Bredbandsstrategi Ludvika kommun 2014

Bredbandsstrategi Ludvika kommun 2014 Vicicom AB 2013-06-11 Version 5

Sammanfattning Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I Bredbandstrategi för Dalarna från 2013 fastslår länsstyrelsen att detta mål också gäller för regionen. Då bredbandsbehovet fördubblas vartannat år indikerar historien att kapacitetsbehovet snarare kommer uppgå till 1000 Mbit/s än 100 Mbit/s. Då fiberkabel är den enda kommunikationsbärare som är kapabel att hantera denna typ av kapacitet fastslås Ludvika kommuns bredbandsmål till: År 2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i Ludvika kommun ha möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband med en kapacitet om minst 1000 Mbit/s Idag har ca 35 % av hushållen i tätorten tillgång till fiberbaserat bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är 0 %. I tätorten beräknas kostnaden för att etablera ett stamnät som ansluter till 90 % flerfamiljshusen, 90 % av villaområdena och 90 % av företagsområdena uppgå till 29 Mkr. Ska man sedan dra fiberkabeln vidare från källaren upp till varje lägenhet i flerfamiljshusen, från villaområdet in till respektive villa och från företagsområdet in till varje företag så tillkommer investeringar i områdesnät/fastighetsnät om 132 Mkr. Figur 1 Principskiss tätortsnät I strategin för landsbygden har alla hus delats in i byalag. Varje byalag har sedan tilldelats en anslutningspunkt. Kostnaden för att ansluta respektive byalag till ett stamnät beräknas kosta 41 Mkr. Utöver detta finns möjligheten att ansluta mobilmaster för att skapa goda förutsättningar för 4G till en tillkommande kostnad av 1,3 Mkr 1. Förutsättningarna till bidrag bedöms vara goda förutsatt att kommunen agerar snabbt och handlingskraftigt. Hittills har bidrag beviljats för upp till 70 % på 1 Detta förutsätter att man har byggt ut stamnät i hela Ludvika kommun för 41 Mkr som då passerar förbi mobilmasterna. 2

liknande investeringar. Sett som fristående affärer skulle den som investerar i att bygga och driva ovanstående nät i tätorten och på landsbygden få tillbaka sina pengar på 11 år. Figur 2 Principskiss byanät Summerar man de investeringar som behöver göras så får man nedanstående tabell. Nät Investering Betalas av kunder Beräknat bidrag Återstående investering Stamnät i tätort -29 055 835 0 0-29 055 835 Områdesnät/Fastighetsnät i tätort -131 882 056 81 972 044 0-49 910 012 Stamnät på landsbygd -39 254 000 6 797 250 20 324 100-12 132 650 Områdesnät/Fastighetsnät på landsbygd -46 500 000 23 250 000 23 250 000 0 Summa -246 691 891 112 019 294 43 574 100 91 098 497 Tabell 1 Investeringar i tätort och landsbygd för att nå 90 % Tabellen visar att det krävs investeringar på drygt 246 Mkr för att bygga ut fiber till 90 % av alla hushåll och företag i Ludvika kommun. Av detta bör man kunna ta ut nästan hälften, 112 Mkr i anslutningsavgifter och liknande av kunderna för att de får tillgång till fiber. Räknar man vidare på att man får bidrag på drygt 20 Mkr för utbyggnad av stamnät på landsbygden och 23 Mkr i bidrag till byalagen får man ett ofinansierat behov på drygt 91 Mkr. Rekommendation För att klara av ovanstående utbyggnad rekommenderas Ludvika kommun att tillsammans med den s.k. marknaden tillse att nå det uppsatta bredbandsmålet. Ludvika kommun rekommenderas att genomföra en upphandling och teckna avtal med en marknadsaktör där marknadsaktören ansvarar för att det övergripande målet uppfylls, d.v.s. att år 3

2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i Ludvika kommun ha möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband med en kapacitet om minst 1000 Mbit/s. Marknadsaktören bör åta sig att bygga stamnät på landsbygden, för de 40 Mkr som Ludvika kommun genom egna medel och bidragsmedel finansierat, som ansluter till 90 % av byarna på landsbygden. Marknadsaktören bör åta sig att stamnätet ska vara färdigställt senast år 2017. Marknadsaktören bör ha ett byalagskoncept där de hjälper byalagen med byggnation av sina nät. Marknadsaktören bör åta sig att planera utbyggnaden av fibernät för hela tätorten genom att dela in byggnaderna i s.k. kluster med en anslutningspunkt i varje kluster. Marknadsaktören bör vidare åta sig att ansluta alla anslutningspunkter med fiber. Alla kluster bör vara anslutna senast år 2017. Klustren bör täcka minst 90 % av hushållen och företagen i Ludvika kommuns tätort. Senast år 2019 bör alla klusterindelade hushåll och företag i tätorten blivit erbjudna anslutning till fibernätet. Kostnaden för en enskild anslutning bör aldrig överstiga 25 000 kr inkl. moms. Detta omfattar en nyckelfärdig installation med fiber installerad i byggnaden. Ludvika kommun bör tillsätta en bredbandssamordnare som hjälper till att koordinera arbetet på landsbygden genom att hjälpa byarna att skapa ekonomiska föreningar, informera om tillvägagångssätt, var de ska ansluta sig m.m. Ludvika kommun borde skjuta till 20 Mkr för utbyggnad av stamnät på landsbygden Ludvika kommun borde ansvara för att söka bidragsmedel för utbyggnad av stamnät på landsbygden med målsättningen att få in ytterligare 20 Mkr i utbyggnad av stamnät För att skapa bästa möjliga förutsättningar för marknadsaktören borde Ludvika kommun sälja sitt nuvarande kommunnät till marknadsaktören till överenskommet marknadspris och handlar i samband med upphandlingen av en marknadsaktör även upp kommunikation till alla kommunala verksamhetsställen. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för marknadsaktören borde Ludvika kommun ställa sig positivt till att VB-Energi säljer sitt nuvarande fibernät till marknadsaktören. Ludvika kommun bör även lägga med distribution av internet, tv och telefoni till Ludvika Hem vid upphandling av marknadsaktör. 4

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 8 1.1 IT-infrastrukturutredningen - 1998... 8 1.2 IT-propositionen - 2000... 8 1.3 Bredbandsutredningen - 2001... 8 1.4 IT-infrastrukturprogram - 2002... 9 1.5 Bredbandsutbyggnad - 2002-2007... 9 1.6 Statens vision och regeringens Digitala Agenda 2011... 9 1.7 Dalarnas Bredbandsstrategi 2013... 10 2 Syfte... 11 3 Behov... 11 3.1 Internet är en självklar del av vardagen... 12 3.2 Utveckling av befintliga och nya tjänster... 12 3.3 Framtida krav på IT-infrastrukturen... 13 3.4 Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan?... 14 3.5 Framtidens IT-infrastruktur i landsbygd... 15 3.6 Trender i samhället... 15 3.7 Tekniska trender... 15 3.8 Vård och omsorg... 16 3.9 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling... 19 3.10 Företag... 19 4 Bidragsöversikt... 21 4.1 Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket)... 21 4.2 Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Tillväxtverket)... 22 4.3 Regionala tillväxtmedel... 23 4.4 Kanalisationsstöd... 23 4.5 PTS medfinansiering samt robusta nät... 23 4.6 ROT-avdrag... 24 4.7 Rekommendation i bidragsfrågan... 24 5 Affärsmodeller och Marknadsaktörer... 25 5.1 Operatörsneutralitet eller Vertikal integration?... 25 5.2 Marknadsaktörer... 27 5.3 Alternativa affärsmodeller för Ludvika kommun... 28 6 Nuläge... 30 5

6.1 Hushåll och företag... 30 6.2 Översikt av befintlig fiber... 33 6.3 Ludvika kommuns nät... 34 6.4 LudvikaHem... 38 6.5 VB-Energi... 39 6.6 Telestationer och ADSL... 40 6.7 Mobilmaster och 4G... 42 7 Kalkyl för anslutning av 90 % av tätort... 42 7.1 Inledning... 42 7.2 Förutsättningar... 43 7.3 Intäkter... 43 7.4 Kostnader... 44 7.5 Anslutningsgrad och Tjänsteutnyttjande... 44 7.6 Investeringar... 45 7.7 Kassaflöde... 45 8 Kalkyl för anslutning av 90 % av landsbygd... 45 8.1 Ett landsbygdsnät byggs ut.... 46 8.2 Landsbygden delas in byalag... 46 8.3 Varje byalag förses med en anslutningspunkt... 47 8.4 Mobilmaster ansluts... 47 8.5 Förutsättningar... 48 8.6 Intäkter... 48 8.7 Kostnader... 48 8.8 Anslutningsgrad och Tjänsteutnyttjande... 49 8.9 Investeringar... 49 8.10 Kassaflöde... 50 9 Strategiöversikt... 51 9.1 Strategialternativ 0 Marknaden sköter detta... 51 9.2 Strategi alternativ 1 Kommunen är passiv nätägare... 51 9.3 Strategi alternativ 2 Kommunen är passiv och aktiv nätägare... 52 10 Rekommenderad bredbandsstrategi... 53 6

Bilagor Bilaga 1 Bredbandsstrategi för Dalarna Bilaga 2 Handbok för Fibernätsföreningar Bilaga 3 Bredband på landsbygden Bilaga 4 Ordförklaringar Bilaga 5 Kartbilder Bilaga 6 Sammanställning av möten med marknaden 7

1 Bakgrund 1.1 IT-infrastrukturutredningen - 1998 Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att tillse att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation. Bakgrunden till utredningen var att de flesta nya operatörer och tjänsteleverantörer som tillkommit sedan telemonopolet avreglerades inte ansåg sig kunna konkurrera med Telia på lika villkor. Denna brist på konkurrens innebar i praktiken att näringslivet, hushållen m.fl. inte fick tillgång till tjänster till konkurrensmässiga (låga) priser. Inom vissa områden i Sverige fanns dessutom ett akut behov av högre nätkapacitet. Detta behov tillgodosågs inte av Telia eller övriga nätägare. IT-infrastrukturutredningen konstaterade att ny infrastruktur behövde byggas upp i Sverige om nationen även i fortsättningen skulle kunna vara ledande inom IT. Med en kraftfull IT-infrastruktur skulle såväl offentlig verksamhet, näringsliv och hushåll få tillgång till ett ökat tjänsteutbud. Detta skulle leda till ökad konkurrenskraft, ökat företagande och ökad kompetens. IT-infrastrukturutredningens vision var att alla företag och hushåll senast år 2005 skulle ha tillgång till minst 5 Mbit/s. Kostnaden för uppbyggnaden av denna nya infrastruktur beräknades till 50-80 miljarder kronor. 1.2 IT-propositionen - 2000 IT-infrastrukturutredningen omsattes i en IT-proposition som presenterades 29 mars år 2000. ITpropositionen föreslog en satsning inom tre områden, där utbyggnaden av IT-infrastruktur var den ekonomiskt mest omfattande. Inriktningen i propositionen var att ge ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. Totalt föreslogs i propositionen att staten skulle investera 8 200 Mkr i bredbandsutbyggnad fördelade i ett antal områden. Den 13 juni, år 2000, beslutade riksdagen att föreslagna IT-proposition skulle verkställas. 1.3 Bredbandsutredningen - 2001 Efter riksdagens beslut tillsattes en ny utredning med uppgiften att utreda hur beslutad investering för utbyggnad i tätorter skulle fördelas. Utredningen omformades till totalt fem förordningar som kom att reglera statens bredbandssatsning. Sveriges kommuner gavs en viktig roll i realiseringen av statens bredbandssatsning. För att kommunerna skulle tänka igenom och genomföra satsningen effektivt ställdes krav på att kommunerna, som steg 1 skulle ta fram ett IT-infrastrukturprogram. Programmets innehåll och omfattning reglerades i en förordning. 8

1.4 IT-infrastrukturprogram - 2002 Ludvika kommun tog fram sitt initiala IT-infrastrukturprogram 2002. IT-infrastrukturprogrammet redogjorde för vilka orter som var aktuella för utbyggnad 2. Med utgångspunkt från de nya krav som regering och riksdag senare presenterat, har dokumentet Bredbandsstrategi Ludvika kommun tagits fram som ersättning. Strategidokumentet beskriver på ett övergripande plan mycket väl de utmaningar och behov som föreligger inom aktuellt teknikområde. 1.5 Bredbandsutbyggnad - 2002-2007 Mellan år 2002 och 2007 pågick en omfattande bredbandsutbyggnad i länet. Målsättningen var att ge tillgång till bredband för boende och företagare utanför tätorterna. Detta realiserades i huvudsak genom att telestationerna ADSL-utrustades och försågs med fiberanslutning eller i några fall radiolänk. Länets invånare kunde sedan skaffa bredbandsanslutningar via ADSL. I Dalarna hade ca 99 procent av befolkningen denna möjlighet redan år 2007. Detta förbättrade tillgången till bredbandstjänster i de delar av länet där marknaden tidigare inte byggt ut på helt kommersiell grund, företrädesvis i mer glesbebyggda områden. Arbetet med utbyggnaden genomfördes i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen, dåvarande Dalarnas kommunförbund och länets kommuner. Efter 2006 minskade aktivitetsnivån kring bredbandsfrågan. Dalarna är numera välförsett med xdsl och trådlöst bredband (3-4G) i de områden där de flesta hushåll och företag finns. 1.6 Statens vision och regeringens Digitala Agenda 2011 Det ökade behovet av kapacitet och fysisk täckningsgrad har resulterat i att staten satt upp ett nytt mål; "År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten". Detta mål finns definierat i rapporten Regeringens Digitala Agenda från 2011. Rapporten är resultatet av regeringens proposition, vilken grundade sig på EUs styrdokument En digital agenda för Europa, från 2010-08-28. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har sedan för att stödja kommunerna i sitt fortsatta arbete utarbetat en mer specifik rapport Strategi för esamhället, 2011. Staten har nu, som i början av 2000-talet, direkt avsatt ekonomiska medel för att uppnå denna vision. Stödmedel finns via EU genom program som Tillväxtverket och Jordbruksverket hanterar. Nytt är att PTS av staten tilldelats pengar som medfinansiering till Jordbruksverkets program. Strukturen för bidragshanteringen har dock med facit i hand varit oklar och oöverblickbar på flera sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över dagens situation och ett delbetänkande presenterade nyligen. 2 Kommunenes målsättning i IT-infrastrukturprogrammet 2002 Inom 1 år skall invånare och företag i Ludvika tätort och Grängesberg ha tillgång till bredbandsteknik. Inom 2 år skall Ludvika kommuns samtliga större orter ha tillgång till bredbandsteknik. Inom 3 år skall Ludvika kommuns byar ha anslutning mot en nod förinternetkommunikation. Inom 15 år skall Ludvika kommun ha flera redundanta nät (flervägsnät) och alla kommuninvånare i glesbygden ska ha tillgång till internetkommunikation. 9

1.7 Dalarnas Bredbandsstrategi 2013 Bredbandstrategi för Dalarna, 2013 ger en god samlad presentation kring bredbandsämnet och rekommenderas en genomläsning för ytterligare förståelse och kunskapsinhämtning. Bredbandsstrategin återfinns som Bilaga 1. Strategin är styrande för den årligt reviderade handlingsplanen för bredband i Dalarna. Handlingsplanen innehåller till skillnad från den här strategin detaljer som turordning och prioritering av utbyggnadsprojekt, åtgärder och aktiviteter. Handlingsplanen ska uppdateras årligen 1.7.1 Målsättning för länet Minst 90 % av våra hushåll och företag har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020, dvs samma mål som regeringen angett. Fiberutbyggnadstakten är minst 9 % per år till boende och företag i Dalarna. Bredbandsindex i Dalarna ligger över riksgenomsnittet varje år. Företagarnas nöjdhet med IT- och telekommunikationer i Dalarna ska vara över riksgenomsnittet. 1.7.2 Målet med strategin Skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden, Identifiera viktiga aktörer för utbyggnaden, Identifiera hinder för och stimulera utbyggnad, Ligga till grund för handlingsplaner och åtgärder. 1.7.3 Ställningstaganden Arbetet med den digitala agendan ska ske i samverkan mellan det offentliga Dalarna, näringslivet och slutanvändarna. Kommunerna och övriga offentliga Dalarna kan underlätta utbyggnad genom att ekonomiskt stimulera utbyggnad där detta inte kan ske på rent kommersiell grund. Dalarna ska ha beredskap inför varje ny tilldelning av stödmedel. Vi bedömer att bredbandsmålen uppnås via utbyggnad av fiber. Bredbandsforum Dalarna, med företrädare för samtliga Dalakommuner, Landstinget och Region Dalarna, har bildats i syfte att föra dialog kring bredbandsfrågor, resonera om Principer för ett kommunalt utvecklingsprogram 10

2 Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att den skall utgöra den inriktning, som medger olika ansträngningar och aktiviteter för att fullgöra både nationella- och regionala- och kommunala mål. Strategin är anpassad till övriga nivåer och gäller för Ludvika kommun. Strategin ersätter Infrastrukturplanen från 2002. Syftet är att denna bredbandsstrategi ska leda till ett politiskt inriktningsbeslut för Ludvika kommun. 3 Behov I hela världen pågår sedan ett par decennier ett paradigmskifte som till stor del drivs av den teknikutveckling vi sett inom informationsteknologin. På samma sätt som den industriella revolutionen i grunden påverkade samhället på en mängd olika sätt, exempelvis med avseende av ekonomisk tillväxt, folkomflyttningar, maktbalans, folks sätt att tänka mm håller det pågående paradigmskiftet på att förändra samhället på djupet. Skillnaden mot den industriella revolutionen är att den pågående omdaningen går mycket fortare än vad fallet var då. En del hävdar att det var uppfinnandet av datorn som varit den viktigaste förklaringen till den pågående utvecklingen. Men i själva verket utgör datorn bara en liten del av förklaringen, den stora revolutionära kraften i IT-utvecklingen ligger snarare i uppfinnandet av den moderna datakommunikationen och tillämpningarna av denna. Idag utgör internet på många sätt motorn i den globala ekonomiska utvecklingen, i utvecklingen av nya sociala och politiska nätverk och på en mängd andra sätt. Bra IT-infrastruktur är en av flera förutsättningar för att ett samhälle skall kunna räkna sig som vinnare i den nya värld som utkristalliserar sig. Bland andra faktorer finns tillgång till IT-utrustning, samhällets allmänna utbildningsnivå, kulturella faktorer, språkkunskaper, politiskt system och mycket annat. Sverige ligger generellt sett mycket bra till ur ett större perspektiv när det gäller tillgången till en god IT-infrastruktur, åtminstone om man ser till dagens behov. Den stora frågan är dock vilka krav morgondagens samhälle ställer. Många gör bedömningen att den infrastruktur som är mest allmänt tillgänglig för konsumenterna, dvs. Telias kopparkabel som ursprungligen byggts för att förmedla telefonsamtal, inte kommer att kunna möta framtidens behov. Denna infrastruktur är också förknippad med problem som följer av de affärsmässiga förhållandena, vilket bland annat visar sig i form av en onödigt hög prisbild för slutkonsumenterna. På många platser i Sverige pågår en intensiv utbyggnad av ny infrastruktur för tele- och datakommunikation. Drivkrafterna bakom dessa projekt är ett ökat kapacitetsbehov i kombination med viljan att sänka kostnaderna för kommuner, näringsliv och konsumenter. Generellt baseras dessa satsningar på det teknologiska språng som den optiska fibern inneburit. Med hjälp av fibern kan nät byggas med praktiskt taget obegränsad kapacitet. 11

3.1 Internet är en självklar del av vardagen Flera undersökningar, bland annat de som Post och telestyrelsen (PTS) och Statistiska centralbyrån (SCB) gjort om hur människor använder Internet, visar att Internet har blivit en självklar del av vardagen för både privatpersoner, företag och i offentlig verksamhet. Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Nederländerna ligger Sverige i topp när det gäller Internetanvändning och i fråga om andelen människor som har en bredbandsanslutning. I juni 2012 hade Sverige nästhögst penetration av fiber av samtliga länder i Europa enligt FTTH Counsil Europe. Den svenska regeringen har också satt upp ett ambitiöst mål. I regeringens IT-strategi för Sverige, IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige slår man fast att år 2020 bör 90 % av befolkningen ha tillgång till en internetanslutning om 100 Mbit/s eller mer. Samtidigt tror många bedömare att 100 Mbit/s är ett för lågt satt mål. Även om denna bandbredd täcker behoven idag, menar man att morgondagen kommer kräva avsevärt högre bandbredder till hushåll och företag. Snarare kommer vi behöva tillgång till 1 Gbit/s i varje hem år 2020. 3.2 Utveckling av befintliga och nya tjänster Det pågår en ständig utveckling av befintliga och nya mer avancerade bredbandstjänster. Frågan är hur framtidens tjänster kommer att se ut. Många bedömare menar att vi de närmsta åren kommer att få se ännu mer av dagens tjänster, men att de blir mer utvecklade med bättre funktionalitet, högre grad av interaktion, bättre grafik samt med mer rörliga bilder med hög kvalitet. De nya HD-TVprotokollen, som finns specificerade men som ännu inte fått industriell tillämpning, driver ett kraftigt ökat bandbreddsbehov. De flesta verkar dessutom vara överens om att det som framförallt kommer att bli stort är olika former av TV via bredbandsnäten, en utveckling vi under 2012 såg öka kraftigt genom s.k. OTT-tjänster (On The Top-tjänster), dvs. tv-tjänster som till exempel Netflix och Viaplay som erbjuder streamad ondemand-tv via bredband. Figur 3 TV-upplösning och kapacitetsbehov idag och i framtiden. Källa: Motorola 12

I takt med att användningen av Internet ökar satsar allt fler myndigheter på e-förvaltning och på att lägga ut delar av sin verksamhet på nätet. Målet är att människor ska få bättre kontakt med förvaltningen genom att enklare kunna utföra ärenden och få tillgång till offentlig service. Vissa myndigheter som redan i dag har mycket av sin verksamhet på nätet bedöms utveckla detta ytterligare. Några exempel är Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet. Dessa myndigheter håller på att effektivisera sina organisationer, och lägger ned de lokala kontoren på flera orter, trots att det idag finns de bästa kommunikationsmöjligheterna någonsin att fysiskt decentralisera sina organisationer. Inom området utbildning har bredband fått en allt större betydelse. Det har blivit allt vanligare med distansundervisning under det senaste årtiondet. Distansundervisningen har blivit en viktig förutsättning för vuxenutbildning och kompetensförsörjning i allmänhet. På grundskolenivå används allt mer IT-teknik i utbildningen. Anpassade pedagogiska programvaror, informationssökning på Internet är redan vardag och det blir också allt vanligare att internet används för att kommunicera med andra skolor, kanske på en annan världsdel. Filmer och annan media hämtas hem över nätet i stället för att skickas med gamla VHS-band. En väl fungerande informationsförsörjning är en av de viktigaste förutsättningarna för bättre tillgänglighet, kvalitet och säkerhet inom vård och omsorg. Vård- och genom ökade satsningar på förbättrade IT-stöd. Av regeringens nationella IT-strategi för vård och omsorg framgår att enklare vårdtjänster i växande utsträckning ska kunna utföras med hjälp av IT. Det ska vara ett komplement till traditionella besök i vården. Även enklare vårdtjänster kan kräva så stor kapacitet att det blir nödvändigt med bredband. För vårdtjänster kanske det t.ex. behövs rörliga bilder med höga krav på färgåtergivning. En annan tjänst som är på stark frammarsch är spel. Spelbranschen omsätter idag mer pengar än filmbranschen. Idag använder man vanligtvis sin PC eller spelkonsol och köper spelen på DVD eller tankar ned spelen till sin konsol för att spela. Nästa generation spelkonsoler är dumma enheter utan större lagringskapacitet. Spelen ligger istället lagrade på stora spelservrar och man spelar sitt spel på denna server istället för på sin konsol. Detta ger många fördelar eftersom priserna på konsolerna blir lägre eftersom de inte behöver vara så smarta. Med detta upplägg behövs heller ingen distribution av DVD-skivor och det kräver ingen nedladdningstid för att börja spela ett spel. Det krävs dock att man har en snabb uppkoppling mot den server där spelet finns. Idag säljs en stor andel av spelen via spelleverantörernas internetbaserade plattformar. Exempel på sådana är Steam och Origin. En annan stor fördel för spelbolagen är att det inte går att piratkopiera eftersom användaren aldrig får tillgång till själva programvaran. Ett annat område som är under stark utveckling är området Smart City-tjänster. När möjligheten till digital kommunikation till alla delar av en stad finns, uppstår nya möjligheter till att införa nya avancerade besparings-, trygghets- och nyttotjänster. Frågan som många ställer sig är hur man kan forma morgondagens samhälle med hjälp av IT-infrastruktur. 3.3 Framtida krav på IT-infrastrukturen Den tjänsteutveckling som beskrivs i föregående kapitel gör att behovet av tillgänglig bandbredd ökar snabbt. För att kunna använda de tjänster som kommer finnas tillgängliga krävs tillgång till effektiv och stabil IT-infrastruktur. Under de senaste åren har mobiloperatörerna byggt ut fjärde generationens mobilnät, s.k. 4G, med bandbredder på upp till 80-100 Mbit/s för användarna. Den 13

allmänna bedömningen är dock att 4G aldrig kan bli mer än ett komplement till fast IT-infrastruktur, dels därför att den effektiva bandbredden inte är tillräcklig på sikt, dels därför att det är för dyrt att producera bandbredd över mobila nät. Därför är det bara fibernät som kan leverera de nödvändiga förutsättningarna för framtidens IT-infrastruktur. Jakob Nielsen, en av världens ledande experter inom området web-användning och forskare vid Danmarks Tekniske Universitet i Köpenhamn, har beskrivit utvecklingen av bandbreddsbehovet till hem, något som brukar kallas Nielsens lag. Han menar att behovet av bandbredd ökar med 50 % per år, vilket innebär en dubblering var 21:a månad. Figur 4 Nielsens lag/bandbreddsbehovet till 2020 Som man kan se av figur 3 blir effekterna av Nielsens lag att det faktiska behovet 2020 inte är 100 Mbit/s utan snarare närmare 1 Gbit/s. 3.4 Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan? I den digitala agendan sätts flera mål upp för IT-infrastrukturutvecklingen. Det viktigaste målet är att 90 % av befolkningen och alla fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast år 2020. Man har också satt upp ett delmål att 40 % av befolkningen och verksamhetsställen bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast 2015. Enligt PTS statistik från oktober 2012 3 hade 49,76 procent av befolkningen och 43,03 procent av arbetsställena vid denna tidpunkt tillgång till en faktisk bandbredd om 50 Mbit/s eller mer. Dom enkla 50 %:en är dock redan byggda. För att nå ytterligare 40 % och därmed komma upp i de 90 % som målen omfattar (och för att få upp en högre bandbredd i redan befintliga nät) krävs stora 3 PTS Bredbandskartläggning 2012 14

investeringar. Enligt SSNF 4 har stadsnäten investerat ungefär 26 miljarder kronor i sina nät under de senaste 15 åren. 2011 investerade stadsnäten ca 2 miljarder kronor. Även om det är svårt att veta hur mycket medel som krävs för att uppfylla regeringens mål kan dessa siffror ändå ge en vink om vad som krävs. 3.5 Framtidens IT-infrastruktur i landsbygd De flesta är överens om att en väl fungerande IT-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens landsbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett landsbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd IT-infrastruktur. Dagens och morgondagens människa förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande IT-system där de verkar och bor, och för att kunna attrahera människor att bo i glest bebyggda områden krävs därför finmaskiga och effektiva data- och telenät. Eftersom allt företagande idag kräver tillgång till IT är det en förutsättning för att företagen ska ha en stark konkurrenskraft och kunna tävla med företag i andra regioner. För att kommunen ska utvecklas på ett positivt sätt befolknings- och företagarmässigt är det därför av största vikt att man fortsätter bygga ut IT-infrastrukturen. Slutsatsen blir därför att kommunen inte har något val. Den enda vägen till att fortsätta ha ett livskraftigt samhälle och företagande är att fortsätta utbyggnationen. 3.6 Trender i samhället Vi använder Internet för att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se på tv eller filmer. Flera tv-program hänvisar till webben när programmet är slut och ofta avslutas det på nätet med chatt eller liknande. De flesta jobbannonserna idag innehåller en www-adress där man kan läsa mera om tjänsten. SCB statistik visar att huvuddelen av företagen använder internetbank. Företag använder Internet även för marknadsföring och för kommunikation med sina kunder och leverantörer. Tillgång till lokalkontor för tjänster som försäkringskassa, arbetsförmedling, bank, betalning mm försvinner allt mer och funktionerna centraliseras. Som alternativ erbjuds tjänsterna istället via internet. De offentliga förvaltningarna, såväl statliga myndigheter som kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med en handläggare. Det innebär att det är av yttersta vikt för medborgarna att få tillgång till bredband för att kunna fungera i samhället. Användning av video ökar. Flera företag effektiviserar och ser fördelen med videokonferenser. Resekostnaderna minskar. Bland trenderna ser man också att livesända evenemang på nätet som sportsändningar, konserter och liknande ökar. 3.7 Tekniska trender Det finns flera pågående trender på marknaden som ökar behovet av datakommunikationskapacitet. Molnet = cloud computing. Enligt CS är affärsmodeller som bygger på Saas (Software as a service) en av de starkaste vågorna inom IT. Programmen körs över nätet, de administreras 4 SSNF:s marknadsrapport 2011 15

från en enda central punkt, och alla uppdateringar är centraliserade. Webben är navet som allting kretsar kring. I dag hamnar hård- och mjukvara till molnet och hela affärsprocessen på sikt. Användare vill komma åt musik, filer, program mm oavsett var de befinner sig. Detta innebär att lagring av informationen sker på nätet för att på så sätt möjliggöra åtkomst oavsett geografisk lokalisering. Virtualisering. Outsourcing. Internet delas upp. Företag och privata användare får olika nät. Connected Homes har blivit bredbandsoperatörernas vidareutveckling efter triple-play. För att få detta koncept att fungera krävs hög och tillförlitlig kapacitet i backbonenäten. Migrering från koppar till fiber. Mobilen används för allt fler tjänster. MSN, betalningar, snabblån, Internet, positionering, samhällsviktig information, TV i mobilen. Nätkonvergens. Utvecklingen går emot helt IP-baserade nät. Utveckling i stom- och stadsnät, mindre i accessnätet än hittills. Lägre underhållskostnader, möjlighet att erbjuda nya tjänster, behov av att byta ut gamla nät. Ökad utbredning av mobilt bredband. Snabb ökning av antal användare och användning. Ökad spridning av multi play, dvs. t.ex. triple play eller quadruple play. Förenklar för kunderna när allt från en och samma leverantör. Men kan skapa inlåsningseffekter och det blir dessutom svårare att jämföra prissättning mellan operatörer. Elektroniska kommunikationer blir en allt viktigare samhällsfunktion. De trender som tidigare beskrivits kommer att medföra att behovet av fullgod kapacitet kommer att accelerera i alla delar av näten. PTS konstaterar i sin omvärldsanalys att på samma sätt som förekomsten av accessnät är en grundförutsättning för att slutkunderna ska kunna få bredbandaccess, är en väl utbyggd stomnätsstruktur baserad på fiber fundamental för att länka samman olika accessformer och tillgodose dem med tillräcklig kapacitet. 3.8 Vård och omsorg Nedanstående bild visar kostnaden som Kommunen har för olika samhällsfunktioner. Den högsta kostnaden har man för att ta hand om äldre och funktionshindrade. Det kostar varje invånare ca 22 000 kr per år. Genomsnittet för riket ligger på ca 17 000 kr per år. 16

Figur 5 Kostnader för olika typer av verksamhet i Ludvika kommun 3.8.1 Vård och omsorg i Västerås Best practice Västerås stad har under de senaste åren prövat olika tjänster inom äldreomsorgen med hjälp av IT. Sedan år 2007 använder Västerås ACTION som stödtjänst för äldre anhörigvårdare. Tjänsten består av en dator med bildtelefon och kunskapsdatabank. Utvärderingar visar att ACTION bidrar till minskad ensamhet och isolering, ökad livskvalitet, ökad kunskap, ökat självförtroende och trygghet. Sedan 2009 arbetar Västerås bredare med IKT-stöd Informations- och teknikstöd i hemtjänsten för äldre och har med HI:s stöd genomfört projektet för att utvärdera behovsstyrt IKT-stöd och främja kvarboende för personer över 80 år. Från och med år 2013 införs e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som är aktuella för Västerås stad är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via kamera. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas. 2014 minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor. Hur mycket pengar skulle Ludvika kunna spara på motsvarande upplägg som Västerås har implementerat? Nedanstående uträkningar visar exempel på detta. 17

Figur 6 Kostnader för traditionell hemtjänst och e-hemtjänst i Ludvika kommun En förutsättning för att kunna införa e-hemtjänst och att göra dessa besparingar är tillgången till snabbt och stabilt bredband. Västerås har därför infört vad man kallar för välfärdsbredband. 3.8.1.1 Välfärdsbredband Behoven av insatser ökar med stigande ålder medan samtidigt antalet bredbandsanslutna sjunker ju äldre kunderna är. Västerås har identifierat detta problem och planera därför att införa ett Välfärdsbredband kopplat till beslutet att införa e-hemtjänst. Tjänsten Välfärdsbredband har utvecklats i ett samverkansprojekt mellan Mälarenergi stadsnät, Bostadsbolaget Mimer AB samt omsorgsverksamheten. Alla tre aktörer tillhör kommunen. Idén är att individen inte skall behöva fatta ett individuellt beslut om val bredbandskommunikation för att ta del av stadens välfärdstjänster utan det sker automatiskt och samtidigt får verksamheten en säker och rationell infrastruktur att leverera tjänsterna på. Det blir ingen extra kostnad för individen för beslutet om e-hemtjänst och välfärdsbredband är baserat på biståndsbeslutet om en viss insats och har samma avgift och högkostnadsskydd som en vanlig tjänst. 18

3.9 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och Internet är så omfattande att det är helt uppenbart att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling såsom hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster måste nu betraktas som en självklarhet. 3.10 Företag Produktivitetsökningen inom IT-sektorn i Europa uppskattas årligen till 20 procent. Under åren 1995 till 2004 stod IT-sektorn för 40 procent av den samlade tillväxten i Europa och denna sektor är helt beroende av högklassig IT-infrastruktur. Behovet av IT-infrastruktur är dock inte begränsat till ITsektorn utan är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och gynnar tillväxten inom hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar och dessa ligger allt mer utanför företagens egna lokaler, t ex hos en servicepartner eller i så kallade molntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad. Exempel på företagens användningsområden är: - Marknadsföring - Kommunikation med kunder och leverantörer - Omvärldsbevakning - Design och projektering - Löpande drift och produktionsstyrning - Administration Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning om bland annat tillgången till IT- och telenät i respektive kommun. I diagrammet nedan framgår tydligt att: - Det finns en mycket stark korrelation mellan fiberutbyggnad i kommunen och företagens nöjdhet med IT- och telenät - Utbyggnaden av ADSL 2004 höjde nöjdheten markant - Nöjdheten sjunker just nu kraftigt och allra mest i de kommuner som inte har ett utbyggt fibernät. Detta beror främst på att behovet växer snabbare än IT-infrastrukturen byggs ut. Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och it-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Välfungerande teleoch IT-nät är en förutsättning. Svaren från företagarna har översatts till poäng, dåligt = 1 poäng, inte helt godtagbart = 2 poäng, godtagbart = 3 poäng, bra = 4 poäng, mycket bra = 5 poäng, utmärkt = 6 poäng. 19

Figur 7 Hur uppfattar företagarna Tele- och IT-nätet i kommunen Ovanstående graf ger en tydlig indikation att man måste förbättra tele- och IT-nätet i kommunen. Inte minst är detta av betydelse då man ligger under riksgenomsnittet avseende andra, fysiska, kommunikationsmedel. Figur 8 Hur uppfattar företagarna vägnätet samt tåg- och flygförbindelserna i kommunen Ovanstående graf beskriver hur företagarna uppfattar vägnätet samt tåg- och flygförbindelserna i kommunen. 20

4 Bidragsöversikt Situationen beträffande bidrag är för tillfället generellt sett att beteckna som oklar. Samtidigt som det från politiskt håll kommer signaler om vikten av snabb utbyggnad samt beslut om ytterligare anslag för att stödja övergripande bredbandsmål, finns en otydlighet i regelverk, ansvarsfördelning samt hur stöden i praktiken skall realiseras. Till detta kommer det faktum att det skiljer i tillämpning av regelverk mellan olika Länsstyrelser. Noterbart ur ett kassaflödes- och likviditetsperspektiv är det faktum att hela bidraget betalas ut i efterskott, mot faktura. Finansiering med offentliga medel av bredbandsutbyggnad kan vid ske, eller har kunnat ske med bland annat följande stödformer: Landsbygdsprogrammet Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Regionala tillväxtmedel Kanalisationsstöd PTS medfinansiering till bredbandsutbyggnad samt anslag till robusta nät ROT-avdrag Från 2014 är det en ny programperiod avseende EU-medel och då förväntas nya medel och nya regler. 4.1 Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket) Genom landsbygdsprogrammet har organisationer, ideella och ekonomiska föreningar, byaföreningar och kommuner kunnat söka stöd för att anlägga bredband i områden där utbyggnad inte sker på ren kommersiell grund. Reglerna har varit något mer öppna än för EU-medel från Tillväxtverket. Ett krav för ansökan har dels varit att en marknadsanalys genomförs och publiceras som anläggs ska vara ett så kallat öppet nät som kan användas av flera operatörer och tjänsteleverantörer. Stödet var i form av ett projektstöd som kan sökas vid nyanläggning eller uppgradering av befintligt bredband, och när man ska förbereda för bredband genom anläggning av kanalisation (tomrör) och dra fiber. I praktiken har stöd kunnat sökas för utbyggnad av ortsammanbindande nät och områdesnät. Jordbruksverket har inte godkänt projektmedel för utbyggnad där det redan finns utbyggda nät. Offentlig medfinansiering krävs. Jordbruksverket har stått för upp till 75 % av kostnaden. Då Jordbruksverkets program utnyttjats dåligt, har statens fördelat 95 MSEK till PTS. Dessa medel har kunna användas som offentligt medfinansiering vid ansökan om projektmedel från Jordbruksverket (man ansöker om båda). Ansökan om stöd görs vid länsstyrelsen till länsstyrelsen i Dalarnas län. 4.1.1 Leader Leader är en metod för landsbygdsutveckling inom Landsbygdsprogrammet. Etablerandet av byanätsprojekt och förstudier kan finansieras genom Leader. Företag kan söka stöd i Leader genom till exempel om de går samman och bildar ett nätverk för att skapa förutsättningar för en bransch eller för en näring i området, men inte för rena investeringsstöd. En lokal utvecklingsgrupp kan söka 21

projektmedel tillsammans med en kommun eller privata aktörer för att ta tag i utvecklingen i området. Ludvika tillhör Leader Bergslagen. Förutom Ludvika omfattas Smedjebacken, Fagersta, Norberg, Surahammar, Skinnskatteberg, Ljusnarsberg, Hällefors, Lindesberg, Nora och Järle. Visionen är att Bergslagen ska bli en bättre plats att bo, besöka och verka i. För EU budgetperiod 2007 2013 är medlen förbrukade. 5 Kontakt Leader Bergslagen Box 101 739 22 Skinnskatteberg: info@leaderbergslagen.se 4.1.2 Nuläge Tilldelade medel för nuvarande jordbruksprogram är förburkade eller redan öronmärkta. Nytt system och nya pengar skall erbjudas från och med år 2014. Så här ser tidsplanen ut just nu. Det svenska landsbygdsprogrammet kommer att beslutas i början av 2014. Därefter skickas det till EUkommissionen för godkännande. Kommissionen har 6 månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet. Delar av projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet startar under 2014. Enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson kommer stöd till investeringar stöd för bredband att finnas med 2014. Även Leader förväntas finnas kvar. När man kan börja söka stöden är just nu osäkert. 6 4.2 Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Tillväxtverket) Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att skapa konkurrenskraft på regional nivå, exempelvis genom infrastruktursatsningar. Fonden kan vara aktuell för större bredbandsprojekt, till exempel för investeringar i det stomnät som byanätet sedan ansluts till. Offentlig medfinansiering krävs. Stöd beviljas inte för utbyggnad där det redan finns utbyggda fibernät. Stöd beviljas inte heller för utbyggnad på enskild fastighet (ansluta byggnad). För ansökan skall en detaljerad projektbeskrivning med redovisning av befintliga nät samt tänkt utbyggnad redovisas. Det finns inget direkt krav, men det är även bra att kunna redovisa en marknadsanalys som pekar på marknadsintresse att bygga bredband i det område ansökan omfattar. Sökande skall vara kommun, eller kommunalt bolag. EU står för max 50 % av kostnaderna. Resterande del skall utgöra annan offentlig medfinansiering. Dalarnas län ingår i EU:s programområde Norra Mellansverige och administreras av Tillväxtverkets kontor i Gävle. Medlen hos Tillväxtverket är nu slut i väntan på nästa programperiod och det ligger ansökningar från flera kommuner hos Länsstyrelsen. 5 www.leaderbergslagen.se 6 www.jordbruksverket.se 22

I Norra Mellansverige har 5 insatsområden prioriterats i det nya programutkastet, däribland utbyggnad av bredband och IKT-lösningar 7. Men det skall observeras att i förhandlingarna med kommissionen kan det komma justeringar både vad gäller antalet insatsområden och innehåll. Den nya programperioden börjar i januari 2014 men programmen förväntas inte vara sökbara förrän någon gång sommaren eller hösten 2014, det beror helt på när programmen godkänns i Kommissionen. Hur upplägget ska ske om det blir aktuellt med ansökningar inom bredbandsutbyggnad är inte klart och det saknas ännu godkända förordningar för bredbandsutbyggnad. 8 4.3 Regionala tillväxtmedel Bidrag till bredbandsutbyggnad (projekt) kan sökas av regionala tillväxtmedel. I Dalarnas hanteras dessa medel av Region Dalarna och Länsstyrelsen. En viktig grund för möjligheten att få del av dessa medel är att projekten på ett tydligt sätt ska främja näringslivets utveckling och tillväxt. Projektstöd kan sökas av organisationer och juridiska personer såsom exempelvis föreningar, stiftelser, och kommuner. Dock inte av enskilda företag. Bidragen kan till högst 50 procent medfinansiera projekt som överensstämmer med regionalt utformade strategier och program. I största möjliga mån ska dessa medel användas som medfinansiering till projekt där EU:s strukturfonder är en del av finansieringen. 4.4 Kanalisationsstöd Kanalisationsstöd är ett statligt stöd som ges till projekt där man anlägger kanalisation för ITinfrastruktur. Stödet kan sökas av kommuner, företag, samfällighetsföreningar, ekonomiska föreningar eller privatpersoner och kan bara lämnas till projekt i områden där utbyggnad av sådan infrastruktur inte bedöms kunna ske på marknadsmässig grund inom tre år. Kanalisationsstödet kan uppgå till maximalt 50 procent av stödberättigade kostnader. Till kostnader som får räknas in i underlaget hör projektering, material, arbete, maskinhyra m.m. Kostnader för att utnyttja mark får inte räknas med. Företag som äger IT-infrastruktur ska ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerande sätt. Icke-diskrimineringskravet gäller under fem år från den dag då projektet färdigställdes. Ansökan om stöd lämnas in till Länsstyrelsen som fattar beslut om stödet och stödets storlek. Stöd som beviljats betalas ut efter det att projektet genomförts och redovisats till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Örebro län ansvarar för fördelningen av det totala stödbeloppet mellan länen. Den som söker kanalisationsstöd kan även ansöka om medfinansiering från PTS, vilket görs via Länsstyrelsen. 4.5 PTS medfinansiering samt robusta nät Robusta nät är datanätverk som är byggda med redundans (olika färdvägar) men även där till exempel att kanalisationen är väl skyddad från sabotage, väder och vind. PTS kan lämna stöd till bredbandsutbyggnad dels i form av medfinansiering inom ramen för projekt som söker stöd för 7 IKT, informations- och kommunikationsteknik. är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på många högskolor som ger mer specifikt IT-stöd än vad IT-avdelningen normalt levererar. Distansutbildningar bygger mycket på användandet av IKT. 8 Agneta Johansson på Programkontoret Norra Mellansverige, Tillväxtverket, 2013-10-31 23

bredbandsutbyggnad via Landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstöd, och dels i form av robusthetsmedel i syfte att skapa redundanta och säkrare nät. Inom ramen för det senare bedriver PTS, tillsammans med aktörerna inom sektorn, ett offentligprivat samarbete för robusta elektroniska kommunikationer. Arbetet har finansierats av operatörerna genom en s.k. beredskapsavgift till PTS, och av staten genom anslag för samhällets krishanteringsförmåga. Ansökan om stöd söks länsvis av Länsstyrelsen. 4.6 ROT-avdrag En grundläggande förutsättning för att skattereduktion för husarbete ska kunna medges är att arbetet ska vara utfört i eller i nära anslutning till en bostad som sökanden själv helt eller delvis nyttjar för bostadsändamål. Skattereduktion för husarbete kan således medges för arbeten i såväl permanentbostad som fritidsbostad. Skattereduktion medges även för småhus som innehas med tomträtt och småhus på ofri grund. Utöver arbetskostnader enligt andra stycket ovan så är det inte möjligt att erhålla avdrag för några installationer för bredband inne i bostaden. För hyres och bostadsrätter är rekvisiten utformade på så sätt att det i princip inte är möjligt att erhålla avdrag för installation av bredband. 4.6.1 Vilka är kraven för medfinansiering? Finns inget medfinansieringskrav. Däremot erhåller den fysiska personen ifråga en direkt reduktion av arbetskostnaden på 50 %. 4.6.2 Vem kan ansöka om stöd? Skattereduktion för utgift för och förmån av husarbete kan medges fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och som är obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret. Även den som är begränsat skattskyldig har i vissa fall rätt till skattereduktion. 4.7 Rekommendation i bidragsfrågan Vår bedömning är att dagens oklara läge kommer att tydliggöras under slutet av 2013, första halvåret 2014, och att möjligheterna för att få utbyggnadsstöd i Ludvika kommun är goda Vi rekommenderar därför att man går vidare med arbetet att hitta en så optimal lösning som möjligt för kommunen och att man utifrån denna, om Ludvika kommuns beslut så kräver, ansöker om olika bidrag så snabbt som möjligt. Tidpunkten för inlämnandet av ansökan kan komma att ha stor betydelse. Detta då det förväntas ett stort antal ansökningar under kommande år. 24

5 Affärsmodeller och Marknadsaktörer För att fatta beslut om vilken bredbandsstrategi Ludvika kommun ska välja måste man förstå marknaden och de affärsmodeller som finns på marknaden. 5.1 Operatörsneutralitet eller Vertikal integration? I det vertikalt integrerade nätet kontrolleras alla nivåer i värdekedjan av en leverantör som både äger nätet, ansvarar för drift och levererar tjänster till slutkund. Denna traditionella modell har t.ex. tillämpats av kabel-tv bolag som historiskt sett tecknat långa exklusivitetsavtal med fastighetsägare. Konsekvenserna för slutkund blir en inlåsning där val av en annan leverantör av samma tjänst i princip inte är möjlig. Trenden är att exklusivitetsavtal av detta slag går mot kortare bindningstider eftersom fastighetsägare inte längre vill binda upp sig på alltför långa avtalsperioder. Motpolen till den vertikalt integrerade strukturen är det operatörsneutrala nätet där de olika nivåerna i värdekedjan separerats från varandra och innehas av skilda aktörer. Figuren nedan visar förenklat skillnaden mellan vertikal integration och operatörsneutralitet. Figur 9 Skillnaden mellan operatörsneutralitet och vertikal integration 25

I ett operatörsneutralt nät föreligger följande roller: Tjänsteleverantör, Nätägare passivt nät, Nätägare aktivt nät, Kommunikationsoperatör och Användare. Se figuren nedan. Tjänsteleverantör Levererar tjänster till nätet Internetleverantör Telefonileverantör TV-leverantör Larmleverantör Övervakningsleverantör Nätägare passivt nät Äger fiber & kanalisationsnät Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Energibolag Privat aktör Kommunikationsoperatör Administrerar tjänsterna Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Energibolag Privat aktör Användare Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Fastighetsägare Hyresgäster Villaägare Företag Nätägare aktivt nät Äger switchar & routrar m.m. Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Energibolag Privat aktör Figur 10 Roller i ett operatörsneutralt nät Genom en separering av dessa roller kan en enskild aktör inte kontrollera hela kedjan från infrastruktur fram till slutkund. Konkurrens råder på tjänstenivån, vilket förskjuter makten från operatören mot slutkunden. I det optimala fallet råder valfrihet och prispress vilket gynnar konsumenten. På det operatörsneutrala nätet kopplar de olika leverantörerna upp sig mot en punkt som utgör en gemensam förbindelse för fastigheter anslutna till nätet. Kommunikationsoperatören ansvarar för driften och/eller sköter kontrakten med tjänsteleverantörerna. Tjänsteleverantörerna äger inte någon del av den nedre infrastrukturen. I stället för att varje operatör bygger sin egen infrastruktur mot fastigheterna byggs en gemensam infrastruktur i botten av systemet. Det ska också tilläggas att det finns många olika varianter av den öppna modellen. Exempelvis är det mycket vanligt att den som är Kommunikationsoperatör också äger det aktiva nätet i form av switchar och routrar m.m. 26

5.2 Marknadsaktörer 5.2.1 Nätägare passivt nät De vanligaste nätägarna i Sverige är: - Skanova/Telia - Telenor - Tele2 - IP-Only - Banverket - Svenska kraftnät - Kommuner och Stadsnät - Quadracom/Zitius Nätägare som har fibernät lokalt i Ludvika är främst: - Skanova/Telia - VB-Energi - Tele2 - Banverket - Ludvika kommun - LA-Cable 5.2.2 Kommunikationsoperatörer (och nätägare aktivt nät) Kommunikationsoperatörsmarknaden har under de senaste åren genomgått en konsolidering. Större aktörer har köpt upp mindre och ägandet av tidigare oberoende kommunikationsoperatörer har övergått till traditionella telekomoperatörer och mediabolag som vill stärka sitt inflytande över tjänstemarknaden/tjänstedistributionen och över den lokala nätinfrastrukturen. Kommunikationsoperatören blir för dem en strategiskt viktig distributionskanal för deras egen tjänsteförsäljning och ger dem kontroll över den lokala accessförbindelsemarknaden. Därför är nu fyra av de sex nationella kommunikationsoperatörerna ägda av operatörer med intressen i tjänsteverksamheten. KO Telia Beroendepart TeliaSonera ITUX ComHem OpenUniverse Telenor 9 Zitius IP-Only TeliaSonera Oberoende ViaEuropa Oberoende Figur 11 KO samt dess beroendepart Telias kommunikationsoperatör säljer främst Telias egna produkter för bredband, tv och telefoni. På samma sätt styr Itux i första hand mot sina egna produkter, främst när det gäller tv. Telenor äger KO:n OpenUniverse och har samtidigt egen programverksamhet via helägda Canal Digital. 9 Har även förvärvat OpenNet och Ownit under det senaste året. 27

Denna utveckling har skapat en viss oro bland olika marknadsaktörer. De mindre tjänsteleverantörerna förväntar sig att de i större utsträckning kommer bli utestängda från kommunikationsoperatörernas nät när dessa i prioriterar egna tjänsteleverantörer och egen programverksamhet med risk för att de får sämre villkor än kommunikationsoperatörens egen tjänsteleverantörsverksamhet. ViaEuropa som är en av de första Kommunikationsoperatörerna agerar oberoende från tjänsteleverantörerna men har numera mer fokus på den utländska marknaden än den svenska. Det senaste tillskottet på den svenska KO-marknaden är IP-Only som ägs av riskkapitalbolaget EQT. EQT har sagt att man genom sitt bolag, IP-Only, ska ta upp kampen med Telia/Skanova och att man tänker satsa 30-35 miljarder på att köpa och bygga fibernät i Sverige. Utöver de nationella Kommunikationsoperatörerna så finns det lokala Kommunikationsoperatörer i ett stort antal kommuner. Exempel på detta är Luleå Stadsnät, Piteå Stadsnät, Södertälje Stadsnät, Linköpings Stadsnät, Sundbybergs Stadsnät. Ca 50 % av de idag 150 kommunala Stadsnäten bedriver idag egen KO-verksamhet. I Ludvika har VB-Energi avtal med Zitius som är Kommunikationsoperatör i deras nät. LudvikaHem har likaså tecknat avtal med Zitius som är Kommunikationsoperatör i deras fastighetsnät. 5.2.3 Tjänsteleverantörer Nedanstående aktörer är exempel på tjänsteleverantörer i de öppna näten. - Telia - Tele2 - Viasat - Canal Digital - Bahnhof - Bredband2 - ComHem - Bredbandsbolaget - Alltele - M.fl. 5.3 Alternativa affärsmodeller för Ludvika kommun Innan man tittar på vilken affärsmodell kommunen bör välja kan man göra en grov indelning i vilka alternativ som finns, se nedanstående tabell. Kommunen äger/levererar direkt eller indirekt Alternativ Äger ingenting, hyr eller låter extern aktör agera leverantör 0 Äger och driftar Passivt nät (Nätleverantör) 1 Äger Aktivt nät (Kommunikationsoperatör) 2 Levererar Tjänster (Tjänsteleverantör) 3 Figur 12 Alternativa affärsmodeller för kommunen 5.3.1 Affärsmodell i nuläget Ludvika kommun har idag en blandning av de olika affärsmodellerna där man ibland äger passiva nätet och ibland hyr man kapacitet. 28

5.3.2 Affärsmodell Kommunnätet Avseende det egna Kommunala nätet som ansluter till de kommunala arbetsställena så: - Kommunen hyr 50 kapacitetsförbindelser av Telia och VB-Energi - Kommunen äger 88 egna fiberförbindelser. - Kommunen äger det aktiva nätet i form av switchar och routrar mm. Fram till skolor och annan verksamhet på landsbygden är det dock VB-Energi som äger den aktiva utrustningen, men i fastigheterna äger kommunen den aktiva utrustningen. - IT-enheten administrerar och konfigurerar ca 320 switchar och ca 350 st accesspunkter för trådlöst nätverk. 5.3.2.1 Affärsmodell Stadsnätet Kommunen äger 28,6% av VB-Energi. VB-Energi driver ett Stadsnät i Ludvika och Fagersta som främst agerar i enlighet med alternativ 1. - VB-Energi äger 8,5 mil fibernät och 1,3 mil kanalisationsnät. - VB-Energi är inte själva Kommunikationsoperatör utan har överlåtit detta åt Zitius. Affärsmodell 3 skulle innebära att man äger det passiva nätet i form av fiberkablar och kanalisation. Samtidigt äger man också det aktiva nätet i form av switchar och routrar m.m. Utöver detta är man också tjänsteadministratör, d.v.s. man agerar tjänstemäklare och ser till så att slutanvändarna får sin tjänst i rätt tid till rätt kvalitet. 5.3.2.2 Affärsmodell LudvikaHem LudvikaHem äger inget eget nät mellan husen. Däremot äger man sina fastighetsnät där man låter Zitius agera Kommunikationsoperatör. Detta innebär att man främst agerar i enlighet med alternativ 1. 29

6 Nuläge Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden kommunens engagemang, konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. Ludvika får relativt höga betyg på konkurrensfrågorna, lägre betyg på kommunens engagemang och lågt betyg på faktisk utbyggnad. Genom att stimulera framtagande av kommunala bredbandsstrategier kommer engagemangs- och i viss mån konkurrensindikatorerna att öka. Att förbättra engagemanget i länet är en viktig del av en bredbandsstrategi. Figur 13 Ludvika kommuns bredbandsindex Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och betyget för Ludvika är 10,8. Störst förbättringspotential finns på utbyggnadssidan. 6.1 Hushåll och företag Fortsatt skiljer vi på tätort och landsbygd, eftersom dessa kategorier har helt olika förutsättning för att fiberanslutningen kan ske på affärsmässig grund. Hushåll på landsbygd är dyrare att ansluta, men det finns goda möjligheter till ekonomiskt stöd. 6.1.1 Tätort Statistiska centralbyrån definierar tätort som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. I Ludvika kommun finns enligt denna definition tolv tätorter; Ludvika, Grängesberg, Sörvik, Fredriksberg, Nyhammar, Saxdalen, Sunnansjö, Håksberg, Blötberget, Gonäs, Grangärde och Persbo. Befolkning i Ludvika kommuns tätorter uppgår till ca 22 700 uppdelat på ca 13 000 hushåll 30

Figur 14 Flerbostadshus och villor i tätort. I Bilaga 5 finns förstorade kartbilder. Cirka 34 % av hushållen och företag i tätort har i dag tillgång till fiber. 6.1.2 Landsbygd De hushåll som inte tillhör har ovan nämnda orter har definierats som landsbygd. Bland dessa återfinns kommens åtta småorter 10 (Saxhyttan, Norrbo, Skeppmora, Laggarudden, Klenshyttan, Järnsta, Burens, Dröverken) samt ett antal mindre byar. Befolkningen på landsbygd i Ludvika kommun är enligt denna definition ca 3 000, motsvarande i storleksordningen 1300 hushåll. Nedanstående karta visar var landsbygdshushållen finns i Ludvika kommun. 10 Småort är en term som används i Sverige av Statistiska centralbyrån (SCB) och definieras som en samlad bebyggelse med 50 199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan dock ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 %. 31

Figur 15 Hushåll på landsbyggd 6.1.3 Fördelning av hushåll/företag på landsbygd och tätort Fördelningen mellan antalet hushåll/arbetsställen mellan landsbygd och tätort i Ludvika kommun är följande: Objekt Tätort, hushåll/arbetsställen Landsbygd, hushåll/arbetsställen Summa Flerbostadshus 7 080 79 7 159 Villor 5 851 1 171 7 022 Företag 1 100 300 1 400 Summa 14 031 1 550 15 581 Figur 16 Fördelning av antal hushåll och företag Av dessa har nedanstående hushåll/arbetsställen tillgång till fiber 11. Objekt med fiber Tätort, hushåll/arbetsställen Landsbygd, hushåll/arbetsställen Summa Flerbostadshus 4 300 0 4 300 Villor 150 0 150 Företag 500 0 500 Summa 4 950 0 4 950 Figur 17 Antalet hushåll och företag med tillgång till fiber 11 Obs! Av dessa har vi räknat med att Ludvikahem har anslutit 3200 lägenheter till fiber. Detta är dock inte korrekt då man har anslutit byggnaden till fiber och sedan byggt ett kat5/kat6-kopparnät upp till lägenheterna. 32

Detta ger följande andelar. Andel med fiber Tätort, hushåll/arbetsställen Landsbygd, hushåll/arbetsställen Summa Flerbostadshus 61% 0% 60% Villor 3% 0% 2% Företag 45% 0% 36% Totalt 35% 0% 32% Figur 18 Anslutningsgrad för olika kategorier av hushåll och företag Ovanstående information är en sammanvägning av information från ett stort antal källor så som, SCB, PTS, Ludvika kommun, Ludvika hem. Underlaget ska ses som ett estimat och inte en absolut sanning. 6.2 Översikt av befintlig fiber Nedanstående karta visar var fiber finns idag. Figur 19 Befintlig fiberinfrastruktur i kommunen Samtliga tätorter i västra kommunen är fibrerade av VB Energi. Även andra nätägare täcker de flesta tätorter i väster. I östra delen av kommun når andra nätägares nät Fredriksberg. Tele2s stamledning passerar den västra kommungränsen. Banverket har fiber som sträcker sig längst med järnvägen genom Grängesberg, Ludvika och norrut. Ludvika kommun har också ett fibernät som i huvudsak ligger i tätorten Ludvika, men har även ett stråk ner till Grängesberg. 33

6.3 Ludvika kommuns nät Nedan är en sammanfattning av Ludvika kommuns nät. Figur 20 Ludvika kommuns egna fibernät 34

6.3.1 Allmänt Nedanstående bild visar alla anslutningar, såväl hyrda som egna förbindelser. Figur 21 Anslutningar kommunen Nätet är en blandning av egen fiber, hyrda fiberförbindelser från Telia, hyrda fiberförbindelser från VB-Energi, hyrda DSL-förbindelser från Telia. Stamnätet har en kapacitet på 10 Gbit/s-nät och enskilda kundaccesser ansluts med 100 Mbit/s. Drift och underhåll av såväl aktivt som passivt nät sköts av Per Svensson på IT-enheten. Man har inte avtal med några externa parter avseende drift och underhåll. Etablering av nya fiberförbindelser sker främst vid nyetableringar. Kommunen har därför inga avtal med entreprenörer för nätetablering. 6.3.2 Kommunens egna fibernät Ludvika kommun äger ett eget fibernät. Fibernätet består av nedanstående förbindelser. Kabelnr Kabelbenämning Från Till Antal fiber / sort 71-501 GRSLBV Högbergsskolan D-hus AA02 Högskolan AB02 24 / Singelmode 71-502 GNSLLDV Högbergsskolan D-hus AA04 Kopplingspunkt Banverk 12 / Singelmode 71-503 Siemens Marnäsliden AA02 Vårdskolan 24 / Multimode 71-504 Siemens Marnäsliden AA02 Grålångens Reningsverk 8 / Multimode 71-505 AMP Högbergsskolan D-hus AA02 Högbergsmasten 8 / Singelmode 71-506 BIOS TWBLSZHM Personal AB01 Personal AC01 4 / Multimode 71-507 BIOS TWBLSZHM Personal AB01 Ludvikahem Bobutik 4 / Multimode 71-508 HFFR Särskolan Vasa Skolpaviljong Vasa 8 / Multimode 71-509 LSZH Solsidan Östansbo Vattenverk 8 / Multimode 35

71-510 GRSLBDV Högbergsskolan D-hus AA02 Ludvika gård 20 / SM & 24 MM 71-511 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Kommunens förråd 36 / Multimode 71-512 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Solsidan 24 / Multimode 71-513 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Ludvikahem Södra 6 / Multimode 71-514 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Lingongårdens Förskola 6 / Multimode 71-515 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Lingongårdens Bibliotek 6 / Multimode 71-516 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Ludvikahem Hemtjänst 6/ Multimode 71-517 GRSLBDV Ludvika gård AA02 Lingongårdens Servicehus 6 / Multimode 71-518 Alcatel Lingongårdens Förskola Lärkboden 6 / Multimode 71-519 Alkatel TBW LSZH Valla AA05 Valla BA01 12/ Multimode 71-520 GRSLBDV Valla AA05 Högbergsskolan D-hus AA02 20 / SM & 48 MM 71-521 GRSLBDV Valla AA05 Marnäsliden 20 / SM & 24 MM 71-522 GRSLBDV Valla AA05 Stadshuset AA02 24 / Multimode 71-523 GRSLBDV Valla AA05 Ängsgården 61 AA02 24 / Multimode 71-524 GRSLBDV Valla AA05 Folketshus AA01 30 / Multimode 71-525 GRSLBDV Valla AA05 Brandstation AA06 12 / Multimode 71-526 GRSLBDV Valla AA05 Björkhaga 6 / Multimode 71-527 GRSLBDV Valla AA05 Kyrkskolan AA04 12 / Multimode 71-528 GRSLBDV Valla AA05 Turistbyrån 6 / Multimode 71-529 GRSLBDV Valla AA05 Sporthallen 6 / Multimode 71-530 GRSLBDV Kommunens Förråd Valhallaskolan 12 / Multimode 71-531 GRSLKDV Stadshuset AA02 LUAB Huset 8 / Multimode (6st ) 71-532 GRSLBDV Stadshuset AA02 ESAB Huset 6 / Multimode 71-533 GRSLBDV Stadshuset AA02 Städ huset 6 / Multimode 71-534 GRSLBDV Stadshuset AA02 Personal AB01 6 / Multimode 71-535 Alkatel TBW LSZH Brandstation AA06 Brandstation DC01 8 / Multimode 71-536 GNHKDV Folketshus AA01 Folketshus AG01 12 / Multimode 71-537 GRSLBDV Folketshus AA01 Plutos Förskola 6 / Multimode 71-538 GRSLBDV Marnäsliden AA02 LudvikaHem Norra Omr 54 / Multimode 71-539 GRSLBDV Marnäsliden AA02 Biskopsgården 12 / Multimode 71-540 GRSLBDV Marnäsliden AA02 Kvarngårdens Hemtjänst 12 / Multimode 71-541 LSZH Marnäsliden AA02 Marnäsliden AF01 6 / Multimode 71-542 LEXCOM Marnäsliden AA02 Marnäsliden AE01 8 / Multimode 71-543 GNSLBDV Marnäsliden AD01 Alkoholpolkliniken 4 / Multimode 71-544 GRSLBDV Solsidan Östansbo Förskola 18 / Multimode 71-545 LSZH Ludvikahem Norra Omr. Sotningen 4 / Multimode 71-546 GRSLBDV Biskopsgården Biskopsnäsets Förskola 6 / Multimode 71-547 LSZH Ludvikahem Norra Omr. Milan 12 / Multimode 71-548 GRSLBDV Ängsgården 61 AA02 Ängsgårdens Servicehus AA01 6 / Multimode 71-549 GRSLBDV Ängsgården 61 AA02 Hillängens Idrottsplats 6 / Multimode 71-550 GRSLBDV Ängsgården 61 AA02 Stensvedens Förskola 6 / Multimode 71-551 GRSLBDV Lorensbergaskolan AA02 Östansbö Förskola 12 / Multimode 71-552 G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan CA01 24 / Multimode 71-553 G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan CB01 24 / Multimode 71-554 G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan CD01 24 / Multimode 71-555 G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan AB01 24 / Multimode 71-556 LEXCON Lorensbergaskolan CB01 Lorensbergaskolan EA05 12 / Multimode 71-557 LSZH Lorensbergaskolan CB01 Lorensbergaskolan JA01 8 / Multimode 71-558 G24 QXXI Lorensbergaskolan CB01 Lorensbergaskolan DA01 24 / Multimode 71-559 GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Vasaskolan 30 / Multimode 71-560 GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Magnetens Förskola 6 / Multimode 71-561 GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Högbergsskolan A hus BA01 12 / Multimode 71-562 GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Högbergsskolan C hus CA01 24 / Multimode 71-563 GRSLBDV Högbergsskolan C hus CA01 Högbergsskolan C hus CA02 24 / Multimode 71-564 LSZH Högbergsskolan C hus CA01 Högbergsskolan C hus CB01 4 / Multimode 71-565 LEXCOM Högbergsskolan B hus BB02 Högbergsskolan B hus BC01 8 / Multimode 71-566 GRSLBDV Högbergsskolan B hus BB02 Högbergsskolan B hus LA04 12 / Multimode 71-567 GRSLBDV Högbergsskolan B hus LA04 Högbergsskolan A hus BA02 12 / Multimode 71-568 LSZH Högbergsskolan A hus BA02 Högbergsskolan A hus AA11 12 / Multimode 36

71-569 GNHKD Högbergsskolan A hus BA01 Högbergsskolan A hus BC01 12 / Multimode 71-570 GRSLBDV Kyrkskolan AA04 Kyrkskolan CC01 6 / Multimode 71-571 OFNR FT4 Kyrkskolan AA04 Läromedelscentralen 4 / Multimode 71-572 GRNSLBDV Ludvikahem Norra Omr. AA02 Hillängens Förskola 6 / Multimode 71-573 GRSLBDV Ludvikahem Norra Omr. AA02 Marnässkolan E-hus AA02 12 / Multimode 71-574 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan A-hus OA01 4 / Multimode 71-575 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan C-hus CB01 4 / Multimode 71-576 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan F-hus FB01 4 / Multimode 71-577 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan J-hus JB01 4 / Multimode 71-578 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan M-hus MB01 4 / Multimode 71-579 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan B-hus NA01 4 / Multimode 71-580 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan D-hus DA01 4 / Multimode 71-581 GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan G-hus GA01 4 / Multimode 71-582 GRSLBDV Ludvikahem Norra Omr. AA02 Hillängens IP 12 / Multimode 71-583 GRSLBDV Kvarngårdens Hemtjänst Kvarngårdens Förskola 6 / Multimode 71-584 GRSLBDV Valhallaskolan AA01 Modulen 6 / Multimode 71-585 GRSLBDV Vasaskolan AA01 Särskolan Vasa 6 / Multimode 71-586 GRSLBDV Vasaskolan AA01 Ludvikahem HK 12 / Multimode 71-587 LSZH Ludvikanhem HK Ungdomens Hus AC01 6 / Multimode 71-588 UB08-S Högskolan AB02 Kunskapsnavet BA01 8 / Singelmode Figur 22 Förbindelser i kommunens egna fibernät 6.3.3 Kommunens hyrda förbindelser Nedanstående kapacitet och DSL-förbindelser hyrs av Telia. Enhet Adress Anteckning Kvartalskostnad KFKULTUR Biblioteket Fredriksberg Fiber från Telia 3 300 VO Säfsgården Fredriksberg Fiber från Telia 3 300 GGAB Externfaktura Fiber från Telia 3 300 RT Brandstation Fredriksberg Fiber från Telia 3 300 SU Fredriksbergs skola Fiber från Telia 3 300 IT Vallagatan 1 Fiber 100 mbit IT-enheten Valla 16 200 VBU Kommunalhus Smedjebacken 12 000 IT Nätbryggor IT 600 IT Nätbryggor IT 600 VO Ljunghällsvägen 43 Ludvika 2 400 KF Ludvikav 8 Grängesberg 2 400 VO Engelbrektsgatan 25 Ludvika 2 400 SU Carlavägen 34 Ludvika 2 400 SU Skolgatan 9 Ludvika 2 400 SU Ängsvägen 22 Fredriksberg 3 300 SU Fredmundbergsv Gonäs 2 400 GGAB Externfaktura 2 400 VA Vattenverk Grängesberg 2 400 VA Reningsverk Sunnansjö 2 400 KAN Treffenbergsv Falun Karin Sandahl 3 300 VA Vatenverk Tyfors Fredriksberg 3 300 VO Björnbärsgården Ludvika 1 950 RT Konsmästareg Kopparberg 3 300 VA Vattenverk Grangärde 2 400 VA Reningsverk Sörvik 3 750 VA Vattenverk Fredriksberg 3 300 Figur 23 Hyrda förbindelser från Telia 37

Nedanstående kapacitetsförbindelser hyrs av VB-Energi. Enhet Adress Anteckning Kvartalskostnad KFKULTUR Örabergsv 1 Grängesberg Biblioteket, Grängesberg 5 400 KFKULTUR Bibliotekvägen 5 Nyhammar Biblioteket, Nyhammar 2 700 KF Videvägen Ludvika Norgårdshemmet 5 400 RT Bibliotekvägen 5 Nyhammar Räddntjänsten, Nyhammar 2 700 SU Gamla Gruvvägen Saxdalen Saxdalens skola 5 400 SU Hyttvägen 57 Sunnansjö Sunnansjö skola 5 400 SU Sofiebergsvägen 14 Sörvik Sörviks skola 5 400 SU Solbergsvägen Håksberg Håksbergs skola 5 400 SU Violstigen 2 Ludvika Junibackens skola 5 400 SU Smultronstigen 13 Ludvika Knutsbo skola 5 400 SU Gullregnsväg 15 Grängesberg Parkskolan 5 400 SU Grönavägen 1 Ludvika Högbergets förskola 5 400 SU Lyckåkersvägen 17 Ludvika Förskolan Lyckan 5 400 SU Västbyvägen 16 Nyhammar Nyhammar skola 5 400 SU Idrottsvägen 14 Grängesberg Björkås skola 5 400 SU Saxdalsv 1 Blötberget Blötbergets Skola 5 400 VO Klövervägen Ludvika Gruppboende, Klövervägen 5 400 VO Hyttvägen 39 Sunnansjö Solgärdet 5 400 VO Kobrovägen Nyhammar Hemtjänsten 5 400 VO Marnäsgatan Ludvika Boende stöd psyk 5 400 VA Gonäs Gonäs reningsverk 5 400 VA Björbov Grangärde Reningsverk, Grangärde 5 400 AVFALL Björnhyttan Björnhyttan sopstation 5 400 VBU Malmenskolan Grängesberg Parkskolan 5 400 Figur 24 Hyrda förbindelser från VB Energi 6.3.4 Kapacitet Det aktiva nätet har man satt upp själv. Man har 10 Gbit/s i stamnätet och 100 Mbit/s till respektive enhet. Nätet kostar ca 1,4 Mkr/år i licens-, support-, konsult- och inköpskostnader. 6.3.5 Sammanfattning ekonomi Kommunen betalar idag 865 tkr för hyrda förbindelser, vi har räknat med en man heltid som personalkostnader, utöver detta tillkommer kostnader på 1,4 Mkr/år i licens-, support-, konsult- och inköpskostnader. Typ av kostnad Årskostnad Hyrda förbindelser 865 200 Personalkostnader 630 000 Övriga kostnader 1 400 000 Summa 2 895 200 Figur 25 Ludvika kommuns kommunikationskostnader 6.4 LudvikaHem LudvikaHem har idag avtal med Quadracom/Zitius så att hyresgästerna ska få tillgång till triple-play via bredbandsnätet. Zitius har byggt nätet i fastigheterna och detta nät tillfaller Ludvikahem vid avtalets slut 2019. LudvikaHems tekniknät går genom Quadracoms nät. Man har en plats i switchen för respektive hus. Det är oklart om man betalar någon form av avgift för detta. Fastighetsnäten är en blandning av kat5- och kat6-kabel. Mer kat5- än kat6-kabel. Näten är uppbyggda som stjärnnät. Sammanlagt 2 882 lägenheter är anslutna med kat5/kat6. 38

Ludvikahem betalar idag en avgift till Zitius på x kr/månad för det ovanstående till Zitius. LudvikaHem får ingen kickback av Zitius. LudvikaHem har också avtal med LA-Cable och avtalet sträcker sig 4 år framåt. Nätet är en koaxialhistoria som finns i samtliga LudvikaHems lägenheter. För hyresgästen innebär det ett grundutbud där SVT1, SVT 2 och TV4 ingår. Kostnaden för LudvikaHem är idag 130 000/kvartal dvs 520 000/år. LA-Cable betalar ingen kick-back till Ludvika hem för att man får möjligheten att distribuera triple-play tjänster till LudvikaHems hyresgäster. 6.4.1 Viktigt att tänka på När avtalet med Zitius/Quadracom går ut år 2019 så kommer kapacitetsbehovet att överstiga 100 Mbit/s, se Figur 4 Nielsens lag/bandbreddsbehovet till 2020. Då kat5 inte klarar mer än 100 Mbit/s kommer man vara tvungen att ersätta nätet med ett fibernät upp till varje lägenhet. 6.5 VB-Energi VB Energi har nuläget ca 3 300 hushåll anslutna varav ca 10 villor och resten lägenheter i flerbostadshus där Ludvika Hem är den största aktören med 2 880 hushåll. Figur 26 VB Energis fibernät i Ludvika kommun Quadracom/Zitius är Kommunikationsoperatör och hanterar det aktiva nätet och har avtalen med tjänsteleverantörerna. Ca 1000 hushåll köper idag tjänster via VB-energis nät i Ludvika. Idag ansluter man fastigheter till självkostnadspris. Det som bär upp affären är företagsanslutningar där man hyr ut svartfiber. VB-energi har idag inga direkta direktiv hur man ska hantera denna affär och man ser ett behov av att detta görs. 39

Från VB-Energis sida är man intresserade av att utveckla affären. Man skulle behöva klarare direktiv från ägaren med tydlig budget m.m. Mycket hänger ihop med att man har den majoritetsägaren som man har. Just nu har man inte så mycket pengar till detta. Fagersta är också intresserad av att det ska hända någonting. Just nu är man bara två personer som jobbar deltid med Stadsnätet. 6.6 Telestationer och ADSL 12 Samtidigt som behovet av IT-infrastruktur ökar, pågår en nedmontering av befintlig struktur. Telia har sjösatt en plan som bygger på att alla mindre telestationer som är anslutna med koppar eller radiolänk skall avvecklas och ersättas med befintligt mobilt nät. Orsaken bakom är att driftskostnaderna inte täcks av intäkterna som genereras via aktuell station och man vill gå över till färre och mera generella tekniker. För Ludvika kommun har dock Telia ännu inte presenterat någon avvecklingsplan. Många kommuner tecknade avtal med Teracom 2004 avseende utbyggnad av telestationerna så att fler skulle få tillgång till ADSL, så även Ludvika. Avtalet är på 10 år, vilket innebär att om ca 1 år går avtalet ut. Teracom sålde sin bredbandsverksamhet till Quadracom 2009. Quadracom har klargjort att man inte avser att fortsätta med drift av ADSL anläggningar som inte är lönsamma, om inte kommunerna täcker förlusten. Att lönsamheten är dålig beror på att de statliga subventionerna ej längre utgår, man betalar svartfiberhyra till VB-Energi för anslutning av noder samt att Quadracom ansluter två noder via radiolänk. Denna radiolänkutrustning tillverkas inte längre, varför det är svårt med reservdelshållning samt generellt dyrt att reparera/underhålla. Utöver detta föreligger ett svalt intresse från tjänsteleverantörerna att sälja ADSL. Avvecklingen generellt berör i första hand de som bor på landsbygden, men kan även beröra städer som är uppdelade i många, mindre teleområden. När telestationerna avvecklas så försvinner ADSL tekniken. Quadracom driver idag 19 DSL noder i Ludvika med blandad lönsamhet. Dessa förbinds med fiber från VB Energi och radiolänk. Antalet ADSL-abonnenter uppgår till 553 st. Quadracom har sagt upp avtalet och om när det går ut bestämmer Quadracom själva vilka DSL-siter man ska köra vidare resp. stänga. De rödmarkerade siterna i tabellen nedan är de som Quadracom går med förlust och som riskerar nedläggning. Ett alternativ kan vara att kommunen täcker underskottet, men det ser Quadracom inte som någon bra långsiktig lösning. Det Quadracom önskar är ett samarbete där man tillsammans jobbar för att fibernät byggs ut i orterna så att DSL naturligt kan läggas ner. 12 Den äldsta tekniken för snabb internetanslutning genom det vanliga telenätet. På 2010-talet har det alltmer ersatts av dataöverföring genom 3G- och 4G-nätet. 40

Figur 27 Quadracoms DSL-noder i Ludvika kommun Figur 28 Quadracoms telestationer 41