Inomhusmiljö och luftkvalitet Gunilla Wieslander
Vattenbaserade färger och byggnadsprodukter Nya lösningsmedel
Gaser Partiklar och Kemikalier (som vidhäftar) Luftkvaliteten är viktig och påverkar- 90% av tiden är vi inomhus; Luft25 m 3
Vid utredning av Inomhusklimat mäter man total mängd flyktiga organiska föreningar (total mängd VOC - TVOC). Extra känsliga individer kan få symptom: Astma Huvudvärk, yrsel, trötthet, koncentrationssvårigheter (kemisk intoleransedoftkänsliga). Sista decenniets vetenskap tyder på att låga exponeringsnivåer av kemikalier kan höra ihop med sjukdomsutveckling hos barn. Glykoletrar, ftalater (målarfärg, golvbeläggning, mattor och lim). Lättflyktiga ämnen-voc och TVOC i en mix (cocktail)
Luktsinne och*kemiskt känselsinne är helt olika. Dofter känns vid låga lufthalter. Sensorisk irritation (hv, trötthet) av kemikalier byggs upp långsamt jämförelsevis och ligger kvar jämfört med lukten som vi vänjer oss vid (upphör efter 30 minuter). Triggningen fortsätter trots sänkning av VOC-nivån!* Nervus Trigeminus =trillingnerven Offentliga lokaler-till FÖR ALLA
Komplex mix Miljö och källor 1. Ventilation 2. Gaser, Nanopartiklar och Luftburna Partiklar 3. Temperatur 4. Luftfuktighet 5. Sedimenterat damm 6. Avgasning från inredning
Variabla källor: Städning, hårspray,lösningsmedelanvändning,hobbyprodukter,matlagning,vedeldning Stationära källor: Byggmaterial, golvmattor,inredningsmaterial,ytor Renovering: Införande av nya material Partikelkällor referens: Partiklar i Inomhusmiljön,2006 Socialstyrelsen; Forskning på aerosolteknik LTH
Ten Brinke et al., 1998, California: Städprodukter, och vattenbaserade färger, golvlack svarar för en stor andel av hälsoeffekter som irritation -limonen och träoljor, terpener är här väsentliga WBP=Water based paints/vattenbaserade produkter med glykoler, glykoletrar som löser sig i övre luftvägarna och påverkar hormonsystem. Nya hälsoeffekter: astma, allergier, reproduktionsstörande effekter
BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) : Generellt accepterat märkningssystem som utvecklades i England av Building Research Establishment 1988 Märkningssystem- miljöklassificeringssystem
ISO 11890-2:2006 Färg och lack EU standard
Formaldehyd från byggmaterial som tex spånplattor,akustikplattor
Emission M1 M2 classification 1.Totala flyktiga föreningar i luften 2.Formaldehyd 3.Ammoniak 4.Carcinogena enl 5.IARC 1987 Lukt-odör <15% missnöjda Kriterier
1. Egen Erfarenhet av att Myndigheter och Miljömärkningar ej skapar garanti för bättre produkter. Forskning viktigt! 2. Hälsorelaterad utmaning är orena råvaror,bakterieväxt (lukt, TVOC-nivåer som överskrids, vissa VOC, tex formaldehyd bildas (SP, Borås) Miljömärkningar bra? Hur tillverka, distribuera och skapa färger hållbara vid påföring
1. Färg används i så stor mängd ca 50-60 miljoner liter 2. Andra byggmaterial innemiljöprodukter som kan förbättras (lim, spackel, fogmassor, fogskum, träprodukter, golvmattor, väggmaterial)
µgram/m 3 1 6 12 1d 3days
För att minska riskerna för människors hälsa och för miljön - ersätta kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom, flamskyddsmedel PBB och PBDE i elutrustning Biocidförodningen Utfasningsämnen Kemikalielagstiftningen
?Hållbart för människan Mycket kunskap finns om hälsoeffekter av partiklar i utemiljön (PM10, PM2.5, ultra fina partiklar (PM0.1) Vi vet lite om partikelnivåer och hälsoeffekter i innemiljöer Aktivitet ökar partikelhalten inomhus Triviala källor viktiga i bostäder, t.ex. stearinljus, matlagning, skala apelsiner, städning, sprayer Hållbar miljö? Livscykelanalys.
Luftmätningar ger sällan svar på hälsorisk (ej relevant att jämföra med gränsvärden, men däremot med normalvärden ) Varje byggnad är i viss mening unik, även om vi har viss kunskap idag om viktiga generella riskfaktorer Får brukarna bättre hälsa, eller upplever bättre innemiljö, är detta det bästa kvitto på att åtgärderna har varit riktiga
Luftomsättning Medelvärde för Svenska bostäder: 0.40 luftoms/timme i enfamiljshus (77% under standard) 0.52 luftoms/timme i flerfamiljshus (51% under standard) Svensk byggnorm >=0.5 Rapport från BETSI-studien, September 2009, www.boverket.se Ventilation och luftomsättning
Det finns ett antal studier där luftflödet ändrats i kontor eller exponeringskammare Förändring av luftflödet över/under gränsen 10 l/s och person gav påvisbara hälsoeffekter/komfortförbättring 10 L/s och person (eller 800 ppm CO2) lämpligt riktvärde Översikter (Godish and Spengler, 996; Seppänen et al., 1999)
Relativa luftfuktigheten varierar i olika innemiljöer i världen (2-100%) Luftbefuktning är sätt att renodla effekten av luftfuktighet Ett antal kontors/sjukhusstudier finns publicerade (Sverige, Finland) Mindre upplevelse av torr luft och vissa symptom (hud) vid ökning av RF med 7-10% (från 25-30% till 35-40%) Ett kammarförsök finns vid lägre luftfuktighetsnivåer (5-35%) Wyon et al., 2002)
Innetemperatur Temperaturen varierar i olika innemiljöer i världen (10-30 C) Få interventionsstudier finns!! Ökning av innetemperaturen över 22 C i kontor (Finland) gav ökning av torrhetskänsla/symptom, oberoende av förändring av relativ luftfuktighet (Reinikainen et al., 2001) Temperaturen och hälsoeffekter
Formaldehyd i höga halter (USA, Asien) WHO och Environmental Protection Agency har tagit detta allvarligt!! Subfloorings Shelves Drawer fronts Cabinetry furniture (phenol formaldehyde resins) Utomlands och i import
Mögel avger kemiska ämnen!
Del I: Enkät till 3000 i Malmö, Lund och Malmö 18-64 år slumpades ur fastighetsregister Resultat: Kontorsmaskiner 6-15% Sprayanvändning hög Tjugofem % hade pälsdjurskontakt i hemmet Vad sker i hemmet?
Norbäck et al.,erj 2011:5:166-70 Mould and dampness in the dwellingand onset of asthma: Population based cohort ECHRS. 13 länder ECHRS I-II ca 9 år Dos-respons samband Synligt mögel gav 49% ökning av nydebuterad astma Fuktkvoter och torra väggar!
Byggnadsmaterial, hushållsprodukter, förbränning Cigarettrök Rengöringsprodukter, gasspisar, fotogenkaminer, lim, textila ytor, och gardiner, pressade träprodukter för inomhusbruk, möbler, splånplattor Vilka källor bör noteras!
Sprayanvändning ej hållbart!
Flyktiga organiska ämnen hemma och luftvägssjukdomar-nya lösningsmedelastma-rinit-eksem-ige sensibilisering (Choi et al. Common Household Products and Allergy Risks) Internationella studier av luftkvalitet
Solvents in consumer products Highly volatile compound s Old products High contents New products Less, substituted by Glycol, glycol ethers Addition of biocides No or low levels needed Formaldehy de Isothiazolino ne (contact sensitivity) Additional surfactants, driers, wetters Few Technical problems to measure Misleading marketing not pretested Water and 10-0% organic solvents Helt nya ämnen lösningsmedel, mjukgörare, flamskyddsmedel hygienprodukter, rengöringsmedel, textilier, spray, biocider EDC
PM10 hade samband med näslemhinnans svullnad PM2.5 steg vid fönstervädring och hade samband med ökad tårfilmsstabilitet och minskade PM10 PINDA Studien i 42 hem-resultat som förvånade
PINDA studien, Aerosolteknik Lund (Formas anslag) Del II: 7 dygnsmätningar i 42 hem och 62 boende PM1 3.6 µgr gr/m 3 (0.6-8.1) PM2. 5 7.0 µ/m 3 (1.3-20.8) PM10 19.9 µ/m 3 (5.3-51.3) Partikelforskning i bostäder Lund
Solvents in consumer products Highly volatile compounds Old products High contents New products Less, substituted by Glycol, glycol ethers Addition of biocides No or low levels needed Formaldehyd e Isothiazolino ne (contact sensitivity) Additional surfactants, driers, wetters Few Technical problems to measure Misleading marketing not pretested Water and 10-0% organic solvents Byggprodukter bör testas och utvärderas för massproduktion!!!
Solvents in consumer products Highly volatile compounds Old products High contents New products Less, substituted by Glycol, glycol ethers Addition of biocides No or low levels needed Formaldehyd e Isothiazolino ne (contact sensitivity) Additional surfactants, driers, wetters Few Technical problems to measure Misleading marketing not pretested Water and 10-0% organic solvents