1 PM 4 - Sanddynskusten i Laholmbukten efter stormen Egon den 10 januari 2015. Den 12,13 och 15 januari besöktes stranden-strandhedarna i Skummeslöv och Mellbystrand för att studera erosionen efter stormen Egon och för att jämföra detta med vad som hände efter stormen Berit november 2011 (redovisat i PM 1), stormen Simone den 28 oktober 2013 (redovisat i PM2) och stormen Sven december 2013 (PM 3). Stormen Egon hade byvindar på upp emot 34 m/s vid Hallands Väderö. Stormen drog in under lördagseftermiddag och nådde sin kulmen vid 22-tiden. Vindriktingen var västlig/ sydvästlig. Vattenståndet var upp mot 150 cm över normalvattenstånd. Stormen avtog långsamt under söndagen. Tidigt söndag morgon låg vindarna på med 18-20 m/s och det höga vattenståndet bestod. Det långa stormförloppet och den höga vattennivån gjorde att havet åt av/ påverkade stranden och dynområde under många timmar. Läs mer på SMHI:s sida om stormen http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/egonsasongens-forsta-ordentliga-storm-1.83408 Efter de senaste stormarna hade ganska mycket sand lagrats på i dynerna igen. Ingen växtlighet hade dock hunnit stabilisera dynfronten. Erosionen har den här gången varit starkast i norra Skummeslöv och södra Mellbystrand. I Södra Skummeslöv tros åsen ha skyddat och en viss pålagring av sand har skett. I norra Mellbystrand har erosion skett i likhet med stormen Sven och en lodrätt vägg har bildats på ungefär samma ställe. Efterhand som sanden torkar rasar den nu ner. Stormen Egon vid Kolonivägen, Mellbystrand. Sön 11/1 på fm. Foto: Pär-Åke Eriksson Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=tlv7bziv5ek Kolonivägen https://www.youtube.com/watch?v=0mjfndhaq28 Birger Pers väg Nedan följer bilder och jämförelser efter stormarna vid kusten.
2 Kristinavägen, Mellbystrand efter stormen Berit 2011. Kristinavägen, Mellbystrand efter stormen Simone 2013. Här har redan ny sand börjat lagras på framför dynen. Samma nerfart efter stormen Sven. Det är ca 2 meter ner till stranden från vägen.
Samma nerfart efter stormen Egon. 3
4 Birger Pers väg efter Berit 2011 (norrut, bilden är taget norr om vägen) Birger Pers väg efter stormen Simone 2013 (norrut men bilden är tagen söder om vägen). Simone kom från SV och sand och löv lagrades på Birger Pers väg efter stormen Sven (norr om vägen). En skylt med 5 knop har åter kommit fram i dagens ljus. När sågs den senast? Dynkanten har tryckts tillbaka flera meter
Birger Pers väg efter stormen Egon (norr om vägen). Vad är alla stolparna till för? 5
6 Återigen har vägarna fungerat som insläpp för havet. Vattnet har på vissa vägar gått ca 40 meter längre in än på omgivande hed. Berntssons väg efter stormen Berit 2011. Berntssons väg efter stormen Simone 2013. Berntssons väg efter stormen Sven. Vägen har klarat sig bättre än vid stormen Berit. Dock är mängden sten som kommer ut på sandstaranden oroväckande och ett inslag som förstör strandmiljön
7 Berntssons väg efter stormen Egon. Vägmaterialet med asfalt och makadam är åter synligt. En kort video visar hur vattnet går upp längst med Rydholmsvägen på fm den 6:e december efter stormen Sven 2013. http://www.youtube.com/watch?v=qan5t9wx_ak
8 Dagvattenutloppen har på de allra flesta ställen återigen blottlagts. Kolonivägen efter stormen Berit 2011 (3,5 rör synliga). Kolonivägen efter stormen Simone 2013 (1,5 rör synliga). Efter stormen Berit lades grästorvor runt dagvattenutloppet. Kolonivägen efter stormen Sven 2013. (6,5 rör synliga).
Kolonivägen efter stormen Egon 2015. (9 rör synliga). 9
10 Dagvattenutlopp vid reningsverket efter stormen Berit 2011. Dagvattenutlopp vid reningsverket efter stormen Simone 2013. Erosionen söder om var då inte alls lika omfattande som vid Stormen Berit. En stor mängd makadam har dock kommit fram och spridit sig norrut över stranden. Detta har gjort att förödelsen är värre efter denna stormen än vid stormen Berit 2011. Samma dagvattenutlopp efter stormen Sven 2013. I de södra delarna av Skummeslöv har en betydande sandpålagring skett.
Dagvattenutloppet efter stormen Egon. Även denna gång har sandpålagring skett. 11
12 Vid Kolonivägen i Mellbystrand har en omfattande erosion skett kring fortet. Den stora erosionen är en samverkan mellan fortet, dagvattenutloppet och vägen. Fortet vid Kolonivägen efter stormen Berit 2011. Fortet vid Kolonivägen efter Stormen Sven. Fortet ska ha varit såhär synligt minst två gånger under de senaste 30-åren. De vita betongfundamenten sattes upp under 1990 talet av Fortifikationsverket och togs bort 2014 av Laholms kommun.
Fortet vid Kolonivägen efter stormen Egon. Efter stormen Sven togs betongskydden bort och tång och sand fylldes på runtomkring. Erosionen har fortsatt troligen längre än tidigare. Vilken funktion har fortet? 13
14 Söder om Birger Pers väg fanns denna klätterställning. Efter stormen Berit blev det blåshål i dynerna. Denna ställning togs bort efter stormen. Samma blåshål efter stormen Simone 2013. Hålet är större men kanterna är inte så branta. Erosionen fortsätter dock. Samma blåshål efter Stormen Sven. Den yttersta biten har försvunnit. En nedgrävd, längsgående elledning har I norra kommit Mellbystrand fram i stormen. finns det en dynstuga som ligger precis i kanten till stranden.
Samma blåshål efter stormen Egon. Två nya flaggstänger samt el och vatten finns nu. 15
16 Dynstugan norr om Birger Pärs väg hösten 2013. Samma dynstuga efter stormen Sven. Båträlsen som användes på 50-talet kom fram igen. Båten hittades långt upp på heden i Skummeslöv vid Vallbergavägen, ca 4 km söderut. Delar av verandan hittades på Kolonivägen
Samma dynstuga efter stormen Egon. Båten hittades söder om Kolonivägen. Delar av dynen har redan lagats genom att sand körts upp mot dynen.. 17
18 Träspång i samma område, hösten 2013, före stormen Sven. Träspången efter Stormen Sven.
Träspången efter stormen Egon. 19
20 Strandhedsprojekten Skummeslöv/ Mellbystrand Sedan vintern 2006/2007 har insatser gjorts varje vinter för att öppna upp strandheden i Skummeslöv. Ungefär sex hektar vresros har grävts bort. Stora mängder bergtall, björk och al har avlägsnats. Naturvårdsbränningar har skett på stora områden och gräsljunghedsvegetation har tagit sig. Projektets mål med en öppen strandhed, ökad biologisk mångfald, ökad tillgänglighet och en öppen landskapsbild har till stora delar infriats. Strandråg, sandrör och vass hade etablerat sig i de grävda områdena. Inga grävningar i de yttersta områdena har skett de sista åren. Stormen Sven eroderade bort de yttre delarna av heden och stormen Egon fortsatte där Sven slutade. Detta innebär att dynfronten nu ligger många meter längre in än vad den gjort på mycket länge. Under restaureringsperioden har det varit 5 stora stormar. Per, Berit, Simone, Sven och Egon. Dynfronten på delar av kuststräckan har nu ytterliggare efter stormen Egon tryckts tillbaka. Erosionen har varit kraftig längst hela kusten. I projektet kan vi konstatera att denna erosion sker oberoende av om vi har vresrosor eller inte. Vresrosor skyddar inte bättre än dyngräs. Här ser vi en dyn i norra Mellbystrand. Ingen grävning har skett i detta område.ras sker oberoende på vilken vegetation som finns. Erosion och pålagring av sand omvartannat är en naturligt pågående process. Nu är vi är tillbaka i ett läge som vi var på kanske 70-talet. Vad vi förstått av litteraturen är Laholmsbukten ett sandpålagringsområde.
21 En bild från norra Mellbystrand 1920-1930 tal. Till höger i bild ligger Marias åker som idag är Marias camping. Dynerna var mycket låga och motsvarar det utseendet som idag finns i Skummeslöv. Genom åren har man gjort många försök till att skydda och bygga dyner genom att lägga ut ris, staket, plank mm. Rester av dessa kan man idag se i den branta dynfronten efter Egons framfart. Ett området i norra Mellbystrand, norr om dynstugan som varit på bild tidigare. Stolparna nederst i bilden lades ut på 50-talet i marknivå, som stöd till ett plank som sattes upp för att skydda området. Planket försvann med stolparna finns kvar. I mitten av bilden syns resterna av ett rispålägg som gjorts, kanske på 70-80 talet?
22 En jämn flack dynfront med innanförliggande låga dynryggar som finns på vissa ställen i Skummeslövsstrand släcker ut vågorna, men dräneringar, stolpar, vägar och stigar bryter linjen. Vägarna släpper in vattnet långt upp på heden efter stormen Egon på vissa ställen ända upp till tomtgränserna. Söder om Vallbergavägen gjordes en grävning i dynfronten nov 13. Där lades flera rader med ljungtorv upp på dynfronten för att fungera som en barriär mot havet. Detta höll relativt bra under både Simone, Sven och Egon. Samma område som bilden ovan. På ett år har hedvegetationen brett ut sig. Ingen större skillnad i erosion efter stormen Egon,
23 Norr om Vallbergavägen. I detta område har vresrosen och gräsen klippts under några år. Vegetationen har underminerats av vågorna och växttäcket faller ner som en matta över kanten. Samma område som ovan efter stormen Egon. Vattnet trängde återigen in över heden.
24 I Mellbystrand har restaureringsåtgärder skett för första gången vintern 2012/13. På tre sträckor har grävning gjorts i de yttre områdena, totalt ca 200 meter. På två av dessa områden kan en ökad erosion ses (ett område norr om och ett söder om Kolonivägen.) Åren efter grävning, innan gräsvegetationen tagit sig ordentligt, ligger dynerna nakna och öppna för vind- och vattenerosion. Båda områdena planterades under våren 2013 med dyngräs och förstärkningsåtgärder vidtogs veckan före stormen Sven för att stabilisera den yttre kanten. Trots detta tog Sven mer av dessa områden än i områdena runt omkring. Efter Sven har de åter igen byggts på med sand i projektets regi. I båda områdena finns dagvattenledningar och vägar som även de bidragit till den ökande erosionen i områdena. I nedanstående område söder om Kolonivägen spolades under stormen Berit vatten in via en väg till gräsmattorna öster om heden. Detta skedde före vresrosgrävningen. I samband med vresrosgrävningen hösten 2012 gjordes ansträngningar för att minska risken för framtida erosion och vatteninträngning. Vägen som gick i väst/östlig riktning lades om så att den löpte från sydväst istället för rakt västerifrån. Fastighetsägaren vidtog åtgärder för att förstärka den inre dynryggen med vegetation (gräs, ljung, ris och sand/jord). 2014 la projektet i samverkan med markägaren ut gran- och tallris för att fånga in sand. En yttre vall återskapades. Vegetationen tog sig och det såg bra ut. Nu har återigen stormen tagit skyddet och rispålägget befinner sig på den inre barriären. Så i februari kommer vi att lägga sand på riset och bygga någon form av mindre fördyn som kan fånga sanden. Under stormen Simone klarade sig den nya yttre dynfronten relativt bra, men en stolpe skapade under Simone ett blåshål som försvagade dynfronten och släppte in vatten.
25 Stormen Sven tog bort hela den yttre dynryggen men inget vatten trängde igenom den inre dynryggen. Här har grävaren samlat ihop alla vegetationsrester i högar efter Stormen Sven och återskapar en ny yttre dynrygg. Den yttre vallen eroderades återigen bort efter stormen Egon. Här har dynryggen byggts upp igen med sand och ihopsamlad vegetation som armering efter stormen Sven. Dyngräs planterades och tog sig bra sommaren 2014. Markägaren la ut ris innanför vallen. Risken för ytterliggare erosion är stor då det även går 2 vägar och 2 dräneringsrör genom dynfronten och det står 2 stolpar utanför. Det fanns planer på att täppa till vägarna vilket skedde med den ena. Allt såg bra ut tills precis samma händelse nu upprepat sig efter stormen Egon. Erosionen har återigen tagit bort den yttre dynfronten.
26 En bild norr om Kolonivägen efter stormen Sven. I detta område har ingen vresros grävts. Bilden visar den smala dynresten. Vad hade funnits kvar om stormen pågått några timmar till? Samma område efter stormen Egon. Ytterliggare erosion av den smala dynresten har skett och havet har trängt igenom dynfronten på några ställen. Sammanfattning och samlade erfarenheter Att erosionen varit relativt omfattande även under stormen Egon beror dels på att inga skyddande fördyner eller större pålagring av sand på dynerna hunnit ske sedan stormen Sven. Det beror också på att stormförloppet var utdraget med höga vattennivåer, även dagen efter. Störst påverkan har det varit i norra Mellbystrand, södra Mellbystrand och norra Skummeslöv. I mellersta Mellbystrand ser man mindre erosion. I delar av norra Skummeslöv och södra Mellbystrand med låga, smala dyner har vattnet gått igenom dynfronten, ibland spolat bort dynerna och tagit med sig material från innanförliggande områden. I norra Mellbystrand med de höga dynerna har vågorna ätit i botten på dynerna och sedan har sanden med sitt vegetationstäcke rasat ner och havet har fortsatt äta underifrån. Då spelar det ingen roll vad det är för vegetation på toppen. Den nerfallande vegetationsflakens storlek kan dock variera. De skador som sågs efter Berit med djupa trattar i dynerna där stigar, övergångar över dynerna fanns är bortspolade. Längst i söder i Skummeslöv kan vi se att sanden har lagrats på igen.
27 Vägarna tog nog något mindre skada än vid stormen Sven. En del av småvägarna i Skummeslöv är nu djupa hålvägar och helt olämpliga att färdas på. Många av dagvattenledningarna har under stormen återigen blottlagts och har i vissa fall flyttat på sig och gått sönder. Djupa erosionsområden skapas runt utloppen. Utloppen är fasta anläggningar och ger erosionsskador oavsett vindriktning. Precis som i tidigare PM beskrivs här en del av problematiken kring erosion i dynkanten. Erosionen är återkommande på utsatta platser. En övergripande förvaltningsplan och strandpolicy bör tas fram och åtgärder måste vidtas både på kort och lång sikt. Nedan finns en sammanfattning på vad en förvaltningsplan bör inriktas på. Mätning av strandprofilen En årlig mätning under juni/juli av strandprofilen påbörjas snarast. Detta för att få kunskap om vad som sker och få ett bra underlag för kommande åtgärder. Dagvatten och nödutlopp Kan man lägga ihop dessa till färre utsläppspunkter? Så få utsläppspunkter som möjligt rekommenderades av erosionsskadecentrum (ett nätverk vi är med i tillsammans med skånekommunerna, länsstyrelsen Skåne, Sweco och några andra konsultföretag) Kan man samla vattenmassorna till färre rör för att på så sätt minska antalet riskpunkter? Kan man göra som med vattnet från reningsverket släppa det i rör på 6 meters djup? Kan man prova andra metoder för att få ut vattnet? Öppna diken? Var skall utloppen mynna och hur lagar/döljer/gräver man fram dem efter en storm? Ansvarsfrågan för samtliga dagvattenutläpp? Vägar och strandskötsel Behövs alla vägar? Hur kan man skydda vägarna från vatten vid storm, ändra riktning? Tillfälliga skydd, sandsäckar? Hur hindrar man främmande material som makadam och asfalt från att komma ut på strand och hed? Kan vi ha en obruten dynfront? Packar bilkörningen sanden? Hur underlättar vi för naturlig uppbyggnad av dynerna, hur får vi mer sand att blåsa upp och bilda dyner? Fördynens betydelse, vikten av att låta den vara kvar? Kan man starta eller påskynda processen med att bilda en fördyn? Kan strandskötseln utformas för att minska på erosionsrisker? T.ex. sopställsplacering och hämtning? Vilken betydelse har alger och tång på strandplanet för sandpålagringen? Stigar/ spänger Kan utformningen vara på ett sätt så att erosion minskas? Tex som i Ängelholm? Naturligt trämaterial istället för makadam, kross och stenmjöl? Kan man ändra riktning på befintliga stigar?
28 Fasta anordningar Kan man ta bort allt som inte behövs vintertid och ställa ut de igen till sommaren? (suggor, skyltar, stolpar, sopställ, bänkar, elledningar m.m.) Kan forten avlägsnas? Erosionskador Kan sand läggas på där stormen tagit som värst? Kan man plantera dyngräs, bygga risgärden eller skydda utsatta ställen på annat sätt? Mer läsning och förslag på åtgärder finns i PM 1 efter stormen Berit, PM 2 efter stormen Simone och PM 3 efter stormen Sven. En samsyn måste till och problemen både på kort och lång sikt måste lösas genom en allmän dialog mellan alla berörda parter: LBVA: dräneringar, dagvatten Planeringskontoret/ samhällsbyggnadskontoret: strandskötsel, service, vägar, strandhedsprojekten, vägar, parkering, kiosker, klimatanpassningsplan, fördjupad översiktsplan, nya detaljplaner m.fl. Markägare Miljökontoret Länsstyrelsen Flera? Generellt säger man att 1 meters havsnivåhöjning eroderar stranden ca 100 meter (1 meters havsnivåhöjning är att vänta till år 2100). Förvaltningsplanen bör tas fram i samband med klimatanpassningsarbetet. I tjänsten Margareta Lindgren, miljöstrateg och projektledare för strandhedsprojekten. Elin Tallqvist, utredare och samordnare för klimatanpassningsplanen.