MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS



Relevanta dokument
Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Interkulturella läroprocesser och integrering

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

samhällskunskap Syfte

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Interkulturellt förhållningssätt

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Religionskunskap. Ämnets syfte

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

Välkomna till samråd och workshop!

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

andra JONAS STIER är docent i sociologi vid Mälardalens högskola. Hans specialintresse är frågor kring identitet, interkulturell text Jonas Stier

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter

Kultur och social hållbarhet

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Integrationspolicy för Hällefors kommun

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Strategi för integration i Härnösands kommun

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Program för ett integrerat samhälle

Integrationsprogram för Västerås stad

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Interkulturellt ledarskap

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

INTEGRATIONSPROGRAM FÖR FALKENBERG

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Intraservice Integration i boendemiljö

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Arbetsområde: Min tid - min strid

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Transkript:

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska relationer Urbana studier, Malmö högskola jonas.alwall@mah.se Lärare i Mångkulturalitet, Sverigehälsans socialpedagogutbildning

Min bakgrund Religionssociolog Forskning om bl.a. religiös mångfald och invandrade religiösa gruppers anpassning till det svenska samhället Prefekt för socionomutbildningen på Ersta Sköndal högskola (Stockholm) Prefekt för Institutionen för internationell migration och etniska relationer (IMER), Malmö högskola Idag på Institutionen för urbana studier (frågor om bl.a. hållbar stadsutveckling)

Ett stort och förvirrande kunskapsfält

Några aktuella bilder

Erfarenheterna från Sverigehälsan Kursen Mångkulturalitet i socialt arbete 25 tillfällen Tre huvudmoment: 1) Migration och mångkultur 2) Mångkultur i socialt arbete 3) Intersektionalitet

1. Migration och mångkultur Inledning molnet (en inventering i workshopform av kursdeltagarnas egna erfarenheter av och föreställningar om mångkulturalitet) Bakgrunden till Sverige som mångkulturellt land och fakta kring migration och kulturell (inkl. religiös) mångfald. Centrala begrepp inom forskningen om internationell migration och etniska relationer (exv. etnicitet, ras, flykting, minoritet, diskriminering, integration och identitet).

2. Mångkultur i socialt arbete Kunskaperna inom mångkulturalitet appliceras på frågor om individers och gruppers levnadsvillkor och sociala problematiker i det svenska samhället. Etiskt grundade förhållningssätt i socialt arbete relateras till livssituationer och sociala förhållanden för människor med olika kulturell bakgrund.

3. Intersektionalitet Ett intersektionellt perspektiv på socialt arbete. Öka förståelsen för den komplexa mångfald av faktorer som påverkar människors livsvillkor och -val. Kritiskt granska attityder och fördomar kring mångkulturalitet i samhället. Problematisera sina egna ståndpunkter och utveckla ett personligt, integrerat förhållningssätt till socialt arbete i mångkulturella miljöer och situationer.

Mångkulturalitet Olika kulturers parallella existens Bör skiljas från men ger associationer till mångkulturalism Koppling till begreppet mångfald som kan avse många saker (olika identitetskategorier) men ofta används om etnisk och kulturell mångfald En tillgång eller ett problem för samhället?

Det antropologiska kulturbegreppet förmedlat och skapat innehåll och mönster av värden, idéer och andra symboliskt meningsfulla system som faktorer i formandet av mänskligt handlande och de artefakter som skapas genom handling. (Kroeber & Parsons)

Kultur och värderingar

Kulturell förändring är beroende av färdiga historiska stigar. Det övergripande kulturella arvet hos ett samhälle protestantiskt, romerskt-katolsk, ortodoxt, konfuciansk eller kommunistiskt lämnar kvar värderingar som blir kvar trots modernisering. Ronald Inglehart och W. Baker

Molnet En hjälp att identifiera våra föreställningar om begreppet

Berikande Världen Spännande Givande Dofter och smaker Privata sfären Vad associerar Upptäcktsresa vi begreppet Glädje Kärlek-hat mångkulturalitet Rättvisa-orättvisa till? Lära av Tillhörighet varandra Begrepp och kunskapsområden Kunskap-okunskap Missuppfattningar Böneutrop Förtryck Skrämmande - Migration - Etnisk, kulturell och språklig mångfald - Religion - Kulturella mönster, traditioner, sedvänjor - Värderingsmönster och -skillnader - Familjemönster, könsroller, barnuppfostran - Rasism och främlingsfientlighet - Integration/segregation - Platser, boendemiljöer Förhållningssätt - Möten, gemenskap - Konflikt, motsättningar - Normalitet - Ömsesidigt lärande Samhällsfaktorer och -processer - Etniska/kulturella konflikter - Segregation (boende, arbetsliv, utbildning etc) - Främlingsfientlighet och rasism - Kommunikation, lärande - Samhällsproblem: resursbrist, ekonomi, arbete, kriminalitet - Kulturpolitik - Lagstiftning

Är vi lika eller olika? Vilka olikheter kan vi se? Hur beskriver och konceptualiserar vi olikheterna? Vilka olikheter är signifikanta (och vad står de för)? Vilken mening knyter vi till olikheterna? Hur värderar vi olikheterna (positivt/negativt)?

Etnicitet ett av de många sätt vi är olika på Definition av etnicitet: Den speciella kvalitet som utmärker ett folks kollektiva uppfattning om sig självt som folk (Charles Westin) En kollektiv identitet vanligen också tillskriven av andra En etnisk grupp har: - Ett allmänt vedertaget namn - En föreställning om ett gemensamt ursprung och en gemensam historia - Vissa inslag av gemensam kultur som vanligtvis hör samman med religion, seder och språk - En verklig eller symbolisk länk till ett hemland - En känsla av solidaritet med åtminstone delar av den föreställda etniska gemenskapen (Hutchinson & Smith)

Svenskheten vilka bilder har vi?

Exempel på sociala problem som drabbar invandrare Arbetslöshet Relativ fattigdom Låg boendestandard Segregerade skolor Isolering/marginalisering Hälsoproblem Bristande vård och omsorg

Systemintegration och social integration (eller hård och mjuk integration) Hur kan vi förstå skillnaden? För migranter: stort fokus på hur saker fungerar För de som är uppväxta i landet: fokus på sociala relationer Kan integration i systemet stå i vägen för social integration?

Invandring och socialt arbete Invandringen till Sverige har skapat ett nytt fält inom socialt arbete, som kan benämnas interkulturellt socialt arbete eller socialt arbete i mångkulturella miljöer Baseras på ett antagande om att det mångkulturella samhället ställer nya krav på socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård etc. Vilka är då dessa nya krav?

Några grundfrågor Bör alla behandlas lika, eller bör skillnader i bakgrund (t.ex. kulturell bakgrund) och erfarenheter föranleda särskilda åtgärder? Hur förstår vi relationerna mellan individen, familjen/gruppen och det större samhället med dess institutioner?

Grupper vad menar vi med det?

Vilken roll har kunskap? Vilken kunskap är nödvändig, viktig, önskvärd resp. oväsentlig eller rentav oönskvärd för socialt arbete med specifika grupper? Om vi tänker på bilden av individen och grupperna: Vad betyder det att ha kunskap om den egna och den andra gruppen? Hur förhåller sig kunskap till sådant som empati och identifikation med människor i en viss grupp?

Att förstå utsatthet: ett intersektionellt perspektiv Intersektionalitet: Studiet av samverkande diskriminerande maktordningar Ett intersektionellt perspektiv kopplar frågor om makt och ojämlikhet till identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder och klass, (eller funktionsduglighet, etnicitet, religion etc). I skärningspunkten mellan kategorierna sker också en samverkan mellan förtrycksmekanismerna; de påverkar och förstärker varandra.

Fortsatta steg för Sverigehälsan Integration mångkulturalitet socialt arbete - Baskurs i integration och mångkulturalitet - Påbyggnadsutbildning i integration och mångkulturalitet Bygger på strukturen för kursen Mångkulturalitet i socialt arbete (socialpedagogutbildningen) Vänder sig till yrkesverksamma inom socialt arbete och bygger vidare på deras yrkeserfarenheter Kombinationer av fysiska träffar och distansundervisning

Byggstenar i en påbyggnadsutbildning Att förstå mångfalden (kultur, etnicitet, religion) Integration och integrationspolitik Internationell migration (fakta om och förståelse av migrationsprocesser) Migranters villkor i Sverige (juridiska, socioekonomiska, psykologiska och intersektionella perspektiv)

Byggstenar i en påbyggnadsutbildning Att förstå mångfalden (kultur, etnicitet, religion) Integration och integrationspolitik Internationell migration (fakta om och förståelse av migrationsprocesser) Migranters villkor i Sverige (juridiska, socioekonomiska, psykologiska och intersektionella perspektiv)

Tack!