Delmål för funktionshinderpolitiken

Delmål för funktionshinderpolitiken - delredovisning 2015

Delmål för funktionshinderpolitiken delredovisning 2015 Konsumentverket 2015, Dnr 2015/182 Ansvarig handläggare: Anna-Carin Widmark

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...5 2 Konsumentverkets delmål...6 2.1 Bakgrund och uppdrag...6 2.2 Så tog vi fram delmålen...6 2.3 Konsumentverkets delmål beslutade av Socialdepartementet...6 3 Resultatredovisning 2012-2014...8 3.1 Tillgänglig handel...8 3.1.1 Delmål för området tillgänglig handel...8 3.1.2 Bakgrund...8 3.1.3 Nollmätning av delmål 1 och 2...8 3.1.4 Genomförda insatser 2012-2013...9 3.1.5 Genomförda insatser 2014... 10 3.1.6 Planerade insatser 2015... 10 3.1.7 Resultat, effekter och lägesbedömning... 10 3.2 Utbildningsmaterial i hem- och konsumentkunskap...11 3.2.1 Delmål för området utbildningsmaterial i konsumentkunskap...11 3.2.2 Bakgrund... 12 3.2.3 Nollmätning av delmål 3... 12 3.2.4 Genomförda insatser 2012-2013... 13 3.2.5 Genomförda insatser 2014... 14 3.2.6 Planerade insatser 2015... 14 3.2.7 Förväntat resultat, effekter och lägesbedömning... 14 3.3 Resenärers rättigheter... 15 3.3.1 Delmål för området resenärers rättigheter... 15 3.3.2 Bakgrund... 15 3.3.3 Genomförda insatser 2012-203... 16 3.3.4 Genomförda insatser 2014... 17 3.3.5 Planerade insatser 2015... 17 3.3.6 Förväntat resultat, effekter och lägesbedömning... 18 4 Övriga insatser inom funktionshinderområdet 2014... 19 4.1 Konsumentverkets verksamhet i stort... 19 4.2 Den nya upplysningstjänsten Hallå Konsument... 19 4.3 Konsumentverkets funktionshinderråd... 19 4.4 Verksamhetsstöd för konsumentinriktad verksamhet... 20 4.5 Seminarium om psykisk ohälsa med Hjärnkoll... 20 4.6 Standardisering... 20 4.7 Övriga insatser inom reseområdet... 20 5 Källförteckning... 21

5 (21) 1 Sammanfattning Konsumentverket fick 2012 regeringens uppdrag att arbeta utifrån framtagna delmål för funktionshinderspolitiken. Vi fick också i uppdrag att redovisa vårt arbete årligen fram till 2016 då vi ska göra en slutredovisning. Denna rapport är den tredje delredovisningen. Två av de fem delmålen finns inom området tillgänglig handel och handlar dels om att öka kunskapen om tillgänglighet och funktionsnedsättning hos butikschefer, dels motivera dem att göra tillgänglighetsförbättringar i sina butiker. Konsumentverket har tillsammans med Svensk Handel tagit fram och spridit informationsmaterial till butikschefer och kedjeföretag. Vi har haft fokus på dagligvaruhandeln där vi bland annat träffat representanter från branschen. Vi har också genom en undersökning till panelen RIVkraft kartlagt vilka problem som konsumenter med funktionsnedsättningar upplever i livsmedelsbutiker. Vår bedömning är att det fortfarande finns ett stort informationsbehov hos handeln om vad man kan göra för att förbättra tillgänglighet och bemötande och vi kommer därför att fortsätta våra informationsinsatser om dessa frågor under 2015. Det finns också ett behov av förtydligande kring vilka lagkrav som gäller för butiker och en mer aktiv tillsyn från kommunerna gällande de tillgänglighetskrav som finns i plan- och bygglagen. Det tredje delmålet handlar om att lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9 på grundsärskolan ska ha tillgång till ett läromedel som är utformat utifrån elevernas behov. Under 2014 har vi med hjälp av ett filmproduktionsbolag producerat fem filmer om konsumentfrågor, som utgör grunden i undervisningsmaterialet Helt rätt. I filmerna får vi följa två ungdomar genom deras vardag som konsumenter. Vi har också tagit fram en lärarhandledning och en trailer till filmen för att kunna marknadsföra den på ett bra sätt. Vi har under hela processen haft ett nära samarbete med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten), FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) samt lärare och elever från grundsärskolan. Materialet ska lanseras under våren och kan börja användas i undervisningen höstterminen 2015. Delmål fyra och fem handlar om att resenärer med funktionsnedsättningar ska känna till sina rättigheter när de reser med tåg och att öka deras kännedom om att det är Konsumentverket som är tillsynsmyndighet för dessa rättigheter. Vi har genomfört en informationskampanj och med hjälp av funktionshinderorganisationer och spridit 1500 broschyrer med främsta syfte att få in fler anmälningar. Tyvärr får vi fortfarande bara in en handfull ärenden per år. De anmälningar som kommit in handlar om brister i rätten till ledsagning i samband med tågresor. Vi kommer att fortsätta våra kommunikationsinsatser och vår tillsyn av de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har inom tågområdet, men även inom flyg-, båt-, och buss där vi också har ett tillsynsansvar.

6 (21) 2 Konsumentverkets delmål 2.1 Bakgrund och uppdrag Konsumentverket fick i oktober 2011 i uppdrag av regeringen att ta fram delmål för att genomföra funktionshinderspolitiken för perioden 2011-2016 1. I mars 2012 lämnade vi förslag på delmål till Justitiedepartementet 2 och i september samma år fick vi i uppdrag av Socialdepartementet att i stort arbeta enligt föreslagna delmål 3. I uppdraget ingick också att redovisa arbetet med delmålen den 15 mars 2013 4, 2014 5, 2015 och 2016. Den här rapporten är den tredje delredovisningen. 2.2 Så tog vi fram delmålen Konsumentverket har ett brett, tvärsektoriellt uppdrag som bland annat innefattar tillsyn av konsumentlagstiftning, information till konsumenter, stöd till konsumentvägledare, budgetoch skuldrådgivare och ekonomiskt stöd till konsumentorganisationer. För att komma fram till delmål för funktionshinderpolitiken som är realistiska och relevanta för vår verksamhet formulerade vi följande kriterier: Det är ett område där det finns stora problem för konsumenter. Området finns inom Konsumentverkets verksamhetsområde. Konsumentverket kan genomföra åtgärder som gör att vi närmar oss delmålen. Området är inte helt nytt för oss. Området anknyter till något av de inriktningsmål som regeringen har fastställt. Delmålen togs fram i dialog med dåvarande Handisam. Innan vi lämnade in vårt förslag till regeringen, presenterade vi delmålen för Konsumentverkets funktionshinderråd och hade en avstämning med representanter från både justitiedepartementet och socialdepartementet. 2.3 Konsumentverkets delmål beslutade av Socialdepartementet Följande delmål beslutades av Socialdepartementet den 5 september 2012: Delmål 1 Kunskapen hos butikschefer om tillgänglighet och funktionsnedsättning ska öka jämfört med 2011. Delmål 2 1 Socialdepartementet, 2011 2 Konsumentverket, 2012a 3 Socialdepartementet, 2012 4 Konsumentverket 2013a 5 Konsumentverket 2014c

7 (21) Antalet butikschefer som har genomfört någon åtgärd som förbättrar tillgängligheten i deras butik ska öka jämfört med 2011. Delmål 3 Fler lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan ska ha tillgång till ett relevant och användbart utbildningsmaterial jämfört med 2011. Delmål 4 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska känna till sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011. Delmål 5 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska veta vart de ska vända sig om de inte får del av sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011.

8 (21) 3 Resultatredovisning 2012-2014 3.1 Tillgänglig handel 3.1.1 Delmål för området tillgänglig handel Delmål 1 Kunskapen hos butikschefer om tillgänglighet och funktionsnedsättning ska öka jämfört med 2011. Delmål 2 Antalet butikschefer som genomfört någon åtgärd som förbättrar tillgängligheten i deras butik ska öka jämfört med 2011. 3.1.2 Bakgrund Bristande tillgänglighet i handeln ställer till problem för konsumenter med funktionsnedsättningar och innebär att de inte har samma möjligheter som andra att göra aktiva, medvetna val. Tillgänglighetsbrister i butiker handlar bland annat om tunga dörrar, nivåskillnader, glasrutor och trappsteg som inte är kontrastmarkerade, ledstänger som saknas eller är felaktigt utformade samt skyltar som är svåra att läsa och förstå. Andra problem kan handla om kundvågar, betalkortsterminaler och prisfrågeterminaler som är placerade på fel höjd och svåra att nå, starkt parfymerade varor som placeras vid entréer eller prisinformation som är svår att läsa. Våren 2011 inledde Konsumentverket och Svensk Handel ett samarbete för att öka handelns kunskap om tillgänglighetsfrågor. Det ena syftet vara att väcka ett intresse för tillgänglighetsfrågor och det andra var att ge konkreta, enkla tips till butiksägare om hur de kan förbättra tillgängligheten i sin butik. Vi tog fram informationsmaterialet Butik för alla 6 med budskapet att alla tjänar på en tillgänglig miljö. Materialet består bland annat av en broschyr som informerar om åtgärder som förbättrar tillgängligheten, vilka av åtgärderna som är krav enligt föreskriften om enkelt avhjälpta hinder och information om olika funktionsnedsättningar. Vi tog också fram fem filmer som visar personer med olika funktionsnedsättningar, vilka problem de kan stöta på i olika butiker och vad man som butikschef ska tänka på vid utformning, möblering, kontrastmarkering med mera. 3.1.3 Nollmätning av delmål 1 och 2 Våren 2011 genomförde Konsumentverket, dåvarande Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och Svensk Handel en undersökning om tillgänglighetsfrågor hos butikschefer 7. Undersökningen riktade sig till 500 slumpmässigt utvalda butikschefer som kontaktades per telefon. Undersökningen visade bland annat att 72 procent av de tillfrågade inte tagit del av information om tillgänglighetsfrågor de senaste två åren. 65 procent av butikscheferna har genomfört tillgänglighetsförbättringar de senaste två åren, 10 procent har inte genomfört 6 Konsumentverket, 2011a och b 7 Konsumentverket, 2012b

9 (21) förbättringar men anser att det finns behov och 25 procent har inte genomfört förbättringar och anser inte heller att det finns behov. Det som framförallt hindrar butikscheferna att förbättra tillgängligheten i butiken är enligt dem själva begränsningar i lokalen (29 procent) och bristande ekonomiska resurser (17 procent). Tillsammans med Svensk Handel fortsatte Konsumentverket att sprida informationsmaterialet Butik för alla. Det har dels handlat om att öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor hos butikschefer, butikskedjor och köpcentrum, dels att samma målgrupper ska vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten. I december 2011 skrev organisationerna en gemensam debattartikel i Sydsvenska Dagbladet om tillgänglighet i butik. Vi hade också en gemensam monter om tillgänglighet i butik på butiksleverantörsmässan 2011. Svensk Handel har arbetat aktivt med att sprida materialet till sina medlemsorganisationer. De har också informerat om tillgänglighetsfrågor på utbildningar, mässor, föreläsningar, informationsmöten och via sina vanliga kommunikationskanaler. Svensk Handel har också samarbetat med flera leverantörer av tillgänglighetslösningar för butiker för att visa på konkreta exempel och inspirera till åtgärder och innovativa lösningar. 3.1.4 Genomförda insatser 2012-2013 Under 2012 och 2013 fortsatte Konsumentverket att sprida det material som finns framtaget. På vår webbplats finns tips till butiksägare på hur man åtgärdar tillgängligheten och filmer som kan öka kunskapen om vilka behov personer med funktionsnedsättning har. Konsumentverket har begränsade möjligheter at vara ute på fältet och informera om tillgängligheten i butiker. Därför är vår strategi att sprida materialet till handelns aktörer men också till andra som kan vara vidareförmedlare av informationen, till exempel funktionshinderrörelsen, konsumentvägledare och andra nyckelpersoner i kommuner och i regioner. Konsumentverket hade under 2013 fokus på tillgänglighetsfrågor inom dagligvaruhandeln. Vi genomförde möten med representanter för ICA och COOP där syftet har varit att få en tydligare bild av hur handeln ser på tillgänglighetsfrågor och vad som motiverar tillgänglighetsförbättringar. För att få en uppfattning om vilka tillgänglighetsproblem som konsumenterna upplever och hur stora dessa problem är, genomförde vi 2013 en enkätundersökning riktad till personer med funktionsnedsättning. Enkäten skickades till Handisams webbpanel RIVkraft och besvarades av 1340 personer. Resultatet visar att 57 procent av de tillfrågade upplever tillgänglighetsbrister i livsmedelsbutiker. Ändå svarar 79 procent att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten i stort. Den vanligaste orsaken till missnöje är svårigheter att nå/nå upp, därefter följer att det trångt och på tredje plats kommer rörigt/svårt att hitta 8. Citat från enkäten Att inte komma åt allt på hyllorna, finns inte heller många som kan hjälpa till, svårt att packa ner och absolut dåligt att inte kunna dra ner kortautomaten till lagom nivå! 8 Konsumentverket, 2013b

10 (21) Ofta svårt att ta sig fram i butikerna då det är för smala gångar så rullstolen fastnar. För mycket reklam och mindre tydligt var varor finns. Är inte så logiskt att fryst kyckling ligger i närheten av glass och frysta ärtor för mig. Sammanfattningsvis konstaterar vi att det är stora variationer av upplevd tillgänglighet beroende på typ av funktionsnedsättning, ålder och vilka typer av butiker det handlar om. Resultatet från enkäten är ett viktigt verktyg i vårt fortsatta arbete med att motivera butikschefer, kedjeföretag och andra att förbättra tillgängligheten till butiker. Vi har också haft dialog med fyra ungdomsförbund som jobbar med tillgänglighetsfrågor och utifrån vårt eget material inspekterat tillgängligheten i några livsmedelsbutiker. 3.1.5 Genomförda insatser 2014 Under 2014 har vi förberett en kommunikationsinsats gentemot handeln som kommer att genomföras 2015. Syftet är att uppmärksamma handelns aktörer på vilka faktorer som gör en butik tillgänglig och vilka lagkrav som finns, bland annat med anledning av att bristande tillgänglighet nu kan anses som diskriminering. 3.1.6 Planerade insatser 2015 Under 2015 kommer vi att genomföra en informationsinsats för att uppmärksamma handeln på den nya diskrimineringslagen och vad man kan göra för att förbättra tillgänglighet och bemötande, dels genom åtgärder i butiken men också genom ett utbilda personalen. Målgruppen kommer att vara kedjeföretag samt de vidareförmedlare som har kontakt med handeln lokalt i kommunerna, bland andra konsumentvägledare, tillgänglighetssamordnare och funktionshinderorganisationer. Vi kommer i slutet av året att göra en uppföljning av den nollmätning vi gjorde 2012 för att se om vi närmat oss de delmål vi satte upp. Precis som 2012 kommer vi att göra telefonintervjuer med 500 slumpmässigt utvalda butikschefer. 3.1.7 Resultat, effekter och lägesbedömning Broschyren Butik för alla har under åren 2011-2013 beställts i cirka 10 000 exemplar. Det är framförallt tre aktörer som har beställt, använt och spridit broschyren: handeln, kommunerna och funktionshinderrörelsen. Vi har fått mycket positiv respons på innehållet och utformningen av broschyren från alla tre aktörerna. Kommunerna har använt broschyren i samband med tillgänglighetsinventeringar, funktionshinderföreningar har spridit den till handeln och använt den vid utbildningar av sina medlemmar och handeln har använt den vid utbildningar och delat ut till butikschefer. I början av 2014 tryckte vi upp ytterligare 4000 exemplar av materialet. Filmerna som finns på vår webbplats har inte nått lika stor spridning som broschyren. Konsumentverket har inte gjort någon mätning för att se om vi närmat oss delmålen. Vi planerar dock att göra en uppföljande mätning under 2015.

11 (21) Vår lägesbedömning är att det fortfarande finns ett stort behov av kunskap om tillgänglighet och funktionsnedsättning inom handeln. Under arbetet med Butik för alla-kampanjen har vi insett att ansvaret för en god tillgänglighet i butiker och inom handeln finns hos flera aktörer. Många butiker tillhör ett kedjeföretag och här har ibland den enskilde butikschefen begränsade möjligheter att påverka tillgänglighet i sin butik. Kedjeföretagen ansvarar ofta för funktioner som är avgörande för hur tillgänglig butiken blir, till exempel skyltning, belysning, inredning och formgivning. Kedjeföretagen har också möjlighet att ställa krav på tillgänglighet i samband med inköp av produkter som finns i butiker, till exempel utformning av betalkortsterminaler, självscanningutrustning, prisfrågeterminaler och frys- och kyldiskar. Här behövs en ökad kunskap om Design för alla hos både beställare och leverantörer. En utveckling som är oroande inom dagligvaruhandel, är ökningen av otillgängliga kyl- och frysskåp och kyl- och frysboxar. Många av skåpen och boxarna har dörrar som är svåra att öppna/hantera. Dessutom krävs det att man har en lång räckvidd för att nå varorna, något som är extra svårt för personer med rullstol eller nedsatt balans. Här borde det finnas stora möjligheter att kombinera energikrav med tillgänglighetskrav, något som Konsumentverket kommer att kommunicera till berörda aktörer. Många butiker är hyresgäster och beroende av att fastighetsägarna vidtar åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Det kan exempelvis handla om automatisk dörröppnare, ledstänger och ramper i anslutning till butiksentréer. För att göra butiksentréer mer tillgängliga krävs ibland också att kommunen vidtar åtgärder i gatumiljön. Konsumentverkets delmål och det informationsmaterial som finns framtaget riktar sig i första hand till butikschefer. Vår tanke med materialet är att de som driver en butik ska kunna få tips på hur de med relativt enkla medel kan förbättra tillgängligheten. Vi hade föreskriften om enkelt avhjälpta hinder som utgångspunkt och försökte anpassa den till handelns förutsättningar. Vi kommer att arbeta vidare med butikschefer som målgrupp, men framöver även ha vårt fokus på kedjeföretag och andra aktörer inom handeln som kan påverka tillgängligheten. Ett problem är att kommunernas tillsyn av plan- och bygglagen samt föreskriften om enkelt avhjälpta hinder riktar sig till fastighetsägare. Det innebär att det inte finns några sanktioner från samhällets sida om butiksägare, som inte själva är fastighetsägare, inte åtgärdar tillgänglighetsbrister. Den nya diskrimineringslagen om bristande tillgänglighet kan öka intresset och bli en draghjälp och en möjlighet för oss att motivera butikschefer och andra aktörer inom handeln att vidta åtgärder och förebygga att diskriminerande situationer uppstår. 3.2 Utbildningsmaterial i hem- och konsumentkunskap 3.2.1 Delmål för området utbildningsmaterial i konsumentkunskap Delmål 3 Fler lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan ska ha tillgång till ett relevant och användbart utbildningsmaterial jämfört med 2011.

12 (21) 3.2.2 Bakgrund En god konsumentutbildning är en viktig pusselbit för att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I läroplanen för grundsärskolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en undervisningstid på 525 timmar, att jämföra med 118 timmar i ordinarie grundskolan 9. Ämnet bedöms alltså vara viktigt för de drygt 1o 000 elever som får sin utbildning inom grundsärskolan. I den nya kursplanen har ämnena konsumtion och ekonomi dessutom fått större utrymme. Tillgång till bra utbildningsmaterial är centralt för både lärare och elever. Den arbetsgrupp som arbetar med skolfrågor på Konsumentverket har dock uppmärksammat ett stort behov av och en efterfrågan på utbildningsmaterial inom konsumentområdet som passar för elever med olika funktionsnedsättningar. 2010 genomförde Konsumentverket därför en förstudie för att kartlägga utbudet och behovet av läromedel för elever med särskilda behov 10. I förstudien inhämtades information från 16 lärare och 48 elever på grund- och gymnasiesärskola, representanter från handikapporganisationer (Attention, FUB, Dyslexiförbundet) samt relevanta myndigheter och förlag. Studien visade att utbudet av utbildningsmaterial i konsumentkunskap för elever inom särskolan är mycket begränsat. Många lärare skapar egna läromedel genom att plocka ihop delar från olika material. Då förstudien gjordes fanns två nyutkomna häften om privatekonomi och konsumenträtt på lättläst från förlaget Bokverkstan. I övrigt var utbudet begränsat och vi identifierade ett behov av material som är mer anpassningsbart och flexibelt. Eleverna inom särskolan är en heterogen grupp med skiftande kunskapsnivå, erfarenheter, förmågor och behov. En nyproduktion av utbildningsmaterial för särskolan bör därför ha stor flexibilitet när det gäller språk, bilder, layout, abstraktionsnivå, undervisningsmetodik med mera. Förstudien visade även att lättläst inte självklart är metoden som bäst lämpar sig för materialet. Då Konsumentverket fick i uppdrag att under 2012 ta fram förslag på delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken föll det sig naturligt att ett av de områden som vi ville prioritera var ett nytt utbildningsmaterial för grundsärskolan. 3.2.3 Nollmätning av delmål 3 Våren 2013 genomförde Konsumentverket en enkätundersökning till lärare i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan 11. Syftet med enkäten var att ta reda på vilket undervisningsmaterial lärarna använder idag, vilket behov de har av nytt material och vilket format och innehåll de föredrar. Enkäten besvarades av 83 personer som undervisar eller har undervisat i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan årskurs 7-9. Av dessa ansåg 83 procent att det finns ett stort behov av undervisningsmaterial inom konsumtion och ekonomi. Många av lärarna skrev 9 Utbildningsdepartementet, 2011 10 Konsumentverket, 2010 11 Konsumentverket, 2013f

13 (21) också fritextsvar som förstärker bilden av att behovet är stort av undervisningsmaterial som följer läroplanen och är anpassat för eleverna. Citat från lärare: Idag finns det så vitt jag vet inget material anpassat för grundsärskolan och de nya läroplanerna Det är svårt att hitta pedagogiskt bra uppgifter för grundsärskolan. Har använt delar av Smarta val 12 har funkat ibland. Vill gärna att material t ex filmer ska vara realistiska med barn/ungdomar. Verkliga händelser på ett lättbegripligt sätt. En svår kombination att få ihop På frågan om vilket format de föredrar svarar 62 procent att det föredrar film med lärarhandledning. På frågan om vilket material de använder i sin undervisning idag, svarar många att de tillverkar eget material och/eller anpassar befintligt material från grundskolan. 3.2.4 Genomförda insatser 2012-2013 Under hösten 2012 inleddes ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som resulterade i att myndigheten blev en officiell samarbetspart i framtagandet av utbildningsmaterialet. Under våren 2013 togs en mer detaljerad plan för genomförandet fram. Konsumentverket knöt kontakt med en handfull undervisande lärare på grundsärskolan, som utgjorde referensgrupp. Deras erfarenheter och synpunkter ingår som en central del i arbetet och lärarna ska även testa materialet på sina elever. Under hösten 2013 fattades beslut om att utbildningsmaterialet ska bestå av fem korta filmavsnitt med tillhörande lärarhandledning. Innehållet ska baseras på det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för elever i årskurs 7-9 i grundsärskolan 13. Konsumentverket begärde in offerter från en handfull filmproduktionsbolag och valet föll på det produktionsbolag som Konsumentverket har ramavtal med. För att säkerställa att materialet blir anpassat för målgruppen har vi anlitat två personer från föreningen FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning). De har bland annat genomfört en utbildning om vad det innebär att ha en utvecklingsstörning, med projektgruppen och produktionsbolaget. I januari fick referensgruppen med lärare ge synpunkter på innehållet filmavsnitten. Därefter togs beslut om att filmernas ska handla om privatekonomi, konsumenträttigheter och e-handel. I februari genomförde Konsumentverket och produktionsbolaget workshopar med två referensgrupper med elever från två skolor. Därefter påbörjade produktionsbolaget arbetet med att ta fram ett koncept och manus för filmavsnitten. 12 Konsumentverket, 2013g 13 Skolverket, 2011

14 (21) 3.2.5 Genomförda insatser 2014 Under 2014 har arbetet med utbildningsmaterialet handlat om att producera de fem filmavsnitten och ta fram en tillhörande lärarhandledning. Att spela in film är ganska resurskrävande och innebär många olika moment där många personer är inblandade i de olika delarna. Vi har under hela processen haft ett nära samarbete och fått värdefulla synpunkter från FUB, men också från lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan samt deras elever. Nedan beskrivs de olika momenten i produktionen: faktagranskning av manus av sakkunniga på Konsumentverket och även av referensgruppen som bestod av fyra lärare och deras elever rollbesättning på Häggviks gymnasium i Sollentuna, där elever från tre olika gymnasiesärskolor i Stockholms län deltog filminspelning i Sollentuna klippning av filmavsnitten tillsammans med referensgrupp produktion av lärarhandledning innehållande ordlistor, diskussionsfrågor och övningsuppgifter till varje filmavsnitt layout och produktion av dvd-fodral, lärarhandledning, flygblad och annonser produktion av trailer som ska användas för att marknadsföra filmavsnitten textning, syntolkning och teckenspråkstolkning av filmavsnitten 3.2.6 Planerade insatser 2015 Lanseringen av det nya skolmaterialet Helt rätt sker den 12 maj på Särskolans rikskonferens i Malmö. Därför kommer det här året präglas av olika marknadsföringsinsatser så att materialet kan börja användas i skolorna under höstterminen 2015. Tidpunkten för lanseringen är vald utifrån att Konsumentverket lanserar den nya nationella upplysningstjänsten Hallå konsument den 31 mars 2015. I undervisningsmaterialet Helt rätt hänvisar vi eleverna till den nya upplysningstjänsten när det gäller att få råd, tips och hjälp. Därför måste lanseringen av Helt rätt ske efter att Hallå konsument startat sin verksamhet. Särskolans Rikskonferens är ett årligt återkommande arrangemang med ca 500 deltagare, bland andra lärare, skolledare och skolhuvudmän. Konsumentverket kommer att delta på konferensen för att marknadsföra Helt rätt. Vi kommer även att marknadsföra materialet via annonser i lärartidningarna Specialpedagogik, Lärarnas Tidning och mivida. 3.2.7 Förväntat resultat, effekter och lägesbedömning Projektet har hittills resulterat i fem korta filmavsnitt om privatekonomi och konsumenträttigheter med tillhörande övningsuppgifter i form av en lärarhandledning. Filmavsnitten är lärorika, med hög igenkänningsfaktor och den primära målgruppen är elever 13-15 år med lindrig utvecklingsstörning. Vi tror dock att materialet kan bli användbart för elever på gymnasiesärskolan, för vissa elever på grundskolan och även för unga vuxna med utvecklingsstörning som inte går i skolan. Lanseringen av utbildningsmaterialet är planerad till våren 2015, för att sen kunna börja användas i undervisningen från och med höstterminen 2015.

15 (21) Materialet kommer att kunna beställas och laddas ner från Konsumentverkets webbplats, Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats, AV/mediecentraler runt om i landet och från YouTube. Vår lägesbedömning är att det finns en stor efterfrågan av ett utbildningsmaterial som utgår från målgruppens behov och kunskapskraven i läroplanen. Eftersom Konsumentverket inte har tagit fram något utbildningsmaterial för grundsärskolan tidigare, har mycket tid gått till research och planering. Detta område har hittills varit mycket av obruten mark och en lärprocess både för oss på Konsumentverket och övriga inblandade. Lärandet från detta arbete ser vi som en kompetensutveckling som inte bara kommer detta arbete till godo utan kan ses i ett vidare sammanhang där lärdomar om målgruppen får betydelse för annat framtida arbete både hos oss och andra. Utvärdering kommer att ske i början av 2016. Vi kommer dels att göra en sammanställning av hur många som beställt och laddat ner filmavsnitten och lärarhandledning samt antalet visningar på YouTube. Vi kommer också att göra en uppföljande enkät (utifrån vår nollmätning) till lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap för att se hur många som använt materialet och vad man tycker om det. Den enkäten blir en uppföljning av den nollmätning som gjordes innan vi påbörjade arbetet med utbildningsmaterialet 14. Eventuellt kommer vi dessutom att göra telefonintervjuer med lärare som har beställt materialet för att få djupare kunskap om hur de använt materialet och vad eleverna har tyckt. Vår bedömning är att vi har stora möjligheter att nå vårt delmål, det vill säga att lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan ska ha tillgång till ett relevant och användbart utbildningsmaterial. Vår målsättning är att utbildningsmaterialet får högt betyg av både lärare och elever, att det kommer att användas i undervisningen och att eleverna kommer att förbättra sina kunskaper i- och sitt intresse för konsumentfrågor. 3.3 Resenärers rättigheter 3.3.1 Delmål för området resenärers rättigheter Delmål 4 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska känna till sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011. Delmål 5 Fler resenärer med funktionsnedsättning ska veta vart de ska vända sig om de inte får del av sina rättigheter när det gäller ledsagning på tåg jämfört med 2011. 3.3.2 Bakgrund Inom reseområdet har Konsumentverket bland annat tillsyn över regler som gäller funktionshindrade flygpassagerares och tågresenärers rättigheter 15. I och med två ytterligare förordningar har Konsumentverkets tillsynsansvar utökats till att omfatta buss- och 14 Konsumentverket, 2013f 15 EU-förordning 1371/2007 och EU-förordning 1107/2006

16 (21) sjöpassagerares rättigheter 16, 17. Vid val av delmål ansåg vi att området tågpassagerare har störst behov av insatser. Om resenärerna anser att aktörer inom reseområdet bryter mot reglerna i förordningarna kan de göra en anmälan till Konsumentverket, som då har möjlighet att agera. Hittills har Konsumentverket endast fått in några enstaka anmälningar om tågresenärers rättighet att få assistans/ ledsagning. Genom dialog med funktionshinderrörelsen vet vi dock att det finns stora problem när det gäller bland annat ledsagning och information. Det är inte ovanligt att resenärer med funktionsnedsättningar avstår att resa med tåg för att de känner en stor tveksamhet till att till exempel ledsagningen kommer att fungera. De väljer istället att ta bilen, färdtjänst, åka med en kompis eller avstå att resa. För att Konsumentverket ska få en bild av problemens karaktär är det viktigt att vi får in anmälningar då ledsagningen brustit och där andra rättigheter inte respekterats. Först då kan vi gå vidare och agera mot näringsidkaren. En förklaring till det låga antalet anmälningar kan vara att resenärer med funktionsnedsättning dels inte känner till sina rättigheter, dels inte vet vart de ska vända sig för att klaga. En annan förklaring kan vara att anmälningsförfarandet upplevs krångligt och att en anmälan inte bedöms leda till något. Konsumentverkets bedömning är dock att det finns stora möjligheter att förbättra informationen till resenärer med funktionsnedsättningar. Vår ambition är att utveckla det samarbete vi redan har med Transportstyrelsen, bland annat för att båda myndigheternas tillsynsansvar tangerar varandra inom ramen nämnda förordningar. Vi ser också möjligheter att samarbeta med handikapprörelsen för att nå ut med information om vart man kan vända sig i olika frågor som rör rättigheter i samband med resande. 3.3.3 Genomförda insatser 2012-203 I oktober 2012 träffade Konsumentverket företrädare för De handikappades riksförbund (DHR), Dövas riksförbund (SDR) och Synskadades riksförbund (SRF). Syftet med träffarna var att informera om Konsumentverkets pågående arbetet med att ta fram informationsmaterial om tågpassagerares rättigheter och få deras synpunkter på materialet. Förbunden lämnade värdefulla synpunkter på innehåll och gav oss tips på marknadsföringskanaler. Under våren 2013 färdigställdes broschyren Dina rättigheter som tågresenär 18. Den spreds via de kanaler vi identifierat, bland annat ett 30-tal tidskrifter som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar och pensionärer. Broschyren togs även fram på punktskrift, Daisyformat och som teckenspråksfilm. I januari 2013 tog Konsumentverket initiativ till ett möte med Samtrafiken. Samtrafiken har tagit fram webbplatsen Ledsagningsportalen som är ett system för samarbete kring ledsagning. Samtrafiken ägs av 36 trafikföretag och erbjuder denna tjänst för att underlätta för branschen att uppfylla lagkraven på assistans. Vi informerade om vårt tillsynsarbete samt arbete med informationsmaterialet. 16 EU-förordning 1177/2010 17 EU-förordning 181/2011 18 Konsumentverket, 2013c

17 (21) I juni 2013 tog Konsumentverket initiativ till ett möte med Jernhusen, som är förvaltare av 55 järnvägsstationer i Sverige och anordnar också ledsagningen på de flesta av dessa. Vi informerade om vårt tillsynsarbete samt om vårt arbete med broschyren. Vid mötet diskuterade vi de anmälningar vi har fått angående brister i ledsagningen. Jernhusen återkopplar till de konsumenter som anmält och reder ut vad som hänt. Hösten 2013 träffade Konsumentverket NUFT (Nätverket unga för tillgänglighet) för att presentera vårt material, få hjälp med att sprida information om rättigheterna och få synpunkter på vårt arbete. Mötet förstärkte den bild vi redan har, nämligen att personer med funktionsnedsättning inte alltid får del av sina rättigheter i samband med tågresor. 3.3.4 Genomförda insatser 2014 Konsumentverket mottog under 2014 fyra anmälningar enligt förordningen 1371/2007 om tågresenärers rättigheter. Samtliga anmälningar gällde brister vid beställd av ledsagning. En av anmälningarna ledde till att vi öppnade ett ärende mot ett bolag angående bristande ledsagning 19. Övriga anmälningar föranledde ingen åtgärd. Under året har Konsumentverket deltagit på ett möte med Trafikverkets Råd för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning (RTAF). Rådet består av trafikmyndigheter, funktionshinderorganisationer och aktörer inom väg- och järnvägssektorn Vi har också träffat Samtrafiken i syfte att utbyta erfarenheter och inhämta information om situationen för resenärer med funktionsnedsättningar. I slutet av året träffade vi Diskrimineringsombudsmannen i syfte att samordna kommunikationsinsatser gällande den nya lagstiftningen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3.3.5 Planerade insatser 2015 Under 2015 kommer rättigheter för personer med funktionsnedsättning att bevakas inom alla transportslag där vi har tillsynsansvar. Detta görs bland annat genom att bevaka anmälningar som kommer in till Konsumentverket men också genom att träffa olika organisationer, myndigheter och transportörer för att inhämta och sprida information i syfte att förutsättningarna för funktionshindrades rättigheter skall upprätthållas på ett effektivt sätt. Konsumentverket kommer också under 2015 att träffa både företrädare för funktionshinderorganisationer och tågoperatörer för att inhämta och sprida information. Konsumentverket ska fortsätta att sprida information om de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har och vart man kan anmäla om transportföretag inte uppfyller sina skyldigheter. Informationen ska bland annat spridas via funktionshinderorganisationer och pensionärsorganisationer. Utöver informationsinsatserna ska vi fortsätta att förbättra den anmälningsfunktion som finns på vår webbplats, så att det blir enklare att göra anmälningar. Vi kommer under 2015 också att ställa frågor om tågresor till panelen Rivkraft som består av personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att få mer kunskap om hur personer med funktionsnedsättningar tycker att det fungerar att resa med tåg och vad som eventuellt hindrar dem från att resa. Resultatet från undersökningen kommer förhoppningsvis hjälpa oss i både vårt tillsynsarbete och i våra informationsinsatser. 19 Konsumentverket 2014b

18 (21) 3.3.6 Förväntat resultat, effekter och lägesbedömning Totalt har cirka 1500 broschyrer spridits. Av dessa har vi själva spridit 500 exemplar i olika sammanhang. 918 exemplar har beställts av konsumenter, organisationer och massmedier. I samband med att broschyren togs fram blev Konsumentverkets expert intervjuad av neurologiska riksförbundet och synskadades taltidning. Trots detta har Konsumentverket bara fått in ett fåtal anmälningar. Bedömningen är liksom föregående år att resenärer med funktionsnedsättning fortfarande saknar tillräcklig kunskap om sina rättigheter och vart de ska anmäla överträdelser. Vår målsättning är dock att efter 2015-års informationsinsats i kombination med vår tillsyn och andra åtgärder, öka kännedomen hos personer med funktionsnedsättning om deras rättigheter när det gäller tågresor och motivera fler personer att anmäla överträdelser till oss. Genom lag (2014:1344) med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar 20 gavs Konsumentverket möjlighet att meddela förelägganden då bolag inte följer passagerarförordningarna. Lagen trädde i kraft 1 januari 2015. Konsumentverket ser positivt på att ha sanktionsmöjligheter eftersom det är en viktig del av tillsynsarbetet. Då lagen är så pass ny återstår det att se hur det kommer att påverka den framtida tillsynen. 20 Justitiedepartementet L3, 2014

19 (21) 4 Övriga insatser inom funktionshinderområdet 2014 4.1 Konsumentverkets verksamhet i stort Konsumentverkets verksamhet handlar bland annat om att stärka och skydda konsumenter. Det gör vi dels genom att utöva tillsyn och granska företag, men även genom att informera konsumenter om vad man ska tänka på inför ett köp och vilka rättigheter man har om något gått fel. Sedan några år tillbaka arbetar Konsumentverket med temaområden för verksamheten. Under 2014 har fokus varit på finansiella tjänster och telefonförsäljning, två områden som ställer till problem för konsumenter och kanske särskilt för de med kognitiva funktionsnedsättningar. Även om vi inte alltid kan se i vår statistik att personer med funktionsnedsättning är särskilt drabbade, så vet vi bland annat via funktionshinderorganisationer och anhöriga att de grupperna är särskilt utsatta. När det gäller finansiella tjänster har vi fortsatt vår granskning av kreditprövningar för snabblån och andra krediter. Vi har fått skarpare verktyg och har under året tvingats använda både sanktionsavgifter och förelägganden mot företag för att få de att upphöra med att lämna krediter. Telefonförsäljning är idag vårt största konsumentproblem och trots olika insatser så fortsätter problemen. Konsumentverket kommer att fortsätta genomföra olika åtgärder inom dessa problematiska områden och indirekt stärker vi då också konsumenter med olika funktionsnedsättningar. 4.2 Den nya upplysningstjänsten Hallå Konsument Det senaste året har mycket av Konsumentverkets tid och resurser gått till förberedelser för vägledningstjänsten Hallå Konsument som startar 31 mars 2105. Den nya verksamheten innebär att konsumenter kommer att kunna få hjälp med sina konsumentfrågor via bland annat mail, telefon och webb. Ett viktigt mål är att tjänsten ska ha en hög nivå gällande tillgänglighet och användbarhet. För att nå detta mål har vi har vi på olika sätt försökt säkerställa att vi lever upp till kraven i webbriktlinjerna WCAG 2.0 nivå AA. Vi har också haft ett samarbete med projektet Begripsam som samlar personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Från deltagarna i Begripsam har vi har fått många värdefulla tips på hur webbplatsen ska utformas för att vara tillgänglig och användbar och vad som är bra och vad som är dåligt med olika webbplatser. Personer från Begripsam har dessutom deltagit i våra testgrupper. För att säkerställa att vi når upp till webbriktlinjerna har vi anlitat Funka.nu. De kommer bland annat att göra en granskning av webbplatsen innan lansering. Funka.nu har också genomfört en skräddarsydd utbildning i kommunikation och bemötande för den personal som ska arbeta i verksamheten. 4.3 Konsumentverkets funktionshinderråd Konsumentverket har sedan flera år ett formaliserat samråd med funktionshinderrörelsen i Sverige via Konsumentverkets funktionshinderråd. Rådet är direkt knutet till verksledningen och

20 (21) har möten två gånger per år. En stående punkt på dagordningen är rapportering av hur vi arbetar med delmålen. Under 2014 hade rådet två möten. Det ena i februari med temat privatekonomi där vi bjudit in representanter för föreningen Attention, Hjärnkoll och Personligt ombud. Det andra mötet hade vi i oktober utan särskilt tema. 4.4 Verksamhetsstöd för konsumentinriktad verksamhet Konsumentverket delar varje år ut cirka 12 miljoner i statligt stöd till ideella organisationer som arbetar med konsumentfrågor. 2014 var det fyra funktionshinderorganisationer (av de totalt 19 organisationerna som beviljades stöd) som beviljades stöd, nämligen Svenska celiakiungdomsförbundet 200 000kr, Astma- och allergiförbundet 80 000kr, Riksorganisationen Unga synskadade 50 000kr och Reumatikerförbundet 30 000kr. 2015 hade vi cirka 10 miljoner att fördela och då var det tre funktionshinderorganisationer som beviljades verksamhetsstöd, nämligen Handikappförbunden 150 000kr, Svenska Celiakiungdomsförbundet 100 000kr och Astma- och allergiförbundet 75 000kr. 4.5 Seminarium om psykisk ohälsa med Hjärnkoll Konsumentverket genomför regelbundet utbildningsinsatser/internutbildning om funktionshinderfrågor, för alla anställda. Under hösten 2014 genomfördes seminariet Hjärnkoll på psykisk ohälsa med två föreläsare från kampanjen Hjärnkoll. 47 personer deltog och syftet var att minska tabun om psykisk ohälsa och få tips på hur man kan göra för att stödja en kollega eller nära anhörig som inte mår bra. Utvärderingen visade på mycket positivt resultat, och vi kommer därför att genomföra samma seminarium en gång till under hösten 2015. Målgruppen är de personer som inte kunde delta i höstas och de som är nyanställda (cirka 25 personer). 4.6 Standardisering Konsumentverket bidrar med projektavgift till SIS för fem tekniska kommittéer inom funktionshinderområdet (TK 493 Bildsymboler för många fler, TK 536, Samordningsgrupp för tillgänglighet, TK 380 Ergonomi, TK 453 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö och TK 344 Hjälpmedel). Tyvärr har vi inte resurser att delta aktivt i det löpande arbetet. 4.7 Övriga insatser inom reseområdet På flygområdet öppnade Konsumentverket ett ärende angående att ett flygbolag nekade en person med funktionsnedsättning ombordstigning. Ärendet avslutades med att flygbolaget rättade sig efter Konsumentverkets beslut. Vi har under året även haft ett ärende mot ett båtbolag angående bristande assistans. Konsumentverket bedömde i det fallet att det inte var relevant att gå vidare med ärendet och det avslutades utan åtgärd.

21 (21) 5 Källförteckning EU-förordning 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. EU-förordning 1107/2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet. EU-förordning 1177/2010 - om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar. EU-förordning 181/2011 - om passagerares rättigheter vid busstransport. Konsumentverket (2010) Konsumentläromedel på lättläst - en förstudie. Konsumentverket (2011a) Butik för alla (broschyr). Konsumentverket (2011b) Butik för alla (e-utbildning) Hämtat från: http://www.konsumentverket.se/foretagare/handel-i-butik/utbildningar (hämtat 2014-03-12) Konsumentverket (2012a) Konsumentverkets förslag på delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken. Konsumentverket (2012b) Butikschefers syn på tillgänglighet. Konsumentverket (2013a) Delredovisning av arbetet med delmål för funktionshinderpolitiken 2013 Dnr 2012/1019. Konsumentverket (2013b) Trångt och rörigt - resultatsammanställning av en enkät om tillgänglighet i butik. Konsumentverket (2013c) Dina rättigheter som tågresenär information till dig med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet. Konsumentverket (2013f) Enkätundersökning till hem- och konsumentkunskapslärare. Konsumentverket (2013g) Smarta val vid matbordet och i affären. konsumenträttigheter för grundsärskolan årskurs 7-9, i hem- och konsumentkunskap. Konsumentverket (2014b) Fråga om bristande ledsagning Dnr 2004/1086. Konsumentverket (2014c) Delredovisning av arbetet med delmål för funktionshinderpolitiken 2014 Dnr 2014/276. Regeringsbeslut (2011) Uppdrag att föreslå delmål för att genomföra funktionshinderpolitiken. Socialdepartementet. Regeringsbeslut (2012) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för en strategi för funktionshinderspolitiken 2011-2016. Socialdepartementet 2012. SFS 2011:185 Skolförordningen. Utbildningsdepartementet. SFS 2014:1344 Lag (2014:1344) med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs och busspassagerarförordningar. Justitiedepartementet L3. SKOLFS 2010:255 Förordning om läroplan för grundsärskolan. Skolverket.