumpar. Vid förra sekelskiftet fanns det cirka 2 000 väderkvarnar bara på Öland, alltså nästan två tredje delar av alla vindkraftverk i hela Sverige idag. Den moderna vindkraftstekniken drog igång på allvar i slutet av 1970-talet. Utvecklingen har sedan gått framåt och idag kan el från vindkraft konkurrera med andra energikällor både när det gäller ekonomi och teknik. Ett modernt vindkraftverk fångar in ca en tredjedel av kraften i vindarna som träffar rotorn. Kraften förs antingen via en växellåda till en generator som producerar elektricitet eller direkt från rotorn som driver generatorn. Vindtillgången är oändlig, den kostar inget och skapar inga föroreningar. 13 Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015, Energimyndigheten, 2014 8
Teknik och teknikutveckling Vindkraften utvecklas mycket snabbt och på bara tio år har ett vindkraftverk blivit nästan tre gånger så effektivt. Större vindkraftverk med högre torn och längre vingar gör att man kommer åt bättre och stabilare vindar och samtidigt kan fånga in en större andel av vindens energi. Totalhöjd Svepyta Rotor Rotordiameter Navhöjd Torn Fundament Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan 2 och 5 MW. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 7 MW och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 3 MW vindkraftverk har en tornhöjd på 120 meter och en rotodiameter på ca 115 meter. Svepytan är 10 000 kvadratmeter, mer än en normal fotbollsplan. Teknikutvecklingen möjliggör en ökad produktion av förnybar el. När vindkraften kommersialiserades på tidigt 80-tal kunde ett normalstort vindkraftverk producera el till omkring 30 hushåll. Ett modernt 3 MWvindkraftverk på land producerar i ett bra vindläge ca 9 000 000 kwh per år vilket räcker till hushållsel för cirka 1 800 hushåll á 5 000 kwh/år 14. 14 Svensk Vindenergi 9
Foto: Patrick Miller Diagram över vindkraftsutbyggnaden i Sverige och teknikutvecklingen 10
Produktion i O2 El Ekonomisk Förening O2 El Ekonomisk Förening äger tio vindkraftverk som finns i/på Sveg (Jämtlands län), Krokom (Jämtlands län), Hedbodberget (Dalarnas län), Grötlingbo (Gotlands län), Brahehus (Jönköpings län) och Fallåsberget (Gävleborgs län). De tre senaste vindkraftverken på Fallåsberget stod klara vid årsskiftet 2012/2013. 2014 var ett år då föreningens verk producerade mindre än förväntad normalårsproduktion. Den totala produktionen från vindkraftverken i föreningen var drygt 57 miljoner kilowattimmar (jämfört med 62 miljoner 2013). Det innebär att vi uppnådde 91 procent (jfr 99,5 procent 2013) av beräknad helårsproduktion. Förväntad genomsnittlig normalårsproduktion beräknas för varje vindkraftverk baserat på läge, turbin och vindmätningar. Den är konstant varje år och anger vad den genomsnittliga årliga produktionen för just det verket bör vara efter 20 år. Faktiskt utfall beror på hur mycket det blåser och om verket är i drift. Det finns försäkringar som täcker upp för produktionsbortfall om vindkraftverket skulle skadas. Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. Föreningens produktion har ökat över åren i takt med att föreningen vuxit och fått fler medlemmar och nya vindkraftverk. Grafen på nästa sida visar hur produktionen har vuxit år efter år. I grafen jämförs faktisk produktion för föreningens alla vindkraftverk med den förväntade genomsnittliga normalårsproduktionen för föreningens alla vindkraftverk. Eftersom vindarna varierar år efter år så varierar även produktionen, men sammantaget ligger den faktiska ackumulerade produktionen i linje med förväntad normalårsproduktion. Total produktion O2 El Ekonomisk Förening 2014 kwh 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 GWh 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2014 Normalårsprod. Ack utfall 2014 Ack normalårsprod. 11
Produktion O2 El Ekonomisk Förening över tid kwh 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 GWh 350 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Normalårsprod. Ack utfall Ack normalårsprod. Under 2014 har 74 procent av den producerade elen levererats till medlemmarna i form av andelsel. 26 procent har varit överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool. För föreningen är det bra att ha en viss överproduktion eftersom det gör att föreningen blir mindre sårbar vid svagare vindår samt att överproduktionen genererar intäkter då elöverskottet säljs. De intäkter föreningen får varje år bestäms av elpriset på elbörsen Nord Pool och av priset för elcertifikaten (se faktaruta om elcertifikatsystemet på sidan 9). Elproduktion 2014 Andelsel 74% Överskott 26% Foto: Kenneth Paulsson 12
Föreningens vindkraftverk 13
Foto: Patrick Miller Viktiga händelser Bygdepeng O2 El Ekonomisk Förening administreras av OX2 och bygdepengen är en viktig del i pusslet när OX2 etablerar vindkraft i syfte att skapa lokal nytta. Bygdepengen innebär att en del av de årliga produktionsintäkterna går tillbaka till lokalsamhället. Vad pengarna ska användas till är det upp till bygden själv att bestämma, men i regel handlar det om verksamheter som på något sätt ger nytt liv åt bygden. Det kan röra sig om ett byalag, en bygdegårdsförening eller en annan sammanslutning med relevanta och utvecklade idéer om vad pengarna kan användas till. Det viktiga är att det är en demokratiskt förankrad och organiserad mottagare med bred acceptans. Dialogen med markägare och de som bor närmast vindkraftverken börjar tidigt. OX2 samråder också med kommunala tjänstemän, politiker och lokala föreningar. Året efter att vindkraftverken satts i drift delas bygdepengen ut för första gången och därefter varje år under verkens livstid. I O2 El Ekonomisk Förening har vi under 2014 delat ut 100 Tkr till olika projekt i syfte att utveckla Grännabygden, Offerdalsvind vid Råshön, Rättviks kommun, Sveg-Herrö fiskevårdsområdesförening samt Lingbo Vindkraftsfond kopplat till Fallåsberget. 14
Foto: Albin Olsson Överst: Grännafestivalen lockar många besökare varje år. Under: Ett av bidragen gick till Grännafestivalen. Klipp ur Jönköpingsbladet. Medvind för Grännafestivalen Med bygdepengen har arrangörerna av Grännafestivalen fått en rejäl draghjälp och kan satsa ännu mer på att upprepa eller överträffa de inledande årens succéer. Festivalsverige har fått ett tillskott att räkna med. Bakom arrangemanget står eldsjälen Albin Olsson, född och uppvuxen i Gränna, som raskt kontaktade bokningsföretagen när han fick beskedet om bygdepengen. Festivalen arrangeras av en förening som heter Gränna Ungdom och som tidigare arrangerat liknande evenemang med framgång. Med bygdepengen fick vi möjlighet att bygga på med lite mer kända band vid sidan av de lokala. Det är dyrt att boka och konkurrensen mellan festivalerna är stor, säger Albin Olsson. Pengarna till festivalen kom från Föreningen Grännabygdens Bygdepeng som delar ut medel till olika lokala projekt. Nu hoppas och tror vi att det bredare utbudet ska locka en ännu större publik. Det tror jag vi har goda förutsättningar att lyckas med. Vi vill dessutom att ursprungstanken med festivalen ska leva vidare, att det ska vara gratis för besökarna. Och visst hoppas vi på att få fortsätta ta del av bygdepengen. Festivalen har medvind och sambandet mellan oss och vindkraften är bra. Själv tycker jag att vindkraftverken ser vänliga ut, de känns rätt för miljön, avslutar Albin Olsson. 15
Foto: OX2. Hedbodbergets vindpark. Hög puls i Furudal Några mil norr om Rättvik ligger Furudal med drygt 1200 invånare. Här har bygdepengen bidragit till bättre möjligheter att träna både styrka och kondition i IFK Ores hockeyhall. Allt fler tränar nu under instruktören Sandra Björklunds ideella ledning i hockeyhallen. Här finns en stor bredd med både gym och spegelsal. Här erbjuds step, spinning och intervallträning men också yoga, vikter och pilatesbollar. Det hela sköts i samarbete med Niklas Hedberg och tillsammans tar de hand om allt från inköp av utrustning till administration. Bidraget söktes genom idrottsföreningen. Allt som finns i gymmet och spegelsalen har vi kunnat skaffa tack vare bygdepengen. Det är ungefär 50 personer i åldrarna 15 65 år som tränar regelbundet hos oss, säger Sandra. Den dagliga ruljangsen sköts av Sandra och två andra instruktörer, Anna Richaud och Ella Logren. Alla intygar att verksamheten inte bara är viktig för fysiken utan även som social funktion i Furudal. Att bygdepengen kan användas på det här sättet är bra för vår bygd. Den gör nytta på mer än ett sätt, säger Sandra som till vardags arbetar som lärare i Furudalsskolan, åk 6-9. 16
1 2 3 4 Foto: Patrick Miller 1. Louise Hoffsten 2. Anders Malmström och Linda Burenius Magnusson 3. Omröstning 4. Stämmohandlingar Föreningsstämma och uppträdande av Louise Hoffsten Vi var ett hundratal medlemmar som slöt upp på årets föreningsstämma på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm. Linda Burenius Magnusson redogjorde bland annat för året som gått och vindkraftverkens produktion. Föreningsstämman avslutades med en summering av vad vi andelsägare tillsammans har åstadkommit sedan 2008: Koldioxidbesparing på upp till 150 000 ton, vilket motsvarar 65 000 bilars genomsnittliga årliga utsläpp En ekonomisk besparing på 50 000 000 kr jämfört med om vi hade köpt elen till rörligt pris på elbörsen Nord Pool Efter stämman serverades en god middag och vår medlem Louise Hoffsten framträdde med flera sångnummer. Något som var mycket uppskattat. Hennes man Dan Bratt bjöd dessutom på en dikt tillägnad vinden, vindkraften och vår vd Linda Burenius Magnusson. 17
Foto: OX2 Linda Burenius Magnusson provkör laddhybriden Audi e-tron. Förstärkt samarbete med Volkswagen Samarbetet mellan OX2 och Volkswagen Group kring lanseringen av elbilar på den svenska marknaden har fortsatt. Under 2014 lanserades laddhybriden Audi e-tron där Audi bjuder de som köper bilen på ett års hyra av vindandelar på Fallåsberget. Visste du att ett rotorvarv på ett vindkraftverk producerar tillräckligt med el för drygt en mils körning på eldrift? På en minut blir det ca 20 mils körning. 18
Foto: OX2 Hem och Villa mässan. Almedalen Under Almedalsveckan anordnade branschföreningen Svensk Vindenergi Vinddagen som blev mycket lyckad och välbesökt. Linda Burenius Magnusson blev bland annat utfrågad av statssekreterare Daniel Johansson, C, om vindkraftens roll i den framtida elproduktionen och Johan Ihrfelt (vd för OX2 Group) deltog i en diskussion om pensionskapital och investeringar i förnybart. Linda Burenius Magnusson var inbjuden av Volkswagen Group för att prata om hur viktigt det är att elbilar körs på förnybar el och hon medverkade även på ett seminarium om elproduktionens decentralisering som nätverket 100% Förnybart arrangerade. Informationstillfällen Under året har en vindkraftspub med en föreläsning om solceller hållits i Stockholm. Den lockade ett sextiotal andelsägare. Fokus var att berätta om utvecklingen kring solceller. Solceller och vindandelar är en bra kombination eftersom solen lyser mest på sommarhalvåret och det blåser mest på vintern. På Hem och Villa mässan i Stockholm mötte vi många andelsägare som var på plats. 19
Energimarknadsinspektionens Insynsråd Regeringen har utsett Linda Burenius Magnusson till ledamot i Energimarknadsinspektionens insynsråd från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2016. Energimarknadsinspektionen arbetar på uppdrag av regeringen för att Sverige långsiktigt ska ha en hållbar, säker och effektiv tillgång till energi. Det gör de genom att bedriva tillsyn över energimarknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. De lämnar också förslag på hur energimarknaderna kan utvecklas. Energimarknadsinspektionens insynsråd finns för att ha insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd, den har inga beslutsfunktioner. Inspektionens generaldirektör Anne Vadasz Nilsson är ordförande i insynsrådet och håller det informerat om inspektionens verksamhet. Lindas bidrag till rådet blir att tillföra kompetens kring bland annat organisations- och ledningsfrågor, affärsutveckling, kommunikation och elmarknaden. Skattereduktion för andelsägd el I höstens budgetproposition låg ett förslag om att ge en skattereduktion till mikroproducerad el. Detta förslag har nu genomförts. OX2 Vindel har under flera år arbetat för att även andelsägd sol och vind ska omfattas av en skattereduktion. Detta är viktigt inte minst av rättviseskäl eftersom skattereduktionen annars enbart går till dem som har en villa med tak eller en stor tomt. Genom att andelsägande inkluderas får även lägenhetsinnehavare möjlighet till en skattereduktion. En delseger i detta arbete uppnåddes då regeringen i sin budgetproposition skrev att de kommer att undersöka möjligheterna att låta fler, såsom andelsägare av förnybar el, komma i åtnjutande av skattereduktionen. Det är positivt att såväl S, MP, V som C anser att andelsägande bör få ta del av skattereduktionen. I dessa dagar är det viktigt för alla partier att identifiera vilka frågor de kan samarbeta kring. Nöjdast elkunder i Sverige Att köpa el blir ett alltmer medvetet val för konsumenter och när Svenskt Kvalitetsindex (SKI) gjort sin årliga undersökning står det klart att OX2 (som administrerar föreningen) toppar listan över de nöjdaste kunderna på privatmarknaden. Grön el i kombination med hög servicegrad är receptet. Det var första gången OX2 Vindel var med i en sådan undersökning. Egna undersökningar hade tidigare visat på hög kundnöjdhet och lojalitet, med den här utmärkelsen ger ett officiellt erkännande, vilket är oerhört roligt. SKI har ställt frågor inom kategorierna image, förväntningar, produktkvalitet, nöjdhet och lojalitet. SKI konstaterar att de elbolag som har en stark miljöprofil också är de som har de mest nöjda kunderna. 20
Nya hybriderna Nissan Leaf är helt eldrivna. Ryska Posten - med hållbarhet i tankarna Ryska Posten är ett medvetet företag med fullservice-verksamhet inom bud, bemanning och event. Hos Ryska Posten är även miljön satt i fokus, ett faktum som bland annat innebär att företaget är andelsägare i vindkraftskooperativet. Henrik Jonsby, miljö- och inköpsansvarig vet allt om detta. Hur blev hållbarhetstankarna en viktig fråga för Ryska Posten? Att driva en verksamhet som bygger på bilar har självklart en påverkan på miljön. Vi körde omkring med ett 30-tal konventionella budbilar i innerstaden. Insikten om detta gjorde att vi bytte ut hela fordonsflottan till hybridbilar 2008. Eftersom vi är ett flexibelt företag gick det fort när beslutet var fattat. Hållbarheten måste vara på riktigt, inte bara något man talar om. Idag är det lika viktigt för oss att vi tar ett tydligt ansvar för vår miljö som vårt heltäckande suveräna servicekoncept. Vi har vuxit med både fler kunder och fler leveranser utan att köpa fler bilar. Dels har vi satsat på fler cykelbud, men vi har också en mer effektiv trafikledning idag. Och vi har tagit ytterligare steg sedan bytet till hybrider med våra sex Nissan Leaf, som alltså är helt eldrivna. Fruktbuden från Ryska Posten Skafferi körs på ren el i en eldriven Nissan skåpbil. Den långsiktiga visionen är att hela vår flotta ska drivas med grön el. Men där är vi inte ännu, men vi kommer dit var så säker. Och Ryska Posten bryr sig även om elproduktionen? Vi vill vi vara ett företag som gör så litet avtryck på miljön som möjligt. Och vi menar att det inte räcker med att ha elfordon. Det handlar naturligtvis lika mycket om hur elen producerats om vi ska betraktas som ett företag som sätter hållbarheten i centrum. 21