EU som global ledare. Europas förenta krafter. 25 maj 2009 www.centerpartiet.se



Relevanta dokument
Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

9101/16 /ss 1 DG C 1

Säkerhetspolitik för vem?

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

12759/18 mm/ub 1 RELEX.1.B

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

FÖR DEMOKRATI OCH JÄMLIKHET, MOT KLYFTOR OCH EXTREMISM.

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Bistånd för hållbar utveckling

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

Utrikespolitiska institutet (UI )

This document replaces JOIN(2018) 22 final of Change of the sensitivity level, deletion of the marking "LIMITED". Gemensamt förslag till

Stärk djurskyddet i Europa

Länk till webbsändningen av utrikesministerns anförande på Europahuset

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

Tillsammans för en rättvisare värld

Förslag till RÅDETS BESLUT

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

med anledning av prop. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen.

Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Standard Eurobarometer 90

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

DEN GEMENSAMMA SÄKERHETS-

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet?

Europeiska unionens råd EUROPEISKA RÅDET

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Iran, antagna av rådet den 4 februari 2019.

en hållbar utrikes och försvarspolitik

EN ÖPPEN, FRI OCH SÄKER VÄRLD

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

CHECK AGAINST DELIVERY

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Framtida nordisk förbundsstat

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Försvarspolitiska ställningstaganden

5369/15 ph/al/ss 1 DG C 2C

Barnens Rättigheter Manifest

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

CIG 57/1/03 REV 1 bs,if,mas,ck/mas,bs,ags/mr 1

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

Förslag från analysgruppen Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Sveriges internationella överenskommelser

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Feministisk utrikespolitik

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

Strategi hållbar fred

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

september 2008 Mänskliga rättigheter och folkrätt En rättvis värld är möjlig

200 år av fred i Sverige

Europas förenta krafter

Europa som utrikespolitisk aktör:

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER

EU på 10 minuter 2010

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Extremism och lägesbilder

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

INTERNATIONELLT ENGAGEMANG, FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Vår rödgröna biståndspolitik

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November Kommunledningskontoret. Eva Andersson

SV Förenade i mångfalden SV A8-0058/1. Ändringsförslag. Sabine Lösing, Tania González Peñas för GUE/NGL-gruppen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)

Transkript:

EU som global ledare Europas förenta krafter 25 maj 2009 www.centerpartiet.se

EU som global ledare Centerpartiet vill: Göra EU till en global ledare som har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling vår omvärld Öka EU:s möjligheter till snabbare agerande på den utrikespolitiska arenan Avskaffa vetorätten inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken På sikt ersätta Storbritanniens och Frankrikes permanenta platser i säkerhetsrådet med en gemensam plats för EU-länderna. Att EU får en samordnande funktion vad gäller medlemsländernas biståndspolitik Se över användningen av EU:s snabbinsatsstyrkor i syfte att göra dem mer tillgängliga och flexibla Att EU ökar sin civila närvaro i Afghanistan för att komplettera USA:s ökade militära närvaro Att EU snarast inleder samarbete med Pakistan med inriktning att bland annat stärka polisoch rättsväsende Centerpartiet vill göra EU till en global ledare. Vi tror att styrkan hos Europas förenta krafter gör det möjligt för oss att möta de utmaningar Europa och världen står inför. Vi har alla sett hur effektivt EU kan vara när vi förenar våra krafter mot gemensamma mål. EU utgör den viktigaste drivkraften både för ett globalt ambitiöst klimatavtal och för en fri världshandel. På kort tid har EU blivit en viktig aktör inom både civila och militära fredsbevarande insatser. EU-länderna har lyckats samordna sig när det gäller biståndsarbetet. I augusti 2008 medlade EU fram ett vapenstillestånd mellan Ryssland och Georgien. EU har en bred verktygslåda, där det ingår redskap som diplomati, handel, utvecklingssamarbete och krishantering. Det är bra. Men inom alla områden finns potential att göra mer. Lissabonfördraget ger EU en god grund att stå på för att bli en global ledare, med en utrikes- och säkerhetspolitik som är baserad på respekten för mänskliga rättigheter och som tar sikte mot en långsiktigt hållbar utveckling inom och utom unionen. 2

EU är redan idag en unik aktör på den internationella arenan. Unionens arbetssätt, med preferens för övertalning och att ge incitament snarare än att försöka nå sina mål med tvång, är en faktor som skiljer EU från andra aktörer. Detta arbetssätt överensstämmer också med hur Centerpartiet vill att EU ska agera. Sveriges och unionens mål ska nås med diskussion och dialog, inte med hot och förtryck. För att detta ska vara ett effektivt sätt att agera på måste EU leva som man lär. Till exempel är det förödande för EU att inte hålla en konsekvent linje, d.v.s. säga en sak men göra en annan själv. Omvärlden måste ha förtroende för oss, det är helt avgörande för unionens möjlighet att bli en global ledare att räkna med. En av de största utmaningarna vi ser ligger i att få EU att agera snarare än att reagera. I dagsläget blir unionen bättre och bättre på att reagera på vad som händer i omvärlden. Men för att EU ska bli en trovärdig global ledare anser Centerpartiet att unionen måste ges bättre möjligheter att forma vår omvärld, att påverka händelseutvecklingen. Det ska ske med demokratiska värderingar, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer som grund. I rapporten lyfter vi fram några områden som vi anser vara centrala för att EU ska bli en global ledare, allt från avskaffad vetorätt inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till krishantering. Det finns dock andra områden som är lika viktiga, exempelvis handel och grannskapspolitiken, som vi av utrymmesskäl valt att inte ta med. Lissabonfördraget ett steg på vägen mot ett mer snabbfotat EU För att EU ska bli en i sanning global ledare måste unionen bli mer snabbfotad. För unionen kan om länderna vill. Det tog bara tre dagar att sammankalla ett extra rådsmöte om svininfluensan. Men ett toppmöte med Pakistan ligger inte förrän i juni, trots den oroande utvecklingen i landet. Lissabonfördraget är ett steg på vägen till en snabbare union, bland annat genom inrättandet av en hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt den nya utrikestjänsten1. Det 1 Exakt hur utrikestjänsten ska utformas eller vilka uppgifter den ska ha är ännu inte bestämt. Ett av syftena med utrikestjänsten är att möjliggöra förbättrad samordning mellan unionens utrikespolitiska instrument. Den ska bestå av tjänstemän från rådets generalsekretariat, kommissionen samt personal från medlemsländernas nationella diplomattjänster. 3

ger förutsättningar för ett mer samordnat och snabbare agerande inom unionen. Men vi anser att det inte är nog. För att företrädarna för Europas folk ska kunna tala med en gemensam och stark röst krävs att vetorätten inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området avskaffas. Lissabonfördraget ställer samtidigt större krav på EU:s medlemsstater. När permanenta funktioner som utrikestjänsten och den höga representanten inrättas istället för att ansvarsområden som dessa roterar mellan medlemsländerna måste Sverige hitta andra sätt att påverka. Det blir än viktigare att vara del av EU:s kärna, att vara aktiv och synlig. Centerpartiet kommer fortsätta driva den linjen i såväl Europaparlamentet som i regeringen. Avskaffa vetorätten inom utrikes- och säkerhetspolitiken Trots att medlemsländerna är överens om att en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik behövs, har det ofta varit svårt att enas. Det har vi sett flera exempel på, från upplösningen av Jugoslavien under tidigt 1990-tal till frågan hur unionen skulle förhålla sig till invasionen av Irak 2003. Möjligheten att nå enighet försvåras av den rådande vetorätten i ministerrådet. Lissabonfördraget innebär att beslut med kvalificerad majoritet tas på vissa områden inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Centerpartiet anser dock att det behövs en fördragsändring som innebär att alla beslut inom utrikes- och säkerhetspolitiken tas med kvalificerad majoritet. Det kommer i vissa fall innebära att Sverige får leva med beslut vi egentligen inte vill ha. Men för det mesta kommer EU fatta beslut vi uppskattar. Den stora skillnaden mot idag blir att EU får större möjligheter att ta snabba beslut som alla medlemsländer står bakom. Det ger möjlighet att inte bara reagera på omvärlden utan även att låta europas medborgare förenat faktiskt forma händelseutvecklingen i världen. Unionens inflytande kommer också att öka då den uppfattas som en mer trovärdig utrikespolitisk aktör. Låt EU stärka FN En stabil och fredlig värld inte kan uppnås utan ett väl fungerande FN. Organisationen är den enda arenan där hela världen kan mötas, oavsett styrelseskick, religion, ekonomiskt system eller andra åtskiljande faktorer. För att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar behöver FN reformeras, effektiviseras och moderniseras. Om så inte sker ser vi en risk att bi- eller multilaterala samarbeten sluts utanför FN:s ramar, vilket på sikt åsidosätter hela organisationen. 4

Centerpartiet menar därför att EU måste ta krafttag för att tända reformgnistan. En del i reformarbetet är att på sikt ersätta Storbritanniens och Frankrikes permanenta platser i säkerhetsrådet med en gemensam plats för EU-länderna. Samtidigt kan man föreslå att den överblivna platsen ges till exempelvis Indien, Brasilien eller Sydafrika. Då visar Europas länder att man är beredd att själv ge upp någonting väsentligt för att reformera organisationen. Då visar EU att man lever som man lär. EU:s utvecklingssamarbete Över en miljard människor lever i extrem fattigdom. Det är oacceptabelt. Tyvärr tillkommer ständigt nya utmaningar. Klimatkrisen påverkar människor i de fattiga länderna hårdast. Den globala konjunkturnedgången likaså, genom minskade investeringar, minskad tillväxt, minskade remitteringar och samtidigt minskade biståndsvolymer. Det internationella samfundet är överens om att vi måste göra mer, men ändå går det för långsamt. Ett exempel är att FN millenniemål med all sannolikhet tyvärr inte kommer att nås. Centerpartiet är tydligt med att finans- och klimatkris inte får försvaga ansträngningarna att ge alla människor möjlighet att leva sina liv fria, mätta, efter eget val och tycke. De fattiga länderna måste ges reella möjligheter att skapa sig en bättre framtid, genom ökad handel och ökade kontakter. Här kan och bör EU spela en viktig roll. Alla politiska frågor måste adresseras ur ett helhetsperspektiv för att på så sätt bidra till verklig och hållbar utveckling. Gränshindren för varu- och tjänsteflöden måste avvecklas. Centerpartiet anser att EU bör få en samordnande funktion vad gäller medlemsländernas biståndspolitik. Det är orimligt att utvecklingsländer ska mötas av så många olika organisationers och länders rapporteringssystem som de gör idag. När det gäller EU:s egna bistånd bör det ha tydligare fokus på åtgärder som ökar möjligheterna till självförsörjning. Det kan bl.a. handla om jobbskapande satsningar, teknisk assistans inom jordbruk och miljö samt landsbygdsutveckling. Stärk EU:s militära krishanteringsförmåga 5

För en kontinent som under årtusenden varit i mer eller mindre ständig konflikt är det uppenbart att EU:s främsta bidrag till europas invånare är fred. Det vill Centerpartiet göra till unionens främsta exportvara. Det som gör att EU inte fullt ut axlar rollen som en stark aktör för fred och säkerhet är att den politiska viljan ibland brister. Exempel på det är att unionens medlemsländer tillsammans har ca en miljon soldater, men trots det hade EU stora svårigheter att ställa upp tillräcklig trupp för att skydda Darfurflyktingar i Tchad. Och då var målsättningen bara att få ihop strax över fyra tusen soldater. Det ledde också till att det tog tid innan insatsen kunde komma igång. Ett exempel på när EU agerat snabbare är insatsen i Demokratiska Republiken Kongo år 2003. Det är något ironiskt att EU-länderna inte lyckas agera lika snabbt nu när snabbinsatsstyrkorna finns på plats. I snabbinsatsstyrkorna har unionen en unik resurs, två stridsgrupper som med tio dagars varsel kan sättas in i stort sett var som helst i världen och hantera alla konfliktnivåer. Men än har de inte använts, trots att det inte har rått brist på situationer där de kunde ha satts in. Tchad och Demokratiska Republiken Kongo är två sådana exempel. Centerpartiet anser att det nu är dags att se över (icke-) användningen av snabbinsatsstyrkorna i syfte att göra dem mer effektiva, flexibla och användbara. Ett sätt att öka deras användbarhet är att använda delar eller hela stridsgrupper inte bara till en snabbinsats, utan för att exempelvis förstärka en redan pågående insats. Det innebär bättre resursutnyttjande och ökade möjligheter för EU att sprida fred och säkerhet samt axla rollen som global ledare. Stärk EU:s civila krishanteringsförmåga Centerpartiet anser att EU bör lägga ökat fokus vid den civila krishanteringen, något som är minst lika viktigt som militär krishantering. Det bidrar till att förebygga konflikter och utgör en central del i statsbyggande insatser i post-konflikt situationer. EU-länderna har hög kompetens på området och gör insatser under unionens hatt i bland annat Afghanistan, Kosovo och i de palestinska områdena. Vi anser dock att EU måste bli bättre på att göra tidiga insatser för att förebygga att konflikter uppstår. En grundförutsättning för att det ska bli möjligt är att stärka EU:s förmåga att se uppblossande konflikter redan i ett tidigt skede. I vissa fall har vi sett hur den politiska viljan 6

sviktar. Sverige måste därför vara ledande i att förena Europas krafter för ökat ledarskap i världen. Det måste stå bortom alla tvivel att världssamfundets engagemang i Afghanistan är långsiktigt. Bara då kan afghanerna vinna sin frihet. Sveriges engagemang är långsiktigt. USA:s engagemang är det. EU:s engagemang måste vara det. USA:s president Barack Obama planerar en avsevärd ökning av antalet trupper i Afghanistan. EU och Sverige måste agera lika kraftfullt. Centerpartiet ser gärna att EU kompletterar USA:s militära förstärkning med en civil sådan. Ansatsen ska hela tiden vara att stärka de nationella aktörerna för att bygga upp deras egen kompetens. Fortsatta ansträngningar för att stärka polis- och rättsväsende är ett särskilt viktigt område. EU måste stödja Pakistan Situationen i Pakistan är för närvarande en av de viktigaste frågorna för världssamfundet. Därför anser vi tycker frågan är värd att särskilt lyftas fram. Den senaste tidens oroligheter har drabbat den pakistanska befolkningen hårt. Upp emot två och en halv miljon människor beräknas vara på flykt i landet. Kvinnorna har blivit dubbelt drabbade. Först infördes sharialagar i delar av Pakistan vilka slår hårdast mot kvinnor, och sedan drabbas de värst under den pågående flykten från Swat-dalen och intilliggande områden. Läget i Pakistan påverkar hela regionen, inklusive viktiga länder som Afghanistan och Indien. Det faktum att Pakistan är en kärnvapenstat gör också att vi måste ta situationen på särskilt stort allvar. Världssamfundet måste agera kraftfullt. USA har en nyckelroll i sammanhanget. Men även EU måste visa ledarskap och stödja Pakistan och dess medborgare. EU bör rikta in sig på civila insatser som att stärka polisväsendet i Pakistan. Aktuell forskning på området har visat att polisen ofta är mer framgångsrik än militären när det gäller counter-insurgency. Polisen har de senaste åren också varit ett vanligt mål för talibanerna, vilket ytterligare talar för att de bör stärkas. Det handlar om allt från utbildning inom rättmedicin till insamling av bevis. För att snabbt komma igång med insatsen bör EU överväga att aktivera de civila snabbinsatsstyrkorna (Civilian Response Teams, CRT). De ska i så fall fungera som en brygga mot en mer långsiktig insats. 7

Behoven av humanitärt bistånd är redan stort och växer snabbt. Nära två och en halv miljon människorna befinner sig på flykt. Förutom risken för en humanitär katastrof kan det också verka destabiliserande på den redan bräckliga politiska situationen i Pakistan och regionen i övrigt. Världssamfundet måste agera för att möta situationen. Det humanitära biståndet bör främst kanaliseras via andra strukturer än EU, som t.ex. UNHCR. EU-länderna bör dock ligga i framkant när det gäller finansiellt stöd. I arbetet att skapa en hållbar situation är EU:s utvecklingssamarbete med Pakistan viktigt. Det är särskilt angeläget på grund av den globala finanskrisen som även drabbar Pakistan. Utvecklingssamarbetet måste leda till jobb och ekonomisk utveckling för att minska risken för radikalisering av personer som förlorar sina jobb och inkomstmöjligheter. Skulle Pakistan be om militär hjälp bör EU vara öppna för att göra en insats, antingen med snabbinsatsstyrkorna eller med en mer långsiktig insats. Avslutning Med Lissabonfördraget är vi på väg att få ett svar på Kissingers klassiska fråga om vem man ska ringa när man vill ha tag i Europa. Med en avskaffad vetorätt ger vi den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik också möjlighet att faktiskt ha något att säga. Med en ny administration på plats i USA, som har en delvis annan syn på utrikespolitiken än den förra, blir EU:s roll ännu viktigare. De positiva steg vi ser i riktning mot ökad multilateralism ställer ökade krav på oss andra. EU kan inte möta USA med bara retorik. EU måste nu visa att unionen är en global ledare, som vågar fatta tuffa beslut snabbt. En röst på Centerpartiet i Europaparlamentsvalet är en röst på viljan att göra EU till en global ledare för fred, frihet och utveckling. 8

Rösta för Europas förenta krafter den 7 juni! Att lägga sin röst på Centerpartiet den 7 juni är att lägga sin röst på viljan. På ett grönt, företagsamt, öppet och tryggt Europa. Och på de liberala krafter som sakta men säkert omvandlar vår europeiska union från Den stora byråkratin till Den goda demokratin. Då röstar du för Europas förenta krafter. 9