Förändrade roller på elmarknaden



Relevanta dokument
Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Reglering av ett framtida kraftsystem

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Den svenska värmemarknaden

Övergripande drivkrafter för efterfrågeflexibilitet

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

north european power perspectives

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Elsystemet en utblick

Detta kan marknaden klara!

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

18 juni

Finansiella risker på dagens elmarknad

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

NEPP - North European Energy Perspectives Project

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Europas påverkan på Sveriges elnät

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Dags för en ny elmarknadsreform?

Lägesrapport Nordisk elmarknad

100% Förnybart - vad innebär det för elsystemet? Helena Nielsen, Strategy & Market Intelligence

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna

NEPP - IVL SEMINARIUM Reglering av vindkraft - balanshållning. Strandvägen 7A: 20 november 2014 Professor Lennart Söder

Vindenheten, Lars Andersson

Flexibilitet i en ny tid

Seminarium om elsystemet

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Flexibilitet i en ny tid

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Lägesrapport Nordisk elmarknad

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Farväl till kärnkraften?

Paradigmskifte för kraftvärmeproducenter

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser

Svenska kraftnäts arbete med framtidsscenarier. Driftrådet

Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Framtida prisskillnader mellan elområden

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Energiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Effektutmaningen En helhetsbild

Hur ska Sverige möta framtidens utmaningar?

Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016

Fö 6 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Behovet av snabbreglerad elkraft

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Aktiva hus i smarta elnät. Ralf Späth, Välkommen till det hållbara samhället

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven

Behov av flexibilitet och styrbarhet av vindkraft för fortsatt god driftsäkerhet för både Balans och Nät

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Transkript:

1

Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade nättariffer Spotprisavtal Möjlig framtid: Stora inslag av intermittent produktion ger betydande energiproduktion Brist på styrbarhet kräver anpassning på andra håll i systemet Annan produktion Nät Energilager Kunder 2

Kan efterfrågeresurser bli en omfattande och pålitlig resurs i marknaden? Kan efterfrågeresurser vara mer en något marginellt? ha en fundamental påverkan på dimensionering av nät och produktionsresurser? 1. Det får inte vara för dyrt för kunderna att delta i regleringen Ekonomiska vinsterna måste vara tillräckliga för att kompensera kunderna (tid, pengar, komfort) 2. Regelverket måste vara utformat så att potentialen realiseras 3

Nuläget - inte utrymme för betydande investeringar i efterfrågeflexibilitet f fl t i Sverige Vattenkraftens reglerförmåga Vattenkraften reglerar ut förbrúkningsvariationer, Vattenkraften reglerar 1-7 jan 2011 förbrukningsvariationer 25 000 14000 MW prod.förmåga 20 000 3500 MW reglerförmåga inom en 15 000 timme 10 000 Övrig produktion körs stabilt 5 000 Importen varierar men inte nödvändigtvis kopplat till 0 förbrukningen MWh/h 5 000 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 01 06 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 Övrig produktion Vattenkraft Import Förbrukning Kostnader för reglering Kostnader för reglering avspeglas i spotprisvariationer Trots stort reglerarbete i Sverige är prisvariationerna små => låga regleringskostnader Profilpåslag 1-3 EUR/MWh för det svenska uttagsmönstret Betydligt högre prisvariationer i Tyskland => mer kostsam reglering Spotprisvariationer. Sverige och Tyskland, 1-7 jan 2011 /MWh Spotpris; EUR/ 100.00 80.00 60.00 40.00 20.00 0.00 20.00 40.00 60.00 1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 103 109 115 121 127 133 139 145 151 157 163 Source: XXX Pris Sverige Pris Tyskland 4

Ökat framtida reglerbehov Ökad reglerbehov kan hanteras Nettoförbrukning med 30 TWh vind genom: Ökad reglering med vattenkraften Termisk kraft används för reglering Utrikeshandeln förändras Flexibel efterfrågan Nettoförbrukning = Förbrukning Vindkraftproduktion Räknat upp faktiskt vindkraftproduktion 1-7 januari 2011 med en faktor 4 5

Förutsättningar för investeringar i i topplast t På Energy Only marknaden baseras lönsamhet på intjäningen när man producerar För gasturbin: 5 kr/kwh under 100 timmar 2011 var det 2000 MW som användes mindre än 55 timmar => kan dessa toppar kapas? Risk för missbruk av marknadsmakt vid ansträngda situationer Ju spetsigare varaktighetskurva desto större kapacitet används sällan Problemen förstärks med mer vindkraft Förändrad nettoförbrukning med mer vind 6

Ökande prisvariationer i framöver Mer volatila elpriser: Starkare koppling till kontinenten (och möjligen Storbritannien) Mer vindkraft och sol Ej ekonomiskt försvarbart att hålla igång kraftverks om används mycket sällan Simulerade elpriser år 2030, SE3 7

Hinder och möjliga modeller Hinder Koordinering Dagens elmarknad är fragmentarisk ingen har det samlade ansvaret för optimering på kort eller lång sikt Efterfrågeflexibilitet och elspot Styrning i efterhand kan fungera bra för den enskilda kunden men kanske inte för systemet Flera exempel på nedreglering hade varit bättre om detta kommit in i spotpriset Blir priserna volatila betalar sig en investering? Små variationer så här långt Enstaka timmar med höga priser leder till krav på åtgärder Om många investerar i flexibilitet undergrävs lönsamheten? Möjliga framtida modeller Elleverantörsmodellen (supplier centric) Utökad roll för elleverantören Renodlad form: Kunden köper el inklusive nät från elleverantören Rabatt om elleverantören får styra Kan erbjuda tjänster till nätägare Balansansvariga nätbolag Nätbolagen balansansvarig för all elkonsumtion och intermittent produktion i området Debitering i utifrån spotpris Prissäkring sker finansiellt via separata avtal Nätbolagen har direktkontakt med kunderna Kapacitetsmarknader Betalning för att hålla kapacitet redo oavsett om den används Erfarenhetsmässigt visat sig kunna stödja efterfrågeflexbilitet Betalning i förväg ej baserat på osäkra prisvariationer 8

9

10