Skog & Ekonomi Nummer 2 juni 2004 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration. UTLÄNDSKA AKTÖRER ÖKAR KÖPEN AV MASSAVED I SVERIGE! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 2 OVANLIGT NERVÖS VIRKESMARKNAD SÅ HÄR TIDIGT PÅ ÅRET! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 3 PRISSKILLNADEN MELLAN GRAN OCH TALLTIMMER NÄSTAN UTRADERAD! Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 4 DANSKAR KÖPER NU SMÅ SKOGSFASTIGHETER PÅ BRED FRONT I NORRA SKÅNE! Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sid 5 MYCKET STORT UTBUD PÅ FASTIGHETSMARKNADEN! Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sid 5 DIREKTAVKASTNING PÅ 3-5 % VID SKOGSMARKSFÖRVÄRV! Bankens analys av fastighetsmarknaden. Sid 6 RÅVARUPRISERNA STIGER FÖR MASSAINDUSTRIN! Internationell analys. Sid 7 ALLT HÄNGER PÅ DEN KINESISKA MARKNADEN! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 3 SÖDRA HÅLLER I TAKTPINNEN MEN MASSAVEDSPRISET LIGGER SANNOLIKT FAST! Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 4 KAN MASSAPRISET FORTSÄTTA ÖKA UTAN ÖKAD PAPPERSKONSUMTION? Bankens analys av massamarknaden. Sid 7 REKORDSTOR SKILLNAD MELLAN RÖRLIG OCH LÅNG, BUNDEN RÄNTA. RÖRLIG RÄNTA SANNOLIKT BÄST! Ränteanalys från Danske Analyse. Sid 8 1
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/prenumeration VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" Thomas Agrell, virkeschef på Sydved som är inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. www.sydved.se Timmer: Just nu är det ett temporärt överskott av råvara men stark efterfrågan på främst gran till hösten. Tallmarknaden är problematisk. Eftersom rotpostpriserna varit så höga så bör gapet mot prislistorna minska. Massaved: Stark efterfrågan, främst på gran- och barrmassaved. Efter den prishöjning som är gjord har gallringsaktiviteten ökat och vi tecknar långa avtal. Jag ser därför ingen prishöjning under kommande år. På biobränsle får vi nog se temporära begränsningar i efterfrågan och prispress, lokalt. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, ett av Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Timmer: Under våren har USA-marknaden varit bra, även med låg dollar, vilket smittat av sig till Japan på vissa sortiment. De senaste två veckorna ser vi sjunkande priser i USA vilket inger stor oro. Vi har ett rekordhögt råvarulager vilket jag tror flera andra sågverk också har. Jag tror på stabila grantimmerpriser. Tallen bör gå ned, men det är svårt att sänka priset på timmerråvara i nuvarande läge. Massaved: Vi förstår att det är brist på fiberråvara och det finns en oro hos köparna inför nästa halvår. Det går att göra affärer med bruken utanför prislistan inför hösten, vilket stärker signalen om brist på marknaden. Dessutom visar utländska aktörer ökat intresse. Mats Hansson, produktionschef på Skogssällskapet i södra Sverige. Sveriges största förvaltare av privatägd skogsmark. www.skogssallskapet.se Timmer: Mycket stark efterfrågan på grantimmer på en glödhet marknad. Från vissa aktörer ser vi prishöjningar redan nu och de andra kommer att tvingas följa efter. Däremot är det ingen som vill ta i tallen på grund av den svaga färdigvarumarknaden. Ändå är det tveksamt om det blir prissänkningar på talltimmmer. På lövsågtimmer är det dystert och boken är iskall medan eken är stabil på en låg prisnivå. Massaveden: Vi sitter i händelsernas epicentrum i södra Sverige med en stor och förväntad ökande efterfrågan på såväl barr- och granmassaved. Med nya bruk i Östersjöregionen tror vi på en långsiktig efterfrågeökning. Ändå tror jag inte på någon ytterligare prishöjning i början på hösten. Arvid Svanborg, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i östra Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Timmer: Inflödet av timmer är stort för tillfället och vi ser en fortsatt stark efterfrågan i höst. Vi tror därför på oförändrade timmerpriser. På samma gång ökar färdigvarulagren på tall med pressade färdigvarupriser. Vi kan därigenom förvänta oss en ökad efterfrågan på grantimmer i höst. Massaved: Massakonjunkturen ser ut att gå upp och då ökar produktionen. Vi tror därför på en fortsatt mycket god efterfrågan på massaved i höst/vinter. Med denna bakgrund höjde vi, i våras, massavedspriserna med 20 kronor på barr och 10 kronor på gran. Industrin har accepterat prishöjningen vilket borgar för ett gott massavedsflöde under hösten. Om inga stora förändringar sker på marknaden ligger sannolikt denna prisnivå fast. 2
Ulf Klensmeden, virkeschef StoraEnsoSkog som ansvarar för virkesförsörjningen till bolagets svenska industri. www.storaenso.com/excellent Timmer: Med nuvarande höga produktion kommer det att finnas ett fortsatt stort behov av timmer i höst. Detta gäller såväl tall som gran även om färdigvarumarknaden är svagt positiv för gran och sämre för tall. Jag tror att man kommer att ha oförändrade timmerpriser för bägge trädslagen i höst. Massaved: Lagren är uppe i normal nivå på alla sortiment och efter vårens prishöjning så tror jag att priserna kommer att ligga fast under hösten. Marknadsutvecklingen är oerhört beroende av vad som händer i Asien. Om vi ser en fortsatt stark tillväxt i Kina så kan man se positivt på konjunkturen för massa och papper en försämring skulle däremot ge mycket negativa konsekvenser. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Timmer: Den svaga lönsamheten i sågverken kommer att leda till krav på generellt sänkta timmerpriser i höst. Färdigvarumarknaden på gran har tidigare varit pressad men har nu vaknat till liv och av det skälet är efterfrågan på grantimmer stor. På fura är marknaden tryckt med kraftigt stigande lager och sjunkande priser vilket gör att intresset för att såga tall minskar. Sjunkande talltimmerpriser är därför sannolikt. Massaved: Massavedsförbrukarna känner sig inte lika säkra på virkesflödet längre och framförallt importflödet är osäkert. Samtidigt ökar förbrukningen. Detta gör att den prisökning vi nu har konstaterat ligger fast och kommer kanske att upprepas senare i höst. Dessutom har jag svårt att tro att industrin ämnar behandla sågverken annorlunda än övriga fiberleverantörer. Vi får därför se ett ökat pris på sågverksflis. Lars Martinson, VD för Martinsons Trä i Bygdsiljum med en av de största träförädlande industrierna i Västerbotten. www.martinsonstra.se Timmer: Trävarumarknaden på fura är oerhört pressad med stora lager i såväl Finland som Sverige och det finns inget som tyder på att det vänder. Därför måste talltimmerpriserna ned. På gran är marknaden i balans och där tror jag på oförändrade priser. Massaved: Norra Skogsägarna höjde massavedspriserna i vår. Den prishöjningen förutsätter jag att vi får igenom när vi i vår tur säljer såväl massaved som cellulosaflis vidare till bruken. Jag tror även att det finns utrymme för ytterligare höjning, senare i höst. Anders Dahqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se Timmer: Timmerpriserna är förhållandevis höga i relation till färdigvarusidan. På samma gång verkar det ha varit gott om timmer under våren. Alla verkar dock osäkra inför hösten så ingen kommer heller att våga sänka priset. Därför tror jag på oförändrat pris på såväl tall som gran. Massaved: Vi har sett en positiv utveckling med osedvanligt hög efterfrågan på fiber under våren. Vi tror att efterfrågan kommer att vara fortsatt hög med vissa prisjusteringar uppåt. Där kommer vi också se att priset på sågverksflis följer med upp. BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN TIMMERPRISERNA LIGGER FAST MED MÖJLIGHET TILL HÖGA ROTPOSTPRISER PÅ GRANPOSTER Enligt samstämmiga uppgifter ligger avverkningarna på rekordnivåer och därmed också timmerflödet. Sitter då alla lugnt i båten? Nej, läget är snarast det motsatta med oerhörd aktivitet på kontrakteringssidan. Detta är sannolikt betingat av den kraftigt strypta och osäkra importen i kombination med att de flesta aktörer ökat produktionen. I söder börja det också märkas att SÖDRA ökar sågningen i egna verk. Mycket höga rotpostpriser konstateras på fina granposter i framförallt södra Sverige. Gransågverken är dock relativt nöjda med marknaden och de som är 3
tunga på USA har sett mycket höga trävarupriser, även vid rådande dollarkurs. Under våren sköt fraktpriserna i höjden och sågverk med korta fraktkontrakt lär ha fått ett kraftigt ökat kostnadsläge. Furumarknaden är mycket svag och lagren har ökat kraftigt för talldominerade sågverk. Dessa hade onekligen behövt en ordentlig sänkning av talltimmerpriset. Vi är dock tveksamma till att man får igenom en sänkning i rådande råvaruläge. Därför tror vi på oförändrade priser för såväl gran som talltimmer med en reservation för vissa lokala premier på gran i höst, och en anpassning mellan prislista och marknadspris lokalt. SÅGVERKEN VÄSSAR INKÖPSORGANISATIONERNA En trend som förstärkts under året är att sågverken vässar sina egna inköpsorganisationer och i större utsträckning levererar ett komplett tjänsteutbud till skogsägaren. Detta är säkert en smart strategi för att långsiktigt öka kontrollen över råvaran. Skogsägarna är ett troget släkte. Sköter sågverken sina kort, byggs en relation upp som långsiktigt jämnar ut prissvängningar. En given målgrupp är det ökande antalet utboägda och flerägda fastigheter. PRISSKILLNADEN MELLAN GRAN- OCH TALLTIMM- MER PÅ VÄG ATT UTRADERAS I NORDEN För tio år sedan hade vi, i snitt, en prisskillnad mellan gran- och talltimmer på drygt 10 %, till tallens fördel. Idag är prisskillnaden närmast utraderad, sett till de nordiska ländernas totala virkesfångst. Granen har år för år stärkt sin position på tallens bekostnad. Traditionellt har granen dragit först i konjunkturuppgång följd av tallen senare i uppgången. Detta scenario stämde relativt väl ända tills i vintras då furumarknaden fick en knäck. Är då den svenska furans storhetstid över? Allt går i trender och cykler medan skogsbruk är mycket långsiktigt. Vi tror därför inte att du som skogsägare ska ändra din strategi. - Rätt trädslag på rätt mark även i fortsättningen, alltså! Man måste också poängtera att det vi redovisar är medelvärden. Högkvalitativ tall betalas naturligtvis bättre än gran även framöver. STORT SUG EFTER MASSAVED PÅ NERVÖS MARKNAD MEN EN PRISHÖJNING LÄR DRÖJA! Sällan har suget efter massaved varit så stort speciellt om man betänker att vi kommer från en mycket aktiv avverkningssäsong. Bruken kör för fullt medan massapriset fortsätter sin uppgång. På samma gång upplever pappersindustrin inte alls någon högkonjunktur ännu. Nästan allt hänger fortfarande på den kinesiska marknadens styrka. Efter vårens prishöjning på massaved är det flera som tror på en upprepning i höst. I Sverige är det SÖDRA som håller i taktpinnen. Lyckas det mycket lönsamma SÖDRA övertyga sina medlemmar att en större del av betalningen sker som efterlikvider (återbäring) kommer vi inte att få se någon prishöjning under första delen av hösten. En oerhört viktig variabel är dock massapriset. Fortsätter detta upp i samma takt som under våren lär det vara svårt att hålla emot. En joker i leken är Stendahlsbruket som vi nämnde i förra numret av Skog & Ekonomi. Tvingas Stendahl söka råvara i Sverige och klarar transporterna lär vi säkert se en prisjustering uppåt. Gränserna mellan prisregionerna i Sverige suddas allt mer ut. Därför tror vi att den prissänkning som i dag uppträder norr om SÖDRA:s område, på sikt kommer att minska. Kanske kommer även sortimentet granmassaved att återinföras i norra Skåne, senare på säsongen. Även om vi är tveksamma till en prishöjning på 4
massaved så tror vi att priset på cellulosaflis kommer att justeras uppåt. Detta skulle förbättra vissa sågverks pressade ekonomi. Om så inte blir fallet finns en risk att fler sågverk surnar till och söker andra vägar för att utnyttja restprodukterna. Detta vore mycket negativt för svensk fiberindustri. Bränslemarknaden är för tillfället pressad beroende på stort utbud. Det vore dock konstigt om man, på sikt, inte får avsättning för ökade volymer med dagens höga oljepris. Barrmassavedspriser i världen, Q2 2003 Q1 2004 USD/M 3 60 50 40 30 20 10 0 USA, södra USA, nordväst Canada, östra Canada, västra Norge Sverige Finland Frankrike Tyskland Spanien Brasilien Chile Nya Zeeland Australien Kina, sydöstra Japan Prisutvecklingen i USD på massaved under de senaste fyra kvartalen. Q2 2003 till vänster och Q1 2004 till höger. FASTIGHETSMARKNADEN Några ledande mäklare ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Vi ser en ökad aktivitet på marknaden från såväl köpare som säljare. Prisnivån är stabil med en viss prisökning på skogsdominerade fastigheter. Det kraftigt ökade utbudet av fastigheter bör dock påverka prisnivån negativt framgent. Detta gäller framförallt större (>300 ha) kombinerade lantbruksfastigheter Källa:WRI land/ region med boende, där det ofta finns påtagliga generationsskiftesproblem. På rena jordbruk tror vi oss nu se de första negativa effekterna på priset, beroende på den nya jordbrukspolitiken. Lars Wesslund, mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. www.konsult.lrf.se. Det är en positiv pristrend för skogsdominerade fastigheter i hela landet. Även i Norrland ser vi en prisuppgång vilket vi inte gjort tidigare. På stora skogsegendomar i Sydsverige är intresset mycket stort vilket gäller även de mindre fastigheterna där grannar är naturliga köpare. Däremot ser vi ett betydligt svagare intresse i mellansegmentet, mellan 5 10 miljoner kronor där intressekretsen är smalare. - Dessa fastigheter blir ofta för dyra för grannarna medan de riktigt förmögna vill köpa större egendomar. Dag Magnusson, VD på Skånegårdar. Mäklarbyrå som är stor på skog och lantbruk i Sydsverige. www.skanegardar.se På skogsdominerade fastigheter har vi gått från stabil prisnivå till en stark prisökning, på 0-20 %, under våren. En ökning som sannolikt kommer att plana ut. Det senaste året har över en 1/5 del av de skogsdominerade fastigheterna sålts till danska köpare. Detta är ett trendbrott. Även om intresset funnits tidigare har avsluten blivit få. Det är framförallt mindre fastigheter, mellan 500 000 kronor och 3 miljoner kronor, som danskarna köper och då oftast kontant. Man ser det som en bra investering i kombination med ett stort natur- och jaktintresse. Jag tror att denna trend kommer att förstärkas ytterligare för alla typer av lantbruksfastigheter i Skåne. Vad tror banken om fastighetspriserna? Utbudet av skogs- och lantbruksfastigheter har ökat kraftigt under våren. Detta gäller framförallt kombinerade fastigheter med både åker och skog och i många fall byggnader. På dessa kan man skönja en 5
VILKEN AVKASTNING GER EN SKOGSINVESTERING? Att investera i skog är dels att räkna på direktavkastningen och dels att ha en tro på fastighetens framtida värdeutveckling. Värdeutvecklingen kommer att bero på en mängd variabler som utbud, virkespriser, jakt och skatter. Direktavkastningen går däremot bättre att räkna på. Mycket förenklat kan man säga att direktavkastningen från skogen är en funktion av inköpspriset, skogsproduktionen och rotnettot. viss prispress även om marknaden i många fall är för liten för att genomlysas. Däremot ser man en prishöjning på skogsfastigheter där den viktigaste faktorn vid prissättningen är virkespriset. Där ser det ljust ut på några års sikt. Därför tror vi på fortsatt höga skogsmarkspriser i södra Sverige där utbudet är betydligt lägre än efterfrågan. Ju längre norrut vi kommer i landet desto svårare är det att förutse fastighetsprisutvecklingen. Här är utbudet ökande vilket sannolikt kommer att ge en prispress, i vissa regioner, på sikt. SVEASKOG är idag en viktig aktör på säljsidan. I södra Sverige är innehavet spritt och där kommer försäljningarna inte att påverka marknaden. I norr finns det däremot områden där man är den dominerande markägaren. Hur duktig SVEA- SKOG än är i sin försäljningsstrategi, kommer försäljningarna att trycka ned priset i dessa områden. Det samma gäller det nybildade skogsbolaget Bergvik Skog AB där Korsnäs och StoraEnso fört samman sitt markinnehav om 2,3 miljoner ha varav 1,8 miljoner ha produktiv skogsmark. I Bergvik Skog AB har man tagit in ett antal externa ägare som säkert kommer att kräva maximal avkastning på sin insats. Detta gör att man även här torde börja avyttra en del markskiften på sikt. Innehavet är mycket koncentrerat till södra Norrland och norra Svealand. Under förutsättning att bolaget inleder en försäljningsprocess, tror vi på en sättning i marknaden. Framförallt i de områden där bolaget är den dominerande ägaren och antalet grannar är lågt. Direktavkastning = skogsproduktion x rotnetto inköpspris Genom en rundringning till några av landets duktigaste värderingsmän har vi försökt få fram en bild av hur hög direktavkastningen är vid köp av en ren produktionsskog, utan ytterligare ickemonetära värden. Önskan har då också varit att rensa kalkylen från andra tänkbara intäktskällor som jakt, utdelning från allmänningsskog m m. Inte oväntat skiljer sig avkastningen mycket mellan olika delar i landet. En grov generalisering ger en avkastning på ca 3 % i Småland medan vi får en avkastning uppemot 5 % i exempelvis Västernorrland. Funderar du på att köpa en skogsfastighet och vill ha en diskussionspartner? Kontakta din närmaste provinsbank! www.danskebank.se Västernorrland 5 % Småland 3 % 6
ATT TÄNKA PÅ Här kommer några allmänna råd från oss på banken. Prioritera grandominerade slutavverkningar Med undantag för två gånger har vi gett detta råd i samtliga nyhetsbrev de senaste åren. För många kan det säkert vara svårt att styra slutavverkningarna mot grandominerade bestånd. Helt klart är dock att det, historiskt sett, är bättre förhandlingsläge vid försäljning av gran än tall för tillfället. Tallen kommer säkert tillbaka, frågan är bara när. Se separat artikel. Diskutera generationsskiftet i sommar Sommaren är ofta en tid då familjerna träffas på släktfastigheterna runt om i landet. Ta då tillfället i akt att börja diskutera vem eller vilka som är bäst lämpade att äga fastigheten på sikt. Detta är ofta en lång process där man alltid tjänar på att alla inblandade är delaktiga och informerade från början. Gå igenom klena gallringar och sena röjningar. Massavedspriserna har äntligen fått sig ett lyft vilket gör att täta tidiga gallringar eller bortglömda röjningsbestånd kanske kan ge ett lite netto, eller i alla fall gå ihop ekonomiskt. För ditt skogsbruks framtida ekonomi är det oerhört viktigt att åtgärda dessa bestånd så fort som möjligt. I många fall är det bäst att satsa på höggallring där man jämnar ut beståndet på samma gång som man får en rimlig ekonomi i åtgärden. Avvakta med avverkning av lövtimmer. Lövtimmerpriserna är historiskt sett mycket låga. Avvakta därför att avverka timmerrika lövbestånd om det är möjligt. Förhoppningsvis är prissvackan tillfällig. INTERNATIONELLT Vi har i detta nummer fått möjlighet att göra ett axplock ur statistiken från det internationella analysföretaget Wood Resource Internationals kvartalsrapport. www.wri-ltd.com Råvarukostnaden ökar för massaindustrin! Trenden med långsamt sjunkande råvarukostnader tycks ha vänt och man ser nu en ökning i råvarukostnaden för industrin sedan bottenläget för två år sedan. Även i Sverige har vi ju sett en prishöjning under våren. Prisökningen på massaved och cellulosaflis sammanfaller med prisuppgången på pappersmassa, vilket verkar som en självklarhet. Värt att notera är dock att den förra prisuppgången på papppersmassa, som vi såg mellan årsskiftena 1998-99 och 2000-01 inte resulterade i någon uppgång på de internationella råvarupriserna. Om detta är ett trendbrott eller en liten bula på en långsiktigt nedåtgående trend för massavedspriserna återstår att se. MASSAMARKNADEN Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken www.smalandsbanken.se analyserar massamarknaden. ALLA TJÄNAR PÅ MASSA- RALLYT!? När massapriserna stiger tjänar givetvis de renodlade masssaproducenterna på detta. Lite märkligare är att även papperstillverkarna välkomnar en massaprishöjning. Frågan är därför om massapriserna drivs av ökad papperskonsumtion eller om även papperspriserna drivs på av en cost push dvs ökade kostnader för massa, energi och andra råvaror. När massapriserna stiger, används prisökningen som ett prisargument mot pappersköparna. Vinstmarginalen för papperstillverkarna blir därför ett spel med differensen mellan massa- och papperspriser. När både köpare och säljare på detta vis tjänar på en prisrörelse uppåt, finns det få argument som talar emot en fortsatt uppgång. 7
Vi har sett ett sjunkande lager under våren i såväl producent- som konsumentledet men framförallt en god skeppningsstatistik. Allt talar därför för att de aviserade höjningarna till 670 USD på NBSK (långfiber) går igenom under sommaren. Att vi får se fler höjningar under sommaren är osannolikt, med tanke på den traditionella nedgången i marknadsaktivitet under denna tid. Möjligen sker en justering till 680 USD enligt Metsä Botnias senaste prisutspel. Kortfibermassan NBHK visar inte riktigt samma styrka men har ändå stigit med 9 % sedan årsskiftet vilket ska jämföras med 12,5 % för NBSK. Anledningen kan vara att NBSK används till mindre priskänsliga produkter medan NBHK främst används till finpapper (UVF). Att alla skulle tjäna på prishöjningar är en sanning som inte papperskonsumenterna skulle skriva under på. Istället för en efterfrågestyrd prisökning verkar överproduktionen på papperssidan göra att det snarare är tillverkningskostnaderna än en efterfrågeökning som driver papperspriserna för tillfället. Men är verkligen massaprisrallyt hållbart på sikt, utan en tydligt ökad papperskonsumtion globalt? Tveksamt! RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse.danskebank.dk Riksbanken sänkte under våren den svenska reporäntan till den rekordlåga nivån 2,00 %. De rörliga räntorna har följt med ned och skillnaden i finansieringskostnad mellan en bunden 5-årig och en rörlig ränta är i dagsläget rekordstor. Eftersom kostnaden för en 5-årig löptid nästan är dubbelt så stor som rörlig finansiering, är vårt råd att man i större utsträckning väljer rörlig ränta. Anledningen till den stora prisskillnaden är att marknaden förväntar sig kraftiga räntehöjningar av Riksbanken på lite längre sikt. Visserligen räknar även vi med att Riksbanken, förr eller senare, höjer räntan. Vi tror dock inte att höjningen blir så stor att en rörlig finansiering blir dyrare än en fast till de räntor som råder idag. Högre räntor är alltså vårt bud för så gott som samtliga löptider, vilket innebär högre finansieringskostnad framöver. Ändå kommer man sannolikt billigast undan med kort löptid i sin låneportfölj. Massa- & papperspriser i USD Ränta USD/tonne 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 Jan-92 Jan-93 Jan-94 Jan-95 Jan-96 Jan-97 Jan-98 Jan-99 NBSK pulp Jan-00 Jan-01 UWF Jan-02 Jan-03 NBHK pulp Jan-04 DE forecast Jan-05 år % 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 5-årig ränta 3-mån ränta Källa:Danske Equities 2,0 98 99 00 01 02 03 04 år Källa:EcoWin 8
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. På valutasidan ser vi framför oss en fortsatt försvagning av den amerikanska dollarn på längre sikt. På tolv månaders sikt tror vi att den svenska kronan förstärks ned mot 7 SEK för en USD. Mot euron väntas kronan få en mer stabil utveckling med en försiktig, gradvis förstärkning. Vi väntar oss därför att euron kommer ned mot 9 SEK på 6 till 12 månaders sikt. Valuta 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 USD/SEK EUR/SED 98 99 00 01 02 03 04 år Källa:Danske Analyse Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon 08-463 27 75 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se 8