Tillståndsbaserad värdering En ny plattform för livscykeladministration av elkraftutrustning

Tillståndsbaserad värdering En ny plattform för livscykeladministration av elkraftutrustning Nicolaie L. Fantana, Lars Pettersson Tillståndsbaserad värdering hjälper kraftbolag att bedöma om och när installerad kraftutrustning, som t.ex. en transformator, ska repareras, bytas ut eller förnyas, för att optimera driften och vinsten. Metoden fastställer graden av risk för enskilda utrustningskomponenter och de funktioner som associeras till olika kraftsystemscenarier. Den bygger på objektiv information som kan variera från handfasta numeriska data till mera vag information, uttryckt med naturligt språk. Kraftbolagen kan använda denna metod för att förbättra utrustningens tillgänglighet och tillförlitlighet, minska livscykelkostnaderna och effektivera underhålls- och utbytesprogrammet. A vregleringen av energimarknaden medför en grundläggande förändring i sättet att driva elkraftutrustning samt underhålla och byta ut den. Hög prestanda i kraftutrustning är nyckeln till kostnadseffektiv elhandel och till kraftbolagens förmåga att tillfredsställa slutkundernas krav på hög elkvalitet 1. Tre huvudtrender karakteriserar livscykeladministration av kraftutrustning idag: Förlängning av utrustningens fysiska livslängd Acceptans av att utrustningen drivs närmare sina gränser Kostnadseffektiva och adaptiva strategier för utbyte och underhåll 1 Kraftutrustning, som denna transformator, representerar ett stort värde. Det är därför ett viktigt beslut när den ska repareras, bytas ut eller förnyas. Dessa trender indikerar en inbördes motsättning. Att skära ner på underhållspersonalen och underhållsverksamhet, avstå från reparationer och förskjuta byten framåt i tiden kan leda till bristande funktion i utrustning, med oväntade och kostsamma funktionsbortfall. I länder där infrastrukturen är gammal och en stor del av utrustningen närmar sig slutet av sin förväntade livslängd 2 kan sådan strategi få allvarliga konsekvenser. Utbyte, eller någon form av förnyelse, kan snabbt bli nödvändigt för många av de äldre installerade enheterna. Att byta ut samtliga komponenter inom kort tid kan ABB tidning 4/2 45

2 Krafttransformatorenheter som har installerats i västländer under de senaste decennierna. Här framgår även populationen av åldrande transformatorer. 197-75 1955 1965 1975 1985 1995 emellertid leda till minst lika stora problem för tillverkarna och för användarna. Därför behövs ny strategi för utbyte och förnyelse av utrustning. Denna strategi måste vara inriktad på att identifiera de känsligaste, och därför de mest kritiska, utrustningskomponenterna de som man måste ta itu med först. För att ett sådant angreppssätt ska vara framgångsrikt och effektivt måste det bygga på en tillståndsbaserad värdering av utrustningen. Mot mer objektiv livscykeladministration Livscykeladministration av kraftutrustning innefattar en kedja av beslut kring utrustningskomponentens tekniska livslängd. Syftet är säker, tillförlitlig och kostnadseffektiv drift av kraftsystem. Livscykeladministrationen har tre viktiga uppgifter. Den första är att detektera förestående fel och undvika oväntade utrustningshaverier. Den andra är identifiering av felfunktioner i utrustning eller feltillstånd, och den tredje är strategisk planering av utrustningstillgångarna. Eftersom strategisk planering bland sina mål har effektiv planering av drift och underhåll, måste utbytes-, reparationsoch underhållsverksamheten vara nödvändig för att garantera hög tillgänglighet. Tre grundläggande metoder har utvecklats för att lösa dessa uppgifter (tabell 1): Övervakning av utrustning Utrustningsdiagnos Tillståndsbaserad värdering och livslängdsbedömning Traditionellt har beslut om utbyte av utrustning uteslutande baserats på utrustningens ålder eller på subjektiva kriterier. Eftersom detta uppenbarligen är en otillfredsställande metod, har olika alternativa metoder provats under årens lopp. Utveckling av metoderna för värdering av utrustning Två huvudgrupper av metoder för värdering av utrustning har utvecklats: statistiska metoder och individuellt orienterade metoder. För de statistiska metoderna behövs statistiskt relevanta data. Dessa måste vara tillförlitliga och finnas tillgängliga i tillräckligt stor mängd. Dessutom bör de Förestående fel X x Fel x X aktuella utrustningskomponenterna ha en enkel och väl känd haverimekanism och de ska ha en inbördes liknande konstruktion. I fallet med komplexa komponenter, som transformatorer, är detta ofta inte fallet. Den typiska situationen är att varje utrustningskomponent är unik, medan statistiska metoder bara gäller för en population. Statistiska metoder är därför olämpliga för krafttransformatorer och är vanligen inte tillräckliga för att identifiera svaga enheter. För att uppfylla strategiska och operativa mål är det nödvändigt att kunna identifiera de känsligaste enheterna och att, för varje enskild enhet, välja den optimala proceduren för utbyte, underhåll och drift. Detta kräver ett individuellt angreppssätt. Två exempel på individuella metoder är värderingsmetoder baserade på viktning och så kallade avancerade värderingsmetoder. Viktningsmetoder kan tillämpas i den första fasen av värdering av kraftutrustning. Metoden är enkel och snabb men är subjektiv med avseende på såväl värdering som ingångsdata och tillämpade viktningsfaktorer. Därför ger resultaten Tabell 1: Livslängdsvärdering och tillståndsvärdering kan användas för att stödja de mest komplexa strategiska planeringsbeslut. Uppgift Teknik Övervakning Diagnos Livscykelvärdering Strategi x x X Ingångsdata för LA Ingångsdata för LA 46 ABB tidning 4/2

begränsad fysisk eller funktionell insikt i ett givet utrustningsundersystem och kan blanda samman olika påkänningar och risker. Avancerade värderingsmetoder kan ge mer objektiv information för beslutsstöd med avseende på den enskilda enheten, men de är beroende av att detaljerade livslängdsdata finns tillgängliga. Sådana data och den nödvändiga kunskapen måste kombineras i en generell resonerande strategi. a ppm b 6 4 2 1965 197 1975 198 1985 199 1995? 1965 197 1975 198 1985 199 1995 1. Kraftutrustningsdata Som tidigare nämnts är avancerade värderingsmetoder beroende av att detaljerade livslängdsdata finns tillgängliga för statusvärdering. Under en krafttransformators (eller varje annan typ av kraftutrustnings) hela livslängd bidrar många faktorer i större eller mindre grad till förändringar i funktionalitet och prestanda. Vad beträffar livslängdsdata för en sådan enhet finns två huvudkällor: kraftbolagen och utrustningstillverkaren. Den viktigaste informationen kommer från övervakning och diagnostik. Livslängdsdata är avgörande för all tillståndsbaserad värdering, men mängden och kvaliteten för indata och även behandlingssättet beror i hög grad på kraftbolagets förväntningar. För att garantera djupgående och detaljerad tillståndsbaserad värdering är det nödvändigt att beakta huvudkällorna till transformatordata och samtliga händelser som inträffat under utrustningens hittillsvarande livslängd. S/Sn Huvuddata kommer från: c.5 1965 197 1975 198 1985 199 1995 3 Exempel på livstidsdata för en äldre krafttransformator a Drifthändelser (vöda pilar) kortslutningar b Vätgas i olja (ppm) reparationer c Belastning (S/Sn) Konstruktion och tillverkning Normala drifts- och miljöförhållanden Exceptionella händelser i kraftsystemet Underhåll, flyttning, reparation etc. av enheten Övervakning och diagnostik Livslängdsdata kan vara heterogena, distribuerade, ha olika ägare, vara oprecisa (dvs. vaga), vara obestämda eller inte kompletta. I praktiken är tillgängliga data allt annat än perfekta, och ju äldre enheten är desto svårare är det att få fram tillförlitlig och precis information för dess drift 3. Förutom numeriska registrerade data och dokument kan information i språklig form också vara till stor nytta. Exempelvis är informationen nästan full last värdefull under förutsättning att den kommer från en expert på området. Även uppskattade värden som låg, hög eller medelhög etc. kan användas. Ett av målen med utvecklingen av system för tillståndsbaserad värdering var att kunna inkludera även denna typ av oprecisa data. Övervakningssystem är i första hand konstruerade för att avslöja kommande fel. Men när ett sådant system väl är installerat, är det också en utmärkt källa till data för tillståndsbaserad värdering, uppskattning av livslängd och livslängdsadministration. Övervakningssystem, som T-monitor ABB tidning 4/2 47

4 Transformatorövervakningssystem är en värdefull källa till data för installerad utrustning. Gasackumulering, Buchholz Omgivningstemperatur Läckström Lastström Temperatur, överst Fläktar Ström Pumpar Fuktighet Temperatur, underst Upplösta gaser: HYDRAN Lindningskopplarposition under belastning Temperaturdifferential i lindningskopplare under belastning från ABB 4, blir allt kraftfullare och allt fler sådana installeras. Efter hand som användningen av sådana system ökar, förbättras också kvaliteten för tillgängliga livslängdsdata. Resonemanget bakom avancerad utrustningsvärdering Tre viktiga saker måste beaktas vid användning av ett värderingssystem: Vad ska värderas? Vilken procedur eller metod ska användas? Vilka verktyg behövs för olika variabler? Ändamålsenlighet De frågor som måste hanteras i en livslängdsbedömning hör samman med grundläggande frågor som vilken åtgärd ska vidtas och med vilken prioritet?, Är det säkert att fortsätta driva en viss utrustningskomponent?, Ska komponenten förnyas eller bytas ut? osv. Det måste finnas en tydlig princip för att definiera sådana frågor, med tanke på att inte bara en objektiv utan även en kostnadseffektiv värderingsmetod är önskvärd. Det traditionella angreppssättet med ett kriterium, som tar hänsyn uteslutande till enhetens ålder eller uteslutande till pappersisolationens tillstånd, är inte längre tillräcklig. Nyckelfaktorn i ABB:s metod är ändamålsenligheten för den enskilda tillgången, dvs. den specifika tillgångens lämplighet under specifika driftsvillkor och vid en specifik plats i kraftsystemet. Ändamålsenligheten är därför relaterad till den typ av påkänningar som utrustningen utsätts för. ABB har utvecklat en ny holistisk enhetsrelaterad värderingsmetod som fokuserar på utrustningens funktionalitet [1]. Såväl tekniska som ekonomiska risker för den specifika enheten beaktas. För att genomföra en utrustningsvärdering som är både tillståndsbaserad och riskbaserad krävs kunskap som täcker konstruktion, drift, förslitning och haveri för utrustningen. Enheten måste studeras tillsammans med sina undersystem, sina 48 ABB tidning 4/2

5 Detaljerad värdering av tillstånd och funktionalitet som stöd för optimala livscykelbeslut för enskilda enheter Procedur för tillståndsbaserad värdering För att fastställa vilka värderingskriterier som fordras är det nödvändigt att först beskriva modellens beroenden och vilka förhållanden som råder mellan stycken av känd information. En sund förståelse för konstruktionen och tillverkningsmetoderna är nödvändig för att kunna formalisera adekvata funktionella samband och resonemangsstrategier, med hänsyn tagen till konstruktion och driftförhållanden. Resonemangsstrategin kan innefatta oprecisa livstidsdata och heuristisk utrustningskunskap. Den liknar det sätt som en mänsklig expert skulle tillämpa för att kombinera de tillgängliga informationsbitarna. Livscykelkostnader Drift och underhåll Tillgänglighet Mekaniska aspekter Huvudtank Ekonomiska Elektrisk isolering Tekniska aspekter Livscykelbeslut Icketekniska aspekter Strategiska Termiska aspekter Sidofunktioner Miljömässiga materialdata, sina driftsmässiga påverkande faktorer och sina olika tänkbara haverimönster. Exempelvis är det nödvändigt att definiera avgörande risker och påkänningar som skulle kunna påverka enhetens funktion eller ändamålsenlighet. De viktigaste kriterierna för värdering måste identifieras och värderingsprocedurer utvecklas för var och en av dessa. Information behövs om en rad såväl tekniska som icketekniska aspekter. Värderingen genomförs med hänsyn tagen till dessa aspekter. Detta strukturerade angreppssätt, som visas i 5, ska leda till optimala beslut för livscykeladministration, önskad tillförlitlighetsoch tillgänglighetsnivå, optimerat underhåll och lägre livscykelkostnader. De olika aspekter som framgår av 5 har undersökts ytterligare för att generera en uppsättning detaljerade värderingskriterier. En mekanisk aspekt som måste värderas i fallet krafttransformatorer är risken för haveri på grund av elektromagnetiska krafter från externa kortslutningar. Andra värderingskriterier innefattar pappersisolationens tillstånd, åldring av det totala isolationssystemet, elektriska aspekter och överbelastning. I ABB:s funktionalitetsbaserade koncept värderas den definierade uppsättningens kriterier utgående från en uppsättning matematiska modeller samt heuristik. Olika kriterier värderas för varje enskild enhet och rådande tillstånd och funktion beaktas. ABB tidning 4/2 49

Det är viktigt att hitta och formalisera de olika stegen ( regler och resonemangsteknik) som en expert skulle använda för tillståndsbedömning 6a. Det bästa sättet att emulera och implementera en så komplex och mänsklig inferensprocess i en programvarumiljö är att använda ett kunskapsbaserat system som har förmågan att beakta kausaliteter, heuristiska resonemang och påverkande faktorer. I exemplet som visas i 6 funderar en expert över inverkan från kortslutningskrafter på en transformatorlindning med känd lindningskonstruktion efter en given tids drift. Han överväger den tillgängliga livslängdsinformationen och tillämpar sin kunskap och sin praktiska erfarenhet. I detta specifika exempel går det att utgå från aspekter relaterade till plötsliga möjliga förändringar i lindningsgeometrin och långtidsavspänning. Det sätt som en expert tänker kan formaliseras till ett kunskapsbaserat system så som visas i 6b. Ytterligare påverkande faktorer kan användas för att beskriva fallet i närmare detalj, och olika typer av mellanledsinformation kan härledas. Värderingen genererar en värderingspoäng för varje transformator. Denna poäng är relaterad till ett tillstånd, en funktion eller en haveririsk etc., och används för att jämföra och ranka inom en viss population. Rekommendationer kan också överlämnas till kunden med avseende på omedelbara åtgärder eller prognoser för framtida utrustningsdrift. Emellertid beror prognoserna om en komponents framtid, dvs. uppskattning av dess återstående livslängd, på framtida driftförhållanden och framtida händelser. De är alltså länkade till subjektiva osäkerheter. Användning av precis och oprecis information De funktionella och logiska kopplingarna, reglerna och begränsningarna som används för att beskriva ett mänskligt resonemang i den valda metodiken är mycket generellt till sin natur. De innefattar om - då -regler från den konventionella logiken, formler och andra entydiga matematiska modeller, liksom antaganden eller matematiska in/ut-modeller. Då en praktisk livslängdsvärdering genomförs, måste utrustningen bedömas under icke perfekta förhållanden. Ofta är 6 Tillståndsvärdering utförd av experter som använder livstidsinformation (a), och utförd av ett kunskapsbaserat system som tillämpar ett mänskligt resonemang med kausaliteter och påverkande faktorer (b) Utvärderingsresultat Tillståndsbedömning Tillståndsbedömning Kunskapsbaserat system Mänskligt resonemang med påverkansfaktorer Geometri Sammanpressning Korrelationsberoenden Stötar Krafter Krafter Avspänning Livscykelinformation Tid Övrigt Lindningar Kortslutningar Lindningar Kortslutningar Tid Övrigt a b 5 ABB tidning 4/2

tillgängliga data varken kompletta eller tillförlitliga, och inte heller går det alltid att hitta entydiga modeller för att beskriva den tillgängliga kunskapen. En fördel är emellertid att det, förutom entydig numerisk information, går att använda vaga uttalanden om händelser som inträffat under transformatorns livstid. Därför finns en större bas av värdefull information tillgänglig för livscykelvärdering. Även erfarenhetsbaserade beroenden kan formuleras på naturligt språk. Exempel som visar hur livslängdsinformation och beroenden av oprecis typ kan hanteras ges i 7. Språkligt formulerad vag information som temperaturen är omkring 8 C, nästan full last eller temperaturen är normal etc. kan beskrivas med hjälp av teorierna om oskarp information 7a. (Som en jämförelse visar beskrivningen av precis information, som temperaturen är exakt 8 C i samma matematiska ram). X-axeln i 7a representerar temperaturen, medan y-axeln visar i vilken mån en viss temperatur är möjlig. Värden för x när motsvarande y-värde är noll betraktas som omöjliga för en given variabelbeskrivning. Exempelvis är det i 7a inte möjligt för temperaturen T = att tillhöra den lingvistiska beskrivningen T är omkring 8 eller uttalandet T är normalt. Konventionella matematiska angreppssätt och modeller kan användas för att hantera den entydiga informationen. Vaga och osäkra data och en generell beroenderegel kan också hanteras, så som framgår av 7b, där beroendena beskrivs genom språkligt formulerade regler som: Om strömmen är medium, då är temperaturen normal. De värden som används för låg, normal etc. beskrivs så som visas i 7a. Infererade resultat, som temperaturen är medelhög, vilket visas av trapetsen i den övre delen av 7b, kan omvandlas till fasta numeriska data eller användas som sådana i värderingsprocesser. För mer komplexa beroenden och interaktioner måste fler regler beskrivas och kombineras. Sådana regler kan formuleras och testas med hjälp av expertkunskap. ABB:s tillståndsbaserade värdering och livslängdsbedömning [1] baseras på detaljerad kunskap om transformatorers funktionalitet. 7 Beräkningar baserade på oskarpa data och generella beroenderegler a b Beskrivning av oskarpa indata och områden Exempel på behandling utgående från en generell regel Värden Domäner 1 8 1 8 1 Låg Normal 8 a T är exakt 8 T är ungefär 8 Hög t t t Temperaturen är medelhög 1..5 1..5 Generella beroenden Strömmen är medelhög b Värderingsresultat Vid tillämpning av värderingsproceduren på krafttransformatorer är tanken att identifiera de transformatorer inom en viss grupp som är känsligast och sedan ranka dessa i enlighet med sin ändamålsenlighet. I ett första steg måste utgångsinformationen för denna värdering samlas och förberedas. Transformatorernas tidigare historia - från tillverkningen och fram till nuvarande driftförhållanden undersöks därefter i detalj för att få fram en uppsättning preliminär livstidsinformation. Denna information är ofta ostrukturerad, obehandlad, heterogen och osäker. Initial förbehandling ger fallspecifik information 8 (vänster), vilket ofta innefattar vaga språkliga uttalanden förutom handfasta numeriska data. ABB tidning 4/2 51

8 Skarpa (precisa) och oskarpa (ungefärliga) resultat av en utrustningsvärdering Nästan full last Medelhög 2 Låg omgivningstemperatur Fallinformation Vaga språkliga uttalanden 1. 1..5 1..5.5 25 5 25 5 25 5 1..5 Låg Fallresultat Ungefärliga resultat Hög Lindningstillståndet är på medelnivå ~46 Exakta numeriska värden INPUT Case 1 Case 3 Case 5 C_CO 2 2 15 3 INPUT Case 1 Case 3 Case 5 IfT 4 25 15 C_CO 2 2 15 3 INPUT Case NZ1 Case.1 3 Case.15.15 IfT 4 25 15 C_CO 2 2 tando 15.2 3.5.5 NZ.1.1.15 IfT 4 25 15 tando.2.5.5 NZ.1.1.15 tando.2.5.5 Exakta numeriska resultat 12345,67 Kostnader för icke levererad energi I det andra steget används vissa kriterier med ett kunskapsbaserat system som kan hantera heterogen och osäker information 8 (mitten). Resultaten från detta föreligger huvudsakligen i form av precisa numeriska data, men kan även innefatta ungefärliga värden, så som framgår till höger i 8. De ungefärliga resultaten visar, på en skala låg-till-hög eller dåligtill-bra, området där ett visst tillstånd eller en haveririsk är sannolika. Ett ungefärligt numeriskt resultat, t.ex. ca 46, kan också deriveras. Rankningen med avseende på ett givet värderingskriterium är skäligen enkelt när sådana resultat finns tillgängliga för en grupp transformatorer. Ett exempel visas i 9, som gäller fem transformatorenheter. Resultaten som visas här gäller för två värderingskriterier: isolationsåldring och värdering av transformatorkärna. Värderingen av den generella isolationsåldringen för dessa enheter 9a baseras på data från analys av utlösta gaser och fysiska/kemiska test av oljan. Resultaten visas som mörka triangulära former på en skala med godtyckliga enheter, där 1 står för det sämsta resultatet. På högra sidan finns tal som representerar motsvarande fasta motsvarigheter för dessa resultat. I en partiell rankning, där endast ett kriterium - den generella isolationsåldringen - beaktas uppvisar transformator A det bästa tillståndet. 9b visar rankningen för värderingen av kärnbultarnas uppvärmning sett till i vilken grad detta ökar risken för haveri. I fallet med värderingskriterier relaterade till extern påkänning kan transformatorerna rankas i enlighet med hur väl de står emot denna typ av påkänning. Efter att ha beaktat en uppsättning tekniskt sett relevanta värderingskriterier kan resultaten kombineras för att ge en total rankning, t.ex. av den totala tekniska risken för haveri hos enheterna. Det finns flera strategier för detta ändamål, men vi kommer inte att gå in på dessa här. Tabell 2 sammanfattar de partiella rankningar som deducerats från resultaten som visas i 9. Den totala tekniska risken har också deriverats med antagande av att risken för haveri på grund av generell åldring av isolationen och på grund av kärnuppvärmning är lika kritiska. Dessa rankningar påverkar ordningen med vilken olika åtgärder måste vidtas. Transformatorerna rankade 1 är de mest kritiska och måste beaktas först. Därför bildar rankningen partiell eller total grunden för tillståndsbaserade beslut om utbyte, reparation eller underhåll. En sådan tillståndsbaserad värdering kan naturligtvis utvecklas ytterligare. Vi kan se att alla transformatorer inte är lika 52 ABB tidning 4/2

9 Exempel på en transformatorvärdering. Allmän isolationsåldring (a) och kärnvärdering (b) 1. 1. A.5 ~22 A.5 ~22 1. 1. B.5 ~34 B.5 ~28 1. 1. C.5 ~46 C.5 ~46 1. 1. D.5 ~46 D.5 ~44 1. 1. E.5 ~46 E.5 ~4 1 1 kritiska, och att haveri i några transformatorer orsakar värre konsekvenser än haveri i andra. Därför måste den strategiska eller ekonomiska betydelsen för varje enskild enhet tas med i den slutliga värderingen av kraftutrustningen. Tabell 2 ger en godtycklig värdering av de enheter som betraktats, på en skala 1 till 1, där värdet 1 representerar den minsta och 1 den största betydelsen. Beslut kan stödjas genom att kombinera värderingarna baserade på tekniska aspekter med den som baseras på enheternas betydelse. Om de totala resultaten för den tekniska värderingen ligger på en skala från till 1, där är den lägsta och 1 den största risken, och betydelsen varierar mellan och 1, går det att rita ett riskbetydelsediagram av den typ som visas i 1 (detta diagram liknar det som används av ABB CALPOS-MAIN). Enheterna A till E är samma de i tabell 2. Ett speciellt kritiskt tillstånd, markerat X, visas som ett exempel. Det går att avgränsa olika områden i riskbetydelsediagrammet, baserat på erfarenhet och användarnas preferenser. Fyra sådana områden visas i 1 : hög prioritet, medelhög prioritet, låg prioritet och Tabell 2 inga problem. De transformatorenheter som beaktas betecknas A, B, C, D och E. Enheter som hamnar i området överst till höger är viktiga och representerar hög risk med avseende på haveri. Dessa måste beaktas i första hand. De behöver särskild uppmärk- Transfor- Generell isola- Kärnvär- Totalt tekniskt Betydelse för transmator-id tionsåldring dering tillstånd eller risk formatorenheten Rankning Rankning Rankning A 3 1 3 7 B 2 3 4 2 C 1 1 1 5 D 1 1 1 9 E 1 2 2 2 *) Rankningen "1" representerar det värsta fallet inom gruppen under beaktande av t.ex. den första enheten som kräver uppmärksamhet. ABB tidning 4/2 53

1 Kombinerad utrustningsvärdering utgående från total teknisk risk och utrustningens betydelse. A till E refererar till enskilda transformatorenheter. 1 9 8 X 7 6 5 C D E 4 3 2 1 B A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Liten Betydelse Stor Hög prioritet Medelhög prioritet Låg prioritet Inga problem för haveri på grund av vissa typer av påkänningar, aktuell prestanda för utrustningen och den relativa jämförelsen (rankningen) av utrustningen inom en population. Rekommendationer med avseende på drift, reparation, uppgradering eller utbyte är en annan källa till mervärde för kraftbolagen. Livscykelvärderingar utförda för stora kraftbolag i Europa och Nordamerika har på ett övertygande sätt visat att de utvecklade verktygen erbjuder en objektiv plattform för livscykeladministration av installerade tillgångar. samhet och måste åtgärdas med hög prioritet. I den andra änden hittar vi enheterna betecknade inget problem. Av de beaktade transformatorerna är det bara enhet D som behöver uppmärksamhet, men enheterna A och C ligger också nära de definierade gränserna. Enheterna B och E kan bedömas som OK vid tiden för värderingen, medan enhet X kräver omedelbar åtgärd. Diverse andra kraftrelaterade samt elektriska och termiska kriterier kan betraktas med hjälp av den utvecklade metoden, liksom även ekonomiska och miljömässiga aspekter. Tillsammans ger de deriverade kriterierna, rankningsvärdena och den totala värderingen av risk och tillstånd en detaljerad och objektiv insikt i varje bedömd enhet och därmed det bästa möjliga och mest objektiva stödet för beslutsfattande. Mervärde genom livscykeladministration Den objektiva informationen som ges av tillståndsbaserad värdering av kraftutrustning är ett utmärkt stöd för livscykelbeslut och mervärde åt ett kraftbolags verksamhet. Sådan information kan innefatta risken Författare Dr. Nicolaie L. Fantana ABB Corporate Research Speyerer Str. 4 DE-69115 Heidelberg nicolaie.fantana@de.abb.com Fax: +49 6221 596353 Dr. Lars Pettersson ABB Transformers AB Box 72 SE-771 8 Ludvika lars.f.pettersson@se.abb.com Fax: +46 24 611 568 Referenser [1] L. Pettersson, N. L. Fantana, U. Sundermann: Life assessment: ranking of power transformers using condition-based evaluation, a new approach. CIGRE Paris Conference Paper 12 24, 1998 Session. 54 ABB tidning 4/2