KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsen

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsen Plats och tid KS-salen Utö Onsdag 2015-12-09, kl. 15.30 Justeringens plats och tid Kansliet, 2015-12-18 Meeri Wasberg (S) Ordförande Anna Clara Stenvall Sekreterare POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 2 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Föredragningslista Ärende Sida 309 Val av justerare...4 310 Förslag om öppet sammanträde...5 311 Nya medborgarförslag...6 312 Medborgarförslag: Låt hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad bevaras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrumområde i Jordbro. Bilaga 229.15...7 313 Medborgarförslag: Gör om gamla Jordbromalmskolan till en särskola. Bilaga 230.15...9 314 Medborgarförslag: Inför en svarsgrupp när man ringer. Bilaga 231.15...11 315 Medborgarförslag: Inför redovisning av arbetstid för kommunens personal. Bilaga 232.15...13 316 Tyresåns vattenvårdsförbund - förslag till åtgärdsplan. Muntlig presentation...15 317 E-förslag om nyval. Bilaga 233.15...16 318 E-förslag om wi-fi. Bilaga 234.15...17 319 Budgetuppföljning...19 320 Central krisledningsplan för Haninge kommun. Bilaga 248.15...20 321 Köpekontrakt berörande del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1. Bilaga 246.15...22 322 Motion från Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) om Sportotek - för att alla ska kunna idrotta. Bilaga 235.15...24 323 Motion från Tobias Hammarberg (L) om rättvriden konkurrens i Haninge. Bilaga 236.15...26 324 Motion från Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) om kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner. Bilaga 237.15...28 325 Motion från Tobias Hammarberg (L) om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. Bilaga 238.15...30 326 Motion från Sara Sixten (M) om att införa betyg från årskurs 4 på försök. Bilaga 239.15...32 327 Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby. Bilaga 240.15...34 328 Motion från Marie Litholm (KD) om mobil förskola. Bilaga 241.15...36

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 3 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 329 Översyn av styrdokument. Bilaga 252.15...38 330 Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter 2016-2019. Bilaga 242.15...41 331 Överenskommelse om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019. Bilaga 243.15...43 332 Samverkansavtal mellan Haninge kommun och Polisen. Bilaga 244.15...45 333 Förslag till informationssäkerhetspolicy. Bilaga 253.15...47 334 IT-policy för Haninge kommun. Bilaga 254.15...49 335 Uppdrag Dalarödialogen, avrapportering. Bilaga 255.15...51 336 Återrapportering Tungelsta utvecklingsprogram. Bilaga 249.15...53 337 Återrapportering Västerhaninge utvecklingsprogram. Bilaga 250.15...55 338 Vendelsö utvecklingsprogram, avrapportering. Bilaga 256.15...57 339 Förslag till placering och finansiering av tömningsstation för fritidsbåtar. Bilaga 257.15...59 340 Redovisning av tidsbegränsade bygglov för kommunala fastigheter. Bilaga 258.15...62 341 Remiss: Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet inom Stockholms län. Bilaga 251.15...63 342 Utökat planbesked och planuppdrag för Ribby 2:295-296. Bilaga 245.15...66 343 Planuppdrag för Kolartorp 2:42. Bilaga 259.15...67 344 Överenskommelse om fastighetsreglering berörande fastigheterna Täckeråker 1:146, Täckeråker 2:171 och Täckeråker 2:281. Bilaga 247.15...68 345 Meddelanden...70 346 Delegationsbeslut (bilaga efter recit)...71

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 4 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/520 309 Val av justerare Förslag till beslut 1. väljs till justerare.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 5 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/521 310 Förslag om öppet sammanträde Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente 28 bör nämnden ha öppet sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt 13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 6 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/522 311 Nya medborgarförslag Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning av ärendet. Några nya medborgarförslag har inte överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 7 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/19 312 Medborgarförslag: Låt hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad bevaras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrumområde i Jordbro. Bilaga 229.15 Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag om bevarande av före detta Jordbromalmsskolan. Förslagställaren vill att kommunen beslutar: - Att utifrån Haninge kommuns mål om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet låta hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad bevaras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrum-område i Jordbro en blandstad med plats för både fler lägenheter och utökad kommersiell service. Förslagsställaren anser att före detta Jordbromalmsskolan är en skyddsvärd byggnad av flera skäl som beskrivs i medborgarförslaget. Även ekonomiska skäl framförs där förslagställaren menar att det inte är ekonomiskat försvarbart att först betala en rivning av byggnaden för att sedan betala för att bygga något nytt som inte kan bli lika bra som det man rev. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslöt 2012-02-06 15 att tidigare Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. I avvaktan på att lösa ersättningslokaler för de verksamheter som nu finns i lokalerna har rivningen inte verkställts. 2014-09-08 145 antog kommunfullmäktige ett detaljplaneprogram för Jordbro centrum (Kalvsvik 1:4, 1:16 med flera). Förvaltningen fick i samband med detta uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till detaljplaneuppdrag. Kommunstyrelsen beslutade 2014-09-29 226 ge stadbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Jordbro centrum samt att detaljplanen skall innehålla mark för ett nytt kultur- och föreningshus.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 8 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 I samband med att Mål och budget 2015 justerades i kommunfullmäktige 2014-12-08 196 beslutades att ovan nämnda beslut i kom-munstyrelsen 2014-09-29 226, om planuppdrag för Jordbro centrum upphävdes. När sedan Mål och budget 2016 fastställdes i kommunfullmäktige 2015-06-08 146 beslutades att kommunfullmäktiges beslut 2014-12-08 196 om upphävande av kommunstyrelsens beslut 2014-09- 29 226 upphävs och att planarbetet ska återupptas. Det innebär att stadsbyggnadsnämnden har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta fram en detaljplan för att utveckla Jordbro centrum och som inbegriper att före detta Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås eftersom kommunen redan tagit beslut att dels riva byggnaden och dels uppdragit till stadsbyggnadsnämnden att ta fram ovan nämnda detaljplan. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat 2014-04-06 Låt hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad bevaras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrumområde i Jordbro inklusive bilaga. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar: 1. Medborgarförslaget avslås. Expedieras: Akt För kännedom: Förslagsställaren

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 9 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/230 313 Medborgarförslag: Gör om gamla Jordbromalmskolan till en särskola. Bilaga 230.15 Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag om att göra om före detta Jordbromalmsskolan till skärskola på grundskolenivå. Förslagsställaren anser att det är bättre att koncentrera särbarnen till en skola istället för som idag att de är utspridda på olika skolor och alla är inte anpassade efter dessa barn. Vidare tycker förslagsställaren att det är en bra tanke att integrera dessa barn i en vanlig skola men det har ingen betydelse på deras vuxna liv i alla fall. Förslagställaren anser att före detta Jordbromalmsskolan är stor nog att rymma alla dessa barn och är mer eller mindre handikappvänlig. För dom som går i högstadiet finns Jordbrogården på gångavstånd, man spar en taxiresa om dagen på det, samt att personal från skola och Jordbrogården kan samarbeta på ett mycket bättre sätt. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslöt 2012-02-06 15 att tidigare Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. I avvaktan på att lösa ersättningslokaler för de verksamheter som nu finns i lokalerna har rivningen inte verkställts. 2014-09-08 145 antog kommunfullmäktige ett detaljplaneprogram för Jordbro centrum (Kalvsvik 1:4, 1:16 med flera). Förvaltningen fick i samband med detta uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till detaljplaneuppdrag. Kommunstyrelsen beslutade 2014-09-29 226 ge stadbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Jordbro centrum samt att detaljplanen skall innehålla mark för ett nytt kultur- och föreningshus. I samband med att Mål och budget 2015 justerades i kommunfullmäktige 2014-12-08 196 beslutades att ovan nämnda

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 10 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 beslut i kom-munstyrelsen 2014-09-29 226, om planuppdrag för Jordbro centrum upphävdes. När sedan Mål och budget 2016 fastställdes i kommunfullmäktige 2015-06-08 146 beslutades att kommunfullmäktiges beslut 2014-12-08 196 om upphävande av kommunstyrelsens beslut 2014-09- 29 226 upphävs och att planarbetet ska återupptas. Det innebär att stadsbyggnadsnämnden har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta fram en detaljplan för att utveckla Jordbro centrum och som inbegriper att före detta Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. Medborgarförslaget, att göra om före detta Jordbromalmsskolan till en särskola, är inte möjligt att genomföra då det finns beslut att byggnaden skall rivas. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Underlag för beslut - Medborgarförslag 2015-05-08 - Gör om gamla Jordbromalmskolan till en särskola inklusive mail. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar: 1. Medborgarförslaget avslås. Expedieras: Akt För kännedom: Förslagsställaren

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 11 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/261 314 Medborgarförslag: Inför en svarsgrupp när man ringer. Bilaga 231.15 Sammanfattning Ett medborgarförslag har lämnats rörande införande av svarsgrupp. Förslagsställaren anser att Haninge kommun har för många vägar in i organisationen samt att det är lätt att hamna hos fel person eller att man inte får tag på personen eftersom han/hon är upptagen. Förslaget innebär att när någon kontaktar kommunen ska en så kallad svarsgrupp finnas som kan svara på frågor eller kunna vidarebefordra frågor till lämplig handläggare inom kommunen. Förvaltningens synpunkter En undersökning av företaget PROFITEL som genomfördes i april 2015 visar att Haninge kommun, i jämförelse med andra kommuner, är genomsnittlig vad avser tillgänglighet, kvalitet på svar på frågor via telefon samt information men är väsentligt bättre än andra kommuner avseende intresse och engagemang samt bemötande. Haninge kommun har också ett väsentligt högre värde avseende svarstid på huvudnumret än andra kommuner. Rörande mail har Haninge kommun en genomsnittlig svarstid medan kvaliteten på mailsvaren bedöms högre än för andra kommuner. Undersökningen har visat att det finns behov av att förbättra tillgängligheten för medborgare, besökare, företagare och andra intressenter. De tekniska förutsättningarna för detta finns i och med att ny teknik installerats som, bland annat, medger inrättande av så kallade svarsgrupper eller annan typ av organisation för att snabbt och korrekt kunna besvara telefon och mail. Former och organisation för att förbättra tillgängligheten kommer att utredas och underlag inhämtas från andra organisationer för att finna en lösning som är hållbar både avseende tillgänglighet och resursåtgång. Kommunstyrelseförvaltningen planerar att utreda frågan under 2016. Underlag för beslut Medborgarförslaget

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 12 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget anses med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 13 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/238 315 Medborgarförslag: Inför redovisning av arbetstid för kommunens personal. Bilaga 232.15 Sammanfattning Ett medborgarförslag har lämnats med förslaget att införa ett system i skola och kommunförvaltning där tjänstemäns och skolpersonals närvaro redovisas och att ett sådant system skulle vara offentligt. Förvaltningens synpunkter Arbetstiden för anställda i Haninge kommun regleras genom arbetstidslagen (ATL) samt centrala kollektivavtal och lokala kollektivavtal. Kollektivavtalen skiljer sig i sin utformning mellan olika kategorier av medarbetare. Kollektivavtalen på lärarområdet anger den tid medarbetaren ska vara på arbetsplatsen (arbetsplatsförlagd arbetstid) och den tid som medarbetaren själv förfogar över (förtroendearbetstid). Vidare finns i det lokala kollektivavtalet för övriga kategorier av medarbetare möjlighet att överenskomma om fast arbetstid, schemabunden arbetstid, årsarbetstid eller flexibel arbetstid. Både i kollektivavtalen på lärarområdet och i Haninge kommuns lokala kollektivavtal regleras den tid som medarbetaren skall vara på arbetsplatsen. Beträffande registrering av arbetstid sker detta i personal- och lönesystemet i form av schema för respektive medarbetare. Utifrån det registrerade schemat sker avdrag för exempelvis sjukdom och semester. Uppgifterna i personal- och lönesystemet är offentliga. Kommunstyrelseförvaltningens uppfattning är därför att system för tjänstemäns och skolpersonals närvaro redan finns och att detta system är offentligt. Underlag för beslut - Medborgarförslaget Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 14 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 1. Medborgarförslaget anses med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 15 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr 316 Tyresåns vattenvårdsförbund - förslag till åtgärdsplan. Muntlig presentation Sammanfattning Presentation av Iréne Lundberg, projektledare Tyresåns vattenvårdsförbund.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 16 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/365 317 E-förslag om nyval. Bilaga 233.15 Sammanfattning Ett E-förslag om nyval har inkommit. Enligt gällande regler för E- förslag skall den nämnd som är berörd av sakfrågan ta upp förslaget till diskussion, om minst 25 personer skriver under förslaget. Det aktuella förslaget har samlat 36 underskrifter. I förslaget sägs följande. Vi vill nu att kommunfullmäktige utför en omröstning beträffande nyval i kommunen. På grund av förändrade omständigheter då två förtroendevalda har hoppat av samt att det finns ett stort missnöje bland kommuninvånarna beträffande hur kommunen styrs. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige 2015-10-12 behandlade ett svar på en interpellation med motsvarande innehåll. Förvaltningen har inget att tillföra utöver vad som framkommer av interpellationen och svaret på den. Underlag för beslut - E-förslaget - Kommunfullmäktiges protokoll 2015-10-12, 416, inkl bilagor Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. E-förslaget anses behandlat och föranleder ingen ytterligare åtgärd. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 17 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/364 318 E-förslag om wi-fi. Bilaga 234.15 Sammanfattning Enligt gällande regler för E-förslag skall den nämnd som är berörd av sakfrågan ta upp förslaget till diskussion, om minst 25 personer skriver under förslaget. Det aktuella förslaget har samlat 112 underskrifter. Förslagsställaren vill att kommunen ska erbjuda Wi-Fiuppkoppling, trådlöst internet, över hela Haninge kommun. Förvaltningens synpunkter Flera kommuner har de senaste åren infört gratis trådlöst internet på allmänna platser. Ett uppmärksammat exempel är Helsingborgs kommun som erbjuder trådlöst internet på centrala platser i staden såsom torg och parker. Konkurrensverket (KKV) har uppmärksammat detta och granskar nu Helsingborgs kommun för att ta reda på om gratis trådlöst internet kan innebära att konkurrensen på marknaden för trådlös internetanslutning i Helsingborg snedvrids eller hämmas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en vägledning om vilka frågor kommunen behöver ta ställning till för att tillhandahålla trådlöst internet gratis. Det är tveksamt om det är tillåtet att erbjuda gratis trådlöst internet på allmänna platser eftersom internetanslutningen då i regel inte kan kopplas till någon kommunal verksamhet som bedrivs på platsen. I avsaknad av praxis är det oklart om det är av sådant allmänintresse att erbjuda trådlöst internet att det faller inom kommunens allmänna befogenheter enligt 2 kap. 1 kommunallagen. Mot bakgrund av KKV:s pågående granskning av Helsingborgs kommun och SKL:s vägledning i frågan anser kommunstyrelseförvaltningen att det f n inte finns anledning att utreda om Haninge kommun ska tillhandahålla gratis trådlöst internet. Frågan kan prövas på nytt när KKV är klar med sin granskning.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Underlag för beslut - E-förslag om wi-fi - Gratis kommunalt wifi utreds av Konkurrensverket - Att erbjuda trådlöst internet gratis, SKL:s vägledning Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. E-förslaget anses behandlat. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 19 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/6 319 Budgetuppföljning Sammanfattning Handlingar läggs på bordet i kommunstyrelsen.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 20 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/324 320 Central krisledningsplan för Haninge kommun. Bilaga 248.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommuner och landsting ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Krisledningsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en god handlingsberedskap inför och vid allvarliga händelser. Planen beskriver hur kommunens krisledning ska organiseras och bedrivas vid extraordinära händelser där ordinarie verksamhet måste anpassas för att nödvändig ledning kan uppnås. Planen kan även tillämpas för andra oönskade eller allvarliga händelser som kräver samordnade insatser där delar eller hela kommunala verksamheter behöver utökat ledningsstöd. Aktuell central krisledningsplan ersätter hittills gällande plan. Planen har remitterats till samtliga nämnder och Tornberget. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget och innehållet. Däremot belyser en del nämnder att motsvarande planer på förvaltningsnivå behöver ses över och vara upprättade på så sätt att de harmoniserar med den centrala krisledningsplanen. Förvaltningens synpunkter Framtagen central krisledningsplan är en uppdatering av föregående plan. Uppdateringarna består i huvudsak av följande: Redaktionella ändringar och förtydligande är gjorda, metodik och förhållningssätt är desamma som tidigare. Det har tydliggjorts att aktiverad krisledning inte enbart kan behövas vid extraordinära händelser under ledning av

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 21 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 krisledningsnämnden, utan oftast utan att denna nämnd behöver aktiveras. Krisapp, Samverkansfunktion Stockholmsregionen, RAKEL har tillkommit som utveckling av larmning och samverkan Det har lagts till att nämnderna behöver ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Underlag för beslut Missiv, daterat 2015-07-13 Central krisledningsplan för Haninge kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, beslut 2015-10-19 95 Grund- och förskolenämnden, beslut 2015-10-21 118 Stadsbyggnadsnämnden, beslut 2015-09-23 119 Äldrenämnden, beslut 2015-10-22 112 Kultur- och fritidsnämnden, beslut 2015-10-21 Tornberget, beslut 2015-10-22 72 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Förslag till krisledningsplan för Haninge kommun antas. Expedieras: Akt För verkställighet: KSF Kansli För kännedom: Nämnderna, Tornberget

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 22 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS-MEX 2015/121 321 Köpekontrakt berörande del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1. Bilaga 246.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Detaljplanen för trafikplats Vega del av Kvarntorp(D-221) vann laga kraft 2013. Kommunstyrelseförvaltningen genom mark- och exploateringsenheten har därefter förhandlat med berörda fastighetsägare för att få åtkomst till marken som erfordras för utbyggnaden av trafikplatsen. Förhandlingarna med fastighetsägaren till Täckeråker 2:281, Turbinen Fastigheter AB, har resulterat i ett förslag till överenskommelse om fastighetsreglering där kommunen får åtkomst till mark planlagd som allmän platsmark. För marken som kommunen löser in, ca 1546 kvadratmeter, utgår dels ersättning i form av ersättningsmark, ca 553 kvadratmeter av Täckeråker 1:147 och Täckeråker 2:171, och dels ersättning om 765 000 kronor i mellanskillnad för markbytet. Förhandlingen med fastighetsägaren har även resulterat i att bolaget får möjlighet att förvärva del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 intill Torfastleden som i detaljplanen för Handen 17(S-128, lagakraftvunnen 1987-09-17) är planlagd för industriändamål. Ett förslag till köpekontrakt har upprättats och undertecknats av bolaget, där kommunen överlåter ett markområde om ca 10 000 kvadratmeter utav fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 för 7 700 000 kronor. Haninge kommun söker och bekostar lantmäteriförrättning för avstyckning av markområdet. Kommunen har uppdragit åt en extern auktoriserad värderingsman att ta fram en värdering vilken ligger till grund för prissättningen av markområdet som föreslås överlåtas till bolaget. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige bör godkänna försäljningen utav del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 då det är en del av

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 23 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 överenskommelsen som förhandlingarna med bolaget har resulterat i. Att kommunen får åtkomst till marken tillhörandes bolagets fastighet Täckeråker 2:281 är en förutsättning för att utbyggnaden av trafikplats Vega ska kunna ske. Underlag för beslut - Köpekontrakt med tillhörande kartbilaga undertecknat 2015-11- 16. - Översiktskarta del av Söderby Huvudgård 2:1 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Ett område om ca 10 000 kvadratmeter av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 överlåts till Turbinen Fastigheter AB. 2. Det av Turbinen Fastigheter AB undertecknade köpekontraktet godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen/MEX För kännedom: Turbinen Fastigheter AB, Kommunstyrelseförvaltningen/ekonomiavdelningen

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 24 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/138 322 Motion från Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) om Sportotek - för att alla ska kunna idrotta. Bilaga 235.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) har i rubricerad motion föreslagit att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur- och fritidsnämnden att skyndsamt utreda förutsättningarna för ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen, föreningar och näringsliv i syfte att bygga upp ett sportotek i Haninge. Sportoteket skulle vara som ett bibliotek, där idrottsutrustning lånas ut istället för böcker. Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden som i beslut 2015-09-23, 57, bland annat framför att ett sportotek skulle ligga i linje med kommunens idrottspolitiska program då det ger fler möjlighet till att idrotta genom minskade kostnader. Kulturoch fritidsnämnden ställer sig positiv till att se över möjligheterna att inrätta ett sportotek i Haninge kommun. Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av kultur- och fritidsnämndens remissyttrande föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek. Underlag för beslut - Motion om sportotek - Kultur- och fritidsnämndens beslut 2015-09-23, 57 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen bifalles.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 25 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 2. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek i Haninge. Expedieras: Akt För verkställighet: Kultur- och fritidsnämnden För kännedom: Motionärerna

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 26 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/121 323 Motion från Tobias Hammarberg (L) om rättvriden konkurrens i Haninge. Bilaga 236.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) har i rubricerad motion föreslagit att kommunfullmäktige lämnar följande uppdrag till kommunstyrelsen: 1. Att under 2015 och vart tredje år därefter genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. 2. Att författa ett direktiv till kommunstyrelseförvaltningen som syftar till att i kommande årsredovisningar särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en från näringslivet konkurrensutsatt marknad. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser att förslagen i motionen bör behandlas stegvis. Som ett första steg är det lämpligt att göra en kartläggning av om och i så fall i vilken utsträckning kommunen bedriver sådan verksamhet som avses i motionen. Resultatet av kartläggningen kan i ett andra steg ligga till grund för dels en bedömning av om och i så fall hur ofta kartläggningen bör upprepas och dels för en bedömning av vilka regler som bör gälla för årsredovisningen. Förutsatt att den första kartläggningen redovisas till kommunstyrelsen senast i september 2016, finns det tid att ta ställning till det andra steget under hösten. Därmed är det möjligt att om kommunstyrelsen så beslutar påverka hur årsredovisningen för 2016 utformas. Sammantaget anser kommunstyrelseförvaltningen således att det inte är lämpligt att utan annat underlag än själva motionen ta slutlig ställning till förslagen i den.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 27 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Underlag för beslut - Motionen Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarad. 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att göra en kartläggning av om och i så fall i vilken utsträckning kommunen bedriver sådan verksamhet som avses i motionen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Under förutsättning av att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ovanstående uppdrag, ges kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att göra den angivna kartläggningen och redovisa den till kommunstyrelsen senast i september 2016. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelsen För kännedom: Motionären

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 28 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/257 324 Motion från Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) om kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner. Bilaga 237.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) föreslår i rubricerad motion att kulturevenemang och kulturaktiviteter anordnade av Haninge kommun från och med Veterandagen 2015-05-29 är kostnadsfria för utlandsveteraner. Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden som i sitt yttrande 2015-10-21, 77, skriver att förslagets intentioner är goda, men inte är förenliga med kommunallagen och likställighetsprincipen. Enligt kommunallagen 2 kap 2 ska kommuner behandla sina medlemmar lika till exempel när det gäller avgifter. Det är inte förenligt med lagen att gynna specifika grupper. Undantag kan medges då det gäller rabatter till barn, värnpliktiga och pensionärer som kan anses ha lägre betalningsförmåga. Kultur- och fritidsnämnden skriver också att förvaltningen i dagsläget inte subventionerar några priser på program inom kulturområdet eftersom priserna från början är låga. Förvaltningen har inte heller sådan mängd av utbud som kan berättiga olika priser för olika målgrupper. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inga invändningar mot det som i motionen sägs om värdet av utlandsveteraners insatser. Samtidigt kostaterar förvaltningen att kultur- och fritidsnämnden i sitt yttrande har kommenterat både rättsliga aspekter och rådande förhållanden när det gäller avgifter. Kommunstyrelseförvaltningen kan till de rättsliga aspekterna som nämnden anför, tillägga att utlandsveteraner som grupp inte rimligen kan betecknas som en grupp med lägre betalningsförmåga. Motionen bör avslås.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 29 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Underlag för beslut - Kultur- och fritidsnämndens beslut 2015-10-21, 77 - Motion från Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) om kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionärerna, kultur- och fritidsnämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 30 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/46 325 Motion från Tobias Hammarberg (L) om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. Bilaga 238.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) föreslår i rubricerad motion att kommunfullmäktige uppdrar till grund- och förskolenämnden att verka för att skolor inom Haninge kommun deltar i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden som i sitt yttrande 2015-10-21, 116, konstaterar att varken förvaltningschef eller grundskolechef i dagsläget kan bedöma i vilken utsträckning ett deltagande i försöksverksamheten skulle tillföra verksamheten några vinster. Av den information om försöksverksamheten som utbildningsförvaltningen tagit del av framgår att skyldigheten att utfärda utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen slopas om betyg ges, vilket innebär en förändring av lärarnas arbetsuppgifter. För att kunna göra rättssäkra bedömningar och sätta betyg måste läraren ha samma kännedom om elevens kunskapsutveckling som vid utfärdande av IUP eller skriftligt omdöme. Nämnden kan därför i nuläget inte bedöma om deltagandet i försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 blir mer eller mindre tidskrävande för läraren än idag. I remissyttrandet konstateras även att en förutsättning för att delta i försöksverksamheten är att intresse finns hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar. Om en rektor meddelar grundskolechefen att intresse föreligger att delta i försöksverksamheten och förutsättningarna är uppfyllda kommer huvudmannen, dvs nämnden, att ställa sig positiv till detta önskemål och göra en ansökan hos Skolverket.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att tillägga och föreslår mot bakgrund av grund- och förskolenämndens yttrande att motionen anses besvarad. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens beslut 116, 2015-10-21 - Motion från Tobias Hammarberg (L) om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4, 2015-02-18 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 32 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/59 326 Motion från Sara Sixten (M) om att införa betyg från årskurs 4 på försök. Bilaga 239.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Sara Sixten (M) föreslår i rubricerad motion att kommunfullmäktige ska besluta att vara positiva till att på försök införa betyg från årskurs 4 senast 2017 i Haninges skolor samt att uppdra åt grund- och förskolenämnden att aktivt arbeta för att flera av Haninges skolor ska ansöka om att få införa betyg från årskurs 4 på försök. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden som i sitt yttrande 2015-10-21, 111, konstaterar att varken förvaltningschef eller grundskolechef i dagsläget kan bedöma i vilken utsträckning ett deltagande i försöksverksamheten skulle tillföra verksamheten några vinster. Av den information om försöksverksamheten som utbildningsförvaltningen tagit del av framgår att skyldigheten att utfärda utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen slopas om betyg ges, vilket innebär en förändring av lärarnas arbetsuppgifter. För att kunna göra rättssäkra bedömningar och sätta betyg måste läraren ha samma kännedom om elevens kunskapsutveckling som vid utfärdande av IUP eller skriftligt omdöme. Nämnden kan därför i nuläget inte bedöma om deltagandet i försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 blir mer eller mindre tidskrävande för läraren än idag. I remissyttrandet konstateras även att en förutsättning för att delta i försöksverksamheten är att intresse finns hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar. Om en rektor meddelar grundskolechefen att intresse föreligger att delta i försöksverksamheten och förutsättningarna är uppfyllda kommer huvudmannen, dvs nämnden, att ställa sig positiv till detta önskemål och göra en ansökan hos Skolverket.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 33 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att tillägga och föreslår mot bakgrund av grund- och förskolenämndens yttrande att motionen anses besvarad. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens beslut 2015-10-21, 111 - Motion från Sara Sixten (M) om att införa betyg från årskurs 4 på försök, 2015-02-27 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 34 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/217 327 Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby. Bilaga 240.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Michael Fridebäck (M) föreslår i rubricerad motion att gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att möjliggöra för nyanlända att delta i projektet Svenska med baby. Motionen har remitterats till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som i sitt yttrande 2015-10-19, 89, konstaterar att motionens rubrik är Motion om SFI med baby men att det av textinnehållet framgår att det är verksamheten Svenska med baby och inte SFI som avses. Svenska med baby är en aktivitet initierad av föreningen Internationella Bekantskaper vars målsättning är att skapa kontakter mellan personer som talar svenska och personers om vill lära sig svenska för att etablera sig i det svenska samhället. Nämnden skriver vidare att SFI innebär studier på heltid, vilket gör det svårt för nyblivna föräldrar att delta. Därför är strukturerad verksamhet som kombinerar aktiviteter för barnen med språklig stimulans ett bra komplement som påskyndar utvecklingen av kunskaper i svenska språket och ökar förutsättningarna för integration i samhället. Nämnden föreslår i sitt yttrande att förvaltningen får i uppdrag att utreda under vilka former sådan verksamhet ska bedrivas. En del av utredningen bör riktas mot att klargöra förutsättningarna för ett eventuellt partnerskap mellan Haninge kommun och Svenska med baby. Utredningen bör också göras i samarbete med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden för att klargöra vilken roll de kan ha i en verksamhet av detta slag. Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande föreslår kommunstyrelseförvaltningen att gymnasie- och

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 35 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda under vilka former en verksamhet kan bedrivas och att motionen därmed bifalles. Underlag för beslut - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 89, 2015-10- 19 - Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby, 2015-05- 07 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen bifalles. 2. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att i samarbete med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden utreda under vilka former Svenska med baby kan bedrivas i Haninge. Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 36 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/57 328 Motion från Marie Litholm (KD) om mobil förskola. Bilaga 241.15 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Marie Litholm (KD) föreslår i rubricerad motion att grund- och förskolenämnden uppdras utreda hur en mobil förskola kan införas i Haninge kommun. Motionären framhäver att en mobil förskola utökar valmöjligheterna för kommunens barnfamiljer samt blir ett viktigt komplement till den förskoleverksamhet som finns i kommunen. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden, som i beslut 2015-10-21, 115, framhåller att frågan skulle behöva utredas av sakkunniga innan det går att uttala sig om värdet och fördelarna av att ha en mobil förskola. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att grund- och förskolenämnden inte har anfört något skäl emot att få ett utredningsuppdrag i fråga om mobil förskola. Förvaltningen föreslår därför att nämnden ges ett sådant uppdrag. Därmed föreslår förvaltningen också att motionen bifalles. Underlag för beslut - Motion om mobil förskola - Grund- och förskolenämndens beslut 2015-10-21, 115 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen bifalles. 2. Grund- och förskolenämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett införande av en mobil förskola.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 37 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Expedieras: Akt För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 38 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/316 329 Översyn av styrdokument. Bilaga 252.15 Sammanfattning I kommunfullmäktiges mål och budget 2015-2016 anges att pågående översyn av styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen avslutas under verksamhetsåret och blir då föremål för särskilt beslut (sid 10). Med styrdokument avses policys, planer, program som fastställts av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Ett flertal styrdokument är inte aktuella eller innehåller felaktigheter. Andra dokument behöver uppdateras. Förvaltningens synpunkter Flera styrdokument i översynen bedöms vara inaktuella och bör tas bort eller ses över. Styrdokumenten redovisas och förslag motiveras i bilaga. Säkerhetspolicy (KS 1998-11-09) Föreslås att policyn tas bort. Angående mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning (KS 2003) Föreslås att dokumentet tas bort. Policy för sponsring (KF 2005-09-12) Konstateras att nuvarande dokument inte uppfyller kraven för ett styrdokument och att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en ny policy under 2016. Policy för alkolås i samband med kommunens transporter (KS 2006-01-23) Föreslås att rubricerat dokument tas bort.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 39 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Policy för konkurrensutsättning och avknoppning (KF 2007-12-10) Föreslås att nuvarande dokument tas bort. Internationellt program (KF 2009-09-08) Föreslås att dokumentet ses över. Policy för främjande av sociala företag i Haninge (KS 2009-09-14) Konstateras att policyn ses över under 2016. Personalpolitiskt program (KS 2009-11-23) Konstateras att programmet används aktivt och därför finns det inget behov av översyn för närvarande. Plan för främjande av mångfald, Lika värda och ändå olika 2011-2013 (KF 2010-12-13) Konstateras att nuvarande dokument kan tillämpas fram till dess att ett ärende med en ny plan tas upp i kommunfullmäktige. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-18 Översyn styrdokument - Säkerhetspolicy (KS 1998-11-09) - Angående mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning (KS 2003) - Policy för sponsring (KF 2005-09-12) - Policy för alkolås i samband med kommunens transporter (KS 2006-01-23) - Policy för konkurrensutsättning och avknoppning (KF 2007-12- 10)

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 40 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 - Internationellt program (KF 2009-09-08) - Policy för främjande av sociala företag i Haninge (KS 2009-09- 14) - Personalpolitiskt program (KS 2009-11-23) - Plan för främjande av mångfald, Lika värda och ändå olika 2011-2013 (KF 2010-12-13) Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Bostäder Kommunstyrelseförvaltningen Samtliga nämnder, Tornberget och Haninge

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 41 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/502 330 Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter 2016-2019. Bilaga 242.15 Sammanfattning Haninge kommun har sedan 2013 medverkat i ett regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter bestående av följande kommuner; Botkyrka, Haninge, Nacka, Järfälla, Sigtuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer. Det regionala nätverket är en utveckling av arbetet i det nationella partnerskapet som har utgångspunkten i FN:s konvention om barnets rättigheter. Nätverket arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. Överenskommelse för det regionala nätverket för perioden 2016 2019 har nu utarbetats för beslut av respektive medverkande kommun. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter, 2016-2019. Kommunstyrelseförvaltningen bedriver arbetet för det regionala nätverket inom ordinarie verksamhet. En kostnad på ca 25 000 kronor beräknas för att täcka kostnader för utbildningar i barnkonventionen. Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-13, Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter 2016-2019 -Verksamhetsberättelse för regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter perioden 2013 2015 Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter 2016 2019

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 42 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter under tiden 2016 2019. Kostnader för utbildning i barnkonventionen på ca 25 000 kronor finansieras inom ordinarie budget. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 43 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/440 331 Överenskommelse om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019. Bilaga 243.15 Sammanfattning Haninge kommun har sedan 2004 medverkat i partnerskapet för barns rättigheter i praktiken som är ett samarbete mellan tio kommuner i Sverige, Socialdepartementet, Barnombudsmannen, SKL och Barnrättsakademien. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och den nationella ungdomspolitiken utgör grunden för partnerskapets arbete. En överenskommelse för det nationella partnerkapet för perioden 2016 2019 har nu utarbetats för beslut av respektive kommun. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019. Kostnaden för samordning och administration på högst 20 000 kronor per år ryms inom ordinarie budget. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-13, Överenskommelse om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019 - Överenskommelse om medverkan i partnerskap 2016 2019 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i partnerskapet för barns rättigheter i praktiken under tiden 2016-2019. Årsavgiften, 20 000 kronor, finansieras ut kommunstyrelsens driftbudget.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 44 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 45 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/552 332 Samverkansavtal mellan Haninge kommun och Polisen. Bilaga 244.15 Sammanfattning Mot bakgrund av polismyndighetens omorganisation och att de geografiska polisområdena förändras har det funnits skäl att samtidigt se över de samverkansformer som finns mellan lokalpolisen och kommunen. Syftet med översynen är att fortsatt stärka och utveckla befintlig samverkan. Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som kommunen och polisen planerar och genomför, utförs både enskilt och i samverkan. Samverkansavtalet utgör en grund för de aktiviteter/åtaganden som varken kommunen eller lokalpolisen klarar att genomföra enskilt utan istället behöver ske i just samverkan. Det innebär för båda parter att mer enskilda uppgifter inte omfattas och beskrivs i samverkansavtalet utan sker på annat sätt. Haninge kommun har under 2015 tillsammans med lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn upprättat ett förslag på nytt samverkansavtal. Samverkansavtalet följer en nationell modell som polismyndigheten har upprättat och består av två delar. Ett huvudavtal, som beskriver övergripande syften samt avtalstid. Till huvudavtalet upprättas ett underavtal som konkretiserar arbetet. Underavtalet bygger på lokala lägesbilder där gemensamma samverkansområden har identifierats. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att implementeringen av samverkansavtalet följer den modell som polismyndigheten upprättat och som de flesta kommuner väljer att följa. Avtalsmodellen utgår från en tvåstegsprocess. Först tecknas ett huvudavtal med övergripande förutsättningar för samverkan. Därefter tecknas ett mer detaljerat underavtal. Huvudavtalet föreslås nu godkännas av kommunstyrelsen. För underavtalet återstår några mindre frågor som behöver klarläggas innan avtalet godkänns. Ambitionen är att underavtalet

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 46 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 skall vara klart före årsskiftet. För att möjliggöra detta föreslås att kommunstyrelsen bemyndigar kommundirektören att godkänna och underteckna avtalet. Underlag för beslut Huvudavtal Samverkansavtal Haninge kommun Polisen Underavtal Utkast samverkansavtal Haninge kommun Polisen Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Bifogat huvudavtal godkänns. 2. Kommundirektören bemyndigas att för Haninge kommuns räkning godkänna och underteckna kommande underavtal. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga nämnder, Tornberget, Haninge Bostäder

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 47 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/152 333 Förslag till informationssäkerhetspolicy. Bilaga 253.15 Sammanfattning Myndigheter i Sverige får i allt större utsträckning krav på sig att arbetet med informationssäkerhet sker systematiserat och följer standarder inom området. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag på informationssäkerhetspolicy. Bakgrunden till initiativet är att ha en kommungemensam uppfattning om hur vi skyddar våra informationstillgångar. Policyn utgör kommunens viljeinriktning och anger kommunens avsikter genom upprättade målområden och föreslagen ansvarsfördelning. Med upprättat policyförslag som utgångspunkt kan ingående strategiska målområden sedan hanteras i en prioriterad ordning och konkretiseras i riktlinjer och vägledningar. Det fortsatta arbetet ska ske i samverkan med alla förvaltningar. Förvaltningens synpunkter Samtliga nämnder har getts möjlighet att lämna synpunkter på föreslagen policy. Alla nämnder har svarat och ställer sig positiva till policyförslaget. Av svaren framgår bl a att förslaget uppfattats som konkret och lätt att förstå och att det ligger i linje med arbetet kring en IT-strategi. En synpunkt belyser som komplement att hänsyn tas till personuppgiftslagen PUL. Kopplingen till aktuella lagstiftningar bedömer kommunstyrelseförvaltningen kan framgå i arbetet med upprättande av tillhörande riktlinjer. Underlag för beslut Missiv Remiss till nämnderna 2015-04-20 Policyförslag Informationssäkerhet 2015-04-20 Remissvar Stadsbyggnadsnämnden 2015-09-23 Remissvar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2015-09-21 Remissvar Grund- och förskolenämnden 2015-09-23

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 48 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Remissvar Kultur- och fritidsnämnden 2015-09-23 Remissvar Socialnämnden 2015-08-25 Remissvar Äldrenämnden 2015-09-24 Kommunalrådsberedningen Informationssäkerhet är ett begrepp vilket oftast felaktigt förknippas med IT-säkerhet och ökade IT-tekniska kostnader. Att följa en standard syftar till att på ett kvalitetssäkrat sätt kunna styra informationssäkerhetsarbetet, den föreslagna policyn och dess åtgärder ska inte innebära ytterligare IT-tekniska kostnader. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Informationssäkerhetspolicyn antas. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen kansli/bit För kännedom: Nämnderna

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 49 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/475 334 IT-policy för Haninge kommun. Bilaga 254.15 Sammanfattning Det övergripande syftet med kommunens engagemang i IT-frågor är att öka kvalitet och effektivitet i verksamheten samt att förbättra service till och dialog med kommuninnevånarna med IT som ett väsentligt verktyg och stöd. IT är inte enbart en stödprocess utan är en integrerad del av kommunens huvudprocesser. Kommunens nyttjande av IT ökar för närvarande med mellan 5 och 10 % per år och kommer, med all sannolikhet, att fortsätta att öka och bli mer komplext. Av denna anledning är det väsentligt att, med stöd av en IT-policy, ge förutsättningar för att på ett rationellt sätt styra, samordna och utveckla IT-verksamheten så att drift, förvaltning och utveckling inom IT-området blir rätt prioriterade mot de beslutade målen. Vidare att drift, förvaltning och investeringar inom IT-området genomförs på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt samt att fördelarna med samordning och gemensamma arbetsformer tillvaratas. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat bifogat förslag till ITpolicy. Förslaget behandlar områdena Service till och dialog med medborgarna IT:s bidrag till ökad effektivitet och kvalité Behov av enhetlighet, gemensamma strukturer och principer Organisatorisk effektivitet, prioriteringar och samordning Samarbete med andra aktörer Säkerhet Gemensamma standarder Förvaltningens synpunkter Haninge kommuns verksamhet är bred och omfattande och sker i en miljö som ständigt förändras. För att klara av sina

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 50 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 samhällsuppgifter och de krav som medborgarna ställer på utbud, kvalité och service kommer kommunens beroende av information och informations-system fortsätta att öka. Inom kommunen ses IT som en nyckeltillgång och långsiktig resurs som bidrar till öppenhet, effektivitet och utveckling och ska därför vara en integrerad del av kommunens huvudprocesser. Förvaltningen föreslår att bifogat förslag till IT-policy fastställs. Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11, IT-policy för Haninge kommun. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommuns IT-policy fastställs i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga nämnder, Haninge Bostäder, Tornberget

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 51 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/548 335 Uppdrag Dalarödialogen, avrapportering. Bilaga 255.15 Sammanfattning Upprustningen av Dalarö torg är avslutad, endast smärre åtgärder har utförts 2015. Planändring i syfte att skapa en gästhamn i nuvarande Fiskarhamnen var tänkt att samordnas med det pågående detaljplanearbetet för Strand hotell. Den privata aktören som avsåg driva gästhamnen har hoppat av och den delen av planarbetet som avsåg Fiskarhamnen är avslutad. Planläggning för fler bostäder på Dalarö pågår på flera platser. För uppdragen Lyngsåsa, Schweizerdalen/Vadviken finns färdiga och antagna detaljplaner vilka har överklagats. Uppdraget Strand hotell pågår och antagande av detaljplanen beräknas kunna ske före sommaren 2016. Uppdraget Hotell Bellevue gavs 10 dec 2014 och syftar till att göra om hotellet till permanentbostäder. Samråd planeras till våren 2016. Uppdraget Dalarö 4:4 handlar om en detaljplaneändring i syfte att möjliggöra bostadsbebyggelse med upp till 17 mindre lägenheter. Uppdraget gavs i mars 2015. Vad gäller utredning av nytt hamnläge har möte hållits med Trafikverket som under 2015 utrett frågan om färjeförbindelsen till Ornö ska bli en allmän förbindelse. Nu avser Trafikverket inleda en så kallad Åtgärdsvalstudie rörande vilka åtgärder detta medför i fråga om nya färjor och anslutande infrastruktur. Förvaltningens synpunkter Dalarö ortsanalys/dalarödialogen har sedan antagandet 2009 årligen följts upp och avrapporterats till kommunstyrelsen. Efter 2015 års genomgång av pågående uppdrag så är slutsatsen att det kan finnas anledning att under 2016 mer noggrant analysera och utvärdera ortsanalysens aktualitet, användbarhet och funktion som

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 52 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 det samlade stöd för pågående och kommande planläggning det är tänkt att fungera som. Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-17, Uppdrag Dalarödialogen, avrapportering december 2015. - Ortsanalys Dalarö http://haninge.se/globalassets/bygga-bo-ochmiljo/oversiktsplanering-ochdetaljplaner/utvecklingsprogram/ortsanalys-dalarantagandehandling-juni-2009.pdf Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Avrapporteringen godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att analysera och utvärdera ortsanalysens aktualitet och till kommunstyrelsen senast i december 2016 återrapportera resultatet av denna utvärdering. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 53 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/526 336 Återrapportering Tungelsta utvecklingsprogram. Bilaga 249.15 Sammanfattning Utvecklingsprogrammet för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige den 2012-12-10 ( 225) och ska ge ledning i översiktsplanearbetet och stöd vid detaljplaneförfrågningar under en 10-årsperiod. Kommunfullmäktige beslutade att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Syftet med utvecklingsprogrammet är att utifrån en helhetssyn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter utifrån fyra huvudämnen; A. Bebyggelseutveckling B. Infrastruktur C. Samhällsservice D. Natur och landskap Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Nya händelser under 2015: - Det pågår utbyggnad av äldreboende och förskola inom Lillgården. - Stadsbyggnadsnämnden har fått planuppdrag för område vid Bäckvägen i södra Tungelsta som medger förätning, samt för Ålsta 28:1 där BoKlok och Skanska planerar att bygga bostäder. - Trafikverket har färdigställt åtgärdsvalsstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen. - Trafikverket har påbörjat arbetet med att ta fram en vägplan för Tvärförbindelse Södertörn.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 54 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 - I samband med dubbelspårsutbyggnad mellan Tungelsta och Hemfosa kommer stationsområdet i Tungelsta att byggs om. - Möjligheten att bygga en ny fullstor idrottshall i Tungelsta utreds. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11, Rapport av pågående utvecklingsarbete - Tungelsta utvecklingsprogram, 2012-12-10 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Samtliga nämnder och planeringschef (KSF, Strategisk planering)

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 55 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/527 337 Återrapportering Västerhaninge utvecklingsprogram. Bilaga 250.15 Sammanfattning Utvecklingsprogrammet för Västerhaninge antogs av kommunfullmäktige 2012-12-10 ( 226) och ska vara en del av kommunens styrning och påverka de kommunala verksamheterna i stadsdelen under en 10-årsperiod. Kommunfullmäktige beslutade att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Utvecklingsprogrammet avgränsades till att behandla centrumkärnan och utvecklingen där. Målbilden som anges är Den hållbara småstaden Västerhaninge. Målet är att utveckla Västerhaninge till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar småstad. Nytt för 2015: - Detaljplan för Ribbyskolan har varit på samråd. - Detaljplan för Ribbybergsskolan har varit på granskning. - I centrala Västerhaninge pågår arkeologiska utgrävningar. - Detaljplan för Åby 1:27 (förskola) har varit på granskning. - Förfrågan om detaljplaneändring har inkommit där Parks förskola ligger för att möjliggöra uppförande av ny skola och eventuellt idrottshall. - Bovieran-projektet vid Ribby Allé är färdigställt. Samråd för ytterligare bebyggelse beräknas ske under 2016. - Två nya planuppdrag har getts för Ribby 1:205 (bostäder) samt för Ribby 2:295 och 2:296 (föreningslokal, tvättstuga och förråd). - Trafikverkets åtgärdsvalstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen har färdigställts.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 56 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11, Rapport av pågående utvecklingsarbete Västerhaninge - Västerhaninge utvecklingsprogram, 2012-12-10 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Samtliga nämnder och planeringschef (KSF, Strategisk planering)

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 57 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/547 338 Vendelsö utvecklingsprogram, avrapportering. Bilaga 256.15 Sammanfattning Utvecklingsprogrammet antogs 2010. Programmet har under åren fram tills nyligen fungerat som ett bra stöd och upplevts generellt väldigt nyttigt och användbart, särskilt i planbesked och planuppdragskedet. På senare tid så har dock planavdelningen, stadsbyggnadsförvaltningen, kunnat konstatera att nya förhållanden framkommit som medför att utvecklingsprogrammet inte fungerar som önskvärt. Det handlar bland annat om att VA- och dagvattenfrågorna inte är tillräckligt belysta, att områden som är utpekade inte längre är aktuella samt det omvända att områden som idag bedömts intressanta att utreda och planlägga inte finns med i utvecklingsprogrammet. Förvaltningens synpunkter Då stadsbyggnadsförvaltningen är den största och viktigaste användaren av utvecklingsprogrammen så bör deras synpunkter enligt kommunstyrelseförvaltningens mening beaktas i bedömningen av programmet. En slutsats är att det finns anledning att under 2016 mer noggrant analysera och utvärdera utvecklingsprogrammets aktualitet, användbarhet och funktion som det samlade stöd för pågående och kommande planläggning programmet är tänkt att fungera som. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-18 Vendelsö utvecklingsprogram, avrapportering december 2015 - Vendelsö utvecklingsprogram - http://haninge.se/globalassets/bygga-bo-ochmiljo/oversiktsplanering-ochdetaljplaner/utvecklingsprogram/vendelso_utvecklingsprogram.pdf

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 58 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Avrapporteringen godkänns 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att analysera och utvärdera utvecklingsprogrammets aktualitet och att till kommunstyrelsen senast i december 2016 återrapportera resultatet av denna utvärdering. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 59 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/554 339 Förslag till placering och finansiering av tömningsstation för fritidsbåtar. Bilaga 257.15 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-02, 26, bland annat att uppdra till kommunstyrelsen att utreda placering på, samt att finansiera, ytterligare en tömningsstation i Haninges skärgård för att täcka in områden som annars riskerar att bli utan. Grunden för beslutet är Folkpartiets (nuvarande Liberalernas) egna förslag i ärendet. Liberalerna vill utöver en ny latrintömningsstation i Dalarö hamn även att kommunen fortsätter bygga ut med ytterligare en tömningstank såsom tidigare gjorts på Huvudskär och på Utö. Förvaltningens synpunkter Det är hamnhållaren/ägaren som ansvarar för att det finns möjlighet att tömma fartygs och båtars avfall. Haninge kommun är endast hamnhållare av hamnen på Dalarö, Hotellbryggan. Här har kommunen sedan länge haft en tömningsstation för fritidsbåtar intill bensinpontonen. Denna anläggning har under de senaste åren fungerat dåligt. Stadsbyggnadsnämnden har under våren 2015 bytt ut denna anläggning till en helt ny. Haninge kommun har även genom kommunstyrelseförvaltningens försorg köpt och lagt ut en flytande tömningsstation vid Huvudskär. För denna anläggning erhöll kommunen LOVA-bidrag via Länsstyrelsen. Anläggningen ligger inom Skärgårdsstiftelsens område. Tömning av tanken sker genom ett slamtömningsabonnemang hos SRV. Drift och underhållskostnader för denna anläggning belastar i dag kommunstyrelseförvaltningens budget. Kommunstyrelseförvaltningen har även finansierat inköpet av en flytande tömningsstation i Utö södra hamn. Skärgårdsstiftelsen ansvarar för drift och underhåll av denna tömningsstation. Skall ytterligare en flytande tömningsstation placeras inom kommunen finns det två intressanta områden som kommer i fråga. Dels är det någonstans kring Gålö där det finns ett flertal båtlubbar och väldigt många fritidsbåtar. Här har några av båtklubbarna

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 60 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 börjat investera i egna och gemensamma anläggningar för latrintömning. Det andra stället är norra fladen på Nåttarö. Området ägs av Skärgårdsstiftelsen och är en populär vik för fritidsbåtar. Här kan under vackra sommardagar ligga upp till mellan 50 och 100 båtar per dygn. Närmaste tömningsstation är Utö eller Nynäshamn, varför risken finns att man tömmer sina toatankar på Mysingen. Skall kommunen lägga ut ytterligare en tömningstank för fritidsbåter rekommenderar kommunstyrelseförvaltningen att den läggs i den norra viken på Nåttarö där det i dag rör sig många fritidsbåtar och där det är långt till närmaste befintlig anläggning. Överenskommelse om detta bör träffas med Skärgårdsstiftelsen som är mark- och vattenägare för detta område. Kostnaden för en ny 6 kubikmeters anläggning vid Nåttarö är beräknad till ca 293 000 kr. Då ingår kätting och ankringsutrustning samt frakt till Årsta brygga. Kostnad för transport ut till Nåttarö samt förankring av anläggningen tillkommer. Driftskostnaden för anläggningen är bland annat beroende på hur många gånger den behöver tömmas per säsong. Tanken på Huvudskär töms en gång om året till en kostnad om ca 1 800 kr. enligt gällande SRV-taxa. I 2015 års budget finns inga medel avsatta för investering i en ny tömningsanläggning i skärgården varför en eventuell nyinvestering under 2015 2016 måste belasta kommunstyrelsens reserv. Underlag för beslut - Kommunfullmäktiges beslut 2015-03-22, 26 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att träffa överenskommelse med Skärgårdsstiftelsen om att placera en tömningstank för fritidsbåtar vid Nåttarö. 2. För köp och installation av tömningstanken anvisas 300 000 kr ur kommunstyrelsens investeringsreserv 2015 (293 000 kr för köpet och 7 000 kr för installationen).

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 61 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Peter Jemtbring, Erik Josephson

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 62 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/556 340 Redovisning av tidsbegränsade bygglov för kommunala fastigheter. Bilaga 258.15 Sammanfattning Vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-05-26 124 beslutades om rutiner för uppföljning av tidsbegränsade bygglov inom kommunala verksamhetsfastigheter. Rutinerna innebar bl.a. att en redovisning av de tidsbegränsade byggloven skall ske till kommunstyrelsen en gång per år. Den senaste uppföljningen var i december 2014 och i förteckning som lämnades till kommunstyrelsen fanns 14 tidsbegränsade bygglov. Tornberget och kommunstyrelseförvaltningen har nu gått igenom förteckningen och uppdaterat till nu gällande läge. En byggnad med tidbegränsat bygglov har tagits bort och på en fastighet har permanent bygglov sökts och beviljats. Dessa finns med i redovisningen för att påvisa förändringen. Det innebär att det i nuläget finns 12 fastigheter med tidsbegränsade bygglov. Bifogad redovisning omfattar de verksamhetsfastigheter som kommunen själv äger eller som kommunen hyr in från Tornberget. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-17 Redovisning av tidsbegränsade bygglov för kommunala fastigheter Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Redovisningen godkänns. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Tornberget

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 63 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/469 341 Remiss: Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet inom Stockholms län. Bilaga 251.15 Sammanfattning Arbetsförmedlingen, marknadsområde Stockholm och Gotland, planerar för en förändring av kontorsnätet. Nuvarande 28 arbetsförmedlingskontor ska på sikt bli 10 arbetsförmedlingsenheter. Till detta kommer ett ökat arbetsgivarfokus, där dessa insatser främst ska koncentreras till 3 arbetsgivarcentrum. Dessa förändringar anges i en inriktningsplan. Målbilden är att förändringarna ska ha genomförts i juni 2018. Utifrån ett lokalt perspektiv medför inriktningsplanen att befintliga arbetsförmedlingskontor i Handen, Nynäshamn och Tyresö konsolideras i en enhet, som lokaliseras till Handen. Inriktningsplanen var ute på remiss till samtliga kommuner i länet under september 2015. Mot bakgrund av inkomna synpunkter har Arbetsförmedlingen via ett PM gett länets kommuner möjlighet att, tillsammans med lokalt arbetsförmedlingskontor, diskutera och svara på ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar är: 1. Hur säkerställer vi tillsammans att Arbetsförmedlingen fortfarande är tillgänglig och närvarande för arbetsgivare och arbetssökande i kommunen (om än på nya sätt och i nya former) framöver? 2. Hur kan vi gemensamt, både lokalt och regionalt, bibehålla våra upparbetade samverkansstrukturer samt fortsätta utveckla och stärka samarbetet oss emellan inom ramen för Arbetsförmedlingens förändrade kontorsnät? 3. Finns det särskilda behov hos vissa arbetssökande som aktualiserar behovet av att samlokalisera våra verksamheter? I så fall för vilka och hur kan vi samlokalisera oss? 4. Hur kan vi gemensamt bidra till att en geografisk rörlighet bland våra arbetssökande ökar vilket är en förutsättning för att lyckas med Stockholmsregionens kompetensförsörjningsbehov?

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 64 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 5. Hur kan vi gemensamt bidra till att fler arbetsgivare kan ta del av vår utökade arbetsgivarservice och därmed korta såväl vakanstider som arbetslöshetstider? Förvaltningens synpunkter I bilagt förslag till svar på Arbetsförmedlingens PM besvaras respektive fråga. Nedan följer en sammanfattning. Kommunstyrelseförvaltningen lyfter fram det strategiska läge som Handen utgör i Östra Södertörn. God tillgänglighet till kollektivtrafik och en framtida bebyggelseutveckling koncentrerad till stadskärnan medför att en framtida arbetsförmedlingsenhet i Handen kommer ha god tillgänglighet utifrån såväl ett kommunalt som regionalt perspektiv. Kommunstyrelseförvaltningen understryker behovet av samverkan kring frågor med bäring på bebyggelseutveckling och infrastrukturplanering för fortsatt god tillgänglighet, även utifrån ett regionalt perspektiv. Den föreslagna koncentreringen av Arbetsförmedlingens verksamhet riktad mot arbetsgivare inom tre arbetsgivarcentrum, ser kommunstyrelseförvaltningen som problematisk. Haninge kommun och arbetsförmedlingen har en etablerad samverkan inom arbetsgivarfrågor och näringslivutveckling, vilket kommunstyrelseförvaltningens svar understryker. Vidare understryks att fortsatt lokal närvaro och samverkan är en förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska kunna uppfylla sin målbild om stärkt arbetsgivarfokus. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11 Haninge kommuns svar på Arbetsförmedlingens frågeställningar i PM: Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet inom Stockholms län - PM, Arbetsförmedlingen 2015-10-01 Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnät i Stockholms län - Yttrande av Haninge kommun 2015-09-21 Yttrande över inriktningsplan rörande anpassning av Arbetsförmedlingens kontorsnät inom Stockholm och Gotland

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 65 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 - Inriktningsplan, Arbetsförmedlingen 2015-08-25 Anpassning kontorsnät Arbetsförmedlingen Stockholm Gotland förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse godkänns och utgör Haninge kommuns svar till Arbetsförmedlingen. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Arbetsförmedlingen marknadsområde Stockholm Gotland

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 66 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/543 342 Utökat planbesked och planuppdrag för Ribby 2:295-296. Bilaga 245.15 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt i april 2015 ge planuppdrag för att möjliggöra byggrätt för tvättstugor inom Ribby 2:295-296. Bostadsrättsföreningen önskar nu även utreda möjlighet till ytterligare ett bostadshus inom fastigheterna. Förvaltningens synpunkter Stadsbyggnadsförvaltningen önskar nu i ett utökat planuppdrag även utreda möjlighet till ytterligare bostadshus inom Ribby 2:295-296. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker utökat planuppdrag. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2015-09-29. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsnämnden ges utökat planuppdrag att utreda möjlighet till ytterligare bostäder inom Ribby 2:295-296. Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 67 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/542 343 Planuppdrag för Kolartorp 2:42. Bilaga 259.15 Sammanfattning Gällande detaljplan för Kolartorp etapp 2 medger att det finns max sex tomter inom det kvarter där Kolartorp 2:42 är belägen. I den beslutade gatukostnadsutredningen förutsätts att fastigheten ska delas i två fastigheter i enlighet med detaljplanens bestämmelser och belastas med två gatukostnadsandelar. Efter detaljplanen antogs har Lantmäteriet medgett avstyckning av en fastighet som inte förutsattes delas i gatukostnadsutredningen. Därmed har maxantalet tomter för kvarteret uppfyllts innan Kolartorp 2:42 sökt om avstyckning. Kolartorp 2:42 har fakturerats för två gatukostnadsandelar. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser det oskäligt att Kolartorp 2:42 ska faktureras gatukostnader för en byggrätt som inte går att utnyttja och föreslår att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram en detaljplan som medger avstyckning av en tomt från Kolartorp 2:42. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2015-10-13. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan som medger avstyckning av en tomt från Kolartorp 2:42. Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 68 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS-MEX 2015/120 344 Överenskommelse om fastighetsreglering berörande fastigheterna Täckeråker 1:146, Täckeråker 2:171 och Täckeråker 2:281. Bilaga 247.15 Sammanfattning Detaljplanen för trafikplats Vega del av Kvarntorp(D-221) vann laga kraft 2013. Kommunstyrelseförvaltningen genom mark- och exploateringsenheten har därefter förhandlat med berörda fastighetsägare för att få åtkomst till marken som erfordras för utbyggnaden av trafikplatsen. Förhandlingarna med fastighetsägaren till Täckeråker 2:281, Turbinen Fastigheter AB, har resulterat i ett förslag till överenskommelse om fastighetsreglering där kommunen får åtkomst till mark planlagd som allmän platsmark. För marken som kommunen löser in, ca 1546 kvadratmeter, utgår dels ersättning i form av ersättningsmark, ca 553 kvadratmeter av Täckeråker 1:147 och Täckeråker 2:171, och dels ersättning om 765 000 kronor i mellanskillnad för markbytet. Förhandlingen med fastighetsägaren har även resulterat i att bolaget får möjlighet att förvärva del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 intill Torfastleden som i detaljplan är planlagd för industriändamål. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen bör medverka till att bolaget får möjlighet att fullfölja sitt förvärv utav del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 då det är en del av överenskommelsen som förhandlingarna med bolaget har resulterat i. Att kommunen får åtkomst till marken tillhörandes bolagets fastighet är en förutsättning för att utbyggnaden av trafikplats Vega ska kunna ske. Slutligt beslut i ärendet fattas av kommunstyrelsen eftersom ersättningen understiger fem mnkr, vilket följer av 4 i kommunstyrelsens reglemente.

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 69 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Underlag för beslut - Överenskommelse med tillhörande kartbilaga undertecknad 2015-11-16. - Översiktskarta Täckåker 1:146, 2:171, 2:281 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Överenskommelsen undertecknad av Turbinen Fastigheter AB godkänns. 2. Ersättningen om 765 000 kr finansieras ur kommunstyrelsens exploateringsbudget. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen/MEX För kännedom: Turbinen Fastigheter AB

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 70 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/523 345 Meddelanden Sammanfattning Om inget annat anges finns meddelandena hos sekreteraren. Cirkulär 15:31 från SKL: Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Cirkulär 15:32 från SKL: Prolongeringen av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 12 med Lärarnas Samverkansråd Sammanträdesprotokoll från Södertörns överförmyndarnämnd 2015-11-19 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Meddelandena läggs till handlingarna

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 71 (71) Sammanträdesdatum 2015-12-09 Dnr KS 2015/524 346 Delegationsbeslut (bilaga efter recit) Sammanfattning Enligt 6 kap 35 kommunallagen ska delegationsbeslut anmälas till styrelsen. Ekonomidirektören redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna.

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-04 KS 2015/520 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Val av justerare Förslag till beslut 1. väljs till justerare. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-04 KS 2015/521 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Förslag om öppet sammanträde Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente 28 bör nämnden ha öppet sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt 13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-04 KS 2015/522 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Nya medborgarförslag Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning av ärendet. Några nya medborgarförslag har inte överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-10-29 KS 2015/19 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Medborgarförslag: Låt hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad bevaras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrumområde i Jordbro Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag om bevarande av före detta Jordbromalmsskolan. Förslagställaren vill att kommunen beslutar: - Att utifrån Haninge kommuns mål om ekologisk, social och ekono-misk hållbarhet låta hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad beva-ras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrum-område i Jordbro en blandstad med plats för både fler lägenheter och utökad kommersiell service. Förslagsställaren anser att före detta Jordbromalmsskolan är en skyddsvärd byggnad av flera skäl som beskrivs i medborgarförslaget. Även ekonomiska skäl framförs där förslagställaren menar att det inte är ekonomiskat försvarbart att först betala en rivning av byggnaden för att sedan betala för att bygga något nytt som inte kan bli lika bra som det man rev. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslöt 2012-02-06 15 att tidigare Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. I avvaktan på att lösa ersättningslokaler för de verksamheter som nu finns i loka-lerna har rivningen inte verkställts. 2014-09-08 145 antog kommunfullmäktige ett detaljplaneprogram för Jordbro centrum (Kalvsvik 1:4, 1:16 med flera). Förvaltningen fick i samband med detta uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till detaljplaneuppdrag. Kommunstyrelsen beslutade 2014-09-29 226 ge stadbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Jordbro centrum samt att detaljplanen skall innehålla mark för ett nytt kultur- och föreningshus. I samband med att Mål och budget 2015 justerades i kommunfullmäktige 2014-12-08 196 beslutades att ovan nämnda beslut i POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-10-29 KS 2015/19 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör kom-munstyrelsen 2014-09-29 226, om planuppdrag för Jordbro centrum upphävdes. När sedan Mål och budget 2016 fastställdes i kommunfullmäktige 2015-06-08 146 beslutades att kommunfullmäktiges beslut 2014-12-08 196 om upphävande av kommunstyrelsens beslut 2014-09- 29 226 upphävs och att planarbetet ska återupptas. Det innebär att stadsbyggnadsnämnden har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta fram en detaljplan för att utveckla Jordbro centrum och som inbegriper att före detta Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås eftersom kommunen redan tagit beslut att dels riva byggnaden och dels uppdragit till stadsbyggnadsnämnden att ta fram ovan nämnda detaljplan. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat 2014-04-06 Låt hela Jordbromalmsskolans huvudbyggnad bevaras och integreras som ett kulturhus i ett framväxande nytt centrumområde i Jordbro inklusive bilaga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Medborgarförslaget avslås. Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För kännedom: Förslagsställaren

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-10-29 KS 2015/230 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Medborgarförslag: Gör om gamla Jordbromalmskolan till en särskola Sammanfattning Det har inkommit ett medborgarförslag om att göra om före detta Jordbromalmsskolan till skärskola på grundskolenivå. Förslagsställaren anser att det är bättre att koncentrera särbarnen till en skola istället för som idag att de är utspridda på olika skolor och alla är inte anpassade efter dessa barn. Vidare tycker förslagsställaren att det är en bra tanke att integrera dessa barn i en vanlig skola men det har ingen betydelse på deras vuxna liv i alla fall. Förslagställaren anser att före detta Jordbromalmsskolan är stor nog att rymma alla dessa barn och är mer eller mindre handikappvänlig. För dom som går i högstadiet finns Jordbrogården på gångavstånd, man spar en taxiresa om dagen på det, samt att personal från skola och Jordbrogården kan samarbeta på ett mycket bättre sätt. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslöt 2012-02-06 15 att tidigare Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. I avvaktan på att lösa ersättningslokaler för de verksamheter som nu finns i lokalerna har rivningen inte verkställts. 2014-09-08 145 antog kommunfullmäktige ett detaljplaneprogram för Jordbro centrum (Kalvsvik 1:4, 1:16 med flera). Förvaltningen fick i samband med detta uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till detaljplaneuppdrag. Kommunstyrelsen beslutade 2014-09-29 226 ge stadbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Jordbro centrum samt att detaljplanen skall innehålla mark för ett nytt kultur- och föreningshus. I samband med att Mål och budget 2015 justerades i kommunfullmäktige 2014-12-08 196 beslutades att ovan nämnda beslut i kom-munstyrelsen 2014-09-29 226, om planuppdrag för Jordbro centrum upphävdes. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-10-29 KS 2015/230 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör När sedan Mål och budget 2016 fastställdes i kommunfullmäktige 2015-06-08 146 beslutades att kommunfullmäktiges beslut 2014-12-08 196 om upphävande av kommunstyrelsens beslut 2014-09- 29 226 upphävs och att planarbetet ska återupptas. Det innebär att stadsbyggnadsnämnden har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta fram en detaljplan för att utveckla Jordbro centrum och som inbegriper att före detta Jordbromalmsskolan skall rivas, med undantag av idrottshallen. Medborgarförslaget, att göra om före detta Jordbromalmsskolan till en särskola, är inte möjligt att genomföra då det finns beslut att byggnaden skall rivas. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att medborgarförslaget avslås. Underlag för beslut - Medborgarförslag 2015-05-08 - Gör om gamla Jordbromalmskolan till en särskola inklusive mail. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Medborgarförslaget avslås. Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För kännedom: Förslagsställaren

Anna Clara Stenvall Från: Anna Appelgren Skickat: den 16 juni 2015 12:59 Till: Anna Clara Stenvall Ämne: VB: SV: SV: SV: SV: SV: Ang. inbjudan till Kommunstyrelsen Ok då gör jag det nu: Vi har 4 skolor på grundsär i Haninge idag Vendelsömalm är den senaste, Brandbergen skulle läggas ner men det beslutet ändrades så högstadiebarnen är uppdelade på Vendelsö och Brandbergen idag, låg och mellanstadiet finns på Svartbäcken och Tyresta, Vendelsö är inte handikapp anpassat nog för dom rörelsehindrade barnen, idrottshallen har ingen hiss tex, mycket trappor i huvudbyggnaden och en dåligt fungerande hiss som dessutom inte leder till alla plan. Jordbromalmskolan är stor nog att rymma alla dessa barn, är mer eller mindre handikappvänlig, för dom som går högstadiet finns Jordbrogården på gångavstånd, man sparar en taxiresa om dagen på det, personal från skola och Jordbrogården kan samarbeta på ett mycket bättre sätt. Att integrera dessa barn i en vanlig skola är en bra tanke men har ingen betydelse i det vuxna livet, dom har mer utbyte av varandra än av normal begåvade barn/ungdomar. Jordbromalm skolan har i ett antal år stått tom och jag vet att det har diskuterats mycket om vad man ska göra med den. Jag satt för ett par år sen i Handikapprådet och har jobbat en del ideelt med vuxna utvecklingsstörda och har själv en dotter med utvecklingsstörning och en dotter med Asperger så jag har lite erfarenhet av både barn och vuxna och hoppas nu att ni trots att jag inte kunde närvara på mötet idag tar detta förslag i beaktande. vid frågor maila Med vänlig hälsning 1

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Personalavdelningen 2015-11-12 KS 2015/261 Handläggare Marie Lilja, sekreterare Medborgarförslag: Inför en svarsgrupp när man ringer Sammanfattning Ett medborgarförslag har lämnats rörande införande av svarsgrupp. Förslagsställaren anser att Haninge kommun har för många vägar in i organisationen samt att det är lätt att hamna hos fel person eller att man inte får tag på personen eftersom han/hon är upptagen. Förslaget innebär att när någon kontaktar kommunen ska en så kallad svarsgrupp finnas som kan svara på frågor eller kunna vidarebefordra frågor till lämplig handläggare inom kommunen. Förvaltningens synpunkter En undersökning av företaget PROFITEL som genomfördes i april 2015 visar att Haninge kommun, i jämförelse med andra kommuner, är genomsnittlig vad avser tillgänglighet, kvalitet på svar på frågor via telefon samt information men är väsentligt bättre än andra kommuner avseende intresse och engagemang samt bemötande. Haninge kommun har också ett väsentligt högre värde avseende svarstid på huvudnumret än andra kommuner. Rörande mail har Haninge kommun en genomsnittlig svarstid medan kvaliteten på mailsvaren bedöms högre än för andra kommuner. Undersökningen har visat att det finns behov av att förbättra tillgängligheten för medborgare, besökare, företagare och andra intressenter. De tekniska förutsättningarna för detta finns i och med att ny teknik installerats som, bland annat, medger inrättande av så kallade svarsgrupper eller annan typ av organisation för att snabbt och korrekt kunna besvara telefon och mail. Former och organisation för att förbättra tillgängligheten kommer att utredas och underlag inhämtas från andra organisationer för att finna en lösning som är hållbar både avseende tillgänglighet och resursåtgång. Kommunstyrelseförvaltningen planerar att utreda frågan under 2016. Underlag för beslut Medborgarförslaget POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Personalavdelningen 2015-11-12 KS 2015/261 Handläggare Marie Lilja, sekreterare Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget anses med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat. Bengt Svenander Kommundirektör PH Magnusson HR-direktör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Personalavdelningen 2015-11-11 KS 2015/238 Handläggare Marie Lilja, sekreterare Medborgarförslag: Inför redovisning av arbetstid för kommunens personal Sammanfattning Ett medborgarförslag har lämnats med förslaget att införa ett system i skola och kommunförvaltning där tjänstemäns och skolpersonals närvaro redovisas och att ett sådant system skulle vara offentligt. Förvaltningens synpunkter Arbetstiden för anställda i Haninge kommun regleras genom arbetstidslagen (ATL) samt centrala kollektivavtal och lokala kollektivavtal. Kollektivavtalen skiljer sig i sin utformning mellan olika kategorier av medarbetare. Kollektivavtalen på lärarområdet anger den tid medarbetaren ska vara på arbetsplatsen (arbetsplatsförlagd arbetstid) och den tid som medarbetaren själv förfogar över (förtroendearbetstid). Vidare finns i det lokala kollektivavtalet för övriga kategorier av medarbetare möjlighet att överenskomma om fast arbetstid, schemabunden arbetstid, årsarbetstid eller flexibel arbetstid. Både i kollektivavtalen på lärarområdet och i Haninge kommuns lokala kollektivavtal regleras den tid som medarbetaren skall vara på arbetsplatsen. Beträffande registrering av arbetstid sker detta i personal- och lönesystemet i form av schema för respektive medarbetare. Utifrån det registrerade schemat sker avdrag för exempelvis sjukdom och semester. Uppgifterna i personal- och lönesystemet är offentliga. Kommunstyrelseförvaltningens uppfattning är därför att system för tjänstemäns och skolpersonals närvaro redan finns och att detta system är offentligt. Underlag för beslut Medborgarförslaget Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Personalavdelningen 2015-11-11 KS 2015/238 Handläggare Marie Lilja, sekreterare 1. Medborgarförslaget anses med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat. Bengt Svenander Kommundirektör PH Magnusson HR-direktör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagsställaren

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer 2015-11-11 KS 2015/365 Handläggare Bengt Svenander, kommundirektör E-förslag om nyval Sammanfattning Ett E-förslag om nyval har inkommit. Enligt gällande regler för E- förslag skall den nämnd som är berörd av sakfrågan ta upp förslaget till diskussion, om minst 25 personer skriver under förslaget. Det aktuella förslaget har samlat 36 underskrifter. I förslaget sägs följande. Vi vill nu att kommunfullmäktige utför en omröstning beträffande nyval i kommunen. På grund av förändrade omständigheter då två förtroendevalda har hoppat av samt att det finns ett stort missnöje bland kommuninvånarna beträffande hur kommunen styrs. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige 2015-10-12 behandlade ett svar på en interpellation med motsvarande innehåll. Förvaltningen har inget att tillföra utöver vad som framkommer av interpellationen och svaret på den. Underlag för beslut E-förslaget Kommunfullmäktiges protokoll 2015-10-12, 416, inkl bilagor Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. E-förslaget anses behandlat och föranleder ingen ytterligare åtgärd. Bengt Svenander Kommundirektör POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/365 Handläggare Bengt Svenander, kommundirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunfullmäktige Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum 2015-10-12 Dnr KS 2015/416 212 Svar på interpellation från Martina Mossberg (M) om extra val till Haninges kommunfullmäktige Kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) lämnar svar. Förslag till beslut 1. Interpellationen är besvarad. Kommunfullmäktiges beslut 1. Interpellationen är besvarad. Expedieras: Akt Utdragsbestyrkande

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/364 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare E-förslag om wi-fi Sammanfattning Enligt gällande regler för E-förslag skall den nämnd som är berörd av sakfrågan ta upp förslaget till diskussion, om minst 25 personer skriver under förslaget. Det aktuella förslaget har samlat 112 underskrifter. Förslagsställaren vill att kommunen ska erbjuda Wi-Fiuppkoppling, trådlöst internet, över hela Haninge kommun. Förvaltningens synpunkter Flera kommuner har de senaste åren infört gratis trådlöst internet på allmänna platser. Ett uppmärksammat exempel är Helsingborgs kommun som erbjuder trådlöst internet på centrala platser i staden såsom torg och parker. Konkurrensverket (KKV) har uppmärksammat detta och granskar nu Helsingborgs kommun för att ta reda på om gratis trådlöst internet kan innebära att konkurrensen på marknaden för trådlös internetanslutning i Helsingborg snedvrids eller hämmas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en vägledning om vilka frågor kommunen behöver ta ställning till för att tillhandahålla trådlöst internet gratis. Det är tveksamt om det är tillåtet att erbjuda gratis trådlöst internet på allmänna platser eftersom internetanslutningen då i regel inte kan kopplas till någon kommunal verksamhet som bedrivs på platsen. I avsaknad av praxis är det oklart om det är av sådant allmänintresse att erbjuda trådlöst internet att det faller inom kommunens allmänna befogenheter enligt 2 kap. 1 kommunallagen. Mot bakgrund av KKV:s pågående granskning av Helsingborgs kommun och SKL:s vägledning i frågan anser kommunstyrelseförvaltningen att det f n inte finns anledning att utreda om Haninge kommun ska tillhandahålla gratis trådlöst internet. Frågan kan prövas på nytt när KKV är klar med sin granskning. Underlag för beslut - E-förslag om wi-fi POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/364 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare - Gratis kommunalt wifi utreds av Konkurrensverket - Att erbjuda trådlöst internet gratis, SKL:s vägledning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. E-förslaget anses behandlat. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom:

Gratis kommunalt wifi utreds av Konkurrensverket http://www.konkurrensverket.se/nyheter/gratis-kommunalt-wifi-utreds-av-konkurrens... Sida 1 av 1 2015-11-11 Gratis kommunalt wifi utreds av Konkurrensverket Publicerad 30 oktober 2014 Helsingborgs stad erbjuder gratis wifi i stadskärnan. Nu granskar Konkurrensverket om Helsingborgs tjänst med gratis wifi-uppkoppling kan innebära att konkurrensen på marknaden för trådlös internetanslutning i Helsingborg snedvrids eller hämmas. Det blir allt vanligare att kommuner erbjuder wifi-uppkoppling på allmänna platser som gator och torg. Av uppgifter i media framgår att Helsingborgs stad har gjort en jämförelsevis omfattande satsning. Det är mot denna bakgrund som Konkurrensverket initierat en förstudie av Helsingborgs stads verksamhet. Inom ramen för förstudien har Konkurrensverket ställt frågor till Helsingborgs stad för att få reda på mer om den aktuella tjänsten. Dessutom har fyra mobiloperatörer som erbjuder trådlöst internetanslutning valts ut för att svara på frågor om sin tjänst och marknaden för trådlös anslutning till internet. Om Konkurrensverkets förstudie ger anledning att misstänka att konkurrensen snedvrids eller hämmas kan det föranleda Konkurrensverket att starta en fördjupad utredning. Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (som framgår av konkurrenslagen 3 kap. 27 ) tar sikte på att offentliga och privata företag ska ha likartade villkor om de agerar på samma konkurrensutsatta marknad. Dela Relaterade länkar Läs mer om reglerna för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

E-samhället i praktiken Att erbjuda trådlöst internet gratis Många kommuner vill kunna erbjuda internet gratis via trådlöst nätverk till besökare i sina lokaler eller verksamheter. Vissa kommuner vill även kunna tillhandahålla trådlöst nät i parker, på torg och på stränder och liknande platser som är tillgängliga för allmänheten. Detta pm belyser vilka frågor kommunen behöver ta ställning för att tillhandahålla trådlöst internet gratis. Kommunal kompetens och konkurrensfrågor Trådlöst nät i kommunens lokaler Att tillhandahålla gratis trådlös Internetanslutning i kommunens fastigheter eller i anslutning till kommunalt bedriven verksamhet får anses ingå i den kommunala kompetensen. Besökare eller personer som på olika sätt tar del av kommunal service eller tjänster kan i anslutning till sitt besök ges åtkomst till Internetanslutning när de vistas i lokalerna. Besökare kan hänvisas till kommunens e-tjänster eller information som används inom den aktuella verksamheten. Möjligheten att få åtkomst till Internet kan på flera sätt underlätta för olika individer att närvara vid kommunala aktiviteter. Även vid tidsbegränsade kommunala arrangemang, t.ex. sportarrangemang, kulturevenemang eller ungdomsaktiviteter, bör gratis nätverk kunna tillhandahållas inom ramen för den kommunala kompetensen. Trådlöst nät på allmänna platser Att tillhandahålla gratis trådlöst Internet till allmänhet som uppehåller sig i parker, på stränder, torg, eller liknande platser, framstår däremot som mer tveksamt. Internetanslutningen kan då i regel inte kopplas till någon kommunal verksamhet som bedrivs på platsen. I avsaknad av praxis är det oklart om detta tillhandahållande är av sådant allmänt intresse att det faller inom kommunens allmänna befogenheter enligt 2 kap. 1 kommunallagen (KL). 1 (2) Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

Om kommunen tillhandahåller en gratis tjänst inom ett område där det finns en fungerande marknad kan det dessutom beroende på under vilka förutsättningar som tjänsten tillhandahålls uppkomma konkurrensrättsliga frågeställningar. Lagring av trafikdata och spårbarhet Leverantörer som mot ersättning tillhandahåller Internet som ett allmänt tillgängligt kommersiellt nät, omfattas av anmälningsplikt enligt Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, LEK. Dessa operatörer måste dessutom lagra trafikdata under sex månader. Kommunalägda Stadsnätbolag kan vara sådana bolag som omfattas av LEK och reglerna om lagring av trafikdata. En kommun och dess kommunala förvaltningar som tillhandahåller gratis Internetanslutning i kommunens lokaler omfattas inte av LEK och trafikdata behöver då inte lagras på det sätt som föreskrivs där. Inte heller annat kommunalt tillhandahållande av gratis internetanslutning torde normalt omfattas av LEK. Av andra skäl kan dock en kommun som tillhandahåller Internetanslutning ha behov av att säkerställa möjlighet till spårning och identifiering av användare av tjänsten. Alla som använder kommunens Internetanslutning identifieras av omvärlden som kommunen. Om användare tillåts att vara helt anonyma måste kommunen ta ställning till att användare kan utnyttja Internetanslutningen för kriminella eller olämpliga aktiviteter där det är omöjligt att i efterhand spåra vilken användare som är ansvarig. Detta kan påverka kommunens varumärke och krav på ersättning eller andra rättsliga anspråk kan ställas gentemot kommunen. Exempel då detta kan aktualiseras är: Internetanslutningen används för att kränka eller hota andra individer. Vid en anonym anslutning kommer inte polisen att kunna spåra vem som ligger bakom och brottet kan inte utredas. Någon beställer varor i annans namn eller genomför andra bedrägeribrott. Ekonomiska anspråk kan riktas mot kommunen eftersom beställningen kan spåras till kommunens IPadress. Internetanslutningen används för att sprida virus eller annat skadligt innehåll. Rättsliga anspråk kan riktas mot kommunen och kommunens möjligheter att uppfattas som en seriös aktör på Internet kan påverkas negativt. Andra kan göra bedömningen att kommunen inte är en part man har förtroende för eller vill ingå i IT-samverkan med om kommunen inte följer grundläggande säkerhetsstandarder. Det kan vara lämpligt att överväga om man vill att användare av kommunens Internetanslutning ska följa några grundläggande uppföranderegler. 2 (2) Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (1) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-11-18 KS 2015/6 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Budgetuppföljning Sammanfattning Handlingar läggs på bordet i kommunstyrelsen. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/324 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Central krisledningsplan för Haninge kommun Sammanfattning Av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommuner och landsting ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Krisledningsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en god handlingsberedskap inför och vid allvarliga händelser. Planen beskriver hur kommunens krisledning ska organiseras och bedrivas vid extraordinära händelser där ordinarie verksamhet måste anpassas för att nödvändig ledning kan uppnås. Planen kan även tillämpas för andra oönskade eller allvarliga händelser som kräver samordnade insatser där delar eller hela kommunala verksamheter behöver utökat ledningsstöd. Aktuell central krisledningsplan ersätter hittills gällande plan. Planen har remitterats till samtliga nämnder och Tornberget. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget och innehållet. Däremot belyser en del nämnder att motsvarande planer på förvaltningsnivå behöver ses över och vara upprättade på så sätt att de harmoniserar med den centrala krisledningsplanen. Förvaltningens synpunkter Framtagen central krisledningsplan är en uppdatering av föregående plan. Uppdateringarna består i huvudsak av följande: Redaktionella ändringar och förtydligande är gjorda, metodik och förhållningssätt är desamma som tidigare. Det har tydliggjorts att aktiverad krisledning inte enbart kan behövas vid extraordinära händelser under ledning av krisledningsnämnden, utan oftast utan att denna nämnd behöver aktiveras. Krisapp, Samverkansfunktion Stockholmsregionen, RAKEL har tillkommit som utveckling av larmning och samverkan POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/324 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Det har lagts till att nämnderna behöver ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Underlag för beslut Missiv, daterat 2015-07-13 Central krisledningsplan för Haninge kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, beslut 2015-10-19 95 Grund- och förskolenämnden, beslut 2015-10-21 118 Stadsbyggnadsnämnden, beslut 2015-09-23 119 Äldrenämnden, beslut 2015-10-22 112 Kultur- och fritidsnämnden, beslut 2015-10-21 Tornberget, beslut 2015-10-22 72 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Förslag till krisledningsplan för Haninge kommun antas. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: KSF Kansli För kännedom: Nämnderna, Tornberget

1 Central krisledningsplan för Haninge kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser, och höjd beredskap 2015-2019 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Central krisledningsplan för extraordinär händelse, annan oönskad händelse och höjd beredskap 2015 2019 2015-xx-xx Beslutat av Ansvarig avdelning och dokumentförvaltare (namn) Reviderad 2015-xx-xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen/säkerhet Bo Jensen Ersätter föregående krisledningsplan KS 149/2010 Dokumentinformation Diarienr Version Krisledningsplanen har koppling till Program för Haninge kommuns säkerhets- och riskhanteringsarbete (beslut i KF 7 mars 2011). Planen uppdateras vid varje ny mandatperiod. 1.0

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Mål och tillämpning 3 1.3 Läsanvisning 3 2. Definitioner 4 2.1 Extraordinär händelse 4 2.2 Kris 4 2.3 Höjd beredskap 4 2.4 Samhällsviktig verksamhet 4 3. Övergripande strategi inför och vid krisledning 5 3.1 Verksamheter 5 3.2 Förvaltningsledningar 5 3.3 Central krisledning 5 3.4 Kommunmodell för riskinventering och analys 6 3.5 Principer 6 4. Central krisledningsorganisation 7 4.1 Krisledningsgrupp (beredningsgrupp) 7 4.2 Analysfunktion 7 4.3 Informations- och kommunikationsfunktion 8 4.4 Administrativ funktion 8 4.5 Stödfunktion (Data tele) 8 4.6 Stödfunktion (Service) 8 4.7 Krisledningsnämnd 9 4.8 POSOM, psykiskt och socialt omhändertagande 9 4.9 Organisationsuppbyggnad 10 5. Larmning och aktivering 11 5.1 Larmning 11 5.2 Aktivering 11 5.3 Beskrivning av dimensioner 12 6. Väsentliga förberedelser för framgångsrik krisledning 13 6.1 Regional samverkan 13 6.2 Krisledningsplatser 13 6.3 Uthållighet 14 6.4 Geografiskt områdesansvar 14 6.5 Samband 15 6.6 Utbildning övning 15 6.7 Kostnadsredovisning 15 6.8 Avslut och utvärdering 15 7. Bilagor 16 8. Relaterade dokument 16

3 1. Inledning När en allvarlig händelse inträffar måste det finnas en förmåga och beredskap för att snarast kunna hantera händelsen och mildra de negativa effekterna av det inträffade. I en händelses inledningsskede då det kan råda stor osäkerhet om vad som hänt och vad som behöver göras, ställs stora krav på främst funktionerna ledning, samordning och information. Medborgarna har förväntningar på att kommunen har förmåga och tillräckliga resurser för att kunna ge den hjälp som behövs och bidra till att konsekvenserna blir så små som möjligt. Av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommuner och landsting ska för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. 1.1 Syfte Syftet med krisledningsplanen är att klargöra hur kommunen ska organiseras och bedrivas vid en kris, extraordinär händelse samt vid höjd beredskap då ordinarie ledningsstrukturer behöver anpassas så att nödvändig krisledning kan uppnås. Planen ska också utgöra grund för nämnders och förvaltningars egen planering för verksamhet vid kriser och extraordinära händelser. 1.2 Mål och tillämpning Krisledningens inriktningsmål är att verka för att vid extraordinära händelser eller andra kriser upprätthålla acceptabla nivåer i kommunala samhällsviktiga verksamheter och uppnå god förmåga att i övrigt hantera uppgifter som krävs för att begränsa eller förhindra negativa konsekvenser till följd av en händelse. Planen tillämpas vid situationer då en extraordinär händelse inträffar och drabbar kommunens medborgare, företag, egna verksamhet eller på annat sätt påverkar kommunen. Planen tillämpas även för andra kriser eller allvarliga händelser som kräver samordnade insatser där delar eller hela kommunala verksamheter behöver ledningsstöd. 1.3 Läsanvisning Planen för central krisledning beskriver inte i detalj utförandet i själva krisledningsarbetet. Anvisningar för dessa uppgifter finns förklarade i den konkreta vägledningen Handbok för krisledning. Särskilda rutiner för larmning av personer/funktioner ingående i central krisledning finns som bilaga i dokumentet Larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun.¹ Alla förtroendevalda och tjänstemän som ingår i krisledningsorganisationen ska ha tillgång till ett eget exemplar av Handbok för krisledning och larminstruktionen

4 ¹ Bilagan är sekretessbelagd med hänvisning till Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap. 13. 2. Definitioner Betydelsen av begreppen kris och extraordinär händelse ligger nära varandra. En händelse som är en kris kan samtidigt eller i ett annat skede övergå till att vara en extraordinär händelse. En kris kan trots att den är omfattande också innebära att den inte lever upp till kriterierna för extraordinär händelse. Haninge kommun planerar och förbereder hanteringen av kriser eller extraordinära händelser enligt samma principer och det blir i det här avseende mindre viktigt vilket av begreppen som är tillämpligt. En utgångspunkt mellan begreppen kan ändå vara hur stor påverkan på samhällsviktig verksamhet en händelse har. Att kriterierna för extraordinär händelse är uppfyllda är särskilt viktigt när det gäller eventuell aktivering av krisledningsnämnd. 2.1 Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse² menas ett tillstånd eller en sådan händelse som avviker från det normala innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller innebär överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser för att kunna hanteras 2.2 Kris Ordet kris har olika betydelser i olika sammanhang. I arbetet med samhällets krisberedskap är kris ett tillstånd där konsekvenserna av en händelse är så svåra och allvarliga att de vanliga resurserna inte räcker till för att hantera händelsen. En kris drabbar många människor och delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. 2.3 Höjd beredskap För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Beslut om höjd beredskap³ fattas och meddelas av regeringen. Vid höjd beredskap ska kommunen vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. 2.4 Samhällsviktig verksamhet Definitionen av samhällsviktig verksamhet 4 är en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt

5 ² Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ³ Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 4 MSBFS 2010:6 Föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 3. Övergripande strategi inför och vid krisledning Strategin för krisledning vid en inträffad kris eller extraordinär händelse innebär att kommunens organisation så långt det är möjligt ska följa den ordinarie linjeverksamheten och hantera det inträffade med vardagliga rutiner och resurser. I de fall en kris eller extraordinär händelse eskalerar i omfattning kan kommunen välja att aktivera sin centrala krisledningsorganisation. Krisledningsorganisationen anpassas då till händelsens art och behov. Det säkerställs också att kommunens samlade resurser utnyttjas så effektivt som möjligt och att nödvändig samverkan med externa berörda aktörer uppnås. Kommunens förvaltningar och verksamheter ska i det förberedande arbetet följa en gemensam struktur vid upprättande av egna krisledningsplaner och genomförande av lokalt krisledningsarbete. Syftet är att kvalitetssäkra krishanteringen, underlätta samverkan mellan olika kommunala nivåer samt undvika onödigt merarbete. En röd tråd ska gå genom den centrala krisledningen via förvaltningarna och ytterst enskild verksamhet och tvärtom. Kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet och förvaltningarnas säkerhetssamordnare ger stöd i framtagande av krisledningsplaner och övrig planering som följer önskad struktur. Under mandatperioden genomför förvaltningar och verksamheter riskinventering och riskanalys enligt kommungemensam modell. 3.1 Verksamheter Varje verksamhet har ansvar för att hantera en uppkommen kris och begränsa skador som kan uppstå och att upprätthålla eller så snart som möjligt återgå till normal servicenivå och funktion. Verksamheten ska kunna samverka med nödvändiga interna och externa aktörer. Verksamheten har också ansvar att rapportera om inträffade kriser linjärt i den egna förvaltningen. I varje verksamhet ska det finnas dokumenterad planering för att kunna hantera och leda en uppkommen kris. Planeringen ska utgå från lokalt genomförd riskinventering och riskanalys enligt kommungemensam modell. 3.2 Förvaltningsledningar Varje förvaltningsledning har ansvar att stödja drabbad verksamhet i att hantera uppkommen kris eller extraordinär händelse inom ramen för förvaltningens åtaganden. Förvaltningsledningen har också ansvar att samverka internt och externt med nödvändiga funktioner/aktörer och informera central krisledningsnivå om händelsen får konsekvenser utanför egen verksamhet. Förvaltningsledningarna krisledningsplaner ska i sin utformning följa samma struktur som den centrala krisledningsplanen. Arbetsmetodiken för krisledningsarbetet ska också baseras på samma metodik som anges i denna centrala krisledningsplan.

6 3.3 Central krisledning Vid situationer där en kris eller extraordinär händelse drabbar hela eller flera förvaltningar samtidigt och behov uppstår av samordning eller utökat ledningsstöd aktiveras central krisledning. Central krisledning har ansvar för att ytterligare samverkan uppnås i händelsen med andra krishanterande myndigheter och organisationer. Central krisledning följer det som beskrivs vidare i detta planeringsdokument. 3.4 Kommunmodell för riskinventering och riskanalys För mandatperioden finns en kommunmodell framtagen för riskinventering och riskanalys. Utifrån scenariobedömningar identifierar verksamheterna risker och brister samt kritiska beroenden till andra aktörer och deras leveranser. Vidare leder inventeringen till att upprätta kontinuitets- och krisledningsplan. Med kontinuitetsplanering menas här att ha förberett alternativa sätt att bedriva samhällsviktig verksamhet. Genomförandet sker i workshopsform och leds av kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet tillsammans med förvaltningarnas säkerhetssamordnare. Målet är att all samhällsviktig verksamhet har genomfört detta senast under mandatperiodens första två år. 3.5 Principer Den övergripande strategin för planering inför och genomförande av krisledning/krishantering utgår från principer enligt det nationella krishanteringssystemet. Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen innebär så långt det är möjligt att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en krissituation. Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär så långt det är möjligt att allvarliga händelser eller kriser ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Den instans som är närmast ansvarig ska svara för ledning av de åtgärder som krävs för att kunna hantera händelsen effektivt. Krishantering bör endast lyftas till högre beslutsnivåer om detta krävs för samordning och prioriteringar av resurser och åtgärder. Likhetsprincipen Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt det är möjligt kan upprätthållas vid en kris. Förändringar ska inte göras mer omfattande än vad som krävs med hänsyn till händelsens art.

7 4. Central krisledningsorganisation Som en del i förmågan att hantera en kris är det nödvändigt att krisledningsorganisationen och förhållandena mellan ingående nivåer och funktioner är tydligt definierade avseende uppgifter, befogenheter att fatta beslut och genomföra åtgärder. Det är viktigt att komma ihåg att trots det inte går att fastställa på förhand ett exakt och optimalt förlopp för krisledning i alla typer av händelser. Krisledningsorganisationen behöver därför ha förmåga att vara anpassningsbar och kunna växla i nivåer. 4.1 Krisledningsgrupp (beredningsgrupp) Krisledningsgruppen utövar den strategiska ledningen vid en kris eller annan oönskad händelse. Som en sorts stab bereds underlag för nödvändiga, rimliga och taktiska beslut. Vid extraordinära händelser bereder krisledningsgruppen underlag för beslut till krisledningsnämnden och verkställer nämndens fattade beslut. Krisledningsgruppen leds i ett uppbyggt skede av kommundirektören eller dennes ersättare. Gruppen är sammansatt utöver kommundirektör eller dennes ersättare, med förvaltningschefer och särskild adjungerad sakkunnig personal. Vid behov ingår samverkanspersoner från andra myndigheter eller organisationer. Krisledningsgruppens/stabens uppgifter är bl a att verka för att följande uppnås: Skapa lägesbilder och uppnå gemensam lägesuppfattning genom bedömningar och bevakning av händelseutvecklingen Bedömning av omedelbara och långsiktiga konsekvenser Bedömning av omedelbara och långsiktiga behov av åtgärder och resurser Samordning och samverkan med externa och interna aktörer Samordning av extern och intern information Samordning av åtgärder och ledningsstöd då flera verksamhetsområden berörs Förbereda beslutsunderlag till krisledningsnämnd och verkställa fattade beslut Rapportering till länsstyrelsen om händelseutveckling, tillstånd och vidtagna åtgärder Kontinuerlig och slutlig uppföljning och utvärdering av genomförda insatser Följande uppgifter fördelas inom krisledningsgruppen/staben utifrån av behov och händelse: Informations- och kommunikationsarbete, internt och externt Dokumentationsarbete och uppföljning Analys och bedömningsfunktion Omvärldsbevakning Planering av uthållighet för krisledningsorganisationens verksamma funktioner Samverkansfunktioner

8 Handboken för krisledning tillämpas som stöd. Här finns utförlig beskrivning av hur uppgiftsinsamling, stabsgenomgångar och ingående funktioner i krisledningsorganisationen kan bedrivas. Krisledningsgruppen har ansvar för att dokumentation förs över allt arbete och hur fattade beslut påverkar hanteringen av händelsen. Viktigt att kostnader för insatser redovisas. 4.2 Analysfunktion Funktionens uppgift är att skapa lägesbild och för krisledningen en gemensam lägesuppfattning. Sedan regelbundet analysera det mest sannolika och även det värsta alternativet avseende konsekvenser och hur händelsen/situationen kan utvecklas i korta och längre perspektiv. Till funktionen knyts specialister beroende på händelse. Specialister kan vara förvaltningschefer eller andra med god inblick i de verksamheter som drabbats eller kan drabbas. Funktionen leds av säkerhetschefen. Handboken för krisledning tillämpas som stöd. 4.3 Informations- och kommunikationsfunktion Kommunikationschefen är ansvarig för funktionen och arbetar efter de direktiv som anges av krisledningen. Ansvaret innebär att bedöma resursbehov, organisera, leda och fördela arbetet rörande informationsverksamheten. Informationsfunktionen ska vara så sammansatt att följande delar kan hanteras samtidigt: Samordning av intern och extern information mellan berörda aktörer Information till allmänhet och myndigheter Kontakter med media Informations- och kommunikationsbehovet vid en inträffad händelse kommer tidigt att vara stort. Inledningsvis kommer information att flöda och det är troligt att den kommer att tolkas på flera olika sätt. Kommunens krisinformation kännetecknas därför av att vara uppdaterad, lättbegriplig, korrekt och entydig samt lämnas skyndsamt och regelbundet. Funktionen tillämpar Handbok för krisledning där anvisningar och stöd finns för ingående uppgifter. 4.4 Administrativ funktion Inom krisledningsgruppen etableras en administrativ funktion. Kanslichefen ansvarar för att denna funktion finns aktiverad under hela krisledningens verksamhetstid. Personal för funktionen är vana att föra protokoll och i övrigt hålla ordning på dokumentation och annan mötesmetodik. Krav på dokumentation är lagstadgat och funktionen ska tidigt aktiveras vid stabsuppbyggnad. Uppgifter är bl a: Dokumentation och registrering av händelseförlopp och vidtagna åtgärder Framställning av underlag till stabsgenomgångar Lägesbild och lägesuppföljning Planera för uthållighet hos krisledningen (skiftgång) Samtlig ingående personal i stab behöver ha tillgång till nödvändig information kring en händelse. Information ska därför finnas tillgänglig i stabsmiljön i form av whiteboard, kartor, dator/kanon, loggböcker, kontaktuppgifter etc. Förberedande och genomförda åtgärder ska också tidssättas. Mallar för att föra loggbok och dokumentera uppgifter finns i Handbok för krisledning.

9 4.5 Stödfunktion (Data tele) Funktionens uppgift är att säkerställa tillgång till fungerande data- och telekommunikation. Chef för kommunens Beställarorganisation IT (BIT) ansvarar för att funktionen finns tillgänglig under krisledningsarbetet. 4.6 Stödfunktion (Service) Funktionens uppgift är att säkerställa praktiskt och övrig stöd samt lokaltillgång. I uppgiften ingår också att planera och ordna för kost och annan förplägnad till personal i krisledningen. Servicechefen ansvarar för att funktionen finns tillgänglig under krisledningsarbetet. 4.7 Krisledningsnämnd Haninge kommun har en krisledningsnämnd inrättad som ska kunna fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse. Utöver bestämmelserna i ovan nämnda lag 5 ska kommunallagen tillämpas. Krisledningsnämnden är utsedd av kommunfullmäktige och består av tre ledamöter och tre ersättare, totalt sex förtroendevalda. Krisledningsnämndens uppgift är att, utifrån analys och information från krisledningens beredningsgrupp, fatta beslut kring åtgärder inför och under den extraordinära händelsen. Nämnden utgör då kommunens normativa ledning vid den extraordinära händelsen och kan fatta principiella och övergripande beslut. Nämnden fastställer inriktning samt sätter ramar för den strategiska ledningen (krisledningsgrupp). Nedan ges exempel på uppgifter för krisledningsnämnden efter beslut om att nämnden aktiverats: Besluta om att överta hela eller delar av övriga nämnders verksamhet Besluta i frågor som får stora ekonomiska konsekvenser Besluta om inriktningar och prioriteringar som krävs med hänsyn till händelsen Besluta om väsentligt sänkta servicenivåer eller tillfälligt avbryta verksamheter Besluta om omfördelning av kommunala resurser Besluta i frågor som innebär att betydande enskilda intressen påverkas Besluta om att begära hjälp från andra kommuner Krisledningsnämnden är beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Ordföranden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden får besluta på nämndens vägar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. När förhållandena medger ska nämnden besluta att de uppgifter som övertagits från andra nämnder återgår till ordinarie nämnd. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Utförligare beskrivning av uppgifter som krisledningsnämnden har att fullgöra framgår av nämndens reglemente. Handbok för krisledning ska användas i tillämpliga delar. Krisledningsnämnden har eget ansvar för dokumentation av fattade beslut och hur besluten påverkar hanteringen av händelsen. 4.8 POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande POSOM är en förkortning för Psykiskt och socialt omhändertagande. I Haninge kommun finns en POSOM-organisation som kan aktiveras vid svåra olyckor eller kriser då det

10 inträffade sker i Haninge kommun eller i övrigt då Haningebor är drabbade. Situationer är då av sådan art eller omfattning att samhällets normala resurser för stöd och hjälp behöver förstärkas. POSOM: s uppgift är att försöka lindra i situationer och därigenom förebygga psykisk ohälsa på sikt. Socialchefen eller dennes ersättare aktiverar verksamheten. En POSOM-insats kan genomföras enskilt och utan att den centrala krisledningen behöver vara aktiverad. Till organisationen knyts externa aktörer från landstinget, trossamfund, frivilligorganisationer m fl. POSOM följer egna upprättade planer och riktlinjer. 5 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 4.9 Organisationsuppbyggnad Figuren nedan åskådliggör hur nämnda funktioner i avsnitt 4 är tänkt att samordnas i ett upprättat krisledningssystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att det på förhand inte går att fastställa ett exakt och optimalt förlopp för krisledning i alla typer av händelser. Noterbart är alltså att händelsens art styr hur systemet aktiveras och växlar upp. KS Kommunfullmäktige Annan krissituation Politisk beslutsgrupp Nivå 1 KS Presidium Extraordinär händelse Politisk beslutsgrupp Nivå 2 Krisledningsnämnd Tjänstemannastab Nivå 1 Ordinarie Kommundirektör Förvaltningschefer Säkerhetsstrateg Ansvarig kommunikation Service IT Adjungerade Ansvarig HR Ansvarig Service Ansvarig Ekonomi Ansvarig Kansli Ansvarig POSOM Ansvarig Ansvarig Stabsstöd Kommunikation Stabsstöd Administration Dokumentation Ekonomi Tjänstemannastab Nivå 2 (beredningsgrupp) Ordinarie Adjungerade Kommundirektör Teknisk försörjning Förvaltningschefer Lokalförsörjning Säkerhetsstrateg Ansvarig POSOM Ansvarig kommunikation Juridik VD Tornberget Ansvarig HR Ansvarig Ekonomi Ansvarig Service Ansvarig IT Ansvarig Kansli VD Haninge Bostäder Stabsstöd IT-support

11 Stabsstöd Intern service Samverkande aktörer (exempel) Polisen Länsstyrelsen Kollektivtrafik Sjukvård Myndigheter Vattenfall Brandförsvar Företag SRV Återvinning Andra kommuner Frivilligorganisationer SMOHF Försvaret Trossamfund *Figur 2 Organisationsuppbyggnad 5. Larmning och aktivering Mot bakgrund av närhets-, likhets- och ansvarsprinciperna förväntas att larmning och aktivering av central krisledningsorganisation så långt det är möjligt följer den ordinarie ansvarsfördelningen mellan tjänstemannaorganisationen och de politiska organen. Överliggande nivåer aktiveras således efterhand i den takt behov föreligger. 5.1 Larmning Om en extraordinär händelse eller annan krissituation inträffar under verksamhetstid sker larmning genom att drabbad verksamhet larmar överliggande chefsnivåer som i sin tur larmar uppåt osv. I de fall händelser inträffar utanför ordinarie verksamhetstid larmar kommunala jourer som t ex VA-jour, socialjour, fastighetsjour överliggande chefsnivåer enligt egna rutiner. Då polis, brandförsvar eller sjukvård är de som först får kännedom och inleder hanteringen av en händelse larmar de kommunen genom en särskild larmrutin Rutiner och kontaktlista för larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun. Rutinen gäller även för de fall då det inträffar utanför kommunal verksamhet men i kommunens geografiska område. Är händelsen av regional eller nationell karaktär och påverkar Haninge kan även Länsstyrelsen larma via deras tjänsteman i beredskap (TIB). Larmrutinen finns hos de funktioner/personer som ingår i krisledningsorganisationen och vid brandförsvaret, lokalpolisen och länsstyrelsen. Brandförsvarets ledningscentral har en nyckelroll i att säkerställa att larmning till ansvarig funktion i kommunen sker utanför normal arbetstid. Som ytterligare stöd vid inlarmning används också en applikation i telefonerna, en s.k. krisapp. Krisappen möjliggör en ytterligare effektiv och säker spridning av information mellan funktioner i krisledningen, särskilt i det tidiga inlarmningsskedet.

12 5.2 Aktivering Aktivering av krisledning och hur den leds beror av vad som inträffat. En händelse kan hanteras i minst två dimensioner, tjänstemannaledd (nivå 1 fig. 2) alternativt politiskt ledd (nivå 2 fig. 2). De tjänstemän inom kommunens beredningsgrupp för krisledning som larmas i första hand och enligt turordning är säkerhetsstrateg, kommundirektör och chef för socialförvaltningen. Om dessa har förfall fortsätter turordningen till övriga förvaltningschefer, informationschef och VD för Tornberget. Personerna utgör krisledningsnämndens beredningsgrupp och ingår efter behov i etablerad krisledningsstab. Var för sig har dessa efter att ha blivit larmade befogenhet att initiera aktivering av krisledningsgrupp och skyldighet att hålla kommundirektör och kommunstyrelsens ordförande alt krisledningsnämndens ordförande löpande informerade om händelsen och vidtagna åtgärder samt ansvara för den inledningsvisa lägesuppföljningen. Haninge kommuns krisledningsorganisation ska ha förmåga att: Bedriva normativ och strategisk ledning inom 1 timme på plats alt distans Verkställa normativa och strategiska beslut inom 2 timmar på plats alt distans Verkställa situationsanpassade resursförstärkningar inom 4 timmar på plats Krisledningsnämnden sammankallas inför eller vid extraordinära händelser på initiativ av ordförande alt vice ordförande efter samråd med kommundirektör eller dennes ersättare. 5.3 Beskrivning av dimensioner För att skapa förståelse kring anpassad krisledning och förmåga att växla upp i dimension kan nedanstående förklara olika alternativ i aktivering och ledning. Resonemanget bygger på erfarenheter av larmning och aktivering vid tidigare inträffade händelser som har hanterats. Nivå 1 Effekter uppstår och påverkar eller riskera påverka samhällsviktiga verksamheter och ytterst kommunmedborgarna. Behov av skyndsamma samordade beslut och åtgärder föreligger. Händelsen blir omfattande men inte tillräckligt komplicerad för att krisledningsnämnden behöver aktiveras. Hanteringen verkställs av berörda förvaltningar enligt kommunens ordinarie styrmodell. Aktiverad tjänstemannastab rapporterar till KS presidium. Politisk beslutsgrupp KS presidium Berörda förvaltningar Tjänstemannastab för krisledning Stabsstöd Samverkan * Schematisk skiss nivå 1 Nivå 2 De oönskade effekterna är så omfattande att de uppfyller kriterierna för extraordinär händelse enligt lag och behov uppstår att aktivera krisledningsnämnden. Händelsen kräver extraordinära beslut och prioriteringar i den samlade kommunala verksamheten. Krisledningsnämnden och beredningsgrupp övertar det krisledningsarbete och åtgärder som kan ha inletts i nivå 1 läge. Krisledningsnämnden rapporterar till kommunfullmäktige. Politisk beslutsgrupp Krisledningsnämnd

13 Kommunens samlade resurser Beredningsgrupp för krisledning Stabsstöd Samverkan * Schematisk skiss nivå 2 Forum för tidig lägesbild och analys Vid i förväg kända händelser kan ett forum för tidig lägesbild och analys aktiveras. Forumet utgör en operativ stab i ett skede där samordnad lägesbild och identifiering av behov är nödvändigt men kriterierna för att aktivera krisledning enligt nivå 1 och nivå 2 är ännu inte uppfyllda. Beroende av händelsens art besätts forumet med representanter från centrala stödfunktioner och av de förvaltningar som kan påverkas. Forumet ska vara identifierande och kunna vara åtgärdande som ex inledande kontakter med samverkansaktörer. Forumet kan också tillåtas att vara planerande. Forumet rapporterar till kommundirektör och berörda förvaltningschefer. Kommundirektör Förvaltningschefer Forum för tidig lägesbild och analys inför och vid inträffad händelse * Schematisk skiss forum för tidig lägesbild och analys 6. Väsentliga förberedelser för framgångsrik krisledning 6.1 Regional samverkan Alla kommuner i Stockholms län tillsammans med flera krishanterande aktörer/myndigheter ingår i ett gemensamt samverkansforum för en trygg, säker och störningsfri region. Denna samverkan syftar till att stärka förmåga kring samordning i att förebygga och minimera oönskade effekter av kända eller plötsliga händelser, olyckor och kriser som inträffar i Stockholmsregionen. Genom samsyn utvecklas metoder och strukturer för den gemensamma krishanteringen. Länsstyrelsen i Stockholms län har ansvar som samordnande och sammankallande funktion. Samverkan enligt ovan kan ske utifrån ordinarie eller aktiverat läge. Ordinarie läge innebär veckovisa avstämningar som genomförs med samtliga inblandade aktörer. Här sker delning av information kring kommande planerade händelser och uppföljning av genomförda planerade händelser som kan ha samtidig påverkan inom flera aktörers områden. Genom de regelbundna avstämningarna identifieras i förväg olika samverkansbehov och gemensamma planeringsförutsättningar. Exempel på sådana händelser är större evenemang, planerade trafikomläggningar, trender inom brand och akutsjukvård, ordningsrelaterat, kronprinsessbröllopet, Obamas statsbesök, övriga hotbilder. Aktiverat läge innebär skyndsam aktivering då händelser plötsligt inträffar eller vid överhängande risk att de inträffar och samtidigt påverkar flera aktörer/områden i regionen. Exempel på sådana inträffade händelser är tågurspårningar med stora konsekvenser för kollektivtrafiken, social oro, vädervarningar, avbrott i teknisk försörjning, större olyckor och inträffade attentat inom och utanför landet.

14 I båda dessa lägen representeras Haninge kommun av kommunstyrelseförvaltningens säkerhetsenhet. Beroende av händelsers art kan ytterligare funktioner involveras från förvaltningarna. 6.2 Krisledningsplatser I första hand och om inget annat anges i larmbeskedet ska krisledningsnämnd och krisledningsgrupp med tillhörande servicefunktioner infinna sig och etablera funktion i kommunhuset. Lokaler som är ämnade för de olika nivåerna och funktionerna är ordinarie mötesrum som är utrustade med möjligheter till effektivt funktionsarbete, beslutsmöten och lägesuppföljningar. Enskilt arbete med tilldelade uppgifter mellan stabsgenomgångar sker i respektive ordinarie arbetsrum om uppgiften tillåter. En inträffad händelse som innebär att krisledning behöver gå i funktion har företräde till nämnda lokaler. Tabell över lokaler för krisledning Funktion Lokal Syfte Samlingsplats vid inlarmning KS - salen Samling, uppstart Krisledningsnämnd 5C02 Fredrika Bremer Sammanträden Krisledningsgrupp, inledning 6C24 Kommundirektörsrum Lägesbild, bedömning Krisledningsgrupp, utökad ledning Krisledningsgrupp, förstärkt utökad ledning 5C49 Väduren 5D03 Skytten Lägesuppföljning, planering, stabsorientering (redovisning o tilldelning av uppgifter) Lägesuppföljning, planering, stabsorientering (redovisning o tilldelning av uppgifter) Informationsfunktion 6B15 Grupprum Avstämningar Upplysningsfunktion 0C13 Huvudskär Upplysningscentral i samverkan med växel Servicefunktion Utgår från ordinarie tjänsteplats Säkerställa teknisk funktion Underhållstjänst Administration Där krisledning verkar Dokumentation POSOM Utsikten Ledning av stödinsatser Reservledningsplats Anläggarvägen 6 Alternativ ledningsplats

15 6.3 Uthållighet Varje funktion i krisledningsorganisationen ansvarar för att den egna uthålligheten säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Tidigt bör bedömning ske om hur länge krisledningen kan behövas vara aktiverad och därmed verka för upprättande av bemanningslistor med avlösningsmöjligheter. Listor upprättas för alla stabsfunktioner. Status för uthållighet stäms av vid stabsgenomgångar. Personalplanering för krisorganisationens funktioner ska utgå från arbete i två skift under kortare tid (1 2 dygn) samt i tre skift vid händelser som överstiger 2 dygn. Planeringen ska hålla för uthållighet i två veckor. 6.4 Geografiskt områdesansvar Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt utifrån geografiskt områdesansvar och sektorsansvar. Geografiskt områdesansvar finns på kommunal, regional och nationell nivå. Ansvaret innebär att Haninge kommun ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som kan krävas före, under och efter en krissituation inom kommunens geografiska område. Exempel på uppgifter med det kommunala områdesansvaret under en kris: Tillsammans med berörda externa aktörer uppnå gemensam lägesbild över situationen Samordna information till allmänheten Informera länsstyrelsen och berörda aktörer Verka för ett effektivt resursutnyttjande Områdesansvaret innebär inte att kommunen tar över andra aktörers ansvar. Däremot bygger ett verkansfullt arbete på alla inblandade aktörers vilja att medverka till samordning i krishanteringen. Förutsättningar för det geografiska områdesansvaret är grundat i det vardagliga arbete som sker i olika nätverk där kommunen och andra samhällsaktörer tillsammans ingår. Nätverken blir således betydelsefulla som utgångspunkt i samverkan och samordning inför och under händelser. 6.5 Samband I första hand används normala kommunikationsvägar som möten, telefonsamtal, sms, mejl etc. För de fall telefoni och elektronisk kommunikation inte fungerar eller är kraftigt störd kan krisledningen använda RAKEL. Det är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Haninge kommun har fyra Rakelenheter att fördela inom den centrala krisledningen. Dessa är programmerade enligt en standard som möjliggör att ha kontakt dels internt inom egen krisledning och med de aktörer som finns i det regionala samverkansforumet. 6.6 Utbildning övning För att uppnå effektiv krisledning och god förmåga att hantera extraordinära händelser och andra oönskade händelser krävs att ingående personer är utbildade och tränade för dessa situationer.

16 Utbildningar och övningar planeras med hänsyn till behov och genom bedömning av troliga situationer som kan uppstå. Under varje mandatperiod ska samtliga som ingår i den centrala krisledningen minst: Ha god kunskap om kommunens krisledningsorganisation och samhällets krishanteringssystem Delta i krisledningsövning i seminarieform Delta i krisledningsövning i spelform Utbildning och övning för varje mandatperiod planläggs av säkerhetsenheten på kommunstyrelseförvaltningen. 6.7 Kostnadsredovisning Samtliga kostnader för krisledningsorganisationen och övriga merkostnader med anledning av händelsen redovisas separat. Det är angeläget att kommunens kostnader särredovisas i förhållande till övriga aktörers kostnader då omfattande och långvariga insatser kan bli föremål för fördelning av statliga bidrag i efterhand. 6.8 Avslut och utvärdering Krisledningsorganisationen ska löpande bedöma om när man på bästa sätt kan avveckla krisledningen och låta nödvändigt arbete handläggas av samhällets normala strukturer. Krisledningsnämndens ordförande beslutar när händelsen inte längre är att betrakta som en extraordinär händelse och att nämndens aktivitet och ansvar ska upphöra. Kommunfullmäktige får också besluta om när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Oavsett vilket av ovanstående fall så återgår verksamhetsansvaret till de ordinarie nämnderna. Beslutet om krisledningsnämndens avveckling ska anmälas vid närmast följande kommunfullmäktige. Fullmäktige beslutar om omfattning av krisledningsnämndens redovisning. Avveckling av inrättad krisledningsorganisation på tjänstemannanivå beslutas av kommundirektör eller dennes ersättare. Kommundirektören initierar snarast att en utvärdering av händelsen och kommunens insatser görs. I Handbok för krisledning finns vägledning för genomförande av utvärdering. Utvärderingen ska snarast delges kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 7. Bilagor Till central krisledningsplan hör följande bilagor: Handbok för krisledning Larmning av kommunala funktioner i Haninge kommun 8. Relaterade dokument Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete Handlingsplan Krisberedskap 2015 2019 Kommunmodell för risk- och sårbarhetsarbete

17

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-19 Dnr GVN 2015/65 95 Central krisledningsplan för Haninge kommun Sammanfattning Kommunen ska enligt lag fastställa en krisledningsplan vid varje ny mandatperiod. Kommunstyrelseförvaltningen har uppdaterat gällande plan och därmed utformat ett förslag till ny plan. Uppdateringen består i huvudsak av följande. Metodik och förhållningssätt är desamma som tidigare, men redaktionella ändringar och förtydliganden med bilder har gjorts. Det har tydliggjorts att aktiverad krisledning inte enbart kan behövas vid extraordinära händelser (krisledningsnämnd) utan oftast utan att denna behöver aktiveras. Krisapp, Samverkansfunktionen Stockholms län, RAKEL har tillkommit. Det har lagts till att och hur nämnderna behöver ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Behovet av detta påtalades vid remissomgången senast en krisledningsplan fastställdes. Ni ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna lämnas till kommunstyrelseförvaltningens registrator senast 30 oktober 2015. Förvaltningens synpunkter Arbetet med krisledningsplaner för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har redan påbörjats. Varje enhet på utbildningsförvaltningen kommer genomföra en risk- och sårbarhetsanalys som blir en grund för enhetens krisledningsplan. Arbetet startade 15 juni 2015 och beräknas vara klart 15 juni 2016. Med utgångspunkt från enheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt krisledningsplan görs en krisledningsplan för centrala utbildningsförvaltningen. Arbete leds av kommunens säkerhetsstrateg och utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare. Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-19 Underlag för beslut - Central krisledningsplan för Haningekommun 2015-2019. - RSA modell som blankett 2.1. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har inget att erinra gällande förslag till krisledningsplan. GVNAUs förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har inget att erinra gällande förslag till krisledningsplan. Expedieras: Akt, Kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-21 Dnr GFN 2015/132 118 Central krisledningsplan för Haninge kommun Sammanfattning Kommunen ska enligt lag fastställa en krisledningsplan vid varje ny mandatperiod. Kommunstyrelseförvaltningen har uppdaterat gällande plan och därmed utformat ett förslag till ny plan. Uppdateringen består i huvudsak av följande. Metodik och förhållningssätt är desamma som tidigare, men redaktionella ändringar och förtydliganden med bilder har gjorts. Det har tydliggjorts att aktiverad krisledning inte enbart kan behövas vid extraordinära händelser (krisledningsnämnd) utan oftast utan att denna behöver aktiveras. Krisapp, Samverkansfunktionen Stockholms län, RAKEL har tillkommit. Det har lagts till att och hur nämnderna behöver ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Behovet av detta påtalades vid remissomgången senast en krisledningsplan fastställdes. Ni ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna lämnas till kommunstyrelseförvaltningens registrator senast 30 oktober 2015. Förvaltningens synpunkter Arbetet med krisledningsplaner för grund- och förskolenämnden har redan påbörjats. Varje enhet på utbildningsförvaltningen kommer genomföra en risk- och sårbarhetsanalys som blir en grund för enhetens krisledningsplan. Arbetet startade 15 juni 2015 och beräknas vara klart 15 juni 2016. Med utgångspunkt från enheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt krisledningsplan görs en krisledningsplan för centrala utbildningsförvaltningen. Arbete leds av kommunens säkerhetsstrateg och utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare. Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Grund- och förskolenämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-21 Underlag för beslut - Central krisledningsplan för Haningekommun 2015-2019. - RSA modell som blankett 2.1. Förslag till beslut 1. Grund- och förskolenämnden har inget att erinra gällande förslag till krisledningsplan. GFNAUs förslag till grund- och förskolenämnden Enligt förvaltningens förslag. Grund- och förskolenämndens beslut 1. Grund- och förskolenämnden har inget att erinra gällande förslag till krisledningsplan. Expedieras: Akt, Kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum 2015-10-21 Dnr KOFN 2015/109 78 Remiss: Central krisledningsplan för Haninge kommun Sammanfattning När en allvarlig händelse inträffar måste det finnas en förmåga och beredskap för att snarast kunna hantera händelsen och mildra de negativa effekterna av det inträffade. I en händelses inledningsskede då det kan råda stor osäkerhet om vad som hänt och vad som behöver göras, ställs stora krav på främst funktionerna ledning, samordning och information. Medborgarna har förväntningar på att kommunen har förmåga och tillräckliga resurser för att kunna ge den hjälp som behövs och bidra till att konsekvenserna blir så små som möjligt. Av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommuner och landsting ska för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett försslag till reviderad central krisledningsplan för Haninge kommun. Syftet med planen är att klargöra hur kommunen ska organiseras och bedrivas vid en kris, extraordinära händelse samt vid höjd beredskap då ordinarie ledningsstrukturer behöver anpassas så att nödvändig krisledning kan uppnås. Planen ska också utgöra grund för nämnders och förvaltningars egen planering för verksamheter vid kriser och extraordinära händelser. Förslaget till den reviderade planen innehåller i huvudsak följande uppdateringar: Metodik och förhållningsätt är desamma som tidigare, men förtydliganden har gjorts vad gäller text och bilder. Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum 2015-10-21 Det har tydliggjorts att krisledning inte enbart kan behövas vid extraordinära händelser(krisledningsnämnd) utan oftast utan att denna behöver aktiveras. Krisapp, Samverkansfunktionen Stockholms län, RAKEL har tillkommit. Varje nämnd föreslås behöva ta fram egna planer som harmoniserar med den övergripande planen. Kultur- och fritidsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkter ska lämnas till kommunstyrelseförvaltningens registrator senast 30 oktober 2015. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på förslaget till reviderad krisledningsplan. Förslaget bidrar till att skapa en ökad tydlighet för hur arbetet i kommunen ska organiseras. Förvaltningen är nöjd med förslaget och har därför inga andra synpunkter. Underlag för beslut - Remiss: Central krisledningsplan för Haninge kommun Förslag till beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Nämndens beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, KSF För verkställighet: Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum 2015-10-21 För kännedom: Utdragsbestyrkande

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Mark och exploatering 2015-11-17 KS-MEX 2015/121 Handläggare Mattias Borgström, exploateringsingenjör Köpekontrakt berörande del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 Sammanfattning Detaljplanen för trafikplats Vega del av Kvarntorp(D-221) vann laga kraft 2013. Kommunstyrelseförvaltningen genom mark- och exploateringsenheten har därefter förhandlat med berörda fastighetsägare för att få åtkomst till marken som erfordras för utbyggnaden av trafikplatsen. Förhandlingarna med fastighetsägaren till Täckeråker 2:281, Turbinen Fastigheter AB, har resulterat i ett förslag till överenskommelse om fastighetsreglering där kommunen får åtkomst till mark planlagd som allmän platsmark. För marken som kommunen löser in, ca 1546 kvadratmeter, utgår dels ersättning i form av ersättningsmark, ca 553 kvadratmeter av Täckeråker 1:147 och Täckeråker 2:171, och dels ersättning om 765 000 kronor i mellanskillnad för markbytet. Förhandlingen med fastighetsägaren har även resulterat i att bolaget får möjlighet att förvärva del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 intill Torfastleden som i detaljplanen för Handen 17(S-128, lagakraftvunnen 1987-09-17) är planlagd för industriändamål. Ett förslag till köpekontrakt har upprättats och undertecknats av bolaget, där kommunen överlåter ett markområde om ca 10 000 kvadratmeter utav fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 för 7 700 000 kronor. Haninge kommun söker och bekostar lantmäteriförrättning för avstyckning av markområdet. Kommunen har uppdragit åt en extern auktoriserad värderingsman att ta fram en värdering vilken ligger till grund för prissättningen av markområdet som föreslås överlåtas till bolaget. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige bör godkänna försäljningen utav del av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 då det är en del av överenskommelsen som förhandlingarna med bolaget har resulterat i. Att kommunen får åtkomst till marken tillhörandes bolagets fastighet Täckeråker 2:281 är en förutsättning för att utbyggnaden av trafikplats Vega ska kunna ske. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Mark och exploatering 2015-11-17 KS-MEX 2015/121 Handläggare Mattias Borgström, exploateringsingenjör Underlag för beslut - Köpekontrakt med tillhörande kartbilaga undertecknat 2015-11- 16. - Översiktskarta del av Söderby Huvudgård 2:1 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Ett område om ca 10 000 kvadratmeter av fastigheten Söderby Huvudgård 2:1 överlåts till Turbinen Fastigheter AB. 2. Det av Turbinen Fastigheter AB undertecknade köpekontraktet godkänns. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen/MEX För kännedom: Turbinen Fastigheter AB, Kommunstyrelseförvaltningen/ekonomiavdelningen

2015-11-18 Översiktskarta OBS! Kartan osäker beträffande gränslägen. Höjdsystem: RH2000. Skala: 1:10500

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/138 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) om sportotek - för att alla ska kunna idrotta Sammanfattning Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) har i rubricerad motion föreslagit att kommunfullmäktige uppdrar åt kultur- och fritidsnämn-den att skyndsamt utreda förutsättningarna för ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen, föreningar och näringsliv i syfte att bygga upp ett sportotek i Haninge. Sportoteket skulle vara som ett bibliotek, där idrottsutrustning lånas ut istället för böcker. Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden som i beslut 2015-09-23, 57, bland annat framför att ett sportotek skulle ligga i linje med kommunens idrottspolitiska program då det ger fler möjlighet till att idrotta genom minskade kostnader. Kulturoch fritidsnämnden ställer sig positiv till att se över möjligheterna att inrätta ett sportotek i Haninge kommun. Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av kultur- och fritidsnämndens remissyttrande föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek. Underlag för beslut - Motion om sportotek - Kultur- och fritidsnämndens beslut 2015-09-23, 57 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen bifalles. 2. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta ett sportotek i Haninge. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/138 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Kultur- och fritidsnämnden För kännedom: Motionärerna

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-23 Dnr KOFN 2015/56 57 Remiss: Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) om Sportotek - för att alla ska kunna idrotta Sammanfattning Folkpartiet önskar uppdra till kultur- och fritidsnämnden att låta utreda förutsättningarna för ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen, föreningar och näringsliv i syfte att bygga upp ett Sportotek i Haninge. Motionen inlämnades 2015-04-14. Förvaltningens synpunkter Sportotek har de senaste åren sakteligen börjat växa fram i Sverige då det belysts att många barn och ungdomar inte har råd med sportutrustning. Syftet med Sportotek är att kostnader kopplade till idrott ska minska, och därmed öppna upp dörrar så fler kan idrotta. Luleå kommun är en av de kommuner som startat upp verksamhet i denna regi och gör det i samarbete med Norrbottens Idrottsförbund. De har utlåning både på fritidsgårdar och på idrottsanläggningar. Stor genomslagskraft har en verksamhet vid namn Fritidsbanken fått, som är en ideell förening i Värmland och numera paraplyorganisation för flera filialer i resten av landet. De bedriver Sportotek vid namn Fritidsbanken. Fritidsbanken startade upp första gången 2003 i Deje genom ett samarbete mellan Svenska Kyrkan, Forshaga kommun och Ett öppnare Värmland. Idag finns denna verksamhet även i Grums, Lidköping, Trollhättan, och Örebro. Förvaltningen ställer sig positiv till att se över möjligheterna till att starta upp ett Sportotek i Haninge kommun. Vilken/vilka aktörer som skulle kunna medverka föreslår förvaltningen hålla öppet för vidare utredning ifall uppdraget ges av fullmäktige. Tidigare Sportotek-verksamheter visar på att det går att bedriva med många olika aktörer och vad som skulle vara bäst i Haninge kommun kan först säkerställas vid en utredning. Förvaltningen ser gärna att det i ett första stadie skulle ske i en mindre skala, för att kunna säkerställa hur stort behovet i kommunen är. Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-23 Ett Sportotek skulle gå väl i linje med vårt Idrottspolitiska program då det ger fler möjlighet till att idrotta genom minskade kostnader. Underlag för beslut - Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) 2015-04-14 Motion gällande Sportotek Förslag till beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Nämndens beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: För kännedom: Maria Backe, Camilla Rosenberg, Maud Björnstedt Utdragsbestyrkande

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-16 KS 2015/121 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Motion från Tobias Hammarberg (FP) om rättvriden konkurrens i Haninge Sammanfattning Tobias Hammarberg (FP) har i rubricerad motion föreslagit att kommunfullmäktige lämnar följande uppdrag till kommunstyrelsen: 1. Att under 2015 och vart tredje år därefter genomföra en kartläggning av all näringsverksamhet inom kommunens ramar med avseende på tillämplig konkurrenslagstiftning. 2. Att författa ett direktiv till kommunstyrelseförvaltningen som syftar till att i kommande årsredovisningar särredovisa och särskilt markera den verksamhet kommunen bedriver på en från näringslivet konkurrensutsatt marknad. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser att förslagen i motionen bör behandlas stegvis. Som ett första steg är det lämpligt att göra en kartläggning av om och i så fall i vilken utsträckning kommunen bedriver sådan verksamhet som avses i motionen. Resultatet av kartläggningen kan i ett andra steg ligga till grund för dels en bedömning av om och i så fall hur ofta kartläggningen bör upprepas och dels för en bedömning av vilka regler som bör gälla för årsredovisningen. Förutsatt att den första kartläggningen redovisas till kommunstyrelsen senast i september 2016, finns det tid att ta ställning till det andra steget under hösten. Därmed är det möjligt att om kommunstyrelsen så beslutar påverka hur årsredovisningen för 2016 utformas. Sammantaget anser kommunstyrelseförvaltningen således att det inte är lämpligt att utan annat underlag än själva motionen ta slutlig ställning till förslagen i den. Underlag för beslut Motionen POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-16 KS 2015/121 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarad. 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att göra en kartläggning av om och i så fall i vilken utsträckning kommunen bedriver sådan verksamhet som avses i motionen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Under förutsättning av att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen ovanstående uppdrag, ges kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att göra den angivna kartläggningen och redovisa den till kommunstyrelsen senast i september 2016. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelsen För kännedom: Motionären

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-17 KS 2015/257 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) om kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner Sammanfattning Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) föreslår i rubricerad motion att kulturevenemang och kulturaktiviteter anordnade av Haninge kommun från och med Veterandagen 2015-05-29 är kostnadsfria för utlandsveteraner. Motionen har remitterats till kultur- och fritidsnämnden som i sitt yttrande 2015-10-21, 77, skriver att förslagets intentioner är goda, men inte är förenliga med kommunallagen och likställighetsprincipen. Enligt kommunallagen 2 kap 2 ska kommuner behandla sina medlemmar lika till exempel när det gäller avgifter. Det är inte förenligt med lagen att gynna specifika grupper. Undantag kan medges då det gäller rabatter till barn, värnpliktiga och pensionärer som kan anses ha lägre betalningsförmåga. Kultur- och fritidsnämnden skriver också att förvaltningen i dagsläget inte subventionerar några priser på program inom kulturområdet eftersom priserna från början är låga. Förvaltningen har inte heller sådan mängd av utbud som kan berättiga olika priser för olika målgrupper. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inga invändningar mot det som i motionen sägs om värdet av utlandsveteraners insatser. Samtidigt kostaterar förvaltningen att kultur- och fritidsnämnden i sitt yttrande har kommenterat både rättsliga aspekter och rådande förhållanden när det gäller avgifter. Kommunstyrelseförvaltningen kan till de rättsliga aspekterna som nämnden anför, tillägga att utlandsveteraner som grupp inte rimligen kan betecknas som en grupp med lägre betalningsförmåga. Motionen bör avslås. Underlag för beslut - Kultur- och fritidsnämndens beslut 2015-10-21, 77 - Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) om kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-17 KS 2015/257 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionärerna, kultur- och fritidsnämnden

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-21 Dnr KOFN 2015/65 77 Remiss: Motion från Tobias Hammarberg (FP) om kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner Sammanfattning Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) har föreslagit att kulturevenemang och kulturaktiviteter anordnade av Haninge kommun från och med Veterandagen 2016-05-29 ska vara kostnadsfria för utlandsveteraner. Män och kvinnor som varit med om att försvara Sveriges demokrati och yttrandefrihet bör uppmärksammas och Folkpartiet i Haninge vill på detta sätt förmedla sin uppskattning för utlandsveteranernas insatser. Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen på remiss av kommunstyrelsen för yttrande. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen anser att förslagets intentioner är goda men att de inte är förenliga med kommunallagen och likställighetsprincipen. Enligt kommunallagen (1991:900), 2 kap, 2, ska kommuner behandla sina medlemmar lika till exempel när det gäller avgifter. Det är inte förenligt med lagen att gynna specifika grupper. Dock kan undantag medges då det gäller rabatter till barn, värnpliktiga och pensionärer då dessa kan anses ha lägre betalningsförmåga. Förvaltningen vill också passa på att poängtera att idag finns inga subventionerade priser på program med mera inom kulturområdet som förvaltningens arrangerar. Således har vi inte lägre priser på kulturprogram för studerande eller pensionärer. Den enda grupp som är prioriterad och gynnad är barn. Anledningen till att vi inte har differentierade priser beror på att våra priser ofta redan från början är låga. Vi har inte heller den mängd av utbud som kan berättiga olika priser för olika målgrupper. Underlag för beslut - Motion 2015-05-28 Kostnadsfri kultur i Haninge för veteraner Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-21 Förslag till beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Nämndens beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: För kännedom: Utdragsbestyrkande

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/46 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Tobias Hammarberg (FP) om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Sammanfattning Tobias Hammarberg (FP) föreslår i rubricerad motion att kommunfullmäktige uppdrar till grund- och förskolenämnden att verka för att skolor inom Haninge kommun deltar i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden som i sitt yttrande 2015-10-21, 116, konstaterar att varken förvaltningschef eller grundskolechef i dagsläget kan bedöma i vilken utsträckning ett deltagande i försöksverksamheten skulle tillföra verksamheten några vinster. Av den information om försöksverksamheten som utbildningsförvaltningen tagit del av framgår att skyldigheten att utfärda utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen slopas om betyg ges, vilket innebär en förändring av lärarnas arbetsuppgifter. För att kunna göra rättssäkra bedömningar och sätta betyg måste läraren ha samma kännedom om elevens kunskapsutveckling som vid utfärdande av IUP eller skriftligt omdöme. Nämnden kan därför i nuläget inte bedöma om deltagandet i försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 blir mer eller mindre tidskrävande för läraren än idag. I remissyttrandet konstateras även att en förutsättning för att delta i försöksverksamheten är att intresse finns hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar. Om en rektor meddelar grundskolechefen att intresse föreligger att delta i försöksverksamheten och förutsättningarna är uppfyllda kommer huvudmannen, dvs nämnden, att ställa sig positiv till detta önskemål och göra en ansökan hos Skolverket. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att tillägga och föreslår mot bakgrund av grund- och förskolenämndens yttrande att motionen anses besvarad. Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens beslut 116, 2015-10-21 POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/46 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare - Motion från Tobias Hammarberg (FP) om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4, 2015-02-18 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/59 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Sara Sixten (M) om att införa betyg från årskurs 4 på försök Sammanfattning Sara Sixten (M) föreslår i rubricerad motion att kommunfullmäktige ska besluta att vara positiva till att på försök införa betyg från årskurs 4 senast 2017 i Haninges skolor samt att uppdra åt grund- och förskolenämnden att aktivt arbeta för att flera av Haninges skolor ska ansöka om att få införa betyg från årskurs 4 på försök. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden som i sitt yttrande 2015-10-21, 111, konstaterar att varken förvaltningschef eller grundskolechef i dagsläget kan bedöma i vilken utsträckning ett deltagande i försöksverksamheten skulle tillföra verksamheten några vinster. Av den information om försöksverksamheten som utbildningsförvaltningen tagit del av framgår att skyldigheten att utfärda utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen slopas om betyg ges, vilket innebär en förändring av lärarnas arbetsuppgifter. För att kunna göra rättssäkra bedömningar och sätta betyg måste läraren ha samma kännedom om elevens kunskapsutveckling som vid utfärdande av IUP eller skriftligt omdöme. Nämnden kan därför i nuläget inte bedöma om deltagandet i försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 blir mer eller mindre tidskrävande för läraren än idag. I remissyttrandet konstateras även att en förutsättning för att delta i försöksverksamheten är att intresse finns hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar. Om en rektor meddelar grundskolechefen att intresse föreligger att delta i försöksverksamheten och förutsättningarna är uppfyllda kommer huvudmannen, dvs nämnden, att ställa sig positiv till detta önskemål och göra en ansökan hos Skolverket. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inget att tillägga och föreslår mot bakgrund av grund- och förskolenämndens yttrande att motionen anses besvarad. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/59 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Underlag för beslut - Grund- och förskolenämndens beslut 2015-10-21, 111 - Motion från Sara Sixten (M) om att införa betyg från årskurs 4 på försök, 2015-02-27 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/217 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby Sammanfattning Michael Fridebäck (M) föreslår i rubricerad motion att gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att möjliggöra för nyanlända att delta i projektet Svenska med baby. Motionen har remitterats till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som i sitt yttrande 2015-10-19, 89, konstaterar att motionens rubrik är Motion om SFI med baby men att det av textinnehållet framgår att det är verksamheten Svenska med baby och inte SFI som avses. Svenska med baby är en aktivitet initierad av föreningen Internationella Bekantskaper vars målsättning är att skapa kontakter mellan personer som talar svenska och personers om vill lära sig svenska för att etablera sig i det svenska samhället. Nämnden skriver vidare att SFI innebär studier på heltid, vilket gör det svårt för nyblivna föräldrar att delta. Därför är strukturerad verksamhet som kombinerar aktiviteter för barnen med språklig stimulans ett bra komplement som påskyndar utvecklingen av kunskaper i svenska språket och ökar förutsättningarna för integration i samhället. Nämnden föreslår i sitt yttrande att förvaltningen får i uppdrag att utreda under vilka former sådan verksamhet ska bedrivas. En del av utredningen bör riktas mot att klargöra förutsättningarna för ett eventuellt partnerskap mellan Haninge kommun och Svenska med baby. Utredningen bör också göras i samarbete med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden för att klargöra vilken roll de kan ha i en verksamhet av detta slag. Förvaltningens synpunkter Mot bakgrund av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande föreslår kommunstyrelseförvaltningen att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda under vilka former en verksamhet kan bedrivas och att motionen därmed bifalles. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-13 KS 2015/217 Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Underlag för beslut - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 89, 2015-10- 19 - Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby, 2015-05- 07 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen bifalles. 2. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att i samarbete med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden utreda under vilka former Svenska med baby kan bedrivas i Haninge. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden För kännedom:

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-19 Dnr GVN 2015/46 89 Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby Sammanfattning I motion 150507 föreslår Michael Fridebäck (M) kommunfullmäktige att uppdra åt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att möjliggöra för nyanlända att delta i projektet Svenska med baby. Motionens rubrik är Motion om SFI med baby. Av textinnehållet framgår dock att det är verksamheten Svenska med baby och inte SFI som avses. Av hemsidan för Svenska med baby framgår följande: Svenska med baby är en aktivitet initierad av föreningen Internationella Bekantskaper som i sin tur har som målsättning att skapa kontakter mellan personer som talar svenska och personer som vill lära sig svenska för att etablera sig i det svenska samhället. Aktiviteten bedrivs med Axfoundation som huvudpartner och med stöd av medel ur Allmänna arvsfonden. Det finns ett etablerat samarbete med Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun. Förvaltningens synpunkter SFI innebär studier på heltid, vilket i de flesta fall gör det svårt för nyblivna föräldrar att delta, även i de fall när SFI erbjuder stor flexibilitet, som på Centrum Vux i Haninge. Därför är strukturerad verksamhet som kombinerar aktiviteter för barnen med språklig stimulans ett bra komplement som påskyndar utvecklingen av kunskaper i svenska språket och ökar förutsättningarna för integration i samhället. Utbildningsförvaltningen bör därför få i uppdrag att utreda under vilka former sådan verksamhet ska bedrivas. En del av utredningen bör riktas mot att klargöra förutsättningarna för ett eventuellt partnerskap mellan Haninge kommun och Svenska med baby. Utredningen bör också göras i samarbete med socialförvaltningen Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-19 och kultur- och fritidsförvaltningen för att klargöra vilken roll de kan ha i en verksamhet av detta slag. Underlag för beslut - Motion från Michael Fridebäck (M) om SFI med baby. Förslag till beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. GVNAUs förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/57 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Motion från Marie Litholm (KD) om mobil förskola Sammanfattning Marie Litholm (KD) föreslår i rubricerad motion att grund- och förskolenämnden uppdras utreda hur en mobil förskola kan införas i Haninge kommun. Motionären framhäver att en mobil förskola utökar valmöjligheterna för kommunens barnfamiljer samt blir ett viktigt komplement till den förskoleverksamhet som finns i kommunen. Motionen har remitterats till grund- och förskolenämnden, som i beslut 2015-10-21, 115, framhåller att frågan skulle behöva utredas av sakkunniga innan det går att uttala sig om värdet och fördelarna av att ha en mobil förskola. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att grund- och förskolenämnden inte har anfört något skäl emot att få ett utredningsuppdrag i fråga om mobil förskola. Förvaltningen föreslår därför att nämnden ges ett sådant uppdrag. Därmed föreslår förvaltningen också att mo-tionen bifalles. Underlag för beslut - Motion om mobil förskola - Grund- och förskolenämndens beslut 2015-10-21, 115 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen bifalles. 2. Grund- och förskolenämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett införande av en mobil förskola. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-11 KS 2015/57 Handläggare Rebecca Band, biträdande kommunjurist Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För kännedom: Motionären, grund- och förskolenämnden

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-11-18 KS 2015/316 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Översyn av styrdokument Sammanfattning I kommunfullmäktiges mål och budget 2015-2016 anges att pågående översyn av styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen avslutas under verksamhetsåret och blir då föremål för särskilt beslut (sid 10). Med styrdokument avses policys, planer, program som fastställts av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Ett flertal styrdokument är inte aktuella eller innehåller felaktigheter. Andra dokument behöver uppdateras. Förvaltningens synpunkter Flera styrdokument i översynen bedöms vara inaktuella och bör tas bort eller ses över. Styrdokumenten redovisas och förslag motiveras i bilaga. Säkerhetspolicy (KS 1998-11-09) Föreslås att policyn tas bort. Angående mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning (KS 2003) Föreslås att dokumentet tas bort. Policy för sponsring (KF 2005-09-12) Konstateras att nuvarande dokument inte uppfyller kraven för ett styrdokument och att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en ny policy under 2016. Policy för alkolås i samband med kommunens transporter (KS 2006-01-23) Föreslås att rubricerat dokument tas bort. Policy för konkurrensutsättning och avknoppning (KF 2007-12-10) POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-11-18 KS 2015/316 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Föreslås att nuvarande dokument tas bort. Internationellt program (KF 2009-09-08) Föreslås att dokumentet ses över. Policy för främjande av sociala företag i Haninge (KS 2009-09-14) Konstateras att policyn ses över under 2016. Personalpolitiskt program (KS 2009-11-23) Konstateras att programmet används aktivt och därför finns det inget behov av översyn för närvarande. Plan för främjande av mångfald, Lika värda och ändå olika 2011-2013 (KF 2010-12-13) Konstateras att nuvarande dokument kan tillämpas fram till dess att ett ärende med en ny plan tas upp i kommunfullmäktige. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-18 Översyn styrdokument - Säkerhetspolicy (KS 1998-11-09) - Angående mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning (KS 2003) - Policy för sponsring (KF 2005-09-12) - Policy för alkolås i samband med kommunens transporter (KS 2006-01-23) - Policy för konkurrensutsättning och avknoppning (KF 2007-12-10) - Internationellt program (KF 2009-09-08) - Policy för främjande av sociala företag i Haninge (KS 2009-09-14)

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-11-18 KS 2015/316 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör - Personalpolitiskt program (KS 2009-11-23) - Plan för främjande av mångfald, Lika värda och ändå olika 2011-2013 (KF 2010-12-13) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag godkänns. Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Kommunstyrelseförvaltningen Samtliga nämnder, Tornberget och Haninge Bostäder

18 november 2015 Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Översyn av styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen Bakgrund I kommunfullmäktiges mål och budget 2015-2016 anges att pågående översyn av styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen avslutas under verksamhetsåret och blir då föremål för särskilt beslut (sidan 10). Kommundirektören har därför gett en arbetsgrupp inom kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att göra översynen och ge förslag på åtgärder. Med styrdokument avses policys, planer, program som fastställts av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Arbetsgruppen har gått igenom samtliga berörda styrdokument och kontrollerat aktualitet. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Styrdokumenten har undersökts via kommunens hemsida och ärendehanteringssystemet. Alla styrdokument ska vara tillgängliga på hemsidan. Så är inte fallet. Ett särskilt arbete för att förbättra tillgängligheten behöver göras. Ett flertal styrdokument är inte aktuella eller innehåller felaktigheter. Andra dokument behöver uppdateras. Det finns en anvisning för hur styrdokument ska utformas. Anvisning och mallar för dokumentets utformning togs fram år 2010. Anvisningen följs inte till fullo. Anvisningarna behöver uppdateras så att exempelvis styrdokument alltid namnges på ett enhetligt sätt. Detta förbättrar sökmöjligheterna och tillgängligheten. Anvisningar fastställs av kommundirektören. 1

Förslag till åtgärder Flera styrdokument i översynen bedöms vara inaktuella och bör tas bort eller ses över. Säkerhetspolicy (KS 1998-11-09) Policyn innehåller övergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet i Haninge kommun. Dokumentet är antaget för sjutton år sedan och innehåller bland annat hänvisningar till dåvarande organisation. Kommunfullmäktige har också fastställt ett program för säkerhet och riskhantering (KF 2011-03-07, KS 165/2010). Det beskriver en grov inriktning för vad som ska åstadkommas. Innehållet i programmet är i sin tur preciserat i tillhörande riktlinjer. Inom vissa lagreglerade säkerhetsområden finns krav i lagstiftning på egna policies. Säkerhetspolicyn från 1998 fyller därmed ingen funktion idag. Föreslås att policyn tas bort. Angående mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning (KS 2003) Dokumentet är en reviderad tjänsteskrivelse med anledning av den nya organisation som 2004 skulle skapas för kommunens lokalförsörjning. Dokumentet är i delar inaktuellt. Tjänsteskrivelsens sakinnehåll beskrivs i stora delar numera i den särskilda investeringsprocess som fastställts av kommunfullmäktige (KF 2013-06-10 115). Regler för strategisk lokalförsörjning finns också i mål och budget. Föreslås att dokumentet tas bort. Policy för sponsring (KF 2005-09-12) Styrdokumentet är inte ett styrdokument utan endast ett underlag till ett förslag om att kommunen bör ha en policy för sponsring. Kommunen behöver ha en policy som omfattar både kommunens möjligheter att sponsra och möjligheten att ta emot sponsring i olika verksamheter. Konstateras att nuvarande dokument inte uppfyller kraven för ett styrdokument och att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en ny policy under 2016. Policy för alkolås i samband med kommunens transporter (KS 2006-01- 23) I policyn fastställs att alkolås ska användas i kommunens fordon. Frågan om alkolås regleras numera i fordonspolicyn (KS 2010-11-29, KS 140/2010) och är ett krav i all upphandling av fordon till kommunens verksamheter. Föreslås att rubricerat dokument tas bort. Policy för konkurrensutsättning och avknoppning (KF 2007-12-10) Policyn innehåller syftet och målet med konkurrensutsättning. Policyn följdes upp under 2014. Utvärderingen visade att konkurrensutsättningen 2 (5)

hade ökat sedan policyn fastställdes och att kommunfullmäktige har övergripande mål. För 2014 och 2015 är det KF mål nr 12 Den enskildes valfrihet över den offentliga servicen ska öka som mäts med indikatorn andel av kommunala tjänster och service som utförs av andra än kommunen. Nuvarande policy är i många delar inte tillämplig längre. Exempelvis står det en del om avknoppning, där personal ges möjlighet att ta över verksamhet som idag kommunen driver. Denna form är idag inte möjlig då den strider mot lagstiftningen. I fullmäktiges mål och budget regleras konkurrensutsättning i avsnittet Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning (KF mål och budget 2015-2016, sid 39-42). Detta avsnitt täcker i stort sett policyns innehåll. I mål och budget 2016 finns det ett uppdrag till de flesta nämnderna att se över verksamheten i syfte att utreda om det finns tjänster som kan konkurrensutsättas genom kundval, utmaningsrätt och upphandling. Om det i detta arbete uppkommer principfrågor, kan det då avgöras om texten i mål och budgetdokumentet skall arbetas om eller om det skall fastslås ett nytt policydokument. Delar av policyn är således lagstridig (avknoppning) och regler för konkurrensutsättning finns i fullmäktiges mål och budget. Föreslås att nuvarande dokument tas bort. Internationellt program (KF 2009-09-08) Programmet syftar till att utveckla det internationella arbetet i kommunen, till exempel samarbete med vänorter och EU-projekt. Programmet har haft viss betydelse för arbetet. Förutsättningarna för internationellt arbete har förändrats sedan programmet fastställdes. Det finns ett uppdrag i mål och budget 2016 om att utreda vänortsverksamheten, hur den fungerar idag samt ta fram förslag till eventuella förändringar. I kommunfullmäktiges mål och budget (sid 25) fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda vänortssamarbeten. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-12-07 besvaras en motion om internationellt arbete och vänorter. Av ärendet framgår att kommunstyrelse förvaltningen i samband med utredningen av vänortssamarbetet även kommer att göra en översyn av det internationella programmet. Föreslås att dokumentet ses över. Policy för främjande av sociala företag i Haninge (KS 2009-09-14) Syftet med policyn är att visa på fördelar med sociala företag och deras möjligheter att påverka och utvidga arbetsmarknaden så att de som står långt ifrån arbetsmarknaden. 3 (5)

Policyn innehåller detaljer kring ansvarsfördelning, aktiviteter och hänvisar till myndigheter som inte längre finns. Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-10, 168, att ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram en ny näringslivsstrategi, med sikte på antagande senast i november 2016. Av underlaget för ärendet framgår att policyn för främjande av sociala företag omfattas av uppdraget. Konstateras att policyn ses över under 2016. Personalpolitiskt program (KS 2009-11-23) Programmet utgör en ram och riktning för kommunens personalpolitik. Programmet har varit grunden för att ta fram riktlinjer för chefer och medarbetare. Det pågående arbetet att utveckla en kommunkultur med medborgarfokus utgår också ifrån programmet. Personalpolitiska programmet ska utvärderas inom en treårsperiod från beslut. Uppföljningar har gjorts i årsredovisningarna. Ingen utvärdering av hela programmet har gjorts. Konstateras att programmet används aktivt och därför finns det inget behov av översyn för närvarande. Plan för främjande av mångfald, Lika värda och ändå olika 2011-2013 (KF 2010-12-13) Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete och en handlingsplan för jämställda löner. Nuvarande plan beslutades i december 2010. Till planen hör en bilaga med indikatorer som ska användas vid uppföljning och analys. Flera indikatorer har följts upp i dåvarande arbetsplatsundersökningar (Nöjd medarbetarindex, NMI). Frågorna i arbetsplatsundersökningen har förändrats från och med 2014 och NMI används inte längre. Hållbart medarbetarengagemang har ersatt NMI. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort en översyn och en remiss till nämnderna av ett förslag till reviderad mångfaldsplan skickas inom kort. Konstateras att nuvarande dokument kan tillämpas fram till dess att ärendet med den nya planen tas upp i kommunfullmäktige. Underlag för beslut Säkerhetspolicy Angående mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning Policy för sponsring Policy för alkolås i samband med kommunens transporter Policy för konkurrensutsättning och avknoppning Internationellt program Policy för främjande av sociala företag i Haninge 4 (5)

Personalpolitiskt program Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag godkänns Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga nämnder 5 (5)

Antagen av kommunstyrelsen 1998-11-09 SÄKERHETSPOLICY Övergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet i Haninge kommun. Mål Målsättningen med Haninge kommuns säkerhetsarbete är att: - Medverka till en trygg och säker miljö för de som bor, arbetar eller i övrigt vistas i Haninge kommun. - Samtliga verksamheter i kommunens regi ska bedrivas med mycket god säkerhet och fungera även vid svåra påfrestningar i samhället i fred och under höjd beredskap. - Kontinuerligt minska sårbarheten för brand, brott eller andra skador inom kommunens verksamheter. Målsättningen skall uppnås genom att: - Kommunen är delaktig, pådrivande och även initiativtagare till olika projekt (motsvarande) som syftar till att allmänt minska risken för brand, brott eller andra skador i kommunen. - Kommunens verksamheter skall ha verksamhetsanpassade handlingsplaner för sitt säkerhetsarbete. - Säkerheten skall ingå vid all verksamhets- och lokalplanering - Verksamheterna skall regelbundet riskanalyseras och eventuella brister i säkerheten åtgärdas. - All personal ska informeras och utbildas om hur säkerhetsarbetet inom deras respektive verksamhet skall bedrivas. Personalen skall också vara delaktig i hur säkerhetsarbetet ska utformas och utvecklas. Ansvarsfördelningen Säkerhetsarbetet i kommunen skall bedrivas av var och en som en naturlig del i sin verksamhet. Kommunledningen och kommunledningskontoret har det övergripande ansvaret för Haninge kommuns säkerhetsarbete. Inom kommunledningskontoret har säkerhets- och lokalenheten ansvaret för handläggningen av det övergripande säkerhetsarbetet. Säkerhets- och lokalenheten ska också fungera som stöd för kommunens verksamheter i säkerhetsfrågor och, vid behov, arbeta aktivt och professionellt med olika säkerhetsprojekt som kommunledningen initierat eller beslutat att kommunen ska delta i. Förvaltningscheferna och bolagscheferna, motsvarande, har säkerhetsansvaret inom sina respektive förvaltningar och bolag. I det dagliga arbetet i kommunens verksamheter är sedan säkerhetsansvaret fördelat på respektive verksamhetschefer och arbetsledare, motsvarande, i linje med dessa befattningshavarens övriga arbetsgivaransvar. Finansieringen för säkerhetsarbetet skall särskilt anges i respektive förvaltnings och bolags, motsvarandes, budget. Säkerhetsrapportering Varje medarbetare har skyldighet att rapportera brister i säkerheten till sin närmaste chef. Kommunledningen skall ha kunskap om i vilken utsträckning verksamheterna drabbas av skador. Samtliga verksamheter skall föra statistik över de skador de och deras personal blir utsatta för. Även tillbud till skador skall statistikföras. När en verksamhet eller dess anställda drabbats av brott skall detta polisanmälas. Verksamheternas statistik rapporteras till säkerhetsfunktionen som ansvarar för en sammanställning av rapporterna och återkoppling.

1 2004-06-08 Administrativa kontoret Barbro Persson Kommunstyrelsen ANGÅENDE MÅL, STRATEGI OCH ANSVARSFÖRDELNING FÖR KOMMUNENS LOKALFÖRSÖRJNING (KS 191/2003) reviderad tjänsteskrivelse 1 Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens lokalförsörjning. En tydlig ansvarsfördelning mellan å ena sidan kommunstyrelsen/nämnderna och Tornberget är viktig, liksom mellan kommunstyrelsen och nämnderna. På motsvarande sätt är ansvarsfördelningen mellan central(kommunstyrelsens förvaltningar) och lokal förvaltningsnivå (de olika nämndernas förvaltningsnivå) väsentlig. Parallellt med utredningsarbetet kring Tornbergets framtid gjorde administrativa kontoret en översyn av nuvarande rutiner, arbetsgång, samrådsförfaranden och ansvarsfördelning vad gäller kommunens lokalförsörjning vid ny- och ombyggnad samt förhyrning och kontraktsskrivning. Översynen gjordes i brett samråd med våra förvaltningar och Tornberget, vilka företräddes av ledningen och viktiga aktörer hos dem. Stor enighet fanns kring värden som t ex ett gott samarbetsklimat mellan inblandade funktioner, Tornbergets kunskap om kommunens lokaler, att det finns en kommunövergripande lokalförsörjningsfunktion, som också har kunskap om och överblick över hyreskontrakt med andra hyresvärdar än Tornberget. Förvaltningarna tar sina verksamheter och ansvarsområden som utgångspunkt för sina och de nämndvisa perspektiven, Tornbergets på motsvarande sätt sitt och bolagets. Lokalförsörjningsfunktionen företräder kommunstyrelsens kommunövergripande perspektiv. Enighet fanns även kring förbättringsområden t ex starkare strategisk styrning grundad på ökad sammantagen och förvaltningsövergripande kunskap. Större samlad kunskap ökar förutsättningarna för väl avvägda bedömningar på både kort och lång sikt. Även logistik, rutiner, rollfördelning samt verktyg att använda t ex GIS, referensobjektsmetodik och lokalresursplan sågs som utvecklingsbara områden. Administrativa kontorets första tjänsteskrivelse i ärende förelåg för beslut i kommunstyrelsen i januari 2004. Kommunstyrelsen beslutade att överlämna skrivelsen till berörda nämnder för yttrande. Föreliggande tjänsteskrivelse är

2 reviderad och hänsyn tagen till de synpunkter och förslag, som framkommit i nämndernas remissvar. 2 Kommentar till nämndernas remissyttranden Sammanfattningsvis kan konstateras, att administrativa kontorets förslag om inriktning och mål ses positivt i stort. Det finns samsyn kring behovet av en effektiv lokalförsörjning. Några yttranden innehåller utöver instämmande också förslag och förstärkningar t ex kring vikten av en förtydligad ansvarsfördelning, betydelsen av en lokalresursplan och att i det arbetet tillvarata kompetens som finns och analyser som görs på förvaltningarna. 3 Synsätt Lokaler är stödresurser till kommunens verksamheter och ska bidra till hög effektivitet. De ska vara sunda och säkra verksamhetsmiljöer. Lokaler är också en del av kommunens fysiska miljö och ska därför bidra till, att den är attraktiv och ger minimal negativ miljöpåverkan. Berörda parter ska medverka till samnyttjande, till effektiv lokalanvändning och till att beslutade lokaleffektiviseringar kan genomföras. Den sammanvägda kommunnyttan på kort och lång sikt ska vägleda. 4 Mål för kommunens lokalförsörjning Lokaler är en resurs för att möjliggöra den verksamhet som fullmäktige beslutat om. Lokalförsörjningen ska tillgodose verksamheterna med kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler för att uppnå verksamhetens fastställda mål. God hushållning i lokalförsörjningen ska uppnås genom framförhållning, flexibilitet och samutnyttjande av lokaler. Säkerhets- och miljökrav ska beaktas. Lokalförsörjningen ska utgå från verksamheternas samlade lokalbehov på kort och lång sikt. Det egna fastighetsbeståndets värde ska bibehållas genom god fastighetsförvaltning av både hyresvärd och hyresgäst. 5 Strategi för kommunens lokalförsörjning Kommunens strategi ska syfta till -att styra mot en optimal hushållning med kommunens verksamhetsresurser, -att säkerställa ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att åstadkomma effektiva lokaler för kommunens verksamheter, -att ha en tydlig ansvarsfördelning och en väl fungerande samverkan i lokalförsörjningsfrågor mellan nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, -att kommunen uppfyller tillämpliga myndighetskrav, miljökrav, säkerhetskrav och bevarandekrav. För att med avstamp i redan goda sidor i hanteringen av kommunens lokalförsörjning bli än mer effektiv har några strategiskt viktiga insatser identifierats. Kommunen ska ha en lokalresursplan. Lokalresursplaneringen ska omfatta samtliga verksamheter och följas upp kontinuerligt kopplat till budgetprocessen. Lokalresursplanen syftar också till att synliggöra

3 investeringsbudgetens påverkan på kapitalkostnader och driftbudget och därmed stärka incitamenten för en god total ekonomisk planering/hushållning. Kommunen ska ha en dokumenterad arbetsmodell/metodik för lokalresursplanering. Beslut om lokalinvesteringar ska grundas på kommunens lokalresursplan. Upplåtelseform ska vid varje tillfälle prövas utifrån vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt. Referensobjekt bör användas för att ge ramar och styra mot kostnadseffektiva och flexibla lösningar 6 Ansvarsfördelning En tydlig ansvarsfördelning underlättar val av arbetsformer och arbetsorganisation i vardagsarbetet. Nedan tydliggörs olika nivåers och parters ansvar. Komunfullmäktige beslutar om ramar för drift- och investeringsbudget Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens lokalförsörjning innefattande beslut om mål, strategi, och delegation samt attesträtt. Kommunstyrelsen beslutar också om lokalresursplan som ligger till grund för arbetet med investeringsbudget och investeringsutrymmet i flersårsbudget. Kommundirektören ansvarar för att -planering, samordning och uppföljning av kommunens lokalförsörjning sker utifrån den totala kommunnyttan på kort och lång sikt Kommunens lokalcontrollerfunktion svarar för -lokalresursplan (utveckling av modell, utbildning och information) -att en kommunövergripande lokalresursplan upprättas grundad på förvaltningarnas lokalbehov och Tornbergets reinvesteringsplan -att alla uppkomna lokalbehov stäms av mot kommunens lokalresursplan -lokalrevisioner och samordning -samordnad bevakning och uppföljning av samtliga hyresavtal -ett samlat register över kommunens samtliga interna och externa hyresavtal Lokalcontrollerfunktionen skall därutöver vara kommunstyrelsens och nämndernas/förvaltningarnas sakkunniga stöd och ombud i hyresavtalsfrågor gentemot Tornberget och andra (externa) hyresvärdar. Förvaltningar/nämnder ansvarar för att ta fram underlag till lokalresursplan och att med största möjliga framförhållning till lokalcontroller/resursplan analysera, beskriva och rapportera förändrade lokalbehov (inte bara nya och utökade) Tornberget ska - på uppdrag av kommunen tillhandahålla lokaler åt kommunens verksamheter. Alla uppkomna lokalbehov stäms av mot lokalresursplanen. - bistå lokalcontrollerfunktionen med nödvändiga utredningar, analyser och bedömningar -ansvara för att myndighetskrav, bevarandekrav, miljökrav och säkerhetskrav uppfylls vid om-, ny- och tillbyggnad - på uppdrag av kommunen fastighetsförvalta och samordna fastighetsskötsel

4 7 Sammanfattning och förslag till beslut Administrativa kontorets ursprungliga förslag togs fram i brett samråd med företrädare för förvaltningarna och Tornberget. Remissomgången har visat på hög grad av samsyn kring inriktning och mål för kommunens lokalförsörjning liksom värdet av en lokalresursplan. Föreliggande tjänsteskrivelse är reviderad med hänsyn tagen till synpunkter och förslag i nämndernas remissvar. En viktig del i effektiviseringen av kommunens lokalförsörjning är lokalresursplan. Arbetet med att ta fram underlag/behov för den första, framgent ajourhålla och revidera planen förutsätter ett nära samarbete mellan förvaltningarna/nämnderna och kommunledningen/kommunstyrelsen. En väl utvecklad lokalstrategisk controllerfunktion är också det en avgörande förutsättning för att lyckas med målsättningen största möliga kommun- /koncernnytta. Kommundirektören ges i administrativa kontorets förslag ansvar, att med stöd av bl a ekonomidirektör och lokalcontrollerfunktionen hålla samman det strategiska och övergripande arbetet inför och i enlighet med kommunstyrelsens beslut. En ambition från kommunledningen är att tidsmässigt samordna arbetet med drift- och investeringsbudget. Ett gott arbete kring lokalresursplan och i övrigt enligt administrativa kontorets förslag är helt i linje med och gynnar en sådan ambition. Med stöd av kommunstyrelsens beslut om mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning blir nästa steg, att konkretisera förutsättningar för verkställighet bl a genom att ringa in kompetenskrav, stadfästa arbetsformer, ansvar och mandat för berörda funktioner liksom att se över lokalkontrollerfunktionens organisatoriska hemvist och analogt anpassa t ex delegationsordning, attesträtter och ägardirektiv.

5 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta, -att ställa sig bakom föreliggande reviderade tjänsteskrivelse och förslag rörande bl a mål, strategi och ansvarsfördelning för kommunens lokalförsörjning, -att uppdra åt kommundirektören att i samband med organisationsöversyn av kommunstyrelsens förvaltningar göra nödvändiga anpassningar i linje med föreliggande tjänsteskrivelse och kommunstyrelsens beslut, -att vidare uppdra åt kommundirektören att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till reviderade ägardirektiv för Tornberget fastighetsförvaltnings AB i Haninge mot bakgrund av dels Tornbergets förändrade roll som fastighets-ägare, dels föreliggande förslag till strategier och ansvarsfördelning beträffande kommunens lokalförsörjning, -att uppdra åt administrativa kontoret att återkomma till kommunstyrelsen för beslut om nödvändiga ändringar i delegationsordning och attesträtter. Administrativa kontoret Barbro Persson Administrativ direktör

Policy för alkolås i samband med kommunens transporter Bilaga 24.06 I den trafiksäkerhetspolicy för kommunen som är under utarbetning på Arbetsmiljöverkets uppmaning kommer krav på hantering av alkohol- och drogfrågor i samband med transporter beaktas. Kommunstyrelseförvaltningens fordonsenhet har från den politiska ledningen fått frågan om möjligheterna att införa alkolås i kommunens fordon. Förvaltningen föreslår därför kommunstyrelsen att fastställa en policy för alkolås. Samråd med övriga förvaltningar och Tornberget har skett genom förvaltningschefer och VD. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen (MSF) har framfört synpunkter genom Mats Lostringer, teknisk chef. MSF är mycket positiv till policyn men påpekar att krav på alkolås inte finns med i fordonspolicyn. Vi delar uppfattningen att detta ska tillföras fordonspolicyn i när revidering sker. Vidare anser MSF att begreppet persontransporter måste klargöras och föreslår en definition som avgränsas till poolbilar och bilar som används för att transportera fler än föraren. Den föreslagna policyn syftar till att i steg ett prioritera alla kommunens fordon (ej enbart poolbilar) som används för persontransporter (fordon som används för att transportera en eller flera personer till/från tjänsteställen och förrättningar). På längre sikt ska alla slags fordon och arbetsmaskiner förses med alkolås. MSF är också tveksamma till att införa krav på alkolås för entreprenörer, särskilt vid kortare avtal. Vi menar att för alla transporttjänster som upphandlas bör kravet införas successivt. Ur ett säkerhetsperspektiv vore det orimligt att ställa lägre krav på våra entreprenörer än vi gör på oss själva. I policyn föreslås dessutom att undantag kan ske i särskilda fall. Policy för alkolås Alla kommunens fordon skall ha alkolås. Införandet sker dock successivt. Som ett första delmål skall de fordon i Haninge kommun som används för persontransporter, t ex inom hemtjänsten, ha alkolås. Det bedöms handla om cirka 40 fordon. Fordonsenheten påbörjar montering av alkolås i de kommunfordon som berörs. Vid nyanskaffning av fordon ska dessa utrustas med alkolås. Under 2006 planeras 15 fordon köpas in. Krav på alkolås ställs även för externt leasade fordon samt på inhyrda entreprenörer som på kommunens uppdrag utför transporttjänster. Detta krav införs successivt i samband med förlängning av befintliga avtal eller vid ny upphandling. Undantag från kravet på alkolås kan ske efter särskild prövning av kommundirektören. Det finns transporter där alkolås med nuvarande tekniska lösning avsevärt skulle störa verksamheten. Till exempel kommunens postbil där föraren startar fordonet vid upprepade tillfällen per dag. I sådana fall kan

ett undantag vara motiverat i avvaktan på lämpliga tekniska lösningar. Undantag ska dock tillämpas restriktivt. Finansiering Installation och driftskostnad av alkolås i enskilt fordon beräknas för närvarande till ca 25 000 kr under en treårsperiod där ca 18 000 kr är initial investering. Merkostnaden för ett alkolåsutrustat fordon blir ca 700 kr per månad. Om samtliga befintliga fordon för persontransporter och alla nyinköp under 2006 ska förses med alkolås blir investeringskostnaden ca 1 mkr. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att 500 000 kr av kommunstyrelsens investeringsreserv 2006 kan används för detta ändamål. Det innebär att ca 28 fordon utrustas med alkolås under 2006. De verksamheter som använder dessa fordon kommer att få en högre driftskostnad. I samband med budget 2007 bör fortsatt investeringstakt beslutas och medel för detta avsättas. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen: Föreslagen policy antas. För 2006 disponeras 500 000 kr ur kommunstyrelsens investeringsreserv för montering av alkolås. Under överläggningar i kommunstyrelsen yrkar Marie Litholm (kd) bifall till kommunalrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsens beslut: Då det endast föreligger ett förslag beslutar kommunstyrelsen enligt kommunalrådsberedningens förslag.

POLICY FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING OCH AVKNOPPNING haninge 2008, reviderad 2009

Syfte och mål Syftet och målet med konkurrensutsättning är att ge en ökad valfrihet för människor att för olika behov välja den utförare de finner bäst och lämpligast. Med ökad valfrihet kan medborgarna i högre grad styra sitt liv och välja hur de vill ordna det. Med valfrihet ökar medborgarnas inflytande över välfärdstjänsterna och den service som kommunen ansvarar för. Med konkurrensutsättning kommer kvaliteten i verksamheterna att öka. Marknaden ska skapas med såväl kommunala som privata utförare. Den personal som är intresserad av att knoppa och ta över driften av kommunal verksamhet ska ges möjlighet till detta, vilket kommer att stimulera företagandet och entreprenörskapet i kommunen. Inriktning för konkurrensutsättning All konkurrensutsättning ska genomföras utifrån program och policies antagna av kommunfullmäktige. Arbetet med konkurrensutsättning ska i första hand inriktas mot kundvalssystem. Det finns kommunövergripande riktlinjer för auktorisation. Kommunen verkar för fler företag och ett ökat entreprenörskap. Även mindre företag ska ha möjlighet att lämna anbud eller bli auktoriserade. Kommunen ska ge konkurrensneutral information om de alternativ medborgarna kan välja mellan. Personal som vill knoppa av ansvarar för nödvändigt förankringsarbete. En tydlig majoritet av de anställda på berörd enhet ska vara positivt inställda. En majoritet av berörda brukare ska kunna tänka sig att välja en avknoppad utförare. Affärsmässighet ska gälla. Egenregialternativ ska alltid jämföras med anbud som inkommer i upphandlingar. Kommunen ska i första hand behålla kommunala verksamhetslokaler och vid behov hyra ut dem till andra utförare. I särskilda fall kan en försäljning av fastigheter prövas. Vid verksamhetsövergång görs en oberoende värdering av tillgångar som överlåts/försäljs. Roller och ansvar Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige fastställer övergripande policy för konkurrensutsättning. Kommunfullmäktige fastställer check-/ pengbelopp och grundläggande principer för ersättningssystemen för kundval. Kommunfullmäktige har reserver för volymförändringar i kundvalssystemen. Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande frågor som rör utveckling av konkurrensutsättning. Kommunstyrelsen beslutar om principer för konkurrensutsättning i kommungemensamma frågor inom ramen för denna policy. Kommunstyrelsen tolkar vid behov policyn. Kommunstyrelsen beslutar om principer för konkurrensutsättning inom kommunstyrelsens ansvarsområden: ekonomi, personal, information, upphandling, IT och lokalförsörjning. Kommunstyrelsen beslutar i upphandlingar eller avknoppningar som berör flera nämnder. Kommunstyrelsen följer löpande upp arbetet med konkurrensutsättning inom ramen för ordinarie uppföljning och rapportering till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningens ansvar Kommunstyrelseförvaltningen tar utifrån policy och principer fram riktlinjer och anvisningar för konkurrensutsättning. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för samordning av arbetet med konkurrensutsättning. Kommunstyrelseförvaltningen godkänner resultatenheter. Nämndernas ansvar I mål och budget ska nämnderna i en konkurrensplan ange vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas kommande år. Nämnderna ansvarar för allt som rör konkurrensutsättningen inom sitt ansvarsområde: detta rör t.ex. förfrågningsunderlag, ta ställning till hur egenregin ska prövas och garantera konkurrensneutralitet. Beslut om att anta anbud skall delegeras i enlighet med kommunens upphandlingspolicy. upphandlingspolicy Nämnderna prövar och beslutar om avknoppningar inom den egna verksamheten. Nämnderna ansvarar för upphandlings- och avvecklingskostnader. Nämnderna samråder med upphandlingsenheten inom kommunstyrelseförvaltningen. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Konkurrensneutralitet ska råda mellan interna resultatenheter och externa utförare. Inga fria nyttigheter ska finnas. Prissättning och kostnadsfördelning av interna tjänster införs. Nämnder tar, efter prövning av kommunfullmäktige, med över-/underskott till nästkommande år. Resultatenheter får ta med över-/underskott till nästkommande år, prövning görs av ansvarig nämnd. Vid underskott tas 100 % med och vid överskott upp till 100 %. Lokalförsörjning och hyressättning Resultatenheter och externa utförare ska ha möjlighet att under pågående avtalsperiod kunna minska sin lokalyta. Den yta som frånträdes kommer kommunstyrelsen att ansvara för tills uthyrning sker till annan hyresgäst. Hyresgästens kostnad för lokalen upphör därmed när uppsägningstiden löpt ut. Personal- och arbetsgivarfrågor Den personal som är intresserad av att ta över driften själv ( knoppa av ) ska erbjudas stöd i form av utbildning och rådgivning m.m. Förberedande arbete får inte ske under ordinarie arbetstid. Den som startar eget företag för att driva konkurrerande verksamhet beviljas inte tjänstledighet. Personal i den enhet som förs över till annan juridisk person ska beviljas upp till tolv månaders tjänstledighet. Verksamhetsövergång är normalfallet, men ska prövas från fall till fall. Om du har frågor kontakta Marika Dagenbrink, kommunstyrelseförvaltningen, tel 08-6068513. Denna policy gäller även för kommunens helägda bolag.

2 maj 2008 Samhällsutveckling Christina Grönberg Haninge kommuns internationella program Haninge kommuns internationella program tydliggör hur kommunen ska agera och arbeta för att utveckla Haninge med beaktande av ett internationellt perspektiv. Programmet syftar också till att främja: - internationellt utbyte och ett internationellt perspektiv för att utveckla kommunens verksamheter - deltagande i EU-finansierade samarbetsprojekt - påverkan av det som sker inom den Europeiska Unionen och på den internationella arenan. Haninge i världen Världen i Haninge Haninge har en befolkning präglad av mångfald med duktiga entreprenörer och framgångsrika företag, attraktiva boendemiljöer samt ett rikt förenings- och kulturliv. I dialog med invånarna utvecklas och tillvaratas dessa resurser för en miljömässig och långsiktig hållbar framtid. Haninge kommun har ett strategiskt gynnsamt läge på Södertörn. Genom ökad lokal och regional konkurrenskraft samt bättre förutsättningar för investeringar och innovationer ska Haninge som regional kärna förstärkas. Detta skapar också goda förutsättningar för en utveckling med hög sysselsättning och god kommunal ekonomi. Haninge ingår i regionförstoringen tillsammans med övriga Södertörns-, Storstockholm-, och Mälardalskommuner och är i ett större perspektiv även en del av Europa, EU och den övriga världen. Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle där händelser runt om i världen påverkar såväl den regionala och lokala politiken som enskilda medborgare. EU har till exempel konkret påverkat kommunens ansvarsuppgifter vad gäller livsmedelskontroll och markexploatering. 1

Globaliseringen skapar möjligheter till nya kontakter och nätverk världen över. Människor reser, arbetar och studerar utomlands och genom vårt ökade informationssamhälle får vi nyheter och influenser från världens alla hörn. Att utveckla det internationella perspektivet är därför en styrka och metod för att möta framtida utmaningar. Utmaningar Haninge kommuns uppdrag är att på bästa sätt ta tillvara de möjligheter som den nya internationella miljön erbjuder. Haninges invånare ska känna att de ingår i och är en del av den globala utvecklingen. Ett stärkt internationellt perspektiv och internationellt utbyte ger oss möjlighet att utveckla kommunens kärnverksamhet för medborgare, brukare och medarbetare. Kommunens mångkulturella befolkning är en tillgång i detta utvecklingsarbete. För Haninges företagare är det angeläget att kommunen har ett positivt förhållningssätt till globaliseringen i syfte att bidra till att stärka utvecklings- och konkurrenskraften i det lokala näringslivet. Kultur- och föreningslivets internationella engagemang kan också, på ett värdefullt sätt, bidra till att utveckla det internationella arbetet. Likaså är kommunens befintliga internationella arbete i form av vänortsutbyte, olika samarbetsprojekt och nätverksbildningar fortsatt viktiga för att utveckla Haninge. Ett ökat internationellt engagemang bidrar till att marknadsföra och profilera Haninge i internationella sammanhang både i Sverige och utomlands. Övergripande mål De övergripande målen för Haninge kommuns internationella arbete är att: - främja internationellt utbyte för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling - utveckla kommunens verksamheter Genom att sträva mot de uppsatta målen ska kommunens arbete leda till: - ökad internationell samverkan mellan olika aktörer i närings- och föreningsliv som ger en tydlig nytta för den egna verksamheten och Haninges kommuninvånare - en ökad kulturell förståelse mellan människor med olika bakgrund - en tydligare roll och profil för kommunen i nationella och internationella sammanhang 2

Aktiviteter EU- och det internationella arbetet ska bedrivas genom: - informationsverksamhet - utbildningsinsatser - medverkan i nätverk - deltagande i samarbetsprojekt Ansvars- och arbetsfördelning inom kommunen Det internationella arbetet i kommunen ska präglas av öppenhet och nytänkande. Därför är det viktigt att Haninges företrädare, såväl förtroendevalda politiker som anställda, ökar sina kunskaper och är medvetna om hur internationella beslut påverkar de verksamheter som kommunen ansvarar för. Förvaltningarna bör ha ett tydligt internationellt perspektiv i sina respektive verksamhetsplaner vilka har som utgångspunkt i den av kommunfullmäktige och berörda nämnds antagna budget. Det internationella arbetet ska alltså vara integrerat i all kommunal verksamhet och kan inte skötas av en särskild enhet. Ansvaret måste ligga på respektive nämnd och förvaltning där sakkunskap finns. Alla verksamheter har i uppdrag att hålla sig ajour med information och lagstiftning inom det egna kompetensområdet. Samordning av arbetet Det övergripande ansvaret för samordningen av kommunens EU- och internationella arbete ligger hos kommunstyrelseförvaltningen. Den centrala funktionen ska bland annat bistå kommunens verksamheter med aktuell information om gällande och kommande lagstiftning, utbildningsmöjligheter i olika EU-relaterade frågor samt omvärldsbevakning. EU-samordnaren på kommunstyrelseförvaltningen har en central roll i detta arbete. För att stärka och utveckla kommunens internationella arbete ska en samordningsgrupp inrättas med representanter från varje förvaltning och under ledning av EU-samordnaren. Genom ökade kunskaper och en tydlig årlig handlingsplan som tas fram i samordningsgruppen kan det internationella arbetet skapa goda förutsättningar för kommunens framtida utveckling. Uppföljning och utvärdering I årsbokslut och årsredovisning skall nämnderna redovisa samt utvärdera sitt internationella arbete. För den kommungemensamma utvärderingen ansvarar kommunstyrelsen. 3

Senada Custovic 2009-04-14 Samhällsutvecklingsavdelningen Dnr 73/2009 POLICY För främjande av sociala företag i Haninge Bakgrund Många människor står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Sociala företag har visat sig vara en framgångsrik väg att utvidga arbetsmarknaden så att de som står långt ifrån arbetsmarknaden genom arbete och sysselsättning kan öka sin egenförsörjning och minska sitt bidragsberoende. På såväl riksnivå som i många kommuner pågår ett utvecklingsarbete för att främja sociala företag. I NUTEKS Programförslag för fler och växande sociala företag (maj 2008) anges många konkreta förslag till insatser som nu diskuteras i regeringskansliet. Haninge kommun arrangerade en Inspirationsdag i juni om sociala företag. Inför den dagen hade Coompanion i Stockholms län på uppdrag av kommunledningen utarbetat en preliminär rapport. Nu föreligger en slutlig version av denna rapport (bilaga). Föreslagen policy bygger i allt väsentligt på den rapport som Coompanion utarbetat. Sociala företag NUTEK utgår i sitt Programförslag för fler och växande sociala företag från följande definition: Företag som driver bäringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller de liknande verksamheter företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Det sociala företagandet som avses i definitionen skiljer sig ifrån företag med sociala mål i allmänhet, företag med verksamhet inom den sociala sektorn i allmänhet, privata företag som säljer rehabilitering/arbetsträning/arbetsförmedling samt offentligt ägda rehabiliterings-/ arbetsträningsverksamheter. Definitionen som beskrivs ovan är väl etablerad och accepterad av både sociala företag som omvärlden, t.ex. NUTEK och andra berörda statliga myndigheter.

2 Utifrån denna allmänna definition av sociala företag går det att urskilja några typer av sociala företag: Sociala företag med betoning på arbete, med en marknadsmässig affärsverksamhet och inriktning på anställning med lön till medarbetarna (ex. Vägen ut kooperativen (http://www.vagenut.coop/ Sociala företag med större betoning på rehabilitering, till arbete på annan arbetsplats (ex. kooperativet KOS; http://www.kooperativetkos.com/ Sociala företag med betoning på social gemenskap och sysselsättning. Av NUTEKs programförslag framgår att socioekonomiska bokslut påvisar att sociala företag är mycket samhällsekonomisk lönsamt. Syfte med denna policy Det övergripande syftet för Haninge kommuns policy för sociala företag är att visa på fördelar med sociala företag och deras möjligheter att påverka och utvidga arbetsmarknaden så att de som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom arbete och sysselsättning kan öka sin egenförsörjning och minska sitt bidragsberoende. Syftet med policyn är också att tydliggöra kommunens roll i relation till offentlig sektor i övrigt men även i relation till näringslivet. Det är oerhört viktigt att förhindra eventuella oklarheter när det gäller näringslivets tolkning av otillbörlig konkurrens som sociala företag ofta anklagas för. Policyn gör det möjligt för respektive förvaltning och verksamhet att se sin roll i arbetet med sociala företag och individer som kan omfattas av dessa. Riktlinjerna i policyn ska även möjliggöra för de olika verksamheterna att koordinera det egna arbetet och ta fram egna handlingsplaner för arbetet att främja sociala företag. Det finns följande motiv för kommunen att ha en policy i syfte att främja sociala företag: Främja arbete och sysselsättning för människor som står långt ifrån dagens arbetsmarknad Stärka och utveckla människors egenmakt, självkänsla och förmåga till ett självständigt liv genom att öka egenförsörjningen och minska bidragsberoendet Stärka kommunens arbete med integration och bostadsförsörjning samt vara komplement till det Lokala utvecklingsavtal som tecknats med staten och som syftar till att minska och förhindra människornas utanförskap i vårt samhälle Ansvarsfördelning Kommunstyrelseförvaltningen/kommundirektören har ansvaret för skapande av samverkansforum samt för samordningen med de berörda aktörerna såväl internt och externt. Respektive förvaltning ansvarar för det egna arbetet och i synnerhet för information och kunskapsspridning av bl a de möjligheterna som öppnas genom sociala företag.

3 Övergripande handlingsplan I ett inledningsskede ska kommunens insatser främst äga rum inom följande sex punkter: 1. Information och utbildning Sprida information om sociala företag bland kommunens anställda och föreningar och organisationer inom kommunen Erbjuda utbildning för personal och brukare i olika kommunala verksamheter samt till engagerade i t.ex. olika klient- och brukarorganisationer. Arrangera studieresor till och studiebesök hos olika sociala företag. Sådana besök kan med fördel arrangeras i samverkan med olika intressenter. 2. Rådgivning Erbjuda möjligheter till rådgivning för personer som vill veta mera för att ta steget att starta och driva ett socialt företag. Det kan ske genom utveckling av ett utvecklingscentrum för sociala företag eller genom att samverkan utvecklas med andra aktörer, t.ex. Nyföretagarcentrum, Coompanion eller motsvarande. 3. Identifiera möjliga och/eller önskade utvecklingsområden för sociala företag Utgångspunkten för detta arbete är att inventera och identifiera nuvarande och framtida behov av arbete och rehabilitering i kommunen. Detta arbete bör naturligtvis ske i mycket nära samarbete med t.ex. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samverkan med olika intresse- och klientorganisationer är också angeläget. 4. Avtal och upphandling En översyn av upphandlingsreglementet bör ske för att skapa möjligheter till att ta sociala hänsyn vid upphandling, vilket ger möjligheter för sociala företag att delta i anbudsgivningen. För att skapa långsiktiga och rimliga förutsättningar för fler och växande sociala företag bör kommunen förorda samarbetsavtal framför upphandlingar, med intresserade föreningar, organisationer, där så är möjligt. 5. Samverkan och samarbete Lokalt är det angeläget att utveckla samverkan med t.ex. Arbetsförmedling och Försäkringskassan. En del av samverkan kan ske inom ramen för Samordningsförbundet och i övrigt genom bilaterala samarbeten. Inom ramen för det Lokala Utvecklingsavtalet som tecknats med regeringen kan också olika insatser ske genom lokala överenskommelser med berörda statliga myndigheter. Flera kommuner i Stockholms län, t.ex. Botkyrka, Värmdö, Sollentuna Tyresö, Huddinge, Nynäshamn och Salem, arbetar med att främja sociala företag. Föreningen SLUP.se är en förening i Stockholms län som arbetar för att stärka och utveckla den sociala ekonomin. De arbetar för att samla intresserade kommuner i ett särskilt regionalt nätverk för att främja social

4 ekonomi, sociala företag. Haninge kommun bör vara en aktiv part i olika utvecklingsprojekt som syftar till att främja sociala företag. Samverkan i nätverk med andra kommuner är också angeläget. Exempel på sådan samverkan är SKL:s nätverk Strategisk samverkan med civilsamhället, vilket Haninge kommun deltar i. Syftet med nätverket är att bl.a. utbyta erfarenheter om hur en god samverkan skapas, nya metoder för att genomföra framgångsrika samverkansprocesser etc. Det bör också vara möjligt för kommunen att söka internationella erfarenheter genom att delta i olika transnationella projekt, vilka kan finansieras med EU-medel. 6. Ledning, uppföljning, utvärdering Samordning av de kommunala insatserna är av stor vikt eftersom många olika förvaltningar kan komma att beröras. Detta kan ske genom att någon form av förvaltningsövergripande arbetsgrupp bildas för att initiera, stödja och utveckla olika kommunala insatser. För att kunna bedöma nyttan och effekterna av de olika kommunala insatserna bör också en kontinuerlig uppföljning ske. Respektive förvaltning ansvarar för det egna arbetet med främjande av sociala företag och i synnerhet för information och kunskapsspridning av bl a de möjligheterna som öppnas genom sociala företag. Respektive förvaltning ansvarar även för framtagande av egna handlingsplaner.

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut om mål och uppdrag fattas i fullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Programmet utgör en ram och riktning för kommunens personalpolitik. Utifrån programmet fattar samtliga styrelser/nämnder beslut i samband med budget, om vilka prioriteringar som ska göras av respektive styrelse/nämnd utifrån tagna strategier. Därutöver finns information, stöd- och vägledningsmaterial på intranätets personalsida. Detta stöd- och vägledningsmaterial har sitt ursprung från det tidigare personalpolitiska programmet; den del som är av handbokskaraktär. Dessa delar utgör ett enkelt och direkt tillämpbart stöd inom personalområdet för chefer och medarbetare och kommer att utgöra underlag för att ta fram övriga styrdokument inom personalområdet. Personalpolitiken syftar till att skapa optimala förutsättningar dels för att rekrytera och behålla rätt kompetens, dels för medarbetares och chefers möjlighet att bedriva och utveckla verksamheterna. Härigenom stödjer personalpolitiken arbetet med att uppfylla medborgarnas behov och utgör ett stöd till mål- och budgetprocessen. Beslut om värdegrund, vision och strategier för personalpolitiken fattas i kommunfullmäktige och ska hålla över en längre period. Nämnderna fattar årliga beslut i samband med budget om vilka prioriteringar som ska göras för att uppnå målen. På verksamhetsnivå tar sig detta uttryck i förvaltningens åtaganden och enheternas aktiviteter, där verksamhetsplanerna även innefattar åtgärder för att nå de personalpolitiska målen. Inom ramen för lagar och avtal, t ex FAS 05, ska detta program också utgöra ramverket för kommunens agerande som arbetsgivare.

Vår värdegrund All verksamhet som bedrivs i Haninge kommun vilar på en tydlig värdegrund. Värdegrunden säkerställs genom att varje medarbetare vet vad Haninge kommun står för. Varje medarbetare förväntas dela denna värdegrund oavsett roll, funktion och position. Varje medarbetares resultat, agerande och förhållningssätt vilar på denna värdegrund. Värdegrunden ska vara tydlig och transparent för medborgaren. Haninge kommuns värdegrund är att: Verksamheten präglas av långsiktigt hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Ständigt arbeta för medborgarna samt förbättra och utveckla verksamheten utifrån uppdraget. Bemöta våra medborgare med professionalitet och respekt. Värna om kommunens resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt där medarbetaren utgör vår viktigaste tillgång. Vår personalpolitiska vision I Haninge kommun utgår personalpolitiken från en tydlig vision. Denna vision är dit vi alla strävar oavsett roll, funktion och position. Vår vision: Haninge är Sveriges bästa kommunala arbetsgivare och bedriver Sveriges bästa kommunala verksamhet. Haninge kommun som arbetsgivare Medarbetarna är vår viktigaste tillgång i arbetet med att förverkliga kommunens vision, mål och uppdrag. Haninge kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats för våra medarbetare där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i verksamheten. Vi rekryterar och behåller medarbetare med rätt kompetens. Vi skapar förutsättningar för medarbetarna att leverera bästa möjliga resultat gentemot medborgaren. Detta förutsätter ett arbetsgivarskap som står för goda värden och ett professionellt agerande i alla lägen. Som arbetsgivare verkar vi för att våra medarbetare i Haninge kommun känner tillit till och förtroende för arbetsgivaren. Det finns reella möjligheter till inflytande och påverkan. Vi bedriver ett aktivt arbete för god samverkan och har en öppen konstruktiv dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Goda relationer och tillåtande arbetsklimat är centralt i det löpande arbetet med att vidareutveckla arbetsgivarskapet. Det som uttrycks i program, policys och andra styrdokument visas i handling.

Personalpolitiska strategier Utifrån värdegrunden och för att nå visionen fokuserar Haninge kommun personalpolitiken på följande strategiområden: Ett meningsfullt och resultatinriktat arbete med en god arbetsmiljö Medarbetarskap Chef- och ledarskap Kompetensförsörjning Lön och utveckling Ett meningsfullt och resultatinriktat arbete med en god arbetsmiljö Ett hälsosamt arbete är meningsfullt, begripligt och hanterbart och präglas av en god arbetsmiljö. Haninge kommun upplevs som en trygg, säker och attraktiv arbetsgivare där medarbetarna är rustade för utveckling och förändringar genom en behovsanpassad kompetensutveckling. Arbetsorganisation, arbetssätt och metoder ska utvecklas i samverkan med utgångspunkt i verksamhetskraven. Arbetsplatserna kännetecknas av tydliga mål och resultat vilket skapar tydliga strukturer, rutiner, stöd och verktyg för såväl chefer som medarbetare. Varje medarbetare är viktig och har en tydlig bild av sitt uppdrag. För att säkerställa ett meningsfullt och resultatinriktat arbete med en god arbetsmiljö ska: Gällande lagar och avtal följas på samtliga arbetsplatser samt ett aktivt jämställdhets-, mångfalds- och systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas. Arbetsplats- och brukarundersökningar genomföras regelbundet och användas som ett led i det ständiga utvecklingsarbetet. Arbetsplatsundersökningarna ska omfatta såväl de fysiska som de psykosociala förhållandena.* Medarbetare och chefer ha årliga samtal kring mål, resultat och utveckling. Medarbetare och chefer få introduktion i arbetet. Hälsofrämjande insatser utvecklas och ges aktivt stöd. Arbetslivsinriktat rehabiliterings- och anpassningsarbete bedrivas. Medarbetarskap Medarbetare i Haninge kommun känner stolthet över sitt samhällsuppdrag. Detta innebär att du som medarbetare: Delar Haninge kommuns värdegrund och vision och agerar utifrån dessa Samarbetar och kommunicerar Är engagerad i och tar initiativ till verksamhetens utveckling Genom dialog och samverkan har medarbetarna möjlighet till reellt inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat. Därigenom understöds en fortlöpade utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Varje medarbetare har rätt till en individuell utvecklingsplan knuten till verksamhetens uppdrag och förväntas ta ett aktivt ansvar för sin egen arbetssituation och kompetensutveckling genom att delta i planeringen av dessa. Fackligt engagemang och deltagande i samverkan ger medarbetaren ökad kunskap och kompetens, vilket utgör en tillgång för arbetsgivaren.. * Med arbetsplatsundersökningar avses exempelvis medarbetarundersökningar, sjukfrånvarouppföljningar, avslutningssamtal och riktade undersökningar.

Chef- och ledarskap Som chef och ledare i Haninge kommun är huvuduppdraget att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheten och medarbetarnas utveckling. I rollen som chef och ledare utgör chefen en länk mellan det politiskt givna uppdraget och genomförandet. Därmed är chefen alltid en symbol för, och bärare av, Haninge kommuns vision, värdegrund och mål som arbetsgivare, vilket chefen visar genom sitt agerande. Utöver de åtaganden som alla medarbetare har innebär uppdraget att chefen är bärare och aktiv marknadsförare av Haninge kommuns: Värdegrund och vision Syn på och mål med arbetsgivarskapet För detta krävs att chefen: Är en tydlig och engagerad ledare Leder och agerar utifrån uppdraget och arbetar med helhetssyn i en politiskt styrd organisation Tar ansvar för både produktion och relationer Tar ett aktivt ansvar för medarbetarnas arbetssituation och kompetensutveckling Inger förtroende och tillit hos sina medarbetare Ser som ett viktigt mål att skapa förutsättningar för goda värden och goda kulturer på sin arbetsplats Chef- och ledarskapet utvärderas regelbundet utifrån verksamhetens uppdrag, mål och uppnådda resultat. Kompetensförsörjning För att kunna utföra arbetet i enlighet med uppdraget prioriteras kompetensutveckling grundad på verksamhetens behov. Det säkerställs genom att: All rekrytering är kompetensbaserad, där kompetens inte enbart är utbildning, utan även omfattar nödvändiga erfarenheter och förmågor. Stöd vid rekryteringsprocessen ska finnas. Varje förvaltning och verksamhet arbetar systematiskt och målmedvetet med sin kompetensutveckling som en del i verksamhetsutvecklingen. Varje förvaltning avsätter resurser till kompetensutvecklingsinsatser för medarbetarna och har en årlig planering för dessa. Insatser för kompetensutveckling kan, förutom utbildning i form av kurser, omfatta en mångfald av innehåll och former, som t ex mentorskap, handledning, projektledarskap samt möjlighet att pröva andra uppgifter på sin arbetsplats eller på andra arbetsplatser i kommunen. Kompetensmedel finns för kommungemensamma och långsiktiga kompetensutvecklingsinsatser. Lön och utveckling Goda insatser belönas utifrån prestation och faktiskt resultat vilket speglas i de lönekriterier som finns. Lönesättningen ska användas som ett instrument för att stimulera till kompetensutveckling. Lönen är resultatbaserad i stället för positionsbaserad. Det säkerställs genom att: Lönekriterier, som är kända, tillgängliga och accepterade, finns för varje förvaltning. Tydliga mål och förväntade resultat gör det möjligt att själv påverka såväl personlig utveckling som löneutveckling. Det är positivt att, utifrån verksamhetens kompetensbehov, öka möjligheten till rörlighet mellan olika roller, uppdrag, arbetsplatser och förvaltningar. Det är möjligt att växla mellan olika karriärer som t ex chef och specialist, där lönekriterierna ska stödja denna typ av rörlighet och utveckling. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av det personalpolitiska programmet utgår ifrån programmets vision, värdegrund samt de fem strategiområdena. I styrelsernas, nämndernas och bolagens årsredovisningar ska redovisas hur programmet fullföljs. Erfarenheter ska användas i syfte att utveckla en lärande organisation. Regelbundna brukar- och årliga medarbetarundersökningar utgör viktiga led i programmets uppföljning. Utvärdering av det personalpolitiska programmet ska ske senast tre år efter ikraftträdandet.

136 81 Haninge tel 08-606 70 00 www.haninge.se Tryckår: 2011 Foto inlaga: Magnus Wegler/Haninge kommun, Jesper Molin/bildarkivet.se. Omslag: Fredrik Hjerling.

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning Reviderad KS Personalavdelningen, kommunstyrelseförvaltningen Dokumentinformation Planen utarbetades på uppdrag av kommunstyrelsen 2009-12-09. Planen ersätter Plan för lika behandling 2010, reviderad 2009-12-09

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika Haninge kommuns arbete för att bli en antidiskriminerande och mångfaldsfrämjande organisation Frågor som handlar om mångfald och jämställdhet kan ofta förefalla självklara. Ingen vill vara en-faldig och o-jämställd. Jämställdhet mellan kvinnor och män är liksom antidiskriminering grundläggande demokratiska värden. Men trots många år med lagstiftning i frågan och goda ambitioner finns mycket kvar att göra för att det ska bli verklighet och inte bara vackra ord. Vi anser att det finns bra utgångspunkter för detta arbete i form av lagstiftningen och vårt personalpolitiska program. Om vi verkligen lyckas leva upp till att fullt ut genomföra de krav som ställs har vi genomfört ett hårt arbete och kommit långt. Vår uppfattning är att, om vi får en förändring till stånd i personalpolitiken, kommer vi också att förbättra vårt antidiskriminerande och mångfaldsfrämjande arbete i verksamheterna. För att lyckas måste vi ha tydliga mål och följa upp varje steg vi tar på vägen. Vi vill inte införa några nya, onödigt arbetskrävande modeller, utan istället använda oss av de verktyg vi har. Om vi genomför arbetet i mål- och budgetprocessen har vi försäkrat oss om att arbetet sker målinriktat och uppföljningsbart på alla våra arbetsplatser och att resurser avsätts för det arbete vi prioriterar. Mål och indikatorer för vårt mångfaldsarbete fastställs årligen i budget av kommunfullmäktige och följs upp i årsredovisningen. Arbetsplatsundersökningen är ett viktigt instrument i redovisningen. 3

Antidiskriminerande arbete I det antidiskriminerande arbetet är grunden vårt kompetensbaserade synsätt. All rekrytering ska genomföras enligt en strikt kompetensbaserad modell. Medarbetarnas vidareutveckling och karriärvägar baseras på samma modell. Vi följer upp alla tendenser till trakasserier och anger tydliga metoder för hur chefer och medarbetare ska arbeta förebyggande och hur stöd ska ges till den som drabbas. Mångfaldsfrämjande arbete För att utveckla och bevara en antidiskriminerande och mångfaldsfrämjande arbetsplats behöver arbetsplatserna formulera konkreta åtgärder. Det mångfaldsfrämjande arbetet kan vara olika beroende på arbetsplatsers olika förutsättningar. Redovisning och uppföljning Nämnd och förvaltning ska kortfattat redogöra i mål- och budgetarbetet vilka personalpolitiska strategier man kommer att arbeta med. Denna redogörelse ska beakta det antidiskriminerande och mångfaldsfrämjande perspektivet. Arbetsplatserna ska redovisa att det inte förekommer skillnader på grund av t ex kön, religion, eller funktionshinder när det gäller medarbetarnas arbetsförhållanden, löner, inflytande och karriärmöjligheter. Arbetsplatserna ska också redovisa att medarbetare ges möjlighet att förena kraven i förvärvsarbetet med hem- och familjeliv. Cheferna har det yttersta ansvaret för att följa upp detta. Detta görs genom att fortlöpande och aktivt arbeta med uppföljning av mål och indikatorer samt resultaten i arbetsplatsundersökningen och i kommunens lönekartläggning. När förvaltningarna arbetar med sin uppföljning och gör sina handlingsplaner kan de med fördel utgå från tre olika perspektiv på insatser: främjande, förebyggande och åtgärdande. Aktiva åtgärder ska redovisas i verksamheternas handlingsplaner över arbetsplatsundersökningens resultat. På Intranätet finns förklaringar, metoder och verktyg för att arbeta med antidiskriminering, mångfald och jämställdhet. Återrapportering av resultat sker i årsredovisningen. 4

Diskrimineringslagen Lagen förbjuder all typ av diskriminering och främjar lika rättigheter och möjligheter avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. För en arbetsgivare gäller att man inte får diskriminera någon som är arbetstagare, gör en förfrågan om eller söker arbete, söker eller fullgör praktik, inhyrd eller inlånad arbetskraft. Dessutom ställs krav på att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Man ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män i arbete som är att betrakta som lika/likvärdigt. För att uppnå detta ska arbetsgivaren vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete och en handlingsplan för jämställda löner. Personalpolitiskt program I Haninge kommuns personalpolitiska program finns en utvecklad värdegrund och vision. Värdegrund verksamheten präglas av långsiktigt hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt vi ska ständigt arbeta för medborgarna samt förbättra och utveckla verksamheten utifrån uppdraget vi ska bemöta våra medborgare med professionalitet och respekt vi ska värna om kommunens resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt där medarbetaren utgör vår viktigaste tillgång. Vision Haninge är Sveriges bästa kommunala arbetsgivare och bedriver Sveriges bästa kommunala verksamhet För att uppnå visionen har ett antal strategier utarbetats. Varje nämnd fastställer någon eller några av dessa strategier i sitt mål- och budgetarbete. Dessa strategier är: Ett meningsfullt och resultatinriktat arbete med en god arbetsmiljö Medarbetarskap Chef- och ledarskap Kompetensförsörjning Lön och utveckling 5

Mångfald Med mångfald menas olika bakgrunder såsom religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Detta kan man kalla kategorisk mångfald. Även värderingar, olika erfarenheter, egenskaper, förmågor, färdigheter och kompetenser utgör en stor del av mångfalden. Detta kallas individuell mångfald. I Haninge uppmuntrar vi såväl kategorisk som individuell mångfald. Jämställdhet Jämställdhet är en central del i mångfaldsbegreppet och förtydligar att det handlar om samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för både kvinnor och män inom alla områden. Mångfald och jämställdhet Mångfald och jämställdhet är en ständigt pågående process som skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer bildas. Därför ska det dagliga arbetet genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Det gäller i alla led och på alla nivåer och inkluderar beslutsfattande, planering samt utförande. Chefer och medarbetare ska bedriva ett systematiskt mångfalds- och jämställdhetsarbete. Värdegrund, vision och strategier i det personalpolitiska programmet utgör, tillsammans med lagstiftningen, den grund som Haninge kommun lägger för sitt mångfalds- och jämställdhetsarbete. Bilaga - Mål och indikatorer för mångfaldsarbetet 2011 6

2010-11-04 Bilaga till Plan för främjande av mångfald Mål och indikatorer för mångfaldsarbetet 2011 För att göra det möjligt att se om vi förflyttar oss i rätt riktning följer vi på kommunövergripande nivå upp nedanstående indikatorer i årsredovisningen. Indikatorerna för mål 2, 3 och 5 mäts i arbetsplatsundersökningen (APU) Mål 1: Ökad mångfald bland kommunens anställda Indikator: a Inom varje yrkeskategori (AID-kod) skall underrepresenterat kön uppgå till minst 40 %. 2011-12-31 skall underrepresentationen ha minskat med 5 procentenheter per yrkeskategori (Värde för kommunen totalt 2009-12-31 = 80,4 % kvinnor och 19,6 % män). Indikator: b Chefers åldersfördelning skall motsvara åldersfördelningen bland kommunens samtliga anställda. 2011-12-31 skall andelen chefer yngre än 40 år ha fördubblats (Värdet 2009-12-31 är 13 %). De faktorer som är möjliga att följa upp genom statistik är kön och ålder. Utvecklingen av mångfald i stort följs upp genom kvalitativ utvärdering där varje förvaltningschef i intervjuform redovisar sin uppfattning. Genom att använda AID-koder fångas även chefskategorierna upp. Mål 2: Ett positivt och inkluderande arbetsklimat råder i våra verksamheter. Indikator: a Förbättrat nöjd medarbetarindex (NMI) Värdet höjs från 80 år 2010 till 85 år 2011 Indikator: b Indikator: c Bättre möjligheter att utvecklas i vardagsarbetet Värdet höjs från 3,1 år 2010 till 3,2 år 2011 På Haninge kommuns arbetsplatser har alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc. samma möjlighet att utvecklas. Värdet höjs från 3,3 år 2010 till 3,4 år 2011 Mål 3: Ingen diskriminering eller trakasserier förekommer 1

Indikator: a Indikator: b Mål 4: Indikator: Respekt för varje medarbetares kreativitet, kompetens och personlighet Värdet höjs från 3,4 år 2010 till 3,5 år 2011 Andel medarbetare som blivit utsatta för mobbning eller trakasserier Värdet halveras från år 2010 till år 2011 Ingen lönediskriminering förekommer Lika lön för lika eller likvärdigt arbete utbetalas enligt den bedömning som görs i kommunens lönekartläggning Mål 5: Indikator: I Haninge kommun bidrar arbetsgivaren till att det går att förena kraven i förvärvsarbetet med hem- och familjeliv. Andel berörda medarbetare som anser att det går att förena kraven i förvärvsarbetet med hem- och familjeliv. Värdet höjs från 3,1 år 2010 till 3,3 år 2011. 2 (2) C:\DOCUME~1\hanid\LOKALA~1\Temp\epj_att_50_3.doc

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-13 KS 2015/502 Handläggare Jessica Tanzilli, socialstrateg Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter 2016-2019 Sammanfattning Haninge kommun har sedan 2013 medverkat i ett regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter bestående av följande kommuner; Botkyrka, Haninge, Nacka, Järfälla, Sigtuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer. Det regionala nätverket är en utveckling av arbetet i det nationella partnerskapet som har utgångspunkten i FN:s konvention om barnets rättigheter. Nätverket arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. Överenskommelse för det regionala nätverket för perioden 2016 2019 har nu utarbetats för beslut av respektive medverkande kommun. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter, 2016-2019. Kommunstyrelseförvaltningen bedriver arbetet för det regionala nätverket inom ordinarie verksamhet. En kostnad på ca 25 000 kronor beräknas för att täcka kostnader för utbildningar i barnkonventionen. Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-13, Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter 2016-2019 -Verksamhetsberättelse för regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter perioden 2013 2015 Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter 2016 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-13 KS 2015/502 Handläggare Jessica Tanzilli, socialstrateg 1. Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter under tiden 2016 2019. Kostnader för utbildning i barnkonventionen på ca 25 000 kronor finansieras inom ordinarie budget. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom:

13 November 2015 Enheten för strategisk planering Jessica Tanzilli Sören Berglund Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter, 2016-2019 Bakgrund FN:s barnrättskommittés senaste rekommendationer till Sverige (februari 2015) visar att det återstår arbete med konventionens artiklar. En grundförutsättning för det är ett systematiskt och kontinuerligt arbete kring barnets rättigheter. Barnkonventionen förväntas bli svensk lag den 1 januari 2018. Det regionala nätverket för barns och ungas rättigheter bildades 2013 av 10 kommuner tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer med inriktningen att stärka barns rätt i samhället. Bildandet av det regionala nätverket är ett resultat av Haninge kommuns medverkan i det nationella partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Medverkan bekräftades med ett politiskt beslut som togs i kommunstyrelsen 2011. En förtroendevald representant utsågs för att representera kommunen tillsammans med en kontaktperson inom tjänstemannaorganisationen. Möten har hållits 2-3 ggr per år. Ett resultat av nätverkets arbete är bland annat den utbildning i barnkonventionen som genomförs av Botkyrka, Nacka och Haninge kommun gemensamt. Nätverkets syfte har varit att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnrättsperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Nätverket 2013-2015 Fokus för nätverket har varit erfarenhetsutbyte, kompetens- och metodutveckling. Varje kommun respektive aktör har medverkat i nätverket utifrån sina förutsättningar och uppdrag i barnrättsarbetet. Nätverket har bidragit till fler kontaktytor med personer som arbetar med barnrättsfrågor, vilket har stärkt möjligheterna till både formella och informella kontakter mellan såväl kommuner som frivilligorganisationer, tjänstemän och förtroendevalda. Se vidare bilagda verksamhetsberättelse. 1

I Haninge fattades beslutet om medverkan i kommunstyrelsen och uppdraget har funnits på enheten för strategisk planering när det gäller att medverka i nätverket och sprida kunskap och erfarenheter vidare till förvaltningar och verksamheter i Haninge. Exempel på aktiviteter som det regionala nätverket har genererat är: Utbildning för fritidsledare (gemensamt med Nacka kommun och Botkyrka kommun) Genomförande av konferenser och seminarier Uppmärksammande av Barnkonventionens 25-års jubileum Utbildning av elevråd I nätverket kommer även fortsättningsvis följande kommuner att medverka: Botkyrka, Haninge, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby. I nätverket medverkar också Rädda Barnen och Sveriges elevkårer. Varje kommun beslutar om medverkan i nätverket under fyra år (2016-2019) utifrån överenskommelsen. Varje kommun i nätverket utgår från sina egna förutsättningar och prioriteringar. Medverkan bekräftas genom ett politiskt beslut som bygger på samverkan och samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän. En gemensam värdegrund är den nationella strategin Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Genom att medverka i ett regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter skapas möjligheter att öka kompetensen hos både förtroendevalda och tjänstemän kring barnrättsfrågor. Genom att få ökad kunskap kring barnrättsfrågor kopplat till kommunens alla delar och genom erfarenhetsutbyte kring goda exempel på barnrättsarbete på alla nivåer ökar förutsättningarna att vi utvecklar vår verksamhet i en riktning som säkerställer barns rättigheter. Kommunens medverkan i nätverket innebär att: En gemensam verksamhetsplan tas fram och följs upp med en årlig verksamhetsberättelse. Verksamhetsplanen kan eventuellt revideras efter två år. Kommunstyrelsen i respektive kommun utser en förtroendevald och en ersättare som representerar kommunen vid nätverksmöten och säkerställa att arbetet med barns bästa lokalt får genomslag. De deltagande aktörerna utser en förtroendevald och en suppleant om de så önskar. Kommunerna/aktörerna bidrar med en kontaktperson samt en ersättare som inom ramen för sin tjänst får i uppdrag att aktivt medverka i nätverkets arbete. 2 (3)

Samordning sker enligt en EU-modell, vilket innebär ett trepartssystem med huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltar. Kommunen/aktörer står för egna kostnader (kost och resa) som uppstår när nätverket möts samt de kostnader som uppstår vid värdskap. Förslag till ny överenskommelse En överenskommelse har utarbetats för medverkan i det regionala nätverket för barns och ungas rättigheter. Det regionala arbetet bedrivs inom ordinarie resurser men för utbildningar i barnkonventionen under 2016 beräknas en kostnad på cirka 20 000 kronor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Haninge kommun medverkar i regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter under tiden 2016 2019. Kostnader för utbildning i barnkonventionen på ca 20 000 kronor under 2016 finansieras inom ordinarie budget. 3 (3)

Verksamhetsberättelse för Regionalt nätverk för barn och ungas rättigheter perioden 2013 maj 2015 Tio kommuner bildade 2011 tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer ett regionalt nätverk. Verksamhetsberättelsen är skriven utifrån nätverkets verksamhetsplan. Tillsammans skrevs en överenskommelse (bilaga 1) och en gemensam verksamhetsplan (bilaga 2) där nätverket ska arbeta för att barn och ungas rättigheter ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och målet för barnpolitiken är grunden för nätverkets arbete. Nätverket ska arbeta med metoder för att öka barn och ungdomars inflytande och barnkonventionens genomslag i styrprocessen. Grund för samverkan Varje kommun i nätverket har utgått från sina egna förutsättningar och prioriteringar. Deltagandet bekräftades genom en politiskt förankrad och beslutad överenskommelse i respektive kommun och aktör som byggde på samverkan och samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän. Nätverket planerades för tidsperioden 2013-2015 för att löpa över valet 2014. Nätverkets strategi Nätverkets arbete har syftat till att skapa en långsiktig och hållbar struktur i kommunerna för Barnkonventionens efterlevnad. Fokus för nätverket har varit erfarenhetsutbyte, kompetensoch metodutveckling. Under ett antal arbetskonferenser formade politiker och tjänstemän gemensamt strategier, mål och prioriteringar. I det arbetet togs det fram en verksamhetsplan med verksamhetsidé, syfte och mål. Nätverket har varit ett så kallat arbetande nätverk, vilket innebär att idéer och beslut skulle omsättas i praktisk handling i de deltagande kommunerna. I överenskommelsen fanns det uppdrag till kommunerna och andra aktörer att: Kommunstyrelsen utsåg en förtroendevald som representerade kommunen vid nätverksmöten. De deltagande aktörerna utsåg en förtroendevald utifrån sin praxis. Kommunen/aktörer skulle bidra med en lokal kontaktperson som inom ramen för sin tjänst hade uppdraget att aktivt medverka i nätverkets utvecklingsarbete.

Verksamhetsberättelse för perioden 2013- maj 2015 För att kort beskriva vad som skett inom ramen för Regionala nätverket skrivs denna verksamhetsberättelse Regionala nätverket har verkat aktivt under perioden 2013 2014 för att under 2015 diskutera och besluta om nätverket ska fortsätta sitt arbete. Därutöver sker en mängd insatser inom respektive kommuns ordinarie arbete men detta redovisas inte i denna verksamhetsberättelse. Varje kommun och aktör har arbetat på olika sätt i nätverket och har haft olika uppdrag och förutsättningar för sitt barnrättsarbete. I verksamhetsberättelsen har kommuner och aktörer skickat in hur de arbetat under tvåårsperioden inom regionala nätverket. Det har tagit tid för att forma nätverket till ett arbetande nätverk. Nätverket har träffats två gånger per år under 2013 och 2014 där förtroendevalda och tjänstepersoner deltagit. Under 2015 träffas nätverket vid tre tillfällen. Två kommuner har avsagt sig medverkan i regionala nätverket. Nätverket har bidragit till fler kontaktytor med personer som arbetar med barnrättsfrågor, vilket har stärkt möjligheterna till både formella och informella kontakter mellan såväl kommuner som frivilligorganisationer, tjänstemän och förtroendevalda. Inom ramen för nätverket utvecklades ett trepartssamarbete rörande barnrättsutbildning för fritidsledare. Utbildningen genomfördes tack vare regionala nätverket. Det blev tids och kostnadseffektivt att samordna barnrättsutbildning. Under våren 2016 planeras att genomföra liknande utbildning för personal inom socialtjänsten inom samma trepartssamarbete men där fler kommuner har möjlighet att medverka. Utöver nätverksträffar har tjänstepersoner träffats för planering för kommande nätverksträffar. Nätverksträffar har skett i de olika kommunerna där mottagande kommun har varit värd för mötet. Samordning har skett enligt EU-modell, vilket innebär ett trepartssystem med huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltagit. I verksamhetsplanen finns det ett antal mål och genomförande av mål. Nätverket har genomfört delar av de satta målen. Ett av målen har varit att öka barn och ungas inflytande och delaktighet där kommunerna och aktörerna haft en särskilt satsning på detta mål. Det har gett ett ökat genomslag i de kommunala styrprocesserna menar samtliga kommuner och aktörer.

Vad har vi gjort? Konferenser/seminarier Ett antal konferenser har genomförts med olika teman med olika föredragshållare Fredrik Malmberg, Barnombudsman, Barnets rättigheter Elisabet Anér, Barns inflytande och delaktighet på riktigt Anne-Charlotte Blomqvist, Barnfattigdom Sara Heinig/Bo Snellman, Ung Röst Sara Heinig, Sänk Blicken Elisabeth Englundh, Strategin för att stärka barnets rättigheter Sara Heinig, Bo Snellman, Barnrättskommitten granskning av Sveriges arbete med Barnkonventionen Seminarier har genomförts för anställda och förtroendevalda. Seminarierna syftade till att ge baskunskap om konventionen. Åsa Ranung, sociala investeringar Medborgardialog utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv, Josefine Gillver, Sveriges Ungdomsråd Caroline Dyrefors Grufman, Barn och elevombud, BEO Utbildning Barnrättsutbildning för fritidsledare i tre kommuner, Utbildningen skedde under perioden hösten 2014 våren 2015. Vid sista tillfället bjöds förtroendevalda in till utbildningen Utbildning av elevråd igenom Sveriges Elevkårer Utbildning kring konventionen om barns rättigheter. Ungdomar mellan 16-18 år utbildades för att sedan själva utforma en temadag för stadens femteklassare. Överlag har nätverket bidragit till fler kontaktytor med personer som arbetar med barnrättsfrågor, vilket stärker möjligheterna till både formella och informella kontakter mellan såväl kommuner som frivilligorganisationer. Utbildning i föreningskunskap, och hur man som elevråd kan driva frågor på den egna skolan för elevrådsordföranden, arrangör Sveriges Elevkårer. Överenskommelse En överenskommelse skrevs för perioden 2013 2015 Verksamhetsplan En verksamhetsplan skrevs för perioden 2013 2015 Broschyr En broschyr kommer att färdigställas våren 2015

Barnkonventionen 25 år Konventionens firande av 25-årsdagen uppmärksammades i några kommuner Kunskapsspridning Kunskap om nätverkets arbetssätt har skett på olika sätt. Dels genom att kommuner inom nätverket har varit på studiebesök hos varandra men även att andra kommuner har besökt kommuner inom nätverket Debattartikel skrevs som kom in i ett antal tidningar, bland annat i Dagens Samhälle. Ung röst Tjänsteskrivelser Barnchecklista Barnkonsekvensanalys Svårigheter Enkätundersökning som genomförts i några kommuner. Några av kommunerna har fått in barnperspektivet i tjänsteskrivelser Några av kommunerna har fått in barnperspektivet i tjänsteskrivelser genom att göra barnchecklistor Några kommuner har startat upp arbetet med barnkonsekvensanalyser Arbetet med Max 18 har inte fungerat, det har inte varit anpassat efter nätverkets förutsättningar. På gång Inventering Barnkonventionen Vad återstår? En inventering av hur kommunernas jurister arbetar med barnkonventionen pågår. Sammanställning kommer att ske under våren 2015. Arbetet sker inom ramen för nätverket Barnkonventionen kommer att bli lag, just nu är regeringens avsikt att lägga fram detta till riksdagen våren 2017. Uppföljning skulle ske genom kollegial granskning. Planering när detta ska genomföras är hösten 2015 våren 2016- Slutrapport ska skrivas hösten 2015 för perioden 2013-2015

Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter, 2016-2019 Bakgrund 2013 bildade tio kommuner tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer ett regionalt nätverk för att stärka barns rättigheter. Nätverkets syfte har varit att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. FN:s barnrättskommittés senaste rekommendationer till Sverige (februari 2015) visar att det återstår arbete med konventionens artiklar. En grundförutsättning för det är ett systematiskt och kontinuerligt arbete kring barnets rättigheter. Barnkonventionen förväntas bli svensk lag den 1 januari 2018. Aktörerna ska verka för att öka kunskapen och ytterligare stärka arbetet kring barns rättigheter. Samverkansparter Kommunerna som ingår i nätverket är Botkyrka, Haninge, Nacka, Järfälla, Sigtuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby. I nätverket deltar även Sveriges Elevkårer samt Rädda Barnen. Grund för samverkan Varje kommun beslutar om deltagande i nätverket under fyra år (2016-2019) utifrån denna överenskommelse. Varje kommun i nätverket utgår från sina egna förutsättningar och prioriteringar. Deltagandet bekräftas genom ett politiskt beslut som bygger på samverkan och samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän. En gemensam värdegrund är den nationella strategin Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Nätverkets strategi Nätverkets arbete syftar till att skapa en långsiktig och hållbar struktur i kommunerna för Barnkonventionens efterlevnad. I den kommande perioden kommer vi att arbeta med olika framgångsfaktorer och skapa hållbara strukturer för arbetet. Det sker genom erfarenhetsutbyte och kompetenshöjande insatser. Fokusområden: Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande. Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen. Metoder för att mäta resultaten i arbetet. Spridning av kunskap och konkreta arbetssätt. Arbetet med barns rättigheter bedrivs genom att: Samla och sprida goda exempel, idéer och erfarenheter. Samverka med lokala, regionala, och nationella aktörer. Arbeta utifrån de s.k. framgångsfaktorer som Rädda Barnen och Sveriges kommuner och landsting föreslår, för implementering av barnkonventionen. Överenskommelse Överenskommelsen gäller för en tidsperiod om fyra år, 2016-2019. Kommunerna/aktörernas medverkan innebär att: 1 (2)

En gemensam verksamhetsplan tas fram och följs upp med en årlig verksamhetsberättelse. Verksamhetsplanen kan eventuellt revideras efter två år. Kommunstyrelsen i respektive kommun utser en förtroendevald och en ersättare som representerar kommunen vid nätverksmöten och säkerställa att arbetet med barns bästa lokalt får genomslag. De deltagande aktörerna utser en förtroendevald och en suppleant om de så önskar. Kommunerna/aktörerna bidrar med en kontaktperson samt en ersättare som inom ramen för sin tjänst får i uppdrag att aktivt medverka i nätverkets arbete. Samordning sker enligt en EU-modell, vilket innebär ett trepartssystem med huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltar. Kommunen/aktörer står för egna kostnader (kost, resa och eventuell logi) som uppstår när nätverket möts samt de kostnader som uppstår vid värdskap. (ort) (datum) (ort) (datum)...... (kommunalråd el. motsvarande) (kommundirektör/kommunchef el. motsvarande) 2 (2)

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-10-13 KS 2015/440 Handläggare Jessica Tanzilli, socialstrateg Överenskommelse om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019 Sammanfattning Haninge kommun har sedan 2004 medverkat i partnerskapet för barns rättigheter i praktiken som är ett samarbete mellan tio kommuner i Sverige, Socialdepartementet, Barnombudsmannen, SKL och Barnrättsakademien. Partnerskapet arbetar för att barn och unga ska respekteras, ges möjlighet till utveckling, trygghet samt delaktighet och inflytande. FN:s konvention om barnets rättigheter och den na-tionella ungdomspolitiken utgör grunden för partnerskapets arbete. En överenskommelse för det nationella partnerkapet för perioden 2016 2019 har nu utarbetats för beslut av respektive kommun. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019. Kostnaden för samordning och administration på högst 20 000 kronor per år ryms inom ordinarie budget. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-13, Överenskommelse om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken 2016-2019 - Överenskommelse om medverkan i partnerskap 2016 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommun godkänner överenskommelsen om medverkan i partnerskapet för barns rättigheter i praktiken under tiden 2016-2019. Årsavgiften, 20 000 kronor, finansieras ut kommunstyrelsens driftbudget. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-10-13 KS 2015/440 Handläggare Jessica Tanzilli, socialstrateg Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom:

13 November 2015 Enheten för strategisk planering Jessica Tanzilli Sören Berglund Överenskommelse om medverkan i partnerskap för barns rättigheter i praktiken, 2016-2019 Bakgrund Det nationella partnerskapet för barnets rättigheter startade för över tio år sedan och består av tio stora och mellanstora kommuner från Trelleborg i söder till Östersund i norr. Socialdepartementet och Barnombudsmannen har genom åren varit stöttande i arbetet och deltagit vid många tillfällen. Vid flera tillfällen har partnerskapet kunnat bidra med efterfrågad kommunal kompetens till styrningen av det statliga arbetet. Avsikten med partnerskapet är att medverkande kommuner ska utmana, stötta, kritiskt granska och stimulera varandra i arbetet med att implementera barnkonventionen till fullo i våra respektive kommuner. Inriktningen för partnerskapet har fokuserats på arbetet med styrprocesser, med barns och ungas inflytande samt med indikatorer som visar vilka effekter utvecklingsarbetet ger. En stor del av arbetet har också fokuserats på metoder och hjälpmedel för arbete och uppföljning som passar i olika delar av kommunens verksamheter. Haninge kommun har medverkat i partnerskapet sedan starten 2004. De kommuner som medverkat i det nationella partnerskapet har haft stor fördel i utvecklingen av barnrättsfrågorna. Uppdraget för de medverkande kommunerna har utvecklats till att dessa kommuner har legat bakom skapandet av regionala nätverk i sina respektive regioner. Detta har skett i Östersund - Jämtlands län, Trelleborg - Skåne län och även i Haninge - Stockholms län. Utveckling mot samma håll pågår i flera kommuner/regioner. Haninge ingår därför i två nätverk det nationella partnerskapet och det regionala nätverket som vidareutvecklar frågorna lokalt. Nationella partnerskapets roll och uppgift Ett partnerskap kännetecknas av att arbetet är strukturerat och kräver mer arbete av de medverkande än ett mera löst sammansatt nätverk. En styrka är också att medverkan från varje kommun sker genom en utsedd förtroendevald och en utsedd tjänsteperson. Partnerskapet träffas två gånger om året och mötena är förlagda till de olika kommunerna. Däremellan träffas 1

tjänstepersonerna för erfarenhetsutbyte och förberedelsearbete en eller två gånger. Samordningen av partnerskapet sköts genom ett samarbete mellan tre av kommunernas tjänstepersoner enligt ett rullande schema. Nationella partnerskapets arbete hitintills Deltagandet i partnerskapet har lett till utveckling av den egna kommunens arbete. För Haninge har deltagandet i partnerskapet inneburit inspiration och värdefull kompetensutveckling, som genom både den förtroendevalde och tjänstepersonen, har kunnat spridas likt ringar på vattnet. Medverkan i partnerskapet har på så vis bidragit till att öka både farten och bredden i arbetet på hemmaplan Barnkonventionen är nu omnämnd i styrdokumenten i samtliga förvaltningar. Nästa steg är nu att genomföra barnkonsekvensanalyser inför större beslut. Partnerskapet har genomfört tre kollegiala granskningar av barnkonventionen i Haninge. Granskningar har genomförts av de förtroendevaldas insatser, av direktörer och förvaltningschefers insatser samt av hur arbetet bedrivs operativt i Haninges verksamheter. Av denna metod har vi fått värdefulla kunskaper och insikter om våra styrkor och svagheter i arbetet med barnkonventionen. Granskningarna visar sammantaget att arbetet har utvecklats positivt i samtliga partnerskapets kommuner men också att det finns mycket kvar att göra. Nya förutsättningar har tillkommit. Barnkonventionen förväntas bli svensk lag 1 januari 2018. FN:s Barnrättskommitté har granskat Sverige och kommit med sina genomtänkta och ibland skarpa rekommendationer på arbetet. Länsstyrelserna har ett uppdrag att vara regional stödstruktur för landets kommuner. Detta kommer sammantaget att ställa nya krav på kommunerna. Det är en av anledningarna till att partnerskapets tjugo kommunrepresentanter, både förtroendevalda och tjänstepersoner, har enats om att föreslå att fortsätta samarbetet i ytterligare fyra år. För att skapa en långsiktig kontinuitet i partnerskapets arbete så är längden för samarbetet föreslagen så att tiden ska löpa till och med nästkommande år efter ett valår. Förslag till ny överenskommelse En överenskommelse är framtagen av partnerskapets tio kommuner och föreslås bli beslutad av respektive kommunstyrelse under hösten 2015. Vidare arbetar partnerskapet fram en verksamhetsplan som mer detaljerat visar hur partnerskapet ska arbeta under de kommande fyra åren. De kostnader som uppstår i partnerskapet är medel för samordning, möten och administration samt viss spridning av partnerskapets erfarenheter. Respektive kommun står för de egna kostnaderna inom befintlig budget för resor och uppehälle vid partnerskapets träffar. Den kommun som arrangerar 2 (3)

ett möte för förtroendevalda och tjänstepersoner står för kostnaderna i samband med värdskapet. För kostnader för gemensam samordning, drift av hemsida och administration bidrar varje kommun med högst 20 000 kronor per år. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Haninge kommun medverkar i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken under tiden 2016-2019. Årsavgiften, 20 000 kronor, ryms inom ordinarie budget. 3 (3)

Fastställd 2015-06-18 Överenskommelse om partnerskap 2016 2019 Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Bakgrund Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken kommer från en vilja att skapa styrprocesser för att säkra barns och ungas rättigheter i kommunerna. Tanken med partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder lokalt för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Ambitionen är också att försöka hitta sektorsövergripande insatser för att olika huvudmän ska kunna samverka och förverkliga gemensamma mål. Sedan 2004 har ett antal kommuner enats om en gemensam överenskommelse och bildat ett partnerskap kring barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Överenskommelsen har antagits i respektive kommun. Socialdepartementet och Barnombudsmannen har sedan starten varit delaktiga i partnerskapets arbete för att utveckla arbetet i kommunerna. Samarbetet har lett till lokal utveckling och en förbättrad och fördjupad kunskap. Genom deltagande i partnerskapet har arbetet i kommunerna stärkts bland annat genom utbyte av erfarenheter och kollegiala granskningar, 1 en metod för att utvärdera, som har arbetats fram genom åren. Samarbetet har visat på ett framgångsrikt arbetssätt att göra barnets rättigheter till en viktig kommunal angelägenhet. En erfarenhet är att det fordras ett långsiktigt arbete innan det går att mäta effekt. Kommunerna som deltar i partnerskapet är: Borlänge, Angereds stadsdel/göteborg, Gävle, Haninge, Karlskoga/Degerfors, Trelleborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund. 1 Kollegial granskning, se http://barnkonventionen-partnerskapet.se Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund http://barnkonventionen-partnerskapet.se/ 1 (3)

Fastställd 2015-06-18 Grund för samverkan Varje kommun i Partnerskapet utgår från sina egna förutsättningar och prioriteringar. Deltagandet bekräftas genom en politiskt förankrad och beslutad överenskommelse som bygger på samverkan och samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän. Ett viktigt styrdokument är riksdagens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Avsikten med strategin är att offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Vidare förutsättningar för det fortsatta arbetet är: - Barnkonventionen ska bli svensk lag (Barnrättighetsutredningen) - FN:s Barnrättskommittés kommentarer, samlade synpunkter och kritik på Sveriges arbete - Länsstyrelsernas uppdrag om en regional stödstruktur för barnets rättigheter, lokalt och regionalt Partnerskapets strategi Partnerskapets arbete syftar till att skapa en långsiktig och hållbar struktur i kommunerna för barnkonventionen. Fokus för Partnerskapet är erfarenhetsutbyte, kompetens- och metodutveckling. Under ett antal arbetskonferenser formar de förtroendevalda och tjänstemännen gemensamt strategier, mål och prioriteringar. I arbetet tas en verksamhetsplan fram med verksamhetsidé, syfte och mål. Partnerskapet är ett så kallat arbetande partnerskap, vilket innebär att idéer och beslut omsätts i praktisk handling i de deltagande kommunerna. Partnerskapet möts vid två tillfällen per år à 2 dagar, samt att tjänstemännen träffas inför varje partnerskapsträff för att prioritera tema och förbereda dagarna. Partnerskapet är medaktör till andra myndigheter såsom Barnombudsmannen, Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. Områden som Partnerskapet främst ska koncentrera sig på är: Kommunala styrprocessen - Mål, styrning och ledning - Barnkonsekvensanalyser - Uppföljning/återkoppling - Årsbokslut Nationell styrning - Barnkonventionen som lag och dess påverkan på det lokala perspektivet - Nationella strategin - FN:s barnrättskommittés rekommendationer Praktiskt arbete - Metodutbyte delaktighet och inflytande - Gemensam aktivitet - Metod för återkoppling lokalt på såväl tjänstemannanivå som bland de förtroendevalda - Utbildning/fortbildning - Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt, inom såväl som utanför partnerskapet Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund http://barnkonventionen-partnerskapet.se/ 2 (3)

Fastställd 2015-06-18 Överenskommelse Partnerskapskommunerna ingår i fortsatt samarbete 2016-2019 En verksamhetsplan tas fram, följs upp och revideras efter två år Kommunen bidrar med en lokal kontaktperson som inom ramen för sin tjänst får uppdrag att aktivt medverka i partnerskapets utvecklingsarbete Kommunen utser en förtroendevald på kommunstyrelse/stadsdelsnivå som representerar kommunen i partnerskapets arbete Partnerskapet möts vid två tillfällen per år à 2 dagar Kommunen står för egna kostnader (kost, resa och logi) som uppstår när partnerskapet möts, samt en årlig kostnad för samordning av partnerskapet om 20 000 kronor per år Möten i Partnerskapet med tillhörande konferenskostnader förläggs i de olika kommunerna där respektive kommun står för värdskapet (ort) (datum) (ort) (datum)...... (kommunstyrelsens ordförande el. motsvarande) (kommundirektör/kommunchef el. motsvarande) Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Borlänge Degerfors/Karlskoga Angereds stadsdel/göteborg Gävle Haninge Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund http://barnkonventionen-partnerskapet.se/ 3 (3)

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-16 KS 2015/552 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Samverkansavtal mellan Haninge kommun och Polisen Sammanfattning Mot bakgrund av polismyndighetens omorganisation och att de geografiska polisområdena förändras har det funnits skäl att samtidigt se över de samverkansformer som finns mellan lokalpolisen och kommunen. Syftet med översynen är att fortsatt stärka och utveckla befintlig samverkan. Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som kommunen och polisen planerar och genomför, utförs både enskilt och i samverkan. Samverkansavtalet utgör en grund för de aktiviteter/åtaganden som varken kommunen eller lokalpolisen klarar att genomföra enskilt utan istället behöver ske i just samverkan. Det innebär för båda parter att mer enskilda uppgifter inte omfattas och beskrivs i samverkansavtalet utan sker på annat sätt. Haninge kommun har under 2015 tillsammans med lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn upprättat ett förslag på nytt samverkansavtal. Samverkansavtalet följer en nationell modell som polismyndigheten har upprättat och består av två delar. Ett huvudavtal, som beskriver övergripande syften samt avtalstid. Till huvudavtalet upprättas ett underavtal som konkretiserar arbetet. Underavtalet bygger på lokala lägesbilder där gemensamma samverkansområden har identifierats. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att implementeringen av samverkansavtalet följer den modell som polismyndigheten upprättat och som de flesta kommuner väljer att följa. Avtalsmodellen utgår från en tvåstegsprocess. Först tecknas ett huvudavtal med övergripande förutsättningar för samverkan. Därefter tecknas ett mer detaljerat underavtal. Huvudavtalet föreslås nu godkännas av kommunstyrelsen. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-16 KS 2015/552 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg För underavtalet återstår några mindre frågor som behöver klarläggas innan avtalet godkänns. Ambitionen är att underavtalet skall vara klart före årsskiftet. För att möjliggöra detta föreslås att kommunstyrelsen bemyndigar kommundirektören att godkänna och underteckna avtalet. Underlag för beslut Huvudavtal Samverkansavtal Haninge kommun Polisen Underavtal Utkast samverkansavtal Haninge kommun Polisen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Bifogat huvudavtal godkänns. 2. Kommundirektören bemyndigas att för Haninge kommuns räkning godkänna och underteckna kommande underavtal. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga nämnder, Tornberget, Haninge Bostäder

Samverkansavtal Huvudavtal

SAMVERKANSAVTAL - HUVUDAVTAL 1. PARTER OCH AVTALETS OMFATTNING Haninge kommun, organisationsnummer 212000-0084, adress 136 81 HANINGE, i det följande benämnt kommunen och Polisområde syd 1, organisationsnummer 202100-0076, adress Polisområde Stockholm Syd, 141 81 HUDDINGE, i det följande benämnt Polisen, i avtalet gemensamt benämnt parterna, har dag som nedan ingått följande samverkansavtal. Avtalet reglerar villkor och förutsättningar för samverkan mellan parterna. All samverkan mellan parterna ska ske inom ramen för gällande lagstiftning och inom respektive ansvarsområde. 2. AVTALSTID Avtalet löper från och med 2015-10-12 till och med 2018-12-31. Avtalet kan förlängas med fyra år i taget efter samråd mellan parterna. Samråd mellan parterna ska inledas senast sex (6) månader före avtalstidens utgång. 3. SYFTE OCH MÅL Syftet med samverkan är att parterna utifrån den lokala lägesbilden gemensamt ska utveckla och stärka arbetet som rör parternas ansvarsområden. Parterna ska skapa samverkansstrukturer och samordna sina resurser genom att skapa effektiva, samtidiga och enhetliga insatser utifrån respektive prioriterat fokusområde. Målet är minskad brottslighet och ökad trygghet i Haninge kommun. 4. UNDERAVTAL Parterna åtar sig att till detta avtal (Huvudavtalet) upprätta ett Underavtal med bilagor som närmare reglerar villkor och åtaganden för samverkan. Underavtalet ska inkludera information om kontaktpersoner för var och en av parterna. Vad som i övrigt ska framgå i Underavtalet anges i punkterna 5-10. Underavtalets tid ska vara maximalt två år och tecknas av funktion med mandat eller delegation att ansvara för de åtaganden som framkommer i Underavtalet. För polisens del tecknas Huvudavtalet av Polisområdeschefen för Region Stockholm, Polisområde Syd. För Haninge kommuns del tecknas Huvudavtalet av 1 Lokalpolisområde Haninge utgör ett av åtta lokalpolisområden som ingår i Polisområde syd.

kommunstyrelsens ordförande. Underavtalet tecknas för polisens del av chefen för Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn. För Haninge kommun tecknas Underavtalet av kommundirektören. 5. SAMVERKANSORGANISATION Parterna ska organisera samverkan genom att ha gemensamma forum, operativa arbetsgrupper, för att behandla, besluta och följa upp främst strategiska men även operativa frågor som rör Underavtalet. Utsedda representanter i dessa arbetsgrupper ska ha mandat eller delegation att ansvara för de frågor som avhandlas, de beslut som fattas och de resurser som behövs med anledning av fattade beslut. Var av en av parterna ska utse en funktion som ansvarar för beredning till och samordning mellan arbetsgrupperna. Parterna ska avsätta tillräckliga resurser för funktionens uppdrag. 6. KARTLÄGGNING AV LOKAL LÄGESBILD OCH PRIORITERADE SAMVERKANSOMRÅDEN Parterna ska kartlägga den lokala lägesbilden inom det geografiska området Haninge kommun där samverkan sker. Den lokala lägesbilden ska utgå från analyser av statistik och undersökningar samt medarbetar- och medborgardialoger. Utifrån denna ska parterna med beaktande av sina egna verksamhetsplaner fastställa prioriterade fokusområden. Underavtalet ska beskriva hur den lokala lägesbilden har kartlagts, vilka underlag som använts samt vilka prioriterade fokusområden som har fastställts. 7. ÅTGÄRDSPLANER Parterna ska upprätta en åtgärdsplan för respektive prioriterat fokusområde. Åtgärdsplanerna ska utgöra en samlad bilaga till Underavtalet. I åtgärdsplanerna ska mål och syfte anges för åtgärderna. Vidare ska ansvarig, tidpunkt för genomförande samt finansiering och resurser framgå. Särskilda handlingsplaner kan tas fram som stöd för samverkan för att förtydliga åtgärdsplanerna. 8. KOMMUNIKATION Parterna ska upprätta en gemensam kommunikationsplan. Ansvarig för genomförande av en åtgärd ska vara ansvarig för att kommunikation sker i enlighet med kommunikationsplanen. Kommunikationsplanen ska utgöra en bilaga till Underavtalet.

9. UPPFÖLJNING Parterna ska upprätta en uppföljningsplan som tas med som en bilaga till Underavtalet. Denna ska ange hur uppföljning ska ske av samverkansorganisationen, den lokala lägesbilden, åtgärdsplanerna samt kommunikationsplanen. 10. FINANSIERING/EKONOMI Parterna finansierar sina egna lönekostnader samt kostnader som hänförs till den egna personalen. Genom avtalet kopplas inga specifika resurser eller någon budget. Parterna fastställer i Underavtalet vilka resurser som ska avsättas för den samverkan som ska ske. 11. ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Eventuella ändringar och tillägg till såväl Huvudavtalet som Underavtalet ska ske skriftligen och undertecknas av Parterna för att äga giltighet. Om motstridigheter uppstår i tolkningen av huvudavtalet jämfört med underavtalet så gäller huvudavtalet. 12. INFORMATION Det åligger respektive part att till den andra parten lämna information om händelser eller åtgärder i den verksamhet som omfattas av Underavtalet om dessa kan antas vara av väsentlig betydelse för Underavtalet. Information enligt denna bestämmelse ska delges den andra partens kontaktpersoner så snart det är möjligt. 13. OMFÖRHANDLING Part får påkalla omförhandling av Underavtalet eller dess bilagor om väsentligen ändrade förhållanden hos påkallande part omöjliggör för denne att uppfylla sitt åtagande enligt Underavtalet. Anmälan om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blir känt för den part som åberopar omförhandlingsrätten men befriar inte part från skyldighet att fullgöra berörd avtalsförpliktelse intill dess att eventuell överenskommelse om ändring träffats. 14. FÖRTIDA UTTRÄDE Part har rätt att omedelbart begära utträde ur såväl Huvudavtalet som Underavtalet om den andra parten väsentligen åsidosätter sina avtalsenliga förpliktelser enligt Underavtalet och dessutom inte vidtar rättelse inom fjorton (14) dagar efter skriftlig anmodan därom.

I det fall någon av parterna i väsentlig mån inte skulle fullgöra sina åtaganden enligt Under-avtalet, äger den andra parten rätt till skälig ersättning för de eventuella kostnader denne åsamkats till följd av det bristande åtagandet. 15. TVIST Tvist med anledning av såväl Huvudavtalet som Underavtalet ska i första hand lösas i sämja mellan parterna. I andra hand ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av gällande svensk rätt. Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav parterna erhållit var sitt. Haninge den Haninge den Meeri Wasberg Kommunstyrelsens ordförande Carolina Paasikivi Polisområdeschef Syd

Samverkansavtal Haninge Kommun - Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

SAMVERKANSAVTAL - UNDERAVTAL 1. BAKGRUND Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn har genom samverkansavtal (övergripande avtal benämnt avtalet ) med Haninge kommun upprättat följande underavtal jämte bilagor. Underavtalet och dess bilagor reglerar närmare vilka villkor, åtaganden och skyldigheter som ska gälla för samverkan mellan parterna på lokal nivå. 2. PARTER Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn, organisationsnummer 202100-0076 Polismyndigheten, Region Stockholm, Område Syd 141 85 HUDDINGE Haninge Kommun, organisationsnummer 212000-0084 136 81 HANINGE Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn respektive Haninge kommun benämns i avtalet gemensamt som parterna och var för sig som part. Parterna har dag som nedan ingått följande underavtal. Till underavtalet är kopplat fem bilagor (p 3). Underavtalet reglerar tillsammans med huvudavtalet villkor och förutsättningar för samverkan mellan parterna. Kontaktpersoner till parterna ska vara respektive parts samordnare (p 8). 3. AVTALSBILAGOR Följande bilagor reglerar parternas åtaganden enligt underavtalet. - Kontaktuppgifter till parternas kontaktpersoner, bilaga 1. - Lokal lägesbild, bilaga 2 - Prioriterade fokusområden, bilaga 3. - Kommunikationsplan, bilaga 4 - Uppföljningsplan, bilaga 5 4. AVTALETS OMFATTNING I TID Underavtalet löper från den - - -. Underavtalet bör undergå revidering av parterna gemensamt under den aktuella tidsperioden. Underavtalet kan förlängas med två år i taget efter samråd mellan parterna och under förutsättning att avtalet är giltigt under motsvarande tid. Samråd ska ha skett senast sex månader före avtalstidens utgång. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

5. STYRGRUPP Parterna ska organisera sin samverkan via en styrgrupp som i ett gemensamt forum skall behandla, besluta och följa upp strategiska frågor som framgår av underavtalet. Styrgruppen ska besluta om prioriterade fokusområden. Underlag för styrgruppens beslut ska tas fram av den strategiska arbetsgruppen (p 6). Styrgruppen ska sammanträda två gånger per kalenderår. Styrgruppens ordförandeskap ska alterneras mellan parterna (chefen för lokalpolisområdet respektive kommundirektören). Ordförandeskapet gäller under ett år. Styrgruppens sammansättning utgörs av - Chefen för lokalpolisområdet - Kommundirektören - Representanter från kommundirektörens ledningsgrupp - Kommunens säkerhetschef - Samordnarna (p 8) är föredragande i ärendena vid styrgruppen 6. STRATEGISK ARBETSGRUPP Ett övergripande samverkansforum för de prioriterade fokusområdena i sin helhet ska inrättas. Parterna ska via en arbetsgrupp hålla sig uppdaterade angående prioriterat arbete i respektive fokusområde, uppdatera den gemensamma lägesbilden, ta fram underlag och förslag till nya fokusområden samt åtaganden och tillika bereda och föredra dessa för styrgruppen. Den strategiska arbetsgruppen ska sammanträda fyra gånger varje år. Strategiska arbetsgruppen utgörs av - Säkerhetschefen i Haninge kommun - Parternas samordnare (kommunens trygghetssamordnare, kommunpolis) - Representanter för kommunernas förvaltningar (ex. representant från Lokalt Chefssamråd) - Vid behov kan andra representanter adjungeras 7. OPERATIVA ARBETSGRUPPER Parterna ska för varje prioriterat fokusområde organisera en arbetsgrupp med operativt ansvar för fokusområdet. Den operativa arbetsgruppen ska upprätta en egen specifik åtgärdsplan över sitt fokusområde. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Den operativa arbetsgruppen ska ledas av en ordförande. Ordföranden ska också vara sammankallande för arbetsgruppens möten. Ordförande samt mötesfrekvens för varje operativ arbetsgrupp ska framgå av respektive arbetsgrupps åtgärdsplan. Se bilaga 3. 8. SAMORDNARE OCH KONTAKTPERSONER Till samordnare för parterna, tillika kontaktpersoner för samverkan enligt underavtalet ska utses kommunpoliserna inom lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn samt Haninge kommuns trygghetssamordnare. Samordnarna har följande uppdrag: Kartläggning och uppdatering av lokal lägesbild tillsammans med övriga i strategiska arbetsgruppen. Samordning av kontakter mellan de operativa arbetsgrupperna som nämns i underavtalet. Inhämtning, beredning och sammanställning av information från de prioriterade fokusområdena i uppföljningsplanen (se bilaga 5). Föredragande av ärenden vid styrgruppens sammanträden. Uppföljning i enlighet med uppföljningsplanen (se bilaga 5). Parterna åtar sig att säkerställa att samordnarna kan avsätta tillräckliga resurser för uppdraget, bland annat vad gäller den tidsåtgång som krävs för genomförandet av uppgifterna. 9. LOKAL LÄGESBILD OCH PRIORITERADE FOKUSOMRÅDEN Den strategiska arbetsgruppen ska gemensamt kartlägga den lokala lägesbilden. Kartläggningen ska göras utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder och underlag. Kvantitativa underlag grundar sig på relevanta fakta, exempelvis statistik. Kvalitativa underlag grundar sig på subjektiva skattningar från befattningshavare med god kännedom om lokala förhållanden, exempelvis genom trygghetsmätningar. Parternas prioriterade fokusområden ska framgå och följa den lokala lägesbilden (se bilaga 2). 10. UPPDATERING AV BILAGOR Den polisiära statistiken i den lokala lägesbilden enligt p 9 ska uppdateras minst en gång per kalenderår. För det fall att andra underlag till lägesbilden än de som redovisas i bilaga 2 används ska detta framgå i beskrivningen av uppdateringen. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

De operativa arbetsgruppernas åtgärdsplaner ska uppdateras om det är påkallat med anledning av beslut om ändring av parternas prioriterade fokusområden. Uppdateringar enligt första och andra styckena ska underställas styrgruppen för beslut. Beslut skall dokumenteras för att äga giltighet. Den uppdaterade bilagan ska dateras och tillföras underavtalet. 11. PRIORITERADE FOKUSOMRÅDEN Prioriterade fokusområden framgår av bilaga 3. 12. KOMMUNIKATION Kommunikationsplan framgår av bilaga 4. 13. UPPFÖLJNING Uppföljningsplanen framgår av bilaga 5. 14. INFORMATION Part ska lämna information till den andra parten om händelser eller åtgärder i den verksamhet som omfattas av underavtalet och dess bilagor om dessa händelser kan antas vara av väsentlig betydelse för innehållet i underavtalet eller dess bilagor. Information ska delges den andra partens samordnare eller till styrgruppen direkt så snart detta kan ske. 15. OMFÖRHANDLING Part får påkalla omförhandling av underavtalet eller dess bilagor om ändrade förhållanden gör att avtalsbestämmelserna väsentligen motverkar parternas gemensamma syfte med underavtalet. Anmälan om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blir känt för den eller de parter som åberopar omförhandlingsrätten. Anmälan befriar emellertid inte part från skyldighet att fullgöra berörd avtalsförpliktelse till dess att eventuell överenskommelse om ändring träffats. 16. ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG I UNDERAVTALET Eventuella ändringar och tillägg till avtalet ska avfattas skriftligen och undertecknas av parterna för att äga giltighet. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

17. FÖRTIDA UTTRÄDE Part har rätt att omedelbart begära utträde ur underavtalet om den andra parten väsentligen åsidosätter sina avtalsenliga förpliktelser enligt underavtalet och inte vidtar rättelse inom 14 dagar efter skriftlig begäran om rättelse. För det fall någon av parterna i väsentlig mån inte fullgör sina åligganden enligt underavtalet äger den andra parten rätt till skälig ersättning för de kostnader som kan ha uppstått till följd av det bristande åtagandet. 18. TVIST Tvist med anledning av underavtalet ska i första hand lösas i sämja mellan parterna. I andra hand ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av gällande svensk rätt. ------------------------------------------------ Underavtalet har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Lägesbild Haninge Kommun Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 BAKGRUND OCH UPPDRAG 9 1.2 SYFTE 9 1.3 ARBETSPROCESS 10 1.3 METOD, DATA OCH BEGRÄSNINGAR 10 1.4 DISPOSITION 11 2. HANINGE KOMMUN 11 3. ANMÄLDA BROTT 14 3.1 ANMÄLDA BROTT I STOCKHOLMS LÄN 14 3.2 VÅLDSBROTT 16 3.3 TILLGREPPSBROTT 17 3.4 SKADEGÖRELSE 19 3.5 TRAFIKBROTT 20 3.6 NARKOTIKABROTT 21 3.7 UNGDOMSBROTT 22 4. TRYGGHETSUNDERSÖKNINGAR 24 4.1 TRYGGHETSMÄTNING 2014 24 4.2 STOCKHOLMSENKÄTEN 2014 26 4.3 RÄDDA BARNENS UNG RÖST 28 5. FOKUSOMRÅDEN 28 5.1 BROTTSOFFERARBETE 28 5.2 UNGDOMSBROTTSLIGHET 30 5.3 LOKAL ORGANISERAD BROTTSLIGHET 31 Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

1.1 Bakgrund och uppdrag I inriktningsbeslutet för den nya nationella polismyndigheten som verkställs från 1 januari 2015 framgår att lokal samverkan är en viktig del för att komma närmare medborgarna och för att klara upp brott samt öka tryggheten. Ett led i arbetet är att den lokala polisen tillsammans med kommunen tar fram en gemensam lokal lägesbild. Lokalpolisområdet ska teckna samverkansavtal med kommunerna och ansvara för att fullfölja de överenskomna åtaganden som tas fram utifrån den lokala lägesbilden. 1 Ett lokalt samverkansavtal syftar till att stärka och utveckla samarbetet samt uppnå goda effekter vad gäller ökad trygghet och minskad brottslighet. Polismyndighetens ambition med samverkansöverenskommelser med kommuner sker samtidigt som lokalpolisområden i den nya Polismyndigheten beräknas få utökat mandat och resurs för att hantera den lokala brottsligheten och otryggheten. Det här dokumentet är en gemensam lägesbild utifrån den anmälda brottsligheten och den uppmätta tryggheten i kommunen. Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt för kommunen och lokalpolisområdet för att tillsammans lösa lokala problembilder gällande brottslighet och trygghet. Polisområde Syd har tagit fram liknande lägesbilder för Huddinge och Nynäshamn kommun med innehåll om brottslighetens orsaker och utveckling. 2 1.2 Syfte En arbetsgrupp har tillsats bestående av representanter från kommunen och polisområde Syd. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att ta fram en övergripande lägesbild för Haninge kommun där den anmälda brottsligheten och den upplevda tryggheten redovisas. Lägesbilden behandlar i huvudsak tidsperioden 2013-2014 och ska enligt direktivet fokusera på områdena ungdomsbrottslighet, brottsoffer och lokal organiserad brottslighet. Lägesbilden ska utgöra grunden för framtagande av ett samverkansavtal som fastställer konkreta åtgärder och insatser för att förbättra tryggheten och minska brottsligheten i Haninge. Lägesbilden är ett strategiskt underlag som ska vägleda kommunen och polisen i framtagande av åtgärdsplaner för prioriterade fokusområden. Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt för kommunen och lokalpolisområdet för att tillsammans lösa lokala problembilder gällande brottslighet och trygghet. Denna lägesbild ersätter inte behovet av områdesspecifika lägesbilder för de fokusområden som kommun och polis väljer att prioritera i sin samverkan. Fördjupade lägesbilder kommer att behövas för att i detalj avgöra vilka åtgärder som är bäst lämpade för respektive fokusområde. 1 Genomförandekommittén (2013) Inriktningsbeslut om Polismyndighetens övergripande organisation och styrning.: Staten offentliga utredningar. 2 Se Rostami, A. & Lindblom, L. (2015). Lägesbild Huddinge Kommun 2013-2014. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

1.3 Arbetsprocess Under mars 2015 bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från polisen, Haninge och Nynäshamns kommun. Sammansättningen av arbetsgruppen utgick ifrån att samla olika kompetenser och medarbetare från respektive verksamhet som har vana att göra kartläggningar inom området samt tillgång till statistiskt underlag. Arbetsgruppen har bestått av Kent Kollberg (Nynäshamn Kommun), Tony Kullman (Södertörns brandförsvarsförbund) Ulrica Berglöf, Clara Hägg (Haninge Kommun), Lars-Göran Strid, Lars Backelin, Stefan Karlsson, Petra Sjölander, Maria Bökelund, samt Amir Rostami (Polismyndigheten). 1.4 Metod, data och begränsningar Arbetsgruppen har fått i uppdrag att begränsa kartläggningen till särskilda fokusområden som ungdomsbrottslighet, brottsoffer och lokal organiserad brottslighet. Samtidigt har en bredare probleminventering genomförts i syfte att fånga upp kommunens problemområden beträffande anmäld brottslighet och upplevd trygghet. Arbetsgruppen har i syfte att genomföra en bredare probleminventering och inhämta tillgängligt underlag, för perioden 2013-2014. Utöver polisens underrättelsetjänst har även data från tre olika mätningar som genomförts i kommunen under 2014 inhämtats. Stockholmsenkäten (våren 2014), Trygghetsmätningen (hösten 2014) samt Rädda Barnens Ung Röst (hösten 2014). En begränsning med uppdraget har varit att Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten inte har definierat de särskilda fokusområdena. Det har inte framgått vad som definierar ungdomsbrottslighet eller lokalt organiserad brottslighet. Arbetsgruppen har på grund av denna begränsning stipulativt definierat dessa fokusområden som följande: Ungdomsbrottslighet: Personer i åldern 15-20 år som misstänkts för brott. 3 Brottsoffer: Polisens och kommunens brottsofferarbete. Lokal organiserad brottslighet: Kriminella nätverk och gäng som verkar främst på lokal nivå. 3 Definitionen av ungdomsbrottslighet är hämtat från Brottsförebygganderådet (Brå). Källa: Brå 2014-11-12. https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ungdomsbrottslighet.html Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

1.5 Disposition Rapporten är uppdelad i fem avsnitt som från olika underlag kartlägger lägesbilden i Haninge kommun. Det första avsnittet behandlar syftet och uppdraget med lägesbilden. Avsnitt två fokuserar på Polismyndighetens statistik gällande anmälda brott. Avsnitt tre presenterar trygghetsundersökningar och följs av de tre särskilda fokusområden som ingår i uppdraget. Slutligen sammanfattas arbetets resultat ett antal rekommendationer presenteras i avsnitt fem. 1. Bakgrund och Uppdrag 2. Haninge kommun 3. Anmälda brott 4. Trygghetsundersökningar 5. Fokusområden 2. Haninge kommun Haninge kommun är den sjätte största kommunen i länet befolkningsmässigt med 82 407 invånare och den 24 största kommunen i landet enligt Statistiska Centralbyråns statistik från 31 december 2014. Haninge kännetecknas genom sitt naturnära läge och är känd för bland annat för urskogen i Tyresta nationalpark. Två tredjedelar av kommunens yta utgörs av skärgård, med drygt 4000 öar. I Haninge kommun byggs det på flera håll, i centrala Handen byggs Haningeterrassen intill Handens pendeltågsstation och bussterminal. Bostäder, shopping, kultur och rekreation kommer att samsas på 50 000 m2. I Vega byggs en ny stadsdel upp med 3000 nya bostäder och en egen pendeltågsstation. Den största delen av kommuninvånarna är i åldern 30-49 år varav majoriteten har gymnasial utbildning. Det är en liten större procentenhet av kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Inom vård och omsorg finner vi flest kvinnor som arbetar och inom byggverksamheten männen. Dock är den totala summan större inom handel enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Bland män i Vendelsömalm arbetar 89 procent i åldern 20-64 år, i Jordbro bara 71 procent. För kvinnor är skillnaderna ännu större, från 86 procent i Gudö-Vendelsö och Tungelsta, till 58 procent i Jordbro. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Utbildningsnivån på Södertörn är generellt lägre på Södertörn än i de norra och centrala delarna av länet. I Sverige totalt har 46 procent av kvinnorna i åldern 25-64 år högskoleutbildning. I Haninge är Gudö-Vendelsö det område där störst andel av kvinnorna har högskoleutbildning, 44 procent. Minst andel högskoleutbildade kvinnor, 27 procent, finns i Jordbro och Brandbergen. Bland män i Sverige totalt har 36 procent av männen högskoleutbildning. På Dalarö har 39 procent av männen högskoleutbildning, och 20 procent i Tungelsta. Medelinkomsten varierar kraftigt mellan olika kommundelar. Högst är den i Dalarö med 424 000 för män och 310 000 kronor för kvinnor, lägst i Jordbro med 231 000 kronor för män och 176 000 kronor för kvinnor. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

3. Anmälda brott Att utgå från officiell brottsstatistik är inte alldeles enkelt. Anmälda brott omfattar alla de händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig inte vara brott. Den primära svårigheten är att alla brott inte kommer med i statistiken eftersom det endast är en begränsad del av alla brott som anmäls. 4 Möjligheten att upptäcka brott och benägenheten att anmäla brott påverkar således den officiella brottsstatistiken. Grövre våldsbrott mellan obekanta brukar anmälas oftare än våld i nära relation. Tillgreppsbrott har en hög anmälningsbenägenhet eftersom försäkringsbolagen har krav att brottet anmäls för att betala ut ersättning. 5 Vissa typer av brott såsom narkotikabrott kommer endast till polisens kännedom om de upptäcks av myndigheter. Här har den registrerade brottsligheten ett direkt samband med polisens arbete. Arbetar polisen mot ungdomar som använder narkotika så kommer detta att speglas i brottsstatistiken. Anmälningsstatistiken speglar i dessa fall mycket dåligt den faktiska brottslighetens storlek eftersom antalet brott som kommer till rättsväsendets kännedom hänger samman med de insatser polisen och andra tillsynsmyndigheter genomför. Den officiella brottsstatistiken kan även påverkas av andra omständigheter. Exempelvis när Polismyndigheten införde sitt nya ärendehanteringssystem Pust, uppstod ett informationsbortfall om trafikolyckor. I Stockholms län har bortfallen varit upp emot 50 procent under första halvåret 2014. Samtidigt har trafikbrotten ökat, en stor del av den ökningen kan förklaras av att Polisen sedan juni 2013 tillämpat en vidare definition än tidigare vid registrering av smitningsbrott i ärendehanteringssystemet Pust [6]. Sammanfattningsvis har den officiella brottsstatistiken begränsningar som måste tas med i beaktande när brottslighet diskuteras. 3.1 Anmälda brott i Stockholms län Det finns 26 kommuner i Stockholms län med varierande nivå av anmälda brott. För Stockholms län som helhet anmäldes 19 971 brott per 100 000 av medelfolkmängden. Den kommun som uppvisar lägst antal brott per invånare i Stockholms län är Vaxholm, medan Stockholms stad och Sigtuna har flest antal brott per invånare. En anledning till att Sigtuna uppvisar högt antal brott per invånare är bland annat att Arlanda flygplats finns inom kommunens gränser då en stor del av den anmälda brottsligheten i Sigtuna äger rum på Arlanda flygplats. Haninge kommun kommer med 12 726 anmälda brott per 100 000 av medelfolkmängden på plats tio av 26 kommuner i Stockholms län när det gäller flest antal anmälda brott per invånare. 6 4 Brottsförebygganderådet (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Brottsförebygganderådet. 5 Brottsförebygganderådet (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Brottsförebygganderådet. 6 Anmälda brott, Brottsförebygganderådet. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Haninge kommun uppvisar liknande mönster som övriga Sverige där de vanligaste brottstyperna som anmäls är stöldbrott följt av skadegörelsebrott och våldsbrott. Sedan kommer upptäcktsbrotten som trafik och narkotikabrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är den nationella fördelningen av anmälda brott för 2013 följande, 38 procent stöld och inbrott, 18 procent våldsbrott, 11 procent bedrägerier, 10 procent skadegörelse, 7 procent trafikbrott och 5 procent narkotikabrott. Haninge kommun uppvisar liknande mönster. Stöldbrott, våldsbrott, trafikbrott och skadegörelse är de vanligaste brottstyperna bland den anmälda brottsligheten. Gällande narkotikabrott upptar brottstypen (knappt 6 procent) en något högre andel av den anmälda brottsligheten i kommunen än den generella nationella fördelningen (5 procent). Figur 1. Antal brott per 100 000 av medelfolkmängden fördelad per kommun i Stockholms län. Källa: Brå Tabell 1. Anmälda brott i Haninge kommun 2013-2104. Källa: Polismyndigheten Anmälda brott Brott 2013 2014 Tillgreppsbrott (exkl i butik) 3 242 2 996 Ej brott 1 535 1 481 Skadegörelsebrott 1 514 928 Våldsbrott 1 461 1 356 Trafikbrott 1 171 1 090 Övriga brott mot person 822 758 Narkotikabrott 813 599 Bedrägeribrott m.m. 630 502 Lokala trafikkoder 558 306 Övriga BrB-brott 416 389 Tillgrepp i butik 348 422 Övriga specialstraffrättsliga brott 293 349 Ekonomiska brott 5 - Totalt 12 808 11 176 Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

3.2 Våldsbrott Enligt Brå anmäldes under 2014 drygt 83 000 misshandelsbrott i Sverige. De flesta som utsatts för misshandel (64 procent) uppger att det handlar om en enstaka händelse under året. Knappt var tredje person (31 procent) uppger att de utsatts för mellan två och nio brott, och en liten andel (5 procent) uppger att de utsatts för tio eller fler misshandelsbrott under 2012. Män uppger oftare än kvinnor att de utsatts för misshandelsbrott, 2012 var det 2,6 procent av männen och 1,3 procent av kvinnorna. Även när det gäller allvarlig misshandel är män mer utsatta än kvinnor, 0,6 procent av männen jämfört med 0,2 procent av kvinnorna. 7 Mörkertalet bland misshandelsfallen är stort, endast en liten del av alla fall kommer till rättsväsendets kännedom. En stor del av all misshandel som sker utomhus är alkoholrelaterad och sker på allmän plats, oftast mellan personer som inte känner varandra. Vartannat våldsbrott i den västerländska världen omfattar en gärningsman eller ett offer som har druckit alkohol före incidenten. 8 Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våld även i Sverige. Alkohol finns med i bilden i mellan 50-80 procent av alla våldsbrott. 74 procent av de män som utsatts för misshandel uppgav att gärningsmannen var alkoholeller drogpåverkad och av de kvinnor som blivit misshandlade svarade 51 procent att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad. 9 I det polisiära statistiksystemet Status ingår olaga hot, rån och misshandel i brottskategorin våldsbrott. För tidsperioden 2013-2014 har totalt 1 735 våldsbrott anmälts i Haninge kommun (bland de tio mest förekommande brottskategorierna inom våldsbrott). Den vanligaste brottstypen är olaga hot mot man eller kvinna 18 år eller äldre samt misshandel inomhus mot kvinna i nära relation och misshandel utomhus mot obekant man. Många av dessa brott sker i nära relation där gärningsperson och brottsoffer känner varandra vilket medför att dessa brott är svåra att upptäcka och utreda. Avgörande för hur stor del av brottsligheten som anmäls och därmed kommer med i statistiken över anmälda brott är dels möjligheten att upptäcka brottet, dels viljan att anmäla brottet till polisen. Grövre brott, våld och hot mellan obekanta anmäls generellt oftare än brott där de inblandade känner varandra eller är familjemedlemmar. Detta innebär till exempel att våldsbrott inom familjen blir underrepresenterade i brottsstatistiken, vilket medför att vi kan anta att det finns ett större mörkertal i denna brottskategori. 7 https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/vald-och-misshandel.html 8 Heather N, Peters TJ, Stockwell T (2001) International handbook of alcohol dependence and problems. Chichester: Wiley. xvii, 892. 9 Systembolaget (2012) Alkohol och våld: Kunskapsöversikt Systembolaget. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Brottskategorin misshandel mot man 18 år eller äldre, obekant med offret, som oftast associeras som traditionellt gatuvåld upptar 14 procent av de anmälda våldsbrotten i Haninge kommun. Oftast sker dessa brott i nära anslutning till nattöppna serveringsställen. De flesta brotten sker under tiden 21.00 03.00 på lördagar och söndagar med koncentration på Runstensvägen och Centrumvägen i Haninge, men skillnaden mellan närliggande tider och veckodagar är inte stor. Tabell 2. Anmälda våldsbrott i Haninge kommun, 2013-2014. De tio vanligaste våldsbrotten. Källa: Polismyndigheten. Våldsbrott topp 10 0405 Olaga hot mot man 18 år eller äldre 370 0406 Olaga hot mot kvinna 18 år eller äldre 360 9349 Misshandel, ej grov, inomhus mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation 275 0357 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 244 1705 Hot eller förgripelse mot tjänsteman 94 0358 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, bekant med offret 88 9351 Misshandel, ej grov, inomhus mot man 18 år eller äldre i nära relation 86 9352 Misshandel, ej grov, inomhus mot man 18 år eller äldre, bekant men ej i nära relation 79 9350 Misshandel, ej grov, inomhus mot kvinna 18 år eller äldre, bekant men ej i nära relation 71 0355 Misshandel, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant med offret 68 Totalt 1735 Antal 3.3 Tillgreppsbrott I samlingsnamnet tillgreppsbrott ingår exempelvis brott såsom stöld, inbrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel och egenmäktig förfarande. Egenmäktigt förfarande kan förenklat beskrivas när någon utan tillägnelseuppsåt olovligen tar och använder andras saker, förutom just motorfordon som har egen brottsrubricering; tillgrepp av fortskaffningsmedel. Inom tillgreppsbrott är det ovanligt att offer och gärningsperson konfronteras eller känner varandra. Anmälningsbenägenheten styrs i hög grad av storleken på den skada brottet har förorsakat. Vid egendomsbrott såsom stöld kräver oftast försäkringsbolagen en polisanmälan och detta medför en högre anmälningsbenägenhet för de brottsutsatta. Detta resulterar i att den polisanmälda brottsligheten speglar den faktiska brottsligheten i större utsträckning än många andra brottskategorier [3]. Mörkertalet kan dock påverkas av förändrade attityder till brott i samhället, prioriteringar hos rättsväsendet och lagstiftning. Ett exempel på detta är hur egenmäktigt förfarande har ökat kraftigt efter införandet av trängselskatten i Stockholm då allt fler registreringsskyltar stjäls. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Under perioden 2013-2014 anmäldes totalt 4 148 tillgreppsbrott i Haninge kommun (bland de tio mest förekommande brottskategorierna inom kategorin). En stor andel, 46 procent, av dessa brott är fordonsrelaterade, där cirka 31 procent av de fordonsrelaterade brotten utgör stöld av registreringsskyltar. Stölder av cyklar står för 14 procent av alla tillgreppsbrott. Cykelstölder är ett av de brott som har en tydlig säsongsvariation där fler stölder sker på sommaren. Tabell 3. Anmälda tillgreppsbrott i Haninge kommun 2013-2014. De tio vanligaste brottskategorierna. Källa: Polismyndigheten. Tillgreppsbrott topp 10 Antal Stöld ur eller från motordrivet fordon, släpfordon och husvagn 900 Stöld, snatteri utan inbrott, annan stöld eller snatteri utan inbrott 830 Övriga brott mot kap 8, egenmäktigt förfarande, självtäkt, olovlig kraftavledning 610 Tillgrepp av ej motordrivet fortskaffningsmedel, cykel 575 Stöld utan inbrott, fickstöld, stöld ur eller av persedel någon bär med sig, ej mot funktionsnedsatt 308 Tillgrepp av motordrivet fortskaffningsmedel, fullbordat biltillgrepp 235 Fullbordat inbrott i villa/radhus 193 Stöld utan inbrott, från bostad (lägenhet, villa) ej hos funktionsnedsatt 172 Stöld av andra drivmedel 165 Stöld, snatteri utan inbrott, i skola, bibliotek, undervisningslokal, förskola, fritidshem 160 Totalt 4148 Figur 2. Fullbordade inbrott i villa/radhus i Haninge kommun 2013-2014. Källa: Polismyndigheten Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Nedan presenteras en fördelningen av de fullbordade villa- och radhusinbrotten i Haninge. 3.4 Skadegörelse Skadegörelse är när någon förstör eller skadar någon annans egendom. Till skadegörelsebrott räknas skadegörelse på motorfordon med eller utan brand, klotter, sönderslagna fönsterrutor och gatlyktor. Bränder som är allmänfarliga och riskerar spridas till större omfattning eller där någon riskerar att skadas klassificeras istället som mordbrand. Skadegörelse tillsammans med vissa tillgreppsbrott såsom inbrott i bostad, kan i många fall vara både integritetskränkande och skapa otrygghet i närsamhället. Det är brott som berör offren direkt och övriga indirekt genom att förorsaka stora ekonomiska skador för kommunen. En nedklottrad miljö uppfattas som otrygg och kan leda till att invånarna tycker att området är på väg att förslummas. Om Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

många undviker att passera och vistas på dessa platser kan det medföra att dessa områden riskerar förstöras ytterligare eftersom de uppfattas som övergivna. 10 Totalt anmäldes 2 442 skadegörelsebrott i Haninge kommun under 2013-2014 (bland de tio mest förekommande brottskategorierna inom kategorin). Skadegörelse som inte är klotterrelaterad utgör 65 procent av alla anmälda skadegörelsebrott. Skadegörelse som är relaterad till klotter utgör 35 procent av de anmälda skadegörelsebrotten i kommunen varav 14 procent är skadegörelse mot kollektivtrafiken. Tittar vi närmare på brotten mot kollektivtrafiken ser vi att de sker främst längs pendeltågslinjen. Flest antal skadegörelsebrott har skett på Centrumvägen (104) i Västerhaninge, följt av Handens Stationsväg (87) i Handen och Södra Jordbrovägen (85) i Jordbro. När det gäller skadegörelse genom brand har det skett flest brott på Södra Jordbrovägen (12) och Moränvägen (10), båda i Jordbro. Tabell 4. Anmälda skadegörelsebrott i Haninge kommun 2013-2014. De sex vanligaste brottskategorierna. Källa: Polismyndigheten. Skadegörelse topp 6 Antal 1203 Skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) 592 1201 Skadegörelse, på motorfordon 553 1209 Skadegörelse, övrigt klotter 516 1208 Skadegörelse, klotter mot kollektivtrafiken 331 1205 Skadegörelse, mot stat, kommun, landsting (ej klotter) 302 1202 Skadegörelse, genom brand (även på motorfordon) 144 Totalt 2438 3.5 Trafikbrott Antalet anmälda brott för vissa brottstyper, som narkotikabrott och trafikbrott, beror till stor del på polisens och andra myndigheters kontroll- och spaningsinsatser. Kontrollfrekvens och val av metod tenderar att påverka den anmälda brottsstatistiken. I Haninge kommun registrerades 2 198 trafikbrott under perioden 2013-2014 (bland de tio mest förekommande brottskategorierna inom kategorin). Smitning från parkeringsskada och olovlig körning står för 52 procent av de anmälda trafikbrotten i Haninge kommun. Rattfylleri inklusive drograttfylleri står för 19 procent av de anmälda trafikbrotten i Haninge kommun. Smitning, hastighetsöverträdelse, vårdslöshet i trafik, bilbältesbrott samt övriga vägtrafikbrott mot trafikförordningen, fordonsförordningen m.fl. där endast böter ingår i straffskalan står för resterande del av de anmälda trafikbrotten i Haninge kommun. 10 Wilson J, Kelling G (1982) Broken Windows: The police and neighborhood safety. The Atlantic. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Tabell 5. Anmälda Trafikbrott i Haninge kommun, 2013-2014. De tio vanligaste brottskategorierna. Källa: Polismyndigheten. Trafikbrott Antal 3112 Smitning parkeringsskada 627 3002 Olovlig körning, grov olovlig körning 518 3006 Smitning 298 3005 Rattfylleri, grovt rattfylleri 253 3070 Rattfylleri under påverkan av narkotika 167 3141 Hastighetsöverträdelse på väg 112 3171 Övriga vägtrafikbrott mot trafikförordningen, fordonsförordningen m.fl. 107 3101 Vårdslöshet i trafik 64 3001 Grov vårdslöshet i trafik 27 3151 Bilbältesbrott 25 Totalt 2198 3.6 Narkotikabrott Narkotikabrott är en brottstyp som påverkas direkt av rättskedjans insatser och selektionsprocesser. I princip upptäcks narkotikabrott endast av myndigheters kontroll- och spaningsinsatser. Det förekommer väldigt sällan att någon anmäler en person för narkotikabrott. Det innebär att polisen har stor påverkan för hur statistik för narkotikabrott ser ut i en kommun. Bedriver polisen återkommande insatser i ett visst område eller mot vissa grupper riskerar det att öka deras representation i statistiken. Mellan perioden 2013-2014 registrerades 1 412 narkotikabrott i Haninge kommun (bland de tio mest förekommande brottskategorierna inom kategorin). Majoriteten av dessa brott är misstanke om eget bruk och misstänkt innehav av narkotika. Viktigt att notera att när någon är misstänkt för drograttfylleri registreras personen både för misstanke om eget bruk och drograttfylleri. Det innebär att ett brottstillfälle kan generera i två registrerade brott. Tabell 6. Anmälda narkotikabrott i Haninge kommun, 2013-2014. De åtta vanligaste brottskategorierna. Källa: Polismyndigheten. Narkotikabrott Antal 5011 Narkotikastrafflagen, bruk (enbart bruk) 685 5010 Narkotikastrafflagen, innehav (enbart innehav) 558 5005 Narkotikastrafflagen, överlåtelse 130 5015 Dopningslagen: Innehav (inkl. grov) 15 5004 Narkotikastrafflagen, framställning 13 5016 Dopningslagen: Bruk (inkl. grov) 8 5014 Dopningslagen: Överlåtelse (inkl. grov) 2 4046 Narkotikasmuggling, ej grov, olovlig införsel av narkotika, olovlig utförsel av 1 narkotika Totalt 1412 Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Oftast lyfts narkotikabekämpning som ett sätt att upptäcka unga i riskzon. I Haninge kommun fanns två lokala poliskontor samt en riktad grupp som bland annat jobbar aktivt mot narkotikabruk bland ungdomar. Det innebär att många av lokalpolisens insatser är riktade mot brukande av narkotika bland ungdomar. Därför kan det särskilda arbetsmetoden medföra att ungdomar överrepresenteras i statistiken. Gällande eget bruk är majoriteten (47 procent) av de misstänkte i Haninge kommun mellan 16-22 år. Vid summering av de vanligaste platserna i kommunen där narkotikabrott har upptäcks är centrala Handen mest förekommande. Figur 3 Diagram över eget bruk fördelad per ålder. Källa: Polismyndigheten 3.7 Ungdomsbrott Det är vanligt att ungdomar under sin uppväxt begår brott. Enligt Brå uppger cirka fem av tio ungdomar att de stulit något, köpt något stulet eller begått någon annan stöldrelaterad handling under det senaste året. Relativt ofta handlar det om snatteri medan bilstöld och andra grövre stölder är ovanliga. Det är dock ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar. 11 Antalet misstänkta per 100 000 invånare i de yngre åldersgrupperna (15 20 år) har legat relativt stabilt under en tioårsperiod i Sverige enligt statistik från Brå. 12 Under åren 2013-2014 anmäldes 1 545 brott i Haninge kommun där den misstänkte gärnings-personen var i åldern 15-20 år. Av de 1 545 anmälda brotten finns det 784 misstänkta gärningspersoner, vilket innebär att samma person kan vara misstänkt för flera brott. Fördelningen per år var 908 anmälda brott 2013 och 637 brott under 2014. 11 Definitionen av ungdomsbrottslighet är hämtat från Brottsförebygganderådet (Brå). Källa: Brå 2014-11-12. https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ungdomsbrottslighet.html 12 https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/ungdomsbrottslighet.html Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

De vanligaste brottstyperna under båda åren är narkotika- och stöldbrott. Minskningen på nästan 30 procent kan främst förklaras genom att det upptäckts betydligt fler narkotikabrott under 2013, både när det gäller eget bruk och innehav och till viss del bland de anmälda våldsbrotten. När det gäller narkotikabrott bland ungdomar 15-20 år var det framför allt Brandbergen och då i synnerhet Norra Kronans Gata som svarade för en stor andel av de upptäckta brotten. Flest misstänkta gärningspersoner var 17 år, men skillnaden är inte jättestor i åldern 17-20 år. När det gäller våldsbrott var både flest brottsoffer och flest misstänkta gärningspersoner 16 år. De flesta våldsbrotten under 2013-2014 har anmälts på Dalarövägen i Handen, följt av Moränvägen i Jordbro och Norra Kronans Gata i Brandbergen, men skillnaden är inte stor. Att ovan platser är mer brottsfrekventa än andra beror till stor del på att det är platser där ungdomar ofta vistas och vid exempelvis narkotikabrott så riktar polisen sina insatser mot dessa områden. Tabell 7. Anmälda brott där misstänkt är mellan 15-20 år i Haninge kommun 2013-2014. De tio vanligaste brottskategorierna. Källa: Polismyndigheten. Ungdomar 15-20 år Antal 5011 Narkotikastrafflagen, bruk (enbart bruk) 292 5010 Narkotikastrafflagen, innehav (enbart innehav) 180 0853 Stöld, snatteri utan inbrott, från butik, även i anslutning till bensinstation, varuhus, 109 kommersiell utställningslokal 5005 Narkotikastrafflagen, överlåtelse 72 3002 Olovlig körning, grov olovlig körning 65 1203 Skadegörelse, annan skadegörelse (ej klotter) 44 0405 Olaga hot mot man 18 år eller äldre 35 0357 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 27 4023 Lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål 27 1706 Våldsamt motstånd 25 Totalt 876 Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

4. Trygghetsundersökningar 4.1 Trygghetsmätning 2014 I Haninge kommun har trygghetsmätningar genomförts åren 2006, 2011 och 2014. Under 2006 och 2011 genomfördes mätningen i Brandbergen, Dalarö, Handen, Jordbro, Kolartorp/Vega, Muskö, Sågen/Djurgårdsplan, Tungelsta, Vendelsömalm och Västerhaninge. Trygghetsundersökningen fokuserar på frågor kring trygghet, egen utsatthet för brott samt upplevda problem i bostadsområdet och skickades ut till ca 3 000 hushåll. Svarsfrekvensen var 67 procent 2006 och 36 procent 2011, vilket anses av uppdragstagaren som ett tillräckligt resultat för publicering. Enkäten bygger på 33 variabler som tillsammans bildar ett trygghetsindex. Indexet kan variera från 0 = inga problem till 6 = alarmerande problem. Haninges resultat varierade inte mycket från 2006 (2,45) och 2011 (2,41). Hösten 2014 genomfördes trygghetsmätningen igen och enkäten skickades ut till samma kommundelar som tidigare år. Enkäten skickades till cirka 3 000 slumpmässigt utvalda medborgare i Haninge kommun 16-85 år. Med ett index på 2,06 har en tydlig förbättring skett ute i kommunen vad gäller upplevelsen och erfarenheter kring trygghet. Svarsfrekvensen år 2014 var 51 procent, med högst andel svarande i Kolartorp/Vega (62 procent) och lägst andel i Brandbergen (37 procent). Frågeområdena är följande: Problem i bostadsområdet Problem med trafiksituationen Utsatthet för brott Allmän oro att utsättas för brott Trygghet Polisens agerande I kommunen som helhet ses buskörning med mopeder/mc som ett stort problem, följt av nedskräpning, rädsla för att bli överfallen/misshandlad och en otrygghet att gå ut en sen kväll. Det är fler kvinnor än män som angett att de är rädda för speciella personer i området. Färre kvinnor än män känner sig trygga om de går ut ensamma sent på kvällen. Det är även fler kvinnor än män som avstått att åka med kollektiva Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

färdmedel på grund av att svarande känt sig otrygg/rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Brandbergen (3,03) fick i 2014 års mätning ett index på 3,03, vilket är en försämring mot 2011 (2,91) och en indikator på att insatser bör sättas in. Det största problemet i området uppges i enkäten vara buskörning med mopeder/mc samt att de svarande känner sig otrygga om de går ut sent en kväll i området, följt av en oro för att bli överfallen eller misshandlad i bostadsområdet. Andra variabler som de svarande uppgett är ett problem är bland annat skadegörelse, berusade personer utomhus och ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen. Dalarö (1,41) fick år 2014 ett index på 1,41, vilket är en förbättring mot 2011 års mätning (1,73). Det största problemet anges vara att de svarande inte tycker att polisen bryr sig om lokala problem samt att de svarande avstått från att åka med kollektiva färdmedel på grund av att de känt sig otrygga eller rädda för att bli hotade, ofredade eller utsatta för våld. Till viss del ses även bilar som kör för fort som ett problem samt en allmän oro att utsättas för inbrott i den egna bostaden. Handen (2,38) är en knutpunkt av kollektiva färdmedel med både pendeltåg och busstation. Området fick enligt 2014 års mätning 2,38 i index mot 2,97 i 2011 års mätning. Det största problemet i området uppges vara buskörning med mopeder/mc. Därefter följer bland att de svarande känt oro för att bli överfallna eller misshandlade samt att de avstått från att åka med buss eller tåg på grund av att de känt sig otrygga eller rädda för att bli hotade, ofredade eller utsatta för våld. Jordbro (3,16) I Jordbro har indexet skiftat för varje år mätningen genomförts och med ett index på 3,16 år 2014 (jämfört med 2,48 år 2011) är Jordbro ett område där rekommendationerna säger att insatser bör genomföras. De största problemen som de svarande angett är nedskräpning, följt av bland annat skadegörelse, buskörning av moped/mc samt att många känner sig otrygga om de går ut sent en kväll i området. Kolartorp/Vega (1,44) fick i 2014 års mätning ett index på 1,44 mot 2011 års mätning 1,55. Det största problemet som de svarande angett i enkäten är bilar som kör för fort, följt av bland annat buskörning med mopeder/mc och en oro för att utsättas för inbrott i den egna bostaden. Muskö (1,06) presenterar ett index som har sjunkit för varje år som mätningen har genomförts och låg år 2014 på 1,06 mot 1,88 år 2011. Muskö är därmed den kommundel som har det lägsta indexet. Det problem som anses vara störst är att polisen inte bryr sig om lokala problem och till viss del även buskörning med mopeder/mc. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Sågen/Djurgårdsplan (1,59) fick i 2014 års mätning ett index på 1,59 mot 2,03 i 2011 års mätning. Det största problemet anses bland de svarande vara buskörning med mopeder/mc, samt till viss del nedskräpning i området samt en oro för att utsättas för bostadsinbrott. Tungelsta (1,88) presenterar siffror som visar en förbättring i trygghetsindexet för varje år. 2014 låg indexet på 1,88 mot 1,94 år 2011. De största problemen anser de svarande vara buskörning med mopeder/mc, samt att polisen inte bryr sig om lokala problem. Till viss del ses även nedskräpning, bilar som kör för fort som ett problem samt en oro att utsättas för bostadsinbrott. Vendelsömalm (1,59) fick i 2014 års mätning ett index på 1,59 mot 1,70 år 2011. Det största problemet som de svarande har angett är buskörning med mopeder/mc, följt av att polisen inte bryr sig om lokala problem. Till viss del uppfattas även att bilar kör för fort samt att svarande avstått från att åka med kollektiva färdmedel på grund av denne känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Västerhaninge (2,03) fick år 2014 ett index på 2,03, vilket är en förbättring mot 2011 års mätning (2,39) och det lägsta av de tre mätningar som gjorts. Det största problemet som de svarande uppgett är att de avstått från att åka med kollektiva färdmedel på grund av denne känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Till viss del anses även berusade personen utomhus, nedskräpning samt att polisen inte bry sig om lokala problem. 4.2 Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten är en regional enkät som genomförs vartannat år i flertalet Stockholmskommuner, med syfte att kartlägga ungdomars alkohol- och narkotikavanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer. Enkäten besvaras av elever i årskurs 9 på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Materialet förser även kommun, stadsdelar och skolor med lokala data som kan användas till underlag för olika insatser. Trygghet Stockholmsenkäten som genomfördes i Haninge 2014 visar att en stor majoritet, 78 procent i årskurs 9 respektive 79 procent i gymnasiets år 2, känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensam sent en kväll i området där de bor. Endast två procent uppger att de undviker att gå ut på kvällen av oro för att utsättas för brott. En stor majoritet trivs ganska eller mycket bra i sitt bostadsområde, 81 procent i årskurs 9 respektive 79 procent i gymnasiet år 2. Anmälningsbenägenhet Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Enkäten visar att anmälningsbenägenheten bland de svarande ungdomarna är generellt ganska låg. När eleverna blivit bestulna är anmälningsbenägenheten lite högre där 43 procent polisanmäler händelsen. Vad gäller allvarliga hot uppger endast 26 procent av eleverna att de anmält detta. Anmälningsbenägenheten förefaller vara under genomsnittet i Haninge bland Stockholms kommuner. Detta gäller särskilt för år 2 på gymnasiet där endast åtta procent polisanmält allvarliga hot. Narkotikabrott Elva procent i årskurs 9 uppger att de någon gång använt narkotika. Det är lika stor andel flickor som pojkar som anger att de har brukat narkotika. Motsvarande för år 2 på gymnasiet är 19 procent, men däremot har fler pojkar än flickor använt narkotika. Fyra procent i årskurs 9 uppger att de har använt narkotika minst en gång under de senaste fyra veckorna. Andelen för år 2 på gymnasiet är fem procent. Av de som uppger att de har använt narkotika är det vanligast att de har fått eller köpt narkotikan av kamrater. Sju procent i årskurs 9 uppger att de säljer narkotika själv. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet uppger tre procent att de säljer narkotika själv. Det vanligaste narkotikapreparatet som uppges ha använts är cannabis, följt av spice och kokain. Övrig brottslighet Det brott som flest ungdomar uppgett att de har begått är snatteri. 18 procent i årskurs 9 respektive tio procent i år 2 i gymnasiet uppger att de har snattat. Det näst vanligaste brottet är klotter/olaglig graffitti, där tolv procent i årskurs 9 respektive åtta procent i år 2 på gymnasiet har uppgett att de har gjort det. När det gäller cykelstölder uppger tio procent av årskurs 9 eleverna att de har stulit en cykel, medan sex procent på gymnasiet i år 2 uppger detsamma. På frågan om personen har burit vapen som exempelvis kniv eller knogjärn, uppger tolv procent i årskurs 9 och nio procent i år 2 att de gjort det. Alkoholkonsumtion Det är fler pojkar än flickor som uppger att de inte dricker alkohol. Det 58 procent i årskurs 9 och 30 procent i år 2 på gymnasiet som svarat i enkäten att de inte dricker alkohol. 13 procent i årskurs 9 uppger att de har varit berusad under den senaste fyra veckorsperioden. Motsvarande i år 2 på gymnasiet är 37 procent. Elva procent i årskurs 9 respektive 30 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de storkonsumerar 13 alkohol minst en gång i månaden. 13 konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

4.3 Rädda Barnens Ung röst Rädda Barnen genomför återkommande Ung röst utifrån barns rättigheter till att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Frågebatteriet berör bland annat skola, trygghet, vänner och familj och tron på framtiden. I Haninge kommun svarade 1 461 stycken barn på Rädda Barnens enkät Ung röst under våren 2014. 52 procent pojkar och 48 procent flickor fördelade på årskurs 6 och 8 i grundskolan samt år 1 på gymnasiet. Otrygga platser finns det många, oavsett ålder. I Ung röst är det kvällstid i kollektivtrafik, på stan eller i centrum på kvällstid och även i bostadsområdet på kvällstid som de flesta barnen känner sig sällan eller aldrig trygga på. Vägen till eller från skolan och klassrummet är en plats som majoriteten av de som svarade ser som en trygg plats alltid eller oftast. 96 procent av alla flickor och 97 procent av alla pojkar känner sig alltid eller ofta trygg på väg till eller från skolan. 97 procent av alla flickor och 96 procent av alla pojkar känner sig trygga i klassrummet. Den upplevda tryggheten där man bor skiftar för många beroende på om det är på dagen eller kvällstid. 78 procent av alla flickor (årskurs 6, 8 samt år 1 på gymnasiet) som deltagit i enkäten är trygga på dagen men endast 45 procent känner sig trygg kvällstid. Av pojkarna är det 86 procent som är trygga på dagarna och 69 procent på kvällen. Av alla de svarande barnen i Haninge så ser 84 procent positivt på sin framtid och detta avviker inte nämnvärt om man ser på resultatet per årskurs. Dock sker det en liten ökning i huruvida man ser på sin framtid negativt från årskurs 6 till år 1 på gymnasiet. 5. Fokusområden Enligt direktivet för den nya Polismyndigheten ska samverkan mellan kommun och polis fokusera på områdena brottsoffer, ungdomsbrottslighet och lokal organiserad brottslighet. I detta avsnitt kommer vi därför att presentera dessa tre fokusområden. Gällande ungdomsbrottslighet görs en sammanfattning av det underlag som har presenterats i tidigare avsnitt. Övriga två valda fokusområden är framtagna utefter den lokala lägesbilden, trafik och trygghet. 5.1 Brottsofferarbete Polisens brottsofferarbete Polisen har ansvar för att skydda personer som blir hotade. Arbetet är anpassat för att kunna hjälpa människor med olika behov av skydd. Polisen har möjlighet att stödja och skydda brottsoffer genom det brottsoffer- och personsäkerhetsarbete som bedrivs inom myndigheten. Exempel på stöd- och skyddsåtgärder som Polismyndigheten erbjuder är: säkerhetssamtal, kontaktförbud, tekniskt skydd av brottsoffer, Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

skyddade personuppgifter (genom Skatteverket) och hjälp till skyddat boende (genom kommunen). Polismyndigheten Region Stockholm har tre operativa personsäkerhets-grupper med beredskap att erbjuda ett professionellt skyddsarbete. Verksamheten har ett nära samarbete med myndighetens verksamhetsskydd och kan vid behov bistå dem med förebyggande åtgärder och i förekommande fall även bistå med direkt stödjande och skyddande åtgärder vid inträffade hot eller andra incidenter mot medarbetare. Polisens brottsofferarbete vilar på tre verksamhetsområden: 14 Brottsoffersamordning Brottsoffersamordningen är den verksamhet inom Polisen som samordnar Polisens brottsofferarbete, till exempel insatser till stöd och hjälp för brottsoffret. Brottsoffersamordningen har även hand om vissa skyddsåtgärder där hotbilden är lägre. Det kan till exempel handla om kontaktförbud och larmpaket. Personsäkerhetsarbete Personsäkerhetsarbetet inrymmer de skyddsåtgärder som efter en riskanalys vid våld på individnivå bedöms som nödvändiga, men som inte kan hanteras inom ramen för brottsoffersamordningen. Särskilt nationellt personsäkerhetsarbete Polisens särskilda personsäkerhetsarbete omfattar endast en liten grupp personer med skyddsbehov som uppfyller särskilda förutsättningar, och detta program kallas ibland för vittnesskyddsprogrammet. Personer som har betydelse för utfallet i en rättslig process (bevispersoner) kan få skydd genom programmet, till exempel vittnen eller personal inom domstolsväsendet eller Polisen. Haninge kommuns brottsofferarbete Barnrättscentrum och barnlots Barnrättscentrum är en samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare, barnpsykiatri och barnläkare med barnlots som samordnande ansvarig. Finns för barn och unga upp till 18 år och som har upplevt våld eller övergrepp i sin familj. Barnlotsen kan hjälpa till med råd och enskilt krisstöd. Stödcentrum för unga Stödcentrum erbjuder brottsutsatta och vittnen upp till 22 år praktiskt hjälp, rådgivning, stöd i rättsprocessen och samtal kring brottet och dess konsekvenser. Stödcentrum drivs av Haninge kommun i samverkan med polisen. Även närstående till brottsutsatta är välkomna. Ingen brottsanmälan måste vara gjord för att söka till Stödcentrum. 14 https://gamla-intrapolis.polisen.se/yoa560_90_567/arbetsstod--regelverk/karnverksamhet/bemotabrottsoffer/stod-och-skydd-till-brottsoffer/brottsoffer--och-personsakerhetsarbete/ Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Kvinnolots Kvinnolotsen erbjuder råd och stöd till våldsutsatta och kan hjälpa till med bland annat rådgivning, säkerhetsplanering, skyddat boende och stödsamtal. Äldrelotsen Äldrelotsen finns för de som är över 65 år och är utsatt för brott och behöver stöd och rådgivning. Föreningar som Haninge kommun tecknat avtal med för brottsofferstöd Brottsofferjouren Haninge-Nynäshamn Erbjuder råd och stödsamtal, hjälp i kontakter med myndigheter och försäkringsbolag, stöd vid eventuell rättegång. Du kan få hjälp via telefon, e-post eller vid ett personligt möte. Kvinnojouren Kvinnojouren vänder sig till dig som är utsatt för olika grader av förtryck av män. Det kan vara fysisk eller psykisk misshandel. Kvinnojouren kan även kontaktas om råd eller vägledning skulle behövas. Manslots Manslotsen finns för dem som upplever sig ha svårt med aggressivitet, svårigheter i föräldraskapet, behöver stöd i en separation eller själv blir utsatt för våld. Manslotsen är behjälpliga i att kartlägga problematiken och kan vid behov lotsa vidare till ytterligare stöd och behandling. 5.2 Ungdomsbrottslighet Det är vanligt att ungdomar under sin uppväxt begår brott. Enligt Brå uppger cirka fem av tio ungdomar att de stulit något, köpt något stulet eller begått någon annan stöldrelaterad handling under det senaste året. Relativt ofta handlar det om snatteri medan bilstöld och andra grövre stölder är ovanliga. Men det är ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar. Enligt statistik från Brå har antalet misstänkta per 100 000 invånare i åldern 15 20 år legat relativt stabilt de senaste tio åren i Sverige. I Haninge kommun har 1 545 brott anmälts under 2013-2014 där gärningspersonen var 15-20 år. Totalt har 784 gärningspersoner varit misstänka för dessa brott. De vanligaste brotten som ungdomar begår är narkotika-, stöld- och trafikbrott. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Stockholmsenkäten som genomfördes i Haninge kommun för år 2014 visar att anmälningsbenägenheten bland de svarande är relativt låg. Drygt 40 procent av de som blivit utsatt för stöld har anmält detta till polisen och när det gäller de som utsatts för allvarligt hot uppger endast 21 procent i årskurs 9 att de anmält detta till polisen och i år 2 på gymnasiet är det så få som åtta procent som anmält detta. När det gäller den anmälda brottsligheten så är narkotikabrott, eget bruk, mest förekommande bland ungdomar 15-20 år. Därefter kommer narkotikainnehav och tredje vanligaste brottet är snatteri/stöld från butik etc. Drygt en tiondel av eleverna i årskurs 9 som svarat i Stockholmsenkäten 2014 uppger att de någon gång använt narkotika. Det är lika stor andel flickor som pojkar som anger att de har använt narkotika. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet som uppger att de har använt narkotika är det fler pojkar än flickor och fem procent har uppgett att de använt narkotika vid minst ett tillfälle de senaste fyra veckorna. Motsvarande för eleverna i årskurs 9 är fyra procent. Det vanligaste narkotikapreparatet som uppges ha använts är cannabis, följt av spice och kokain. När det gäller alkoholkonsumtion anger fler pojkar än flickor att de inte dricker. 13 procent i årskurs 9 respektive 37 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de har varit berusad under den senaste 4 veckorsperioden. Elva procent i årskurs 9 respektive 30 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden. Snatterier är det brott som är vanligast förekommande bland ungdomar i enkäten. 18 procent i årskurs 9 respektive tio procent av år 2 i gymnasiet uppger att de har snattat. Tolv procent i årskurs 9 respektive åtta procent i år 2 på gymnasiet har uppgett att de klottrat. Ungefär samma andel, tolv procent i årskurs 9 och nio procent i år 2, uppger att de burit vapen som exempelvis kniv eller knogjärn. 5.3 Lokal organiserad brottslighet De flesta kriminella arbetar i någon form av nätverk av olika storlek, varaktighet och betydelse, så även i Haninge. De nätverk som tas upp här är de som bedöms bedriva en något så när organiserad kriminell verksamhet med stora ekonomiska intressen och som dessutom tydligt påverkar lokalsamhället negativt. I Brandbergen verkar ett nätverk bestående av unga män som styr narkotikahandeln i området men också ägnar sig åt utpressning, misshandel, personrån etc. Allmänheten i området är rädda för dessa personer. Under de senaste åren har ett antal konflikter blossat upp i området med en del våldsyttringar som följd. Dock har inga Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

grövre våldsbrott skett med anledning av konflikterna. Äldre grovt kriminellt belastade personer finns i bakgrunden och misstänks styra de yngre i olika omfattning. I Jordbro har lokalt kriminella en stark koppling till ett nätverk från södra Stockholm. Personer ur nätverket förekommer bland annat som entrévärd i delar av restaurangverksamheten, vilket kan tyda på att nätverket kontrollerar stället. Narkotikaförsäljning/smuggling men även utpressning m.m. ingår i nämnda kriminellas verksamhet. Det finns även kopplingar till personer som tillhör andra grovt kriminella gäng. Självmarkerande gäng använder gängnamnen som varumärke och har vanligtvis en samlingslokal/ klubbhus. Gängen söker med jämna mellanrum efter ett nytt klubbhus, varför det är viktigt att det finns en samverkan och handlingsplan mellan kommun, polis och kronofogden m.fl., som snabbt kan sättas i verket för att motverka en etablering i området. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Prioriterade fokusområden Prioriterade fokusområden Våld i offentlig miljö Åtaganden Strategi Åtgärd Arbetsgrupp Ansvarsfull alkoholservering Krogsamverkan Minska våldet i offentlig miljö. Tio gemensamma tillsyner/år Polis & kommun tillsammans arbetar för Ansvarsfull alkoholservering/ Ansvarig Trygghet Trygghet allmän plats Synlig polis och situationella åtgärder kommun, ordningshållning på allmänna platser. Öka tryggheten hos medborgarna på allmänna platser i kommunen. Ökad synlighet av polis i centrumdelar för ordningshållning Trygghetsinventeringar med åtgärder. Fortsatt arbete med nattvandringar. Handslag mot förstörelse av allmänna utrymmen Trygghet vid allmänna kommunikationer Hastighet Samverkan polis, kommun, SL vid allmänna kommunikationer Hastighetskontroller Dämpande åtgärder/ Vägavsnitt Öka tryggheten vid allmänna kommunikationsplatser Minska skador i trafiken Ökad synlighet av polis och riktade insatser i samverkan SL, kommun och polis. Trygghetsvandringar Hastighetskontroller på angelägna platser. Dämpande åtgärder på angelägna platser Buskörning moped/mc Riktade insatser vid samlingspunkter Samverkan med bostadsbolag Situationella åtgärder på parkvägar Minska olägenheterna och skador i trafiken med mc och moped Riktade insatser mot samlingsplatser för mc/moped Inventera förvaringsplatser av moped/mc Fartdämpande hinder på parkvägar Trafik Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Ungdomsförebyggande Ungsam, samverkansforum i kommundelarna Att i kommundelarna fånga upp och motverka negativa trender bland ungdomar. Polis, soc., skola, och fritid träffas sex gånger/år vid kommunens högstadieskolor/gymnasiet för information och planering av eventuella åtgärder Ungdomsbrott & Missbruk Lul-samtal, med unga lagöverträdare SIG-grupp, bryta kriminell livsstil hos ungdomar ANDTprojekt/samverkan Minska återfall i brottslighet bland unga personer. Fånga upp och förändra ungdomars livsstil på väg in i kriminalitet. Minska antalet ungdomar som börjar med ANDT Samverkan mellan polisens ungdomsutredare och kommunens socialförvaltning för tidig och snabb samordnad handläggning, upptäckt och åtgärder Samverkan polisen/ kommun via nätverk Samverkan i ANDT projekt i syfte att minska ANDT bland ungdomar. Där ingår även Minimumin: kommun och polis samverkar för att snabbt fånga upp unga som är i riskzonen för droger. Brottsoffer Lokal org. brottslighet Ungdomar Våldsbejakande extremism Krogrelaterad organiserad brottslighet Stödcentrum för unga brottsoffer/ vittnen Medling Handlingsplan Handlingsplan Öka tryggheten vid anmälan av brott. Öka tryggheten för målsäganden och gärningsman efter att brott skett Framtagande av handlingsplaner/åtgärder I förebyggande och operativt syfte som förkortar handling vid uppkomna problem Samverkan polisens ungdomsutr./kommunens socialförvaltning Planering av förebyggande samt vid behov operativa åtgärder med handlingsplaner i samverkan polis/kommun. Viktigt att detta arbete fångar upp och drar nytta av befintligt arbete på lokal, regional och nationell nivå Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Kommunikationsplan Inledning Samverkan mellan polisen och Haningen kommun har funnits sedan länge. Nu formaliseras, samordnas och utvecklas den genom samverkansavtalet. En väl förankrad samverkansstruktur ger ett bättre och effektivare arbete, både i vardagen och vid särskilda händelser. Att fördjupa och utveckla kommunikation mellan Polisen och kommunen, både när det gäller kommunikationen oss emellan samt mot våra målgrupper syftar till att öka den upplevda tryggheten i Haninge och minska utsattheten för brott. Med utgångspunkt i en gemensam lägesbild är det båda parters uppdrag att tydliggöra roller och ansvar samt vilka åtaganden som åligger respektive myndighet när det gäller samverkan kring de fokusområden och åtgärder som nämns i underavtalet För Haninge kommun har fem fokusområden tagits fram: TRYGGHET: Konkreta exempel på hur kommun och polis arbetar trygghetsskapande för de boende i Haninge. TRAFIK: Gemensamma insatser för att skapa en harmonisk trafikbild i Haninge kommun. UNGDOMSFÖREBYGGANDE: Att tillsammans, polis och kommun, fånga upp negativa trender bland kommunens ungdomar och arbeta förebyggande. BROTTSOFFER: En översikt på hur kommun och polis tillsammans arbetar för och med personer utsatta för brott. LOKAL ORGANISERAD BROTTSLIGHET: Tillsammans ska kommun och polis arbeta för att skapa en gemensam strategi i frågor gällande bland annat våldsbejakande extremism Mål Kommunikationen ska ske i samråd och företrädelsevis tillsammans med en röst. Dock inte nödvändigt att all kommunikation kommer från båda parter, men andra parten ska ha kunskap om och haft möjlighet att komma med synpunkter. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Kommunikationen ska skapa en ökad förståelse för båda parters ansvar och därigenom nå ökad trygghet för medborgarna och bättre användning av våra resurser. öka det lokala engagemanget, öka tryggheten i lokalsamhället samt minska brottsligheten innehålla enhetliga och gemensamma budskap som gäller båda parter förklara varför samverkan behövs och den förväntade nyttan för samhället beskriva de aktiviteter kommun och polis gör tillsammans Målgrupper Den interna kommunikationen är viktig för att samverkan ska fungera, om internkommunikationen fungerar väl kan den lyfta hela samverkansprocessen. Internkommunikationen är viktig för att få medarbetare att känna delaktighet och få förståelse för de gemensamma målen. En fungerande internkommunikation är en förutsättning för att skapa engagemang och samhörighet. Medborgare Samarbetspartners Näringsliv Internt inom polisen och kommunen Media Huvudbudskap Vi arbetar gemensamt mot samma mål med tydlig rollfördelning och långsiktighet, skapar vi de bästa förutsättningarna för ett tryggare lokalsamhälle, minskad brottslighet och ökat lokalt engagemang. Vi har också några övergripande värdeord, som beskriver vad vi vill uppnå. Dessa värdeord kan givetvis förändras över tid och anpassas utifrån aktuell situation. Tydligt våra roller och kontaktvägar är tydliga, vi använder rätt resurs vid rätt tillfälle. Gemensamt vi har samma utgångspunkt och samma målbild och kan därmed skapa samsyn och samordna. Hållbart vi arbetar långsiktigt för att skapa en stabil och uthållig samverkan över tid. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Kommunikationsaktiviteter Kommun och polis arbetar sida vid sida och kompletterar varandra i arbetet. Vi har flera kanaler där budskap kan kommuniceras till medborgare och andra målgrupper. Vi kommer att avgöra från situation till situation vilka kanaler som behöver användas. Ett exempel: Om en park anses otrygg och skapar oro kan polisen se till att patrullera där oftare, att prata med människor och säkra tryggheten. Kommunen å sin sida kan ta bort eventuellt skrymmande buskage, se till att belysning finns och fungerar med mera. Detta kan sedan kommuniceras ut via till exempel både polisens och kommunens facebooksidor och även via haninge.se. Aktiviteterna ska ske i samverkan, samma budskap ska kommuniceras och båda parter ska vara medvetna om varandras kommunikation. Detta kräver att båda parter har en öppen och tydlig dialog med varandra. För att detta ska ske bör kommunikationsfunktionerna stämma av läget med varandra kontinuerligt och de bör också delta på vissa avstämningsmöten, förslagsvis en gång i halvåret. Vi använder gärna och helst både Polisens och Haninge kommuns logotyp som avsändare. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Tillgängliga kanaler Haninge kommun: Haninge.se Intranätet Facebook Twitter Annonser i Mitt i Haninge (Radio Haninge) Digitala skylten längs väg 73 Polisen: polisen.se Intranätet Facebook Uppföljning Kommunikationsplanen ses över och uppdateras vid underavtalets revisionstillfällen. Kontakter Polisen Brottsförebyggande mediafrågor Lars-Göran Strid, 010-56 461 22 Lars Backelin, 010-56 461 60 Övergripande polisiära frågor Mediacenter 010-56 405 55 Övergripande kommunikationsfrågor Petra Sjölander, 070-298 55 36 Haninge kommun Säkerhetsfrågor Bo Jensen 08-606 79 44 Trygghetsfrågor Ulrica Berglöf 08-606 81 46 Mediafrågor Ulla Sjöman 08-606 84 85 Övergripande kommunikationsfrågor Clara Hägg 08-606 74 75 Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

UPPFÖLJNINGSPLAN Lokal lägesbild Metod Ansvarig Frekvens Strategiska arbetssgruppen ska gemensamt kartlägga den lokala lägesbilden.. Kartläggningen skall göras både utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder och underlag. Kvantitativa underlag grundar sig på fakta, t.ex. statistik. Kvalitativa underlag grundar sig på subjektiva skattningar från medarbetare med god kännedom om aktuella förhållanden, exempelvis genom trygghetsmätningar Strategiska arbetsgruppen ansvarar för uppdateringen av lägesbilden. Uppföljning av lägesbilden ska ske en gång per år. Bilaga 5 Prioriterade fokusområden Metod Ansvarig Frekvens Utgår från aktuell Lokal lägesbild. Strategiska arbetsgruppen tar fram förslag. Styrgruppen beslutar. Uppföljning av prioriterade fokusområden ska ske två gånger per år. Åtgärder Metod Ansvarig Frekvens På uppdrag av Styrgruppen får parternas samordnare ansvaret att följa upp de planerade insatserna i de fem fokusområdena. Underlag inhämtas från ansvarig i respektive fokusområde. Förslag på eventuella ändringar ska skriftligen redovisas för Styrgruppen. Strategiska arbetsgruppen. Redovisning till Styrgruppen ska ske två gånger per år. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Kommunikationsplan Metod Ansvarig Frekvens Den gemensamma kommunikationsplanen beskriver hur kommunikationen utformas och används. Polisens och kommunens ansvariga kommunikatörer i samarbete med Strategiska arbetsgruppen. En gång per år. Samverkansavtal Haninge Kommun Lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-10-22 KS 2015/152 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Förslag till informationssäkerhetspolicy Sammanfattning Myndigheter i Sverige får i allt större utsträckning krav på sig att arbetet med informationssäkerhet sker systematiserat och följer standarder inom området. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag på informationssäkerhetspolicy. Bakgrunden till initiativet är att ha en kommungemensam uppfattning om hur vi skyddar våra informationstillgångar. Policyn utgör kommunens viljeinriktning och anger kommunens avsikter genom upprättade målområden och föreslagen ansvarsfördelning. Med upprättat policyförslag som utgångspunkt kan ingående strategiska målområden sedan hanteras i en prioriterad ordning och konkretiseras i riktlinjer och vägledningar. Det fortsatta arbetet ska ske i samverkan med alla förvaltningar. Förvaltningens synpunkter Samtliga nämnder har getts möjlighet att lämna synpunkter på föreslagen policy. Alla nämnder har svarat och ställer sig positiva till policyförslaget. Av svaren framgår bl a att förslaget uppfattats som konkret och lätt att förstå och att det ligger i linje med arbetet kring en IT-strategi. En synpunkt belyser som komplement att hänsyn tas till personuppgiftslagen PUL. Kopplingen till aktuella lagstiftningar bedömer kommunstyrelseförvaltningen kan framgå i arbetet med upprättande av tillhörande riktlinjer. Underlag för beslut Missiv Remiss till nämnderna 2015-04-20 Policyförslag Informationssäkerhet 2015-04-20 Remissvar Stadsbyggnadsnämnden 2015-09-23 Remissvar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2015-09-21 Remissvar Grund- och förskolenämnden 2015-09-23 Remissvar Kultur- och fritidsnämnden 2015-09-23 Remissvar Socialnämnden 2015-08-25 POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-10-22 KS 2015/152 Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Remissvar Äldrenämnden 2015-09-24 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Informationssäkerhetspolicyn antas. Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen kansli/bit För kännedom: Nämnderna

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-23 Dnr KOFN 2015/22 60 Remiss: Förslag till informationssäkerhetspolicy Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till informationssäkerhetspolicy. Bakgrunden till initiativet är att ha en kommungemensam uppfattning om hur vi skyddar våra informationstillgångar. Myndigheter i Sverige får också i allt större utsträckning krav på sig att arbetet sker systematiserat och följer standarden ISO 27000. Policyn utgör kommunens viljeriktning och anger kommunens avsikter genom upprättade målområden och föreslagen ansvarsfördelning. Med upprättat policyförslag som utgångspunkt kan ingående strategiska målområden sedan hanteras i särskild ordning och konkretiseras i riktlinjer och vägledningar. Det fortsatta arbetet ska ske i samverkan med alla förvaltningar. Informationssäkerhetspolicyns övergripande målsättning syftar till att säkra en effektiv informationsförsörjning och att undgå fel som påverkar möjligheterna att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Genom att säkerställa en god nivå av systematiskt informationssäkerhetsarbete hålls en hög kvalitet över tid. Med informationssäkerhet säkerställs följande: Riktighet, sekretess, spårbarhet, tillgänglighet. Kultur- och fritidsförvaltningen äger tre system som berörs av informationssäkerhetspolicyn; - ApN (Aktivitetskort på nätet), ansvar område Norr. - Royal Boka, ansvar område Norr. - Book-IT (utlåningssystem, bibiliotek), ansvar område Central. Kultur- och fritidsnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna ska lämnas till kommunstyrelseförvaltningens registrator senast den 30 september 2015. Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kultur-och fritidsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-23 Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på initiativet till informationssäkerhetspolicy och dess syften. Förvaltningen är nöjd med förslaget och har därför inga andra synpunkter. Underlag för beslut - Remiss: Förslag till informationssäkerhetspolicy. Förslag till beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till nämnden 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Nämndens beslut 1. Förvaltningens yttrande godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Expedieras: Akt, KS För verkställighet: För kännedom: Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Äldrenämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-24 Dnr ÄN 2015/88 96 Remiss: Förslag till informationssäkerhetspolicy Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till informationssäkerhetspolicy. Äldrenämnden har liksom övriga nämnder beretts möjlighet att lämna synpunkter. Svar på denna interna remiss ska vara kommunstyrelseförvaltningen tillhanda senast 15-09-30. Syftet med informationssäkerhet är att säkerställa: - Riktighet - Sekretess - Spårbarhet - Tillgänglighet Förvaltningens synpunkter Äldreförvaltningen har inget att erinra mot föreslagen policyskrivning. Policyn bör dock även beröra Personuppgiftslagen (PuL). Förslagsvis genom ett tillägg till de fyra områden som enligt förslaget ska säkerställas med informationssäkerhet. Underlag för beslut - Remiss 2015-04-21 - Förslag till informationssäkerhetspolicy 2015-04-21 - Tjänsteutlåtande 2015-06-25 Remiss informationssäkerhetspolicy Förslag till beslut 1. Äldreförvaltningens förslag till yttrande godkänns 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Arbetsutskottets förslag till äldrenämnden 1. Äldreförvaltningens förslag till yttrande godkänns Utdragsbestyrkande

Beslutande organ Dokumenttyp Sida Äldrenämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-09-24 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Äldrenämndens beslut 1. Äldreförvaltningens förslag till yttrande godkänns 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Utdragsbestyrkande

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Personalavdelningen 2015-11-11 KS 2015/475 Handläggare Marie Lilja, sekreterare IT-policy för Haninge kommun Sammanfattning Det övergripande syftet med kommunens engagemang i IT-frågor är att öka kvalitet och effektivitet i verksamheten samt att förbättra service till och dialog med kommuninnevånarna med IT som ett väsentligt verktyg och stöd. IT är inte enbart en stödprocess utan är en integrerad del av kommunens huvudprocesser. Kommunens nyttjande av IT ökar för närvarande med mellan 5 och 10 % per år och kommer, med all sannolikhet, att fortsätta att öka och bli mer komplext. Av denna anledning är det väsentligt att, med stöd av en IT-policy, ge förutsättningar för att på ett rationellt sätt styra, samordna och utveckla IT-verksamheten så att drift, förvaltning och utveckling inom IT-området blir rätt prioriterade mot de beslutade målen. Vidare att drift, förvaltning och investeringar inom IT-området genomförs på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt samt att fördelarna med samordning och gemensamma arbetsformer tillvaratas. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat bifogat förslag till ITpolicy. Förslaget behandlar områdena Service till och dialog med medborgarna IT:s bidrag till ökad effektivitet och kvalité Behov av enhetlighet, gemensamma strukturer och principer Organisatorisk effektivitet, prioriteringar och samordning Samarbete med andra aktörer Säkerhet Gemensamma standarder Förvaltningens synpunkter Haninge kommuns verksamhet är bred och omfattande och sker i en miljö som ständigt förändras. För att klara av sina samhällsuppgifter och de krav som medborgarna ställer på utbud, kvalité och service kommer kommunens beroende av information POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Personalavdelningen 2015-11-11 KS 2015/475 Handläggare Marie Lilja, sekreterare och informations-system fortsätta att öka. Inom kommunen ses IT som en nyckeltillgång och långsiktig resurs som bidrar till öppenhet, effektivitet och utveckling och ska därför vara en integrerad del av kommunens huvudprocesser. Förvaltningen föreslår att bifogat förslag till IT-policy fastställs Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11, IT-policy för Haninge kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommuns IT-policy fastställs i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag. Bengt Svenander Kommundirektör PH Magnusson HR-direktör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Samtliga nämnder, Haninge Bostäder, Tornberget

11 november 2015 HR-direktören Kommunstyrelsen IT-policy för Haninge kommun Bakgrund Det övergripande syftet med kommunens engagemang i IT-frågor är att öka kvalitet och effektivitet i verksamheten samt att förbättra service till och dialog med kommuninnevånarna med IT som ett väsentligt verktyg och stöd. IT är inte enbart en stödprocess utan är en integrerad del av kommunens huvudprocesser. Kommunens nyttjande av IT ökar för närvarande med mellan 5 och 10 % per år och kommer, med all sannolikhet, att fortsätta att öka och bli mer komplext. Av denna anledning är det väsentligt att, med stöd av en IT-policy, ge förutsättningar för att på ett rationellt sätt styra, samordna och utveckla IT-verksamheten så att drift, förvaltning och utveckling inom IT-området blir rätt prioriterade mot de beslutade målen. Vidare att drift, förvaltning och investeringar inom IT-området genomförs på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt samt att fördelarna med samordning och gemensamma arbetsformer tillvaratas. IT-policyn har utgångspunkten i ett helhetsperspektiv på kommunens verksamhet där nyttan för medborgare och verksamhet säkerställs. Med utgångspunkt från IT-policyn planeras en förändrad organisation för ledning och styrning av IT. Målsättningen är att verksamheternas behov av IT och informationssystem, mer än idag, ska kunna synliggöras, värderas, prioriteras och samordnas. Inriktningen är att varje förvaltning ska ta fram en treårig IT-plan som sedan samordnas i gemensam treårig IT-plan för kommunen. Dessa IT-planer avses revideras årligen. Förslaget till IT-policy behandlar områdena Service till och dialog med medborgarna IT:s bidrag till ökad effektivitet och kvalité Behov av enhetlighet, gemensamma strukturer och principer Organisatorisk effektivitet, prioriteringar och samordning Samarbete med andra aktörer Säkerhet Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 1265-8

2 (3) Gemensamma standarder Haninge kommuns verksamhet är bred och omfattande och sker i en miljö som ständigt förändras. För att klara av sina samhällsuppgifter och de krav som medborgarna ställer på utbud, kvalité och service kommer kommunens beroende av information och informationssystem fortsätta att öka. Inom kommunen ses IT som en nyckeltillgång och långsiktig resurs som bidrar till öppenhet, effektivitet och utveckling och ska därför vara en integrerad del av kommunens huvudprocesser. IT-policy Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. IT-verksamheten ska därför vara en strategisk del av kommunens utveckling och integrerad med övrig verksamhetsutveckling. Kommunens IT-tjänster ska underlätta service till och dialog med kommuninnevånarna. IT ska bidra till att öka effektivitet och kvalité i kommunens verksamheter genom att vara effektiv, användarvänlig, tillförlitlig och ha hög tillgänglighet. IT-verksamheten ska kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där medborgar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet. De strukturer och principer som styr IT-verksamheten ska vara gemensamma och anpassade till kommunens verksamhet och behov samt flexibla inför framtida förändrade förutsättningar, möjligheter och behov. IT-verksamheten ska ta tillvara möjligheterna till organisatorisk effektivitet och utnyttja fördelarna med samordning och gemensamma arbetsformer genom samverkan mellan förvaltningarna. IT-verksamheten, såväl drift och förvaltning som investeringar, ska prioriteras mot gällande mål och genomföras på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Vid produktval ska kommunen välja lösningar som är långsiktigt kostnadseffektiva. Haninge kommun ska samverka med sina entreprenörer, med andra kommuner och andra aktörer för att nå största möjliga nytta i verksamhetsprocesserna. Kommunens säkerhetslösningar ska skydda såväl medborgarnas personliga integritet som verksamhetens stabilitet och kontinuitet. Haninge kommun ska följa nationellt beslutade standarder inom IT-området.

3 (3) Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommuns IT-policy fastställs i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag. PH Magnusson

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/548 Handläggare Erik Andersson, översiktsplanerare Uppdrag Dalarödialogen, avrapportering Sammanfattning Upprustningen av Dalarö torg är avslutad, endast smärre åtgärder har utförts 2015. Planändring i syfte att skapa en gästhamn i nuvarande Fiskarhamnen var tänkt att samordnas med det pågående detaljplanearbetet för Strand hotell. Den privata aktören som avsåg driva gästhamnen har hoppat av och den delen av planarbetet som avsåg Fiskarhamnen är avslutad. Planläggning för fler bostäder på Dalarö pågår på flera platser. För uppdragen Lyngsåsa, Schweizerdalen/Vadviken finns färdiga och antagna detaljplaner vilka har överklagats. Uppdraget Strand hotell pågår och antagande av detaljplanen beräknas kunna ske före sommaren 2016. Uppdraget Hotell Bellevue gavs 10 dec 2014 och syftar till att göra om hotellet till permanentbostäder. Samråd planeras till våren 2016. Uppdraget Dalarö 4:4 handlar om en detaljplaneändring i syfte att möjliggöra bostadsbebyggelse med upp till 17 mindre lägenheter. Uppdraget gavs i mars 2015. Vad gäller utredning av nytt hamnläge har möte hållits med Trafikverket som under 2015 utrett frågan om färjeförbindelsen till Ornö ska bli en allmän förbindelse. Nu avser Trafikverket inleda en så kallad Åtgärdsvalstudie rörande vilka åtgärder detta medför i fråga om nya färjor och anslutande infrastruktur. Förvaltningens synpunkter Dalarö ortsanalys/dalarödialogen har sedan antagandet 2009 årligen följts upp och avrapporterats till kommunstyrelsen. Efter 2015 års genomgång av pågående uppdrag så är slutsatsen att det kan finnas anledning att under 2016 mer noggrant analysera och utvärdera ortsanalysens aktualitet, användbarhet och funktion som det samlade stöd för pågående och kommande planläggning det är tänkt att fungera som. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/548 Handläggare Erik Andersson, översiktsplanerare Underlag för beslut Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-17, Uppdrag Dalarödialogen, avrapportering december 2015. - Ortsanalys Dalarö http://haninge.se/globalassets/bygga-bo-ochmiljo/oversiktsplanering-ochdetaljplaner/utvecklingsprogram/ortsanalys-dalarantagandehandling-juni-2009.pdf Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Avrapporteringen godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att analysera och utvärdera ortsanalysens aktualitet och till kommunstyrelsen senast i december 2016 återrapportera resultatet av denna utvärdering. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden

Tjänsteutlåtande 2015-11-17 Dnr: KS 2015/548 Erik Andersson Uppdrag Dalarödialogen, avrapportering december 2015 Sammanfattning Upprustningen av Dalarö torg är avslutad endast smärre åtgärder har utförts 2015. Planändring i syfte att skapa en gästhamn i nuvarande Fiskarhamnen var tänkt att samordnas med detaljplanearbetet för Strand hotell, vilket fortsätter under 2015/16. Den privata aktör som avsåg driva gästhamnen har hoppat av projektet och den delen av planarbetet har därför avslutats så för närvarande pågår inget arbete med Fiskarhamnen. Planläggning för fler bostäder på Dalarö pågår på flera platser. För uppdragen Lyngsåsa, Schweizerdalen/Vadviken finns färdiga och antagna detaljplaner vilka har överklagats till Länsstyrelsen. Uppdraget Strand hotell pågår, samråd hölls 10 mars - 20 april 2015 och granskning planeras i kvartal 1, 2016. Uppdraget Hotell Bellevue gavs 10 dec 2014 och syftar till att göra om hotellet till permanentbostäder. Under våren 2015 påbörjades planarbetet. En antikvarisk förundersökning håller på att tas fram och fastighetsägaren ritar på ett förslag till ombyggnad samt tillförande av nya byggnader på fastigheten. Samråd planeras till våren 2016 Uppdraget Dalarö 4:4 handlar om en detaljplaneändring i syfte att möjliggöra bostadsbebyggelse med upp till 17 mindre lägenheter. Uppdraget gavs i mars 2015 Vad gäller utredning av nytt hamnläge har möte hållits med Trafikverket som under 2015 utrett frågan om färjeförbindelsen till Ornö ska bli en allmän förbindelse. Nu avser Trafikverket inleda en så kallad Åtgärdsvalstudie rörande vad vilka åtgärder detta medför i fråga om nya färjor och anslutande infrastruktur. Med anledning av de många pågående uppdragen och att ortsanalysen sedan 2009 har genomförts/följts upp är slutsatsen att dess aktualitet bör studeras under 2016. Dalarö Torg Projektet Dalarö Torg är avslutat. Någon mindre åtgärd har genomförts under 2015 som att en vattenpump av äldre modell monterats vid gamla brunnen. Det finns önskemål om att iordningställa en plats för en nyrenoverad telefonkiosk av äldre modell ute på Dalarö, den är tänkt att användas för annonsering. Fiskarhamnen Uppdraget är att påbörja en utredning av hur Fiskarhamnen och Hotellbryggan, som är Dalarös framsida mot vattnet, ska kunna utvecklas till en mer välkomnande och attraktiv plats för besöksnäring och boende. En målsättning har varit att kunna skapa en mer ordentlig gästhamn vilket skulle kräva planändring. Avsikten var att samordna detta med planändringen för Strand hotell. Efter att den privata intressent som varit Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-17 Dnr: KS 2015/548 Erik Andersson tilltänkt att driva gästhamnen hoppade av hamnprojektet avslutades den delen av planarbetet och i dagsläget pågår inget arbete med Fiskarhamnen. En mindre del av kajen framför hotellfastigheten kan däremot förväntas att upprustas i samband med omvandlingen av hotellfastigheten till bostäder. Nya bostäder Detaljplanen för Lyngsåsa Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder i form av flerbostadshus, med beaktande av platsens och de befintliga byggnadernas kulturhistoriska värde. Planen syftar också till att bevara och skydda huvudbyggnaden Lyngsåsa samt Villa Kullen. Planförslaget möjliggör bebyggelse av 13 flerbostadshus i max 3 våningar med ca 50 lägenheter. Utöver den nya bebyggelsen bevaras huvudbyggnaden Lyngsåsa samt Villa Kullen. För huvudbyggnaden Lyngsåsa finns möjlighet att omvandla byggnaden till flerbostadshus för 6-7 lägenheter. Bebyggelsestrukturen utformas med beaktande av befintlig terräng, värdefull vegetation och angränsande bebyggelse. Uppdrag: 20 februari 2012 Samråd: 22 oktober - 19 november 2012 Granskning: 30 juni - 4 augusti 2014 Antagande: 8 december 2014 Laga kraft: ÖVERKLAGAD, ligger för prövning hos Mark- och miljödomstolen. Detaljplan för Schweizerdalen/Vadviken Detaljplanen för Dalarö etapp 1 (av tre) Schweizerdalen/Vadviken antogs 11 juni 2015. Området innehåller 140 fastigheter 2000 3000 kvadratmeter stora, med några undantag av några större fastigheter. Ökningen av andelen som bor året runt har varit stor inom området och bedömningen är att detta kommer att fortsätta. Planläggningen syftar till att möjliggöra åretruntboende i området, utan att karaktären i området försvinner, genom att ge fastighetsägarna större byggrätter och kommunal service i form av vatten och avlopp. Uppdrag: 29 oktober 2012 Samråd: 21 okt - 1 dec 2013 Granskning: 8 dec 2014-5 jan 2015 Antagande: 11 juni 2015 Laga kraft: ÖVERKLAGAD, ligger för prövning hos Mark- och miljödomstolen Detaljplan för Strand hotell Detaljplanen för omvandling av Strand hotell med ny bostadsbebyggelse var på samråd under våren 2015. Inkomna synpunkter handlade bl.a. om gestaltning, trafik och riskfrågor. Många är positiva till förslaget men har synpunkter bebyggelsens skala och gestaltning. Under hösten har samtal med länsstyrelsen och trafikverket förts angående bl.a. trafiksituationen och transporterna med farligt gods på hamnplanen ev. kan påverka projektet. Kompletterande underlag håller på att tas fram och granskningsförfarande planeras till februari 2016, detaljplanen beräknas kunna antas Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-17 Dnr: KS 2015/548 Erik Andersson till sommaren 2016. Den privata intressent som tidigare varit tilltänkt att driva gästhamnen hoppade hösten 2014 av och gästhamnsdelen har därför utgått ur projektet. Uppdrag: 20 februari 2012 Samråd: 10 mars - 20 april 2015 Granskning: planeras kvartal 1 2016 Vadet 3:196 och 3:197, Dalarö Detaljplanen ska ge hela Vadet 3:197 samma planbestämmelser och planlägga Vadet 3:196 i enlighet med fastighetens faktiska användning. Detaljplanen ska också möjliggöra att båda fastigheterna styckas. Uppdrag: 29 september 2014 Samråd: 18 mars 2015-28 april 2015 Granskning: 26 juni 2015-10 augusti 2015 Antagen: 21 oktober 2015 Laga kraft: ÖVERKLAGAD ligger för prövning hos Länsstyrelsen Dalarö 3:4 och 3:5 Hotell Bellevue Kommunstyrelsen gav 2014-12-10 planavdelningen i uppdrag att ta fram en detaljplan för Dalarö 3:4 och 3:5, Hotell Bellevue. Hotellet är kulturhistoriskt intressant men har eftersatt underhåll och kostsamma renoveringar behövs för att få befintliga byggnader i gott skick. I samband med renovering önskar fastighetsägaren att göra om hotellet till permanentbostäder samt tillföra ny bebyggelse intill hotellet. Under våren 2015 påbörjades planarbetet. En antikvarisk förundersökning håller på att tas fram och fastighetsägaren ritar på ett förslag till ombyggnad samt tillförande av nya byggnader på fastigheten. Uppdrag: 10 december 2014 Samråd: planeras våren 2016 Dalarö 4:4 Dalarö 4:4 ligger centralt på Dalarö i närheten av Dalarö torg. Syftet med planen är att pröva ett flerbostadshus på platsen. Behov finns av fler mindre bostäder centralt på Dalarö, varför planläggning anses motiverat. Fastigheten är relativt liten och omgiven av villabebyggelse. Idag finns en teknikbyggnad med utrustning som försörjer Dalarö med fiber och telefoni. Förutsatt att verksamheten inte innebär störning eller föreslås den vara kvar vid exploatering. Parkeringsfrågan förutsätts bli löst inom fastigheten. Vidare ska eventuell nyexploatering ta hänsyn till befintlig kulturmiljö runt planområdet som är värdefull och klassad som riksintresse för kulturmiljövården. Uppdrag: 30 mars 2015 Samråd: planeras våren 2016 Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-17 Dnr: KS 2015/548 Erik Andersson Vadet 3:240 Detaljplanens syfte är att medge planändring för att möjliggöra kontor, lager och mindre verksamheter på fastigheten. Även byggrätten planeras att utökas. Gällande detaljplan, D-87, medger endast transformatorstation på platsen. Planändringen ska ta hänsyn till den befintliga transformatorstationen som delvis står på fastigheten. Uppdrag: 27 april 2015 Samråd: 3 augusti 2015-11 september 2015 Granskning: planeras kvartal 1 2016 Detaljplan för Kolbotten Planarbete för Dalarö etapp 2 a/kolbotten har påbörjats i enlighet med VA-planens prioriteringsordning. Området ligger intill Vadviken och bebyggelsen utgörs till största delen av småskalig fritidshusbebyggelse på ett hundratal fastigheter. Detaljplanen är en omvandlingsplan vars syfte främst är att bygga ut kommunalt vatten och avlopp samt medge större byggrätter. Samråd planeras under slutet av 2016. Uppdrag: 26 oktober 2015 Samråd: planeras hösten 2016 Nytt hamnläge Utredningen av möjligheten att hitta en lokalisering av ett nytt hamnläge ingår bland annat som en del i arbetet med ny Översiktsplan. Kommunstyrelseförvaltningen har vid möte med trafikverket framhållit angelägenheten av att vi tillsammans påbörjar en studie av framtida hamnlägen i kommunen. Trafikverket (TrV) har under 2015 framfört att de först vill utreda frågan om färjeförbindelsen mellan Dalarö och Ornö skall övergå till att bli en så kallad allmän förbindelse vilket innebär att TrV då tar över driften och att förbindelsen blir avgiftsfri. Resultatet från denna utredning har visat att, befintligt och prognosticerat framtida transportbehov uppfyller kraven för att förbindelsen kan utgöra en allmän förbindelse. De förändringar som införandet av en allmän förbindelse innebär i fråga om behoven av nya färjor, ombyggda färjelägen samt ev. åtgärder i anslutande infrastruktur står nu på tur att utredas i en så kallad Åtgärdsvalstudie (ÅVS), vilken kommer påbörjas inom kort. Slutsats: Dalarö ortsanalys/dalarödialogen har sedan antagandet 2009 årligen följts upp och avrapporterats till KS. Efter 2015 års genomgång av pågående uppdrag tillsammans med tidigare år så är slutsatsen att det kan finnas anledning att under 2016 mer noggrant analysera och utvärdera ortsanalysens aktualitet, användbarhet och funktion som det samlade stöd för pågående och kommande planläggning det är tänkt att fungera som. Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-17 Dnr: KS 2015/548 Erik Andersson Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/526 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare Återrapportering Tungelsta utvecklingsprogram Sammanfattning Utvecklingsprogrammet för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige den 2012-12-10 ( 225) och ska ge ledning i översiktsplanearbetet och stöd vid detaljplaneförfrågningar under en 10-årsperiod. Kommunfullmäktige beslutade att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Syftet med utvecklingsprogrammet är att utifrån en helhetssyn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter utifrån fyra huvudämnen; A. Bebyggelseutveckling B. Infrastruktur C. Samhällsservice D. Natur och landskap Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Nya händelser under 2015: - Det pågår utbyggnad av äldreboende och förskola inom Lillgården. - Stadsbyggnadsnämnden har fått planuppdrag för område vid Bäckvägen i södra Tungelsta som medger förätning, samt för Ålsta 28:1 där BoKlok och Skanska planerar att bygga bostäder. - Trafikverket har färdigställt åtgärdsvalsstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen. - Trafikverket har påbörjat arbetet med att ta fram en vägplan för Tvärförbindelse Södertörn. - I samband med dubbelspårsutbyggnad mellan Tungelsta och Hemfosa kommer stationsområdet i Tungelsta att byggs om. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/526 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare - Möjligheten att bygga en ny fullstor idrottshall i Tungelsta utreds. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11, Rapport av pågående utvecklingsarbete - Tungelsta utvecklingsprogram, 2012-12-10 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar - Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Samtliga nämnder och planeringschef (KSF, Strategisk planering)

11 november 2015 Dnr KS 526/2015 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Tungelsta utvecklingsprogram - rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige den 2012-12-10 ( 225) och ska ge ledning i översiktsplanearbetet och stöd vid detaljplaneförfrågningar under en 10- årsperiod. Kommunfullmäktige beslutade att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Syftet med utvecklingsprogrammet är att utifrån en helhetssyn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter utifrån fyra huvudämnen; A. Bebyggelseutveckling B. Infrastruktur C. Samhällsservice D. Natur och landskap Målet är att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Sammanfattande av nya händelser under 2015: Det pågår utbyggnad av äldreboende och förskola inom Lillgården. Stadsbyggnadsnämnden har fått planuppdrag för område vid Bäckvägen i södra Tungelsta som medger förätning samt för Ålsta 28:1 m fl där BoKlok och Skanska planerar att bygga bostäder. Trafikverket har färdigställt åtgärdsvalsstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen. Trafikverket har påbörjat arbetet med att ta fram en vägplan för tvärförbindelse Södertörn. I samband med dubbelspårsutbyggnad mellan Tungelsta och Hemfosa kommer stationsområdet i Tungelsta att byggs om. Möjligheten att bygga en ny fullstor idrottshall i Tungelsta utreds. 1

Tungelsta i siffror Målbilden att skapa ett hållbart samhälle i Tungelsta förutsätter att det finns tillräckligt underlag för kommersiell och offentlig service. Årligen följs därför befolkningsutvecklingen upp. Tungelstas befolkning har under de senaste 10 åren (2004-2014) ökat med drygt 22 procent (951 personer). Hela Haninge kommun ökade under samma period sin befolkning med 15,5 procent (11 052 personer). Av den totala befolkningsökningen i Haninge kommun svarade därmed Tungelsta för cirka 8,6 procent. Befolkningsutveckling i Tungelsta mellan 1998-2014. A. Bebyggelseutveckling Bebyggelseutvecklingen i Tungelsta utvecklingsprogram har delats in i två etapper för att säkerställa att områdets befintliga karaktär behålls. Etapp 1 inkluderar området med 600 meters radie från pendeltågsstationen, markerat med svart streckad linje i kartan nedan. Etapp 2 berör området utanför radien på 600 meter. Likt förra året tillåts inte några nya bostadsområden inom etapp 2 förrän den rådande trafiksituationen längs med Tungelstavägen (väg 257) är löst. Hammarbergsvägen, Ålsta 28:1 och Södra Tungelsta är aktuella för bebyggelseutveckling (nr 7, 9 och 10 i kartan nedan). 2 (8)

Källa: Tungelsta utvecklingsprogram. Möjlig bebyggelseutveckling inom etapp 1. Hammarbergsvägen Detaljplan för Hammarbergvägen (nr 7 i kartan ovan) beräknads vinna laga kraft i början av 2016. Utbyggnaden kan troligtvis påbörjas under hösten 2016 efter att Trafikverket har färdigställt arbetena med Allévägen. Ålsta 28:1 Stadsbyggnadsnämnden har fått uppdrag att arbeta fram en detaljplan som medger förätning inom området mellan järnvägen och Rocklösaån vid Bäckvägen (nr 9 i kartan ovan). Södra Tungelsta I Tungelstas södra delar finns sedan 2009 ett antaget planprogram som innehåller förslag på ca 900 lägenheter byggda i form av en trädgårdsstad (nr 10 i kartan ovan). Nytt för i år är att det pågår utbyggnad av äldreboende och förskola. B. Infrastruktur Nedan beskrivs läget för varje infrastrukturpunkt i utvecklingsprogrammet. Platserna är numrerade från 1-14 i programmet och i kartan nedan pekas de platser ut som syns i närområdet. Platserna 2, 9, 13 och 14 ligger utanför kartan. Nedan redogörs för läget för varje punkt, förutom för punkt 5 och 7 som redan är färdigställda. 3 (8)

Källa: Tungelsta utvecklingsprogram. Infrastruktur i Tungelsta som kan utvecklas. 1. Vägreservat över Skogs-Ekeby Frågan om vägreservat över Skogs-Ekeby har diskuterats i arbetet med att revidera översiktsplanen och i samrådsversionen finns inte vägreservatet med. 2. 10-minuterstrafik till Tungelsta och söderut Kommunen har verkat för 10-minuterstrafik till Tungelsta och söderut. Detta kräver att Citybanan är klar och att det byggs ett vändspår i Tungelsta. I Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen finns en rekommenderad åtgärd om att utreda möjligheten att anlägga vändspår på Nynäsbanan söder om Tungelsta för att möjliggöra tätare pendeltågstrafik till Tungelsta. 3. Tungelsta station a) Ytterligare entré till stationen från norr. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att det inte är prioriterat att bygga en nordlig entré vid Tungelsta station på grund av att boendeunderlaget i dagsläget är för lågt och att Krigsslida station ligger så nära. Platsen är dock förberedd för en framtida utbyggnad. 4 (8)

b) Ytterligare planfria över-/underfarter för fordonstrafik I kommunstyrelsens protokoll från 2013-09-30 ( 218) framgår att en ytterligare överfart över spåren i södra Tungelsta är nödvändig bl.a. med hänsyn till den framtida bebyggelseutvecklingen i Tungelsta. Det är också den uppfattning som kommunfullmäktige 2012-12-10, på Tungelstaberedningens förslag, slöt upp bakom. c) Ombyggnad av stationsområdet I samband med Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår mellan Tungelsta och Hemfosa kommer stationsområdet i Tungelsta att byggs om. En ny säkrare spårpassage planeras under järnvägen vilken förbinder stationssidan med den planerade utbyggnaden öster om stationen. 4. Åtgärdsvalsstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen Arbetet med förbättrade trafiklösningar för Västerhaninge och Tungelsta har fortskridit genom färdigställandet av Trafikverkets åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Tungelstavägen och Stavsvägen. Trafikverket driver arbetet, och kommunstyrelseförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen deltar tillsammans med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. Enligt ÅVS vill Trafikverket nu sätta igång en utredning om vägarnas funktion i framtiden. Resultatet ska ge en bättre bild av hus dessa vägar påverkar övriga kommunala vägar. 6. Gång- och cykelväg på Hammarbergsvägen Detaljplan för Hammarbergvägen (nr 7 i kartan ovan) beräknads vinna laga kraft i början av 2016. Utbyggnaden kan troligtvis påbörjas under hösten 2016 efter att Trafikverket har färdigställt arbetena med Allévägen. 8. Upprustning av Söderbyvägen Trafikverket är väghållare för Söderbyvägen och ansvarar för upprustning av den. Arbetet har inte påbörjats. 9. Infartsparkeringar I samband med dubbelspårsutbyggnaden mellan Tungelsta och Hemfosa byggs även en infartsparkering på västra sidan av järnvägen. När den östra sidan om järnvägen, närmast stationen, exploateras kan eventuellt en infartsparkering även byggas där. 10. Gång- och cykelväg på Södertäljevägen I färdigställd ÅVS för Tungelstavägen och Stavsvägen har Trafikverket rekommenderat att gång- och cykelväg byggs längs Södertäljevägen mellan Tungelsta och Sorundavägen. 11. Gång- och cykelväg mellan Tungelsta station och Hemfosa Möjligheten för gång- och cykelväg på befintlig väg och byggväg under dubbelspårsutbyggnanden mellan Hemfosa - Tungelsta har ännu ej utretts men kan så göras i framtiden. 5 (8)

12. Gångfartsområde i centrala Tungelsta Inget arbete sker för närvarande på denna punkt. 13. Tillgänglighet I utvecklingsprogramet lyfts vikten av att arbeta med tillgänglighet fram. I samband med alla förändringar av infrastrukturen diskuteras även tillgängligheten som en naturlig del för att säkerställa att Tungelsta ska vara lätt för funktionshindrade att bo i. 14. Tvärförbindelse Södertörn Trafikverket ansvarar för planeringen av Tvärförbindelse Södertörn. Deras åtgärdsvalsstudie behandlar hela sträckan mellan Jordbro och E4.an och blev klar under våren 2014. Trafikverket håller på att ta fram en vägplan. C. Samhällsservice Det har gjorts en översyn av befintlig sporthall och möjligheten att bygga till läktare. I första hand utreder dock kultur- och fritidsförvaltningen var i Tungelsta som det vore möjligt att bygga en ny fullstor idrottshall. Den privata markägaren i Lillgården har beslutat att bygga en förskola i egen regi. Utbyggnaden kommer att klara av att hantera underskottet på avdelningar samt att ersätta kommunens inhyrda paviljonger. Det innebär att den beslutade kommunala förskolan inte behöver byggas för tillfället. När byggnationen av bostäder tar fart kommer behovet av nya platser åter att öka och då kan kommunen ta ställning till att återuppta projektet med den kommunala förskolan. För att öka kapaciteten på Tungelstaskolans kök och matsal pågår ombyggnad av dessa utrymmen. D. Natur och landskap I programmet markeras tre områden ut i Tungelsta som extra värdefulla att bevara, se kartbild nedan. I dagsläget finns inga planer på utveckling i det på kartan markerade odlingslandskapet. Område A och B påverkas dock av de planer för bebyggelseutvecklingen som anges i programmet under etapp 2. Etapp 2 av utvecklingsprogrammet har dock inte påbörjats än. För att bevara dessa naturvärden krävs skötsel, framförallt genom friställning av större ekar. Detta är en angelägen åtgärd som ännu inte har påbörjats. Område A I område A finns två mindre områden med högt naturvärde med kommunalt intresse. Område A naggas enligt etapp 2 i kanten vid Ekbacken, nära korsningen Skogs Ekebyvägen/ Frideborgsvägen. 6 (8)

Område B Område B har ett mycket högt naturvärde med länsintresse och ligger till stor del inom ett markerat område för bebyggelseutveckling i etapp 2. Vid planläggning ska negativ påverkan på naturvärdena i område A och B undvikas. Bekämpning av jätteloka Kommunstyrelsen antog 2011-04-11 ( 92) ett bekämpningsprogram för jätteloka. Bekämpningen av jätteloka har fortgått under året i enlighet med den. Jättelokor på mark i anslutning till Rocklösaån har bekämpats manuellt medan övrig bekämpning skett med kemiska preparat (glyfosfater). Huvuddelen av de privata fastighetsägarna har nu kommit i gång med bekämpning på sina marker. Den 15 april hölls ett välbesökt möte med allmänheten om jättelokabekämpning i Tungelsta. Ett brevutskick, med påminnelse om markägaransvaret för bekämpning av jätteloka, skickades ut i april. Från och med 2016 kan det bli aktuellt med föreläggande om bekämpning för markägare som inte bekämpar jätteloka på egen mark. 7 (8)

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Bengt Svenander kommundirektör. Peter Jemtbring näringslivs- och utvecklingsdirektör 8 (8)

TUNGELSTA UTVECKLINGSPROGRAM.. Forvandlingen... Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-10

Förord I din hand, på din skärm eller läsplatta, har du nu Tungelsta utvecklingsprogram 2012. Ibland skojas kring att den siste som läser ett program är korrekturläsaren. Genom ditt läsande motbevisar du det. Samtidigt fnns ett annat budskap i humorn nämligen att processen i framtagande av programmet är av stor vikt och stort värde. Extra glädjande är därför den goda uppslutning som varit på ofentliga möten med Tungelstaberedningen inför framtagande av ett samrådsförslag. Samt de många synpunkter som inkom under efterföljande samråd. Beredningen har nu arbetat om samrådsförslaget till en antagandehandling som här föreligger. Beslut i kommunfullmäktige 2012 ersätter utvecklingsprogrammet från 1998. Allt har inte vänts på ända men det gamla programmet ställs på arkivhyllan och det nya är vad som ger ledning för dagens och morgondagens utveckling. Program kommer aldrig ersätta enskilda som genom sitt engagemang skapar utveckling. Det är och kommer vara enskilda som bygger Tungelstas framtid, som väljer att bygga sin framtid i Tungelsta. Kommunen behöver långsiktig planering för att infrastruktur med såväl vägar som skolor ska kunna möta framtida behov. Därtill strävar den kommunala planeringen till att främja och värna hållbar utveckling där olika intressen vägs mot varandra. Mycket har hänt på dessa 14 år (1998-2012) och det nya programmet ser annorlunda ut. I en ung människas liv är 14 år en ofattbart lång tid. Ur en kommunal planeringshorisont å andra sidan är tidsuppfattningen lätt en annan. Utvecklingsprogrammet samlar avvägningar, bedömningar och planer för framtidens Tungelsta. Det svarar på fer frågor än fysisk planering och ska kunna läsas av såväl medborgare, föreningar, företag och exploatörer som av kommunens nämnder och förvaltningar. Programmet är både en framtidsutsikt, en hjälp i planering och ett tidsdokument som visar dagens utmaningar och vägval. Peter Olevik Dunder Tungelstaberedningens ordförande Tungelstaberedningen består av åtta ledamöter. Från vänster: Ordförande Peter Olevik Dunder (FP), Anne-Catrin Eneroth (V), Ulla-Britt Öhman (C), Berit Jansson (KD), Mats Mattsson (M), Anita Roos (S), Ove Andersson (MP), Sten Svensson (S). 1

Bakgrund Utvecklingsprogram för Tungelsta antogs av kommunfullmäktige i maj 1998. Det ersätts nu av utvecklingsprogram 2012. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2011 att tillsätta beredningar för att revidera utvecklingsprogrammen för Västerhaninge och Tungelsta. Målet för revideringen var att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Programarbetet leddes av politiker valda av kommunfullmäktige i en så kallad beredning. Till sin hjälp har politikerna haft en projektgrupp av några av kommunens tjänstemän. Möten anordnas med invånarna, föreningar och organisationer i kommundelen för att fånga upp synpunkter. När mötena var avslutade och alla synpunkter lämnats sammanställdes underlag och förslag togs fram. Utvecklingsprogrammets ställning i förhållande till andra kommunala dokument Kommunen är skyldig att ha en översiktsplan för hela kommunens yta, därtill regleras bebyggelse i detaljplaner och bygglov. För södra Tungelsta fnns även sedan 2008 ett planprogram som är nivån mellan fördjupande översiktsplaner och detaljplaner. Utvecklingsprogrammet är friare till sin form, sitt innehåll och användning. Här samlas och vägs olika intressen för att både ge ledning i översiktsplanearbetet som pågår, för att ge kommunstyrelsen stöd vid detaljplaneförfrågningar, för att ge stadsbyggnadsnämnden och andra nämnder en utblick och ledning i sina respektive planeringar. Utvecklingsprogrammet visar också medborgare, föreningar, företag och exploatörer kommunens viljeinriktning och huvuddragen i planering för det geografska området. Här redovisas bland annat men inte uteslutande, nya cykelvägar, mark som skulle kunna rymma nya idrottsanläggningar, kommande förskolor och skolor. Det är 2012 års underlag till kommande års utbyggnader, av bostäder, ofentlig och kommersiell service. Utvecklingsprogrammet bör omprövas senast om 10 år och löper (där inte annat redovisas) parallellt med översiktsplanen vars fokus är den fysiska planeringen för hela kommunen. Eventuella förändringar som kommer i Tungelsta med ny översiktsplan 2015 bör tydligt framgå där. Planprogrammet från 2008 är helt i linje med den utveckling som beredningen föreslår och kan läsas separat från utvecklingsprogrammet. Genomförande Beredningen har beslutat att den geografska avgränsningen för det reviderade utvecklingsprogrammet är densamma som gällande program från 1998. Beredningen har genomfört ett antal faktainsamlande interna möten som bland annat har handlat om gällande utvecklingsplan samt genomförande av dess intentioner, gjorda och kommande infrastrukturåtgärder inom programområdet, genomgång av detaljplaneansökningar inom programområdet, miljövärden inom programområdet och bekämpningsprogram för jättelokan samt befolkningsprognoser. Tre öppna möten med allmänheten har även genomförts. Den 8 september 2011 när cirka 230 personer deltog avhandlades hela bredden av ämnen i bikupediskussioner. Den 6 oktober 2011 som samlade cirka 40 personer behandlades skola, barnomsorg och övrig samhällsservice och sista mötet den 10 november 2011 som samlade cirka 100 personer behandlade infrastruktur, bebyggelseutveckling och grönstruktur. Vid dessa möten har deltagarna arbetat i grupper och redovisat sina synpunkter på Post-itlappar och kartor. Dessa synpunkter har beredningen tagit till vara i sitt arbete. Ett förslag på utvecklingsprogram har varit ute på samråd bland boende, organisationer och myndigheter. Utifrån samrådsförfarandet har vissa ändringar gjorts till det färdiga programmet. Material och information från beredningen fnns på: http://haninge.se/tungelsta. 2

Frågeställningar inför det reviderade utvecklingsprogrammet I beredningens arbete har fyra huvudämnen, med underrubriker, utkristalliserat som viktiga ämnen att behandla vid de allmänna möten som genomförts. Natur och landskap - Grönområden och parker - Hästars plats i Tungelsta - Samhällets utbredning på bekostnad av omkringliggande natur - Politisk samsyn för avslag av bergtäktsansökningar inom Tungelstaområdet Samhällservice - Skola och barnomsorg - Kulturlivet - Samlingslokaler - Fritidsverksamhet - Övrig samhällsservice som till exempel postservice Infrastruktur - Järnvägens och pendeltågens utbyggnad - Befntligt vägnät och möjligheter för om- och utbyggnad - Gång- och cykelvägar - Turtätheten på bussar och pendeltåg Bebyggelseutveckling - Handelsträdgårdarnas framtida användningsområde - Förtätning inom befntlig bebyggelse - Boendeformer - Eventuella nya bostadsområden - Hur stort ska Tungelsta bli? 3

Sammanfattning av de allmänna mötena Utifrån de diskussioner och Post-it lappar som tagits fram i samband med de allmänna mötena är den stora frågan i dagsläget trafksituationen i Tungelsta. Södertäljevägen är hårt belastad av tung trafk bland annat med anledning av att Södertörnsleden ännu inte är klar. Den tunga trafken tar denna väg mellan E4:an och riksväg 73. Stora problem fnns vid Tungelstavägen, länsväg 257, mellan Tungelsta och Västerhaninge med tanke på att det är den enda bra anslutningen för Tungelstaborna till 73:an. Även andra vägar i Tungelsta samhälle exempelvis Skogs Ekebyvägen är hårt trafkbelastad. Utbyggnad av Stavsvägen till riksväg 73 efterfrågas. Sammanfattningsvis kan man säga att man vill behålla karaktären av lantligt mindre samhälle och att Tungelsta inte bör expandera allt för mycket och att den expansion som sker ska ske i långsamt tempo. Detta får dock inte innebära att den ofentliga och kommersiella servicen åsidosätts. Det behövs även ett antal ferbostadshus med möjlighet för både äldre och yngre att få tillgång till mindre lägenheter i hyresrättsform. Kapacitetsproblemen med tider, läktare och möjlighet för alla sporter att få plats i sporthallen var också ett ämne som engagerar. På sikt behövs en ny sporthall. Möjligheterna att bebygga de före detta handelsträdgårdarna där det i dag står mer eller mindre fallfärdiga växthus måste ses över. Önskemålet är att dessa tomter inte ska få allt för hög exploateringsgrad. Det behövs någon form av område för centrumbildande verksamhet där butiker och verksamheter kan utvecklas som täcker behovet för ett växande Tungelsta. Säkra gång- och cykelvägar behövs, till exempel längs med Södertäljevägen från Tungelstavägen och bort till Sorundavägen. Förslag till reviderat utvecklingsprogram Målet för det reviderade utvecklingsprogrammet ska vara att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Programmets syfte är att utifrån en helhetssyn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöjligheter. Föreliggande förslag till reviderat utvecklingsprogram innebär att karaktären av trädgårdsstad vidmakthålls och förstärks. Intrycket av gles och låg bebyggelse består samtidigt som Tungelstas centrala delar runt pendeltågstationen utvecklas och förstärks. Kulturmiljön bevaras och värdefulla grönområden samt tillgången till dessa värnas. Möjligheterna att använda kollektiva färdmedel och att kunna använda cykelvägar blir förbättrade. Orten ger möjlighet till både boende och verksamheter. Karaktären av ett samhälle på landsbygden är viktig att behålla varför de grönområden och åker- och ängsmark som omger Tungelsta ska bevaras. Inom den avgränsning som gjorts för utvecklingsprogrammet fnns det i dag ca 2 500 lägenheter och ca 5 000 invånare. Inom en tioårsperiod kommer Tungelsta att ha en befolkning på ca 7 000-8 000 invånare. 4

Bebyggelseutveckling Etapp 1 För att behålla den karaktär som dagens Tungelsta har samt att nödvändiga infrastrukturutbyggnader kan genomföras är det nödvändigt att den framtida bebyggelseutvecklingen sker etappvis. Det är viktigt att Tungelsta får en tydlig centrumkärna med centrumbildande verksamhet som skapar en identitet åt orten och att bebyggelsen ger underlag för kommersiell och ofentlig service, arbetsplatser samt kulturlokaler. Utvecklingsprogrammet tar därför i en första etapp sikte på utvecklingen av en fungerande centrumbildning i en radie på cirka 600 meter kring järnvägsstationen. Med centrumbildande verksamhet innebär inte att man skall förändra karaktären av nuvarande Tungelsta. Beredningen syftar på innehållet i byggnaderna såsom ofentlig och kommersiell service och afärsverksamhet och att tillkommande bebyggelse skall anpassas till den befntliga bebyggelsetraditionen i centrala Tungelsta. Med tanke på att det fnns ett antaget planprogram från 2008 sydost om järnvägsstationen (http:// haninge.se/tungelsta) som omfattar 900 bostäder/ lägenheter torde behovet av bostäder i centrala delarna av Tungelsta efter detaljplaneläggning och genomförande var väl försedda. Första delen av planprogrammet detaljplanläggs parallellt med detta utvecklingsprogram och samråd sker separat. Ny vägsträckning mellan Stavsvägen och Söderbyvägen ingår i den nya detaljplanen. Centrumbildande verksamhet ska tillskapas kring dels norr om järnvägsstationen och dels söder om denna i samband med detaljplaneläggningen av planprogrammet från 2008. I de centrala delarna ska även fastigheter för ferbostadshus, verksamhetsområden för arbetsplatser och ofentliga ändamål avsättas. Ny bebyggelse i de centrala delarna av Tungelsta omfattar främst verksamhetslokaler och ferbostadshus och med olika upplåtelseformer. I område 5 i kartillustrationen på sid 6 anges dessa fastigheter som möjliga att bebyggas med ferbostadshus med serviceboende. Avsikten med ferbostadsbyggnader är att ge fer såväl ungdomar som äldre och andra bostäder i centralt läge nära pendeltågsstationen. Det fnns en vilja från beredningen att kunna få in en bebyggelse med hyreslägenheter. Dessa lägenheter ska vara anpassade för bland annat hemsjukvård och behöver hiss. Självklart måste den framtida ferbostadsbebyggelsen anpassas till rådande bebyggelsetradition i centrala Tungelsta. Hur många våningar som är lämpligt att bygga på dessa fastigheter måste prövas i samband med detaljplaneläggning av fastigheterna. Till etapp 1 hör även det fritidsområden som ligger i nära anslutning till befntligt VA-nät, se karta på sida 8 (rödmarkerat område i norr). Dessa fastigheter är redan till stora delar permanentbebodda och planläggning belastar obetydligt trafken på Tungelstavägen. I etapp 1 bör även ses till möjligheter att kunna bebygga de handelsträdgårdar som fnns inom utvecklingsprogrammets avgränsning. Förslaget är att på den yta som upptas av växthus kunna uppföra en eller fera villor. Byggrätten måste prövas i planförfarande. 5

1. Centrumbildande verksamhet. 2. Parkområde med service/caféverksamhet. 3. Verksamhetsområde, gemensamhetsanläggning eller bostäder. 4. Centrumbildande verksamhet, arbetsplatser, ofentlig verksamhet eller bostäder. 5. Flerbostadshus. 6. Verksamhetsområde, gemensamhetsanläggning. 7. I samband med att vägen breddas med gång- och cykelväg möjliggörs byggande av bostäder till exempel så kallade stadsvillor /mindre ferbostadshus med 4-5 lägenheter vardera. En stadsvilla per fastighet. 8. Ofentlig verksamhet. 9. Fastighet som kan omvandlas enligt förslaget att bebygga handelsträdgårdarna inom den byggnadsarea som växthusen upptar med en eller fera villor. Byggrätten måste prövas i planförfarnade. 10. Antaget planprogram, ca 900 bostäder. 11. Pågående detaljplanarbete, ca 200 bostäder och förskola inklusive ny vägsträckning mellan Stavsvägen och Söderbyvägen. 6

Etapp 2 Med hänvisning till den rådande trafksituationen längs med Tungelstavägen, väg 257, kan i dagsläget inte tillåtas några nya bostadsområden utanför de centrala delarna. Detta defnierar beredningen som en radie på cirka 600 meter från järnvägsstationen. De planförfrågningar inom utvecklingsprogrammets avgränsningsområde som ligger inne hos kommunen är markerade som etapp 2 områden. De förfrågningar om bebyggelseutveckling/avstyckningar på ett antal fastigheter som har kommit in under utvecklingsprogrammets framtagande ska behandlas som etapp 2 områden i samband med att planförfrågningar lämnas till Haninge kommun. Även planförfrågningar som kommer in efter programmet fastställande ska behandlas som etapp 2 områden. Planläggning av dessa områden kan tidigast påbörjas i samband med att arbetsplanerna för nya Stavsvägen och Södertörnsleden är antagna. Beredningen ser positivt på denna bebyggelseutveckling, med det förbehållet att det fnns ett tidschema för dessa nödvändiga infrastrukturutbyggnader (se vidare infrastruktur). Kompletterande bebyggelse utanför centrumkärnan och framtida bebyggelseområden i en etapp 2 ska betraktas som mindre förtätning i det befntliga bostadsbeståndet. Dessa områden lämpar sig för en glesare bebyggelsetyp i form av friliggande småhus, kedjehus, parhus och radhus i 1-2 våningar och i de perifera delarna skapas utrymme för enstaka småhus och gårdar. Kommunen bör inte medge detaljplaneläggning som ligger i anslutning till det avgränsade programområdet, men som påverkar programområdet. Det område som är markerat i kartan på sidan 8 mellan järnvägen och Allévägen bör avsättas som verksamhetsområde för icke störande verksamhet/ företag närmast järnvägen eller bostäder för den del av fastigheterna som ligger längs med Allévägen. I den framtida planeringen och byggandet av nya bostadsområden ska tillgänglighetsfrågan vara en ledstjärna i det arbetet. Tungelsta ridklubb. Foto: Fredrik Hjerling. 7

8

Infrastruktur Den stora frågan vad gäller infrastruktur är att få tillstånd en bättre vägförsörjning till och från Tungelsta. Stavsvägen måste komma till stånd inom en mycket snar framtid. Södertäljevägen måste avlastas från den tunga trafken. Kommunen ska i den närmaste framtiden arbeta med följande saker: 1. Vägreservatet över Skogs-Ekeby i tidigare utvecklingsprogram bör behållas och återinföras i kommunens översiktsplan, med hänsyn till att det i en framtida bebyggelseexpansion av Tungelsta kan fastigheter etableras längs med denna samt ge möjligheter till att fördela trafken inom området. Avsiken är även att en sådan framtida väg skall sammanlänka Hammarbergsvägen och Södertäljevägen. 2. SL har framfört att de, i samband med att Citybanan är klar och i drift, planerar för att genomföra 10 minuters trafk till Västerhaninge och 20 minuters trafk till Tungelsta och Nynäshamn. Kommunen ska verka för att 10 minuters trafk införs till Tungelsta och söderut. 3. Planering av järnvägsplan för dubbelspår mellan Tungelsta Hemfosa har kommit igång. Söderbyvägens plankorsning kommer att stängas Nytt läge för ny gång- och cykeltunnel med entré till plattformen i södra änden. Gång- och cykeltunneln utgör länk mellan det gamla Tungelsta och den planerade bebyggelsen. Beredningen anser att ytterligare en entré i den norra änden behövs tillskapas. Ytterligare planfria över-/underfarter för fordonstrafk behövs för den framtida utvecklingen kring Tungelsta. Detta hanteras i Trafkverkets planering för dubbelspår mellan Tungelsta och Hemfosa. Det går att läsa om på www.trafkverket.se/nynasbanan 4. En avlastning av Tungelstavägen genom Västerhaninge med en utbyggd Stavsväg mellan Tungelsta och väg 73, är av största vikt. Kommunen för samtal med Trafkverket om att planering och utredning måste till inom denna planperiod (Länsplan 2010-2021). Detta för att få in projektet och medelstilldelning i nästa planperiod. Utifrån det antagna planprogrammet för södra Tungelsta/Lillgården som möjliggör ca 900 lägenheter har detaljplanearbetet för den första etappen om ca 250 lägenheter påbörjats. Under denna planperiod måste förstudier och vägutredning tas fram för Stavsvägens fortsatta utbyggnad i ny sträckning till väg 73 inkl ny trafkplats Stav/Berga. Trafkverket har satt igång upphandlingsprocessen för åtgärdsvalsstudie av Tungelstavägen och Stavsvägen. Tidplan för denna åtgärd är ännu inte fasställd i samband med utvecklingsprogrammets skrivande. 5. Nuvarande arbetsväg utnyttjas som gång och cykelväg längs med järnvägsspåret mellan Krigslida och Västerhaninge samt mellan nya Krigslida station till Åvägen. 6. Hammarbergsvägen mellan Allévägen Tungelstavägen måste byggas om med gång- och cykelväg innan Söderbyvägens plankorsning med Nynäsbanan stängs. Trafken kommer att öka på Hammarbergsvägen när man gör denna förändring och av de nya bostäderna som planeras på östra sidan av Nynäsbanan. 7. Dubbelspårsutbyggnad mellan Västerhaninge Tungelsta klart senhösten 2012. Mulstavägen (bro över Nynäsbanan) klar hösten 2012. 8. Söderbyvägen behöver rustas upp och då särskilt kurvorna vid Lillgården. 9. Fler och bättre infartsparkering kring järnvässtationen måste skapas. 10. Utreda möjligheten att bygga gång- och cykelväg utefter Södertäljevägen mellan Tungelstavägen och Sorunda avfarten. 11. Utreda möjligheten att utnyttja befntlig byggväg intill järnvägen som gång- och cykelväg från Tungelsta station och söderut mot Hemfosa. 12. Södertäljevägen mellan Allévägen och Tungelstavägen bör göras om till så kallad gångfarts område där samtliga trafkanter ska kunna samsas. 13. Alla infrastrukturförändringar inom Tungelsta måste arbeta med tillgänglighetsfrågan. Tungelsta ska vara ett samhälle som det skall var lätt för funktionshindrade att bo och vistas i. 14. Preliminär tidplan för utbyggnad av Södertörnsleden. Byggstart är beroende av att fnansiering fnns och att arbetsplanerna vinner laga kraft. - Haningeleden 1 (Gladö Kvarn-Huddingevägen) Projektet har beredskap för byggstart under 2013, byggtid 2-2,5 år. - Botkyrkaleden (Huddingevägen-Masmo). Projektet har beredskap för byggstart slutet 2013, byggtid 2-2,5 år. - Masmolänken (Masmo-Vårby). I de fnansiella planerna fnns medel för byggstart under 2016, byggtid ca 3 år. Om fnansieringen tidigareläggs kan byggnation inledas tidigast 2013 om arbetsplanen då har vunnit laga kraft. 9

10

Samhällsservice Förslaget är att planera för kultur, företag, vård och omsorg samt annan centrumbildande verksamhet i de centrala delarna av Tungelsta. Där det fnns möjligheter att bygga prioriteras samlingslokaler för kultur och fritid samt verksamhets-/afärslokaler. Ett ökat befolkningsunderlag gör det attraktivare att starta och driva både kommersiell service och samhällsservice. Den ofentliga servicen måste på sikt byggas ut och då särkilt skola och förskola. Inledningsvis måste ny förskola komma till. Förslag på placering av framtida ofentlig service framgår av kartbilagan. Med samlingslokaler avses även en så kallad träfpunkt för äldre vilket på sikt bör inrättas i Tungelsta. Tillsammans har Tungelsta och Västerhaninge redan idag ett sådant stort befolkningsunderlag att det utgör underlag för etablering av nya idrottsanläggningar. Nyetableringar inom Tungelsta måste utredas vidare, dessutom bör kommunen omgående göra en översyn av befntlig sporthall och belysa möjligheterna att bygga till anläggningen med bland annat läktarmöjligheter. Lämplig placering av samhällsservice är de områden som pekats ut på kartan. Fortsatt utveckling av parken kring Torkladan i centrala Tungelsta. Fastighet lämpligen för samhällsservice Planläggning pågår för förskola och skola 11

Natur och landskap Det är viktigt att spara de så kallade gröna stråken genom Tungelsta och att värna möjligheterna att komma ut i naturen. Beredningen vill värna om det odlingslandskap som fnns kring Tungelsta och det är därför viktigt att man i den framtida planeringen är restriktiv mot att bebygga jordbruks- och odlingsmarkerna detta gäller bland annat det skraferade området söder om järnvägen. Söder om Tungelsta och Krigslida breder ett småbrutet jordbrukslandskap ut sig mellan kuperade skogspartier och åkerholmar. Mulsta gård, Nedersta (tidigare Nödesta) gård och Välsta gård ligger mitt i detta jordbrukslandskap och bidrar till att hålla markerna öppna. Dessa hagmarker utgör hörnstenar avseende biologisk mångfald i denna jordbruksbygd med en rik förekomst av hävdgynnade växter, fåglar, insekter och svampar knutna till betade marker. Fågelarter som generellt minskat i Sverige häckar i detta Hagmarkerna innehar höga naturvärden och ingår i ängs- och betesmarksinventeringen Generellt måste områdena kring vattendragen och åarna hållas efter och bevaras. För att bevara och berika det djur- och växliv samt upplevelsevärden som fnns kan detta utvecklas via till exempel fördröjningsdammar längs med åarna. Inom utvecklingsprogrammets avgränsning fnns ett antal sammanhållna lövskogsområden som har stora bevarandevärden. Bland annat ett område som sträcker sig från Krigslida och nordväst mot Skogs- Ekeby (A). Området med sin slingrande väg som kantas av ek och poppel går igenom en delvis kuperad lövskog, skog av varierande ålder, dominerad av ek och hassel. Rikligt med ekar, mellan 50-180 år, växer i området och ett par mycket gamla (300-500 år) jätteekar växer här också, varav den ena är naturminne och står vid vägkanten i söder. Ekskogen som genomkorsas av Fornminnesvägen (B) är cirka två hektar stor, arealen är något större om man räknar med de ekar som står inne på privata tomter. Huvudsakligen villabebyggelse omger skogen utom i öster där en öppen gräsmark breder ut sig. Några ekar i ekskogen bedöms ha en ålder på 250-300 år och dessa har dimensioner kring en meter i diameter. Yngre ek förekommer också, vilket är positivt då det fnns en återväxt av ek. Den långa kontinuiteten av ek och inslaget av äldre ekar gör denna ekskog skyddsvärd. Det faktum att det fnns äldre ek inte allt för långt bort kring Ekeby gör att denna ekbacke även utgör en viktig spridningslänk till andra ekområden. Sammantaget är detta en värdefull ekmiljö där naturvärden, rekreationsvärden och upplevelsevärden är viktiga. Vad avser bekämpningen av jätteloka hänvisas till det bekämpningsprogram som antagits av kommunen: http://haninge.se/tungelsta Vad avser hästverksamhet inom programområdet hänvisar beredningen till kommunens antagna hästpolicy samt till gällande djurskyddsbestämmelser. 12

136 81 HANINGE 08-606 70 00 haninge.se Foto: Omslag; Eva Simonson. Tryckår: 2012

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/527 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare Återrapportering Västerhaninge utvecklingsprogram Sammanfattning Utvecklingsprogrammet för Västerhaninge antogs av kommunfullmäktige 2012-12-10 ( 226) och ska vara en del av kommunens styrning och påverka de kommunala verksamheterna i stadsdelen under en 10-årsperiod. Kommunfullmäktige beslutade att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen. Utvecklingsprogrammet avgränsades till att behandla centrumkärnan och utvecklingen där. Målbilden som anges är Den hållbara småstaden Västerhaninge. Målet är att utveckla Västerhaninge till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar småstad. Nytt för 2015: - Detaljplan för Ribbyskolan har varit på samråd. - Detaljplan för Ribbybergsskolan har varit på granskning. - I centrala Västerhaninge pågår arkeologiska utgrävningar. - Detaljplan för Åby 1:27 (förskola) har varit på granskning. - Förfrågan om detaljplaneändring har inkommit där Parks förskola ligger för att möjliggöra uppförande av ny skola och eventuellt idrottshall. - Bovieran-projektet vid Ribby Allé är färdigställt. Samråd för ytterligare bebyggelse beräknas ske under 2016. - Två nya planuppdrag har getts för Ribby 1:205 (bostäder) samt för Ribby 2:295 och 2:296 (föreningslokal, tvättstuga och förråd). - Trafikverkets åtgärdsvalstudie för Tungelstavägen och Stavsvägen har färdigställts. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11, Rapport av pågående utvecklingsarbete Västerhaninge POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/527 Handläggare Mirja Thårlin, samhällsplanerare - Västerhaninge utvecklingsprogram, 2012-12-10 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1.Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Samtliga nämnder och planeringschef (KSF, Strategisk planering)

11 november 2015 Dnr KS 527/2015 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninge utvecklingsprogram - rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge antogs av kommunfullmäktige den 2012-12-10 ( 226) och ska vara en del av kommunens styrning och påverka de kommunala verksamheterna i stadsdelen under en 10-årsperiod. Kommunfullmäktige beslutade att rapportering av pågående utvecklingsarbete ska ske årligen till kommunstyrelsen i november. Det reviderade utvecklingsprogrammet avgränsas till att behandla centrumkärnan och utvecklingen där. Målbilden som anges är Den hållbara småstaden Västerhaninge. Målet är att utveckla Västerhaninge till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar småstad. I denna rapport redogörs för läget i nedanstående beslutsuppdrag 1 och 3 från kommunstyrelsen beslut 2012-11-26 ( 252). Uppdrag 2 och 4 har färdigställts. 1. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen påbörja arbetet i enlighet med programmets inriktning. 2. Färdigställt. Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att kommunicera utvecklingsprogrammet och inleda dialog med berörda fastighetsägare och parter. 3. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att arbeta med förbättrade trafiklösningar för Västerhaninge rörande Stabergsvägen, Mulstavägen, Stavsvägen, Tungelstavägen och kopplingen till väg 73. 4. Färdigställt. Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden göra entrén till Hanvedens IP attraktivare och tryggare. 1

Västerhaninge i siffror Målbilden att utveckla Västerhaninge till en hållbar småstad förutsätter att det finns tillräckligt underlag för kommersiell och offentlig service. Årligen följs därför befolkningsutvecklingen upp. Västerhaninges befolkning har under de senaste 10 åren (2004-2014) ökat med 16 procent (1 623 personer). Hela Haninge kommun ökade under samma period sin befolkning med 15,5 procent (11 052 personer). Av den totala befolkningsökningen i Haninge kommun svarade därmed Västerhaninge för cirka 14,7 procent. Befolkningsutveckling i Västerhaninge mellan 1998-2014. 1. Pågående arbete i enlighet med programmets inriktning Nedan presenteras den övergripande utvecklingen som just nu pågår i olika delar av centrala Västerhaninge. Ribby 1:446 (Ribbyskolan) Detaljplanen ska möjliggöra en utökning av bebyggelsen inom planområdet för att rymma en utökning av förskole- och skolverksamheten. Detaljplanen ska också skydda naturmarken inom planområdet och till att möjliggöra en dagvattenhantering som motverkar ett ökat utflöde av dagvatten från planområdet. Samråd: 6 november 13 december 2015. Ribby 2:73 och Nödesta 8:235 (Ribbybergsskolan) Detaljplanen ska möjliggöra en ökad flexibilitet för exploatering inom fastigheten, genom att justera prickmarkens utbredning inom detaljplaneområdet. Granskning 10 november 22 december 2015. 2 (4)

Klockargården, Åby 1:31, Åby 1:141, Ribby 1:421 (Centrala Västerhaninge) Detaljplanen ska förtäta planområdet med bostäder och eventuella verksamheter i bottenplan där hänsyn tas till befintliga kulturvärden och byggnader inom planområdet. Just nu pågår en arkeologisk utgrävning på platsen. Efter att den är klar kan vidare utredningar beställas. Åby 1:27 (del av), förskola Detaljplanen ska möjliggöra bebyggelse för skoländamål på mark som idag delvis är reglerad som gata i stadsplanerna, S59 och S60. De befintliga stadsplanerna upphör att gälla inom planområdet. Granskning 16 december 2015 31 januari 2016. Åby 1:27 (del av), bostäder med förskola Detaljplanens nya bebyggelse ska bidra till ett attraktivare och tryggare gaturum längs med Nynäsvägen, Åbyvägen och Ringvägen, samt torget vid Åbyplan, för att skapa en tydlig entré och bidra till den småstadskaraktär som pekas ut i utvecklingsprogrammet för Västerhaninge. Planuppdrag gavs 26 augusti 2013. Anpassning av detaljplan sker utifrån ett förslag från byggherre och arkitekt. Åby 1:206 (Ny skola och idrottshall) Ett utökat behov av utbildningslokaler i Västerhaninge har lett till en förfrågan om en detaljplaneändring för att möjliggöra uppförandet av en ny skola på den del av fastigheten Åby 1:206 där Parks förskola idag ligger. Planuppdraget innefattar också att pröva om en idrottshall med tillhörande parkering kan inrymmas på samma fastighet. Samråd beräknas till sommaren 2016. Ribby Allé Bovieran är färdigbyggt. Nytt projekt finns nu runtom Ribby gård. Planarbete för sista etappen längs med Ribby Allé pågår. Just nu utreds förutsättningar för ny bebyggelse. Samråd bedöms ske under hösten 2016. Nya planuppdrag - Ribby 1:205. Detaljplan ska förätäta planområdet med bostäder. - Ribby 2:295 och 2:296. Detaljplanen ska ge utökad byggrätt inom fastigheterna så att föreningslokal, tvättstuga och förråd kan uppföras. 2. Kommunicera utvecklingsprogrammet Färdigställt 3. Förbättrade trafiklösningar för Västerhaninge Arbetet med förbättrade trafiklösningar för Västerhaninge och Tungelsta har fortskridit genom färdigställandet av Trafikverkets åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Tungelstavägen och Stavsvägen. Trafikverket driver arbetet, och kommunstyrelseförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen deltar 3 (4)

tillsammans med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. Enligt ÅVS vill Trafikverket nu sätta igång en utredning om vägarnas funktion i framtiden. Resultatet ska ge en bättre bild av hur dessa vägar påverkar övriga kommunala vägar. 4. Entré till Hanvedens IP Färdigställt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Kommunstyrelseförvaltningens rapport godkänns. Bengt Svenander kommundirektör. Peter Jemtbring näringslivs- och utvecklingsdirektör 4 (4)

VÄSTERHANINGE UTVECKLINGSPROGRAM Beslutat av kommunfullmäktige, 10 december 2012

Innehållsförteckning 1. Inledning 4 Förord 4 Beredningens arbete 5 2. Förslag till reviderat utvecklingsprogram för Västerhaninge 6 2.1 Småstaden Västerhaninge en målbild 6 2.2 Avgränsning 7 Centrumkärnan 7 Intilliggande områden 7 2.3 Centrumkärnans utveckling 8 Förtätning 8 Kollektivtrafik 9 Överbrygga barriärer 10 Mötesplatser/Aktivitetsytor 10 Tillgängliga grönområden 10 Koppling till stadskärnan 11 2.4 Utvecklingsområden i Centrumkärnan 11 1. Gamla kommunhuset området söder därom 12 2. Centrumanläggningen 12 3. Kyrkan Järnvägen 12 4. Området norr om Åby-rondellen 12 Bilaga - Västerhaninges historia, utdrag ur Västerhaninge utvecklingsprogram 2001 14 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40 1265-8 356-5975 haningekommun@haninge.se

4 1. Inledning Förord Haninge kommun har under senare år tagit fram en rad olika utvecklingsprogram. Varje program omfattar i stort sett en kommundel och visar vilken viljeinriktning kommunen har för det aktuella området. För Västerhaninge finns ett utvecklingsprogram som antogs av kommunfullmäktige 2001. I den politiska plattformen för Haninge 2011-2014 ingår att revidera utvecklingsprogrammet för Västerhaninges centrala delar och Tungelsta. Kommunfullmäktige tillsatte 2011 en parlamentarisk beredning för detta arbete. Målet för det reviderade programmet skall vara att skapa ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Beredningen har bestått av följande åtta ledamöter varav fem från den politiska ledningen och tre från oppositionen: Raymond Svensson (c) ordförande i beredningen, Martin Lundqvist (fp), Johan Löfgren (m) t.o.m. november 2011, Claes Månsson (m) fr.o.m. december 2011, Lars Trydell (kd) t.o.m. maj 2011, Patrik Romare (kd) fr.o.m. augusti 2011, David Sandelin (Mp) t.o.m. november 2011, Ove Andersson fr.o.m. december 2011, Göran Svensson (s), Meeri Wasberg (s), samt Jolan Wennberg (s) fr.o.m. augusti 2011 Beredningen har haft följande tjänstemän till sitt förfogande för arbetet: Hans Lindberg planeringsledare/områdesutvecklare, Ksf, sekreterare i beredningen (t.o.m. maj 2012); Anna Hall planarkitekt, Sbf samt Ingrid Hulthage informationsutvecklare Ksf. Sedan hösten 2012 har Hans Lindberg ersatts av enhetschefen för strategisk planering Rune Andersson samt Elin Lindberg, assistent, båda ksf. Beredningens ambition har varit att ge stort utrymme för de boende att själva lämna idéer om hur kommundelen skall utvecklas och att också införliva dessa i förslaget till reviderat program Sedan starten i maj 2011 har det tidigare utvecklingsprogrammet följts upp, en rad olika insatser genomförts för att kommunicera med Västerhaningeborna om kommundelens utveckling samt detta förslag till reviderat utvecklingsprogram utarbetats. Haninge i november 2012 Raymond Svensson Ordförande

5 Beredningens arbete Uppföljningen av det 2001 antagna Västerhaninge utvecklingsprogram genomfördes i dialoger med berörda tjänstemän på kommunens förvaltningar. I dessa dialoger analyserades hur det tidigare programmet använts och om de där uppdragna riktlinjerna fullföljts i utvecklingsarbetet i Västerhaninge. Beredningen konstaterade med underlag av de inkomna tjänstemannasvaren att det som genomförts inom nämnda områden som helhet ligger i linje med programmet. En betydande del av programmet har påbörjats och detta arbete föreslås fortsätta enligt tidigare riktlinjer. För dessa delar har inte föreskrivits någon bestämd sluttid för genomförandet. Beredningen redovisade denna uppföljning i kommunfullmäktige under våren 2012. Ovan nämnda redovisning över hur utvecklingsarbetet bedrivits med anledning av 2001 års utvecklingsprogram lämnades också vid ett särskilt informationsmöte i Västerhaninge i januari 2012. Beredningen har också haft en aktiv dialog med Västerhaninges invånare för att få synpunkter och idéer på hur de boende vill att Västerhaninge ska utvecklas. Open Space-seminarium och Future City Game arrangerades under vintern och våren 2011-2012 där många teman och idéer genererades för Västerhaninges fortsatta utveckling. Dessa dialogformer låg därefter till grund för det förslag till reviderat program som sändes ut på samråd. Under beredningens möten har också expertmedverkan skett i frågor rörande bostadsbyggande, trafik, centrumutveckling, kulturminnesvård, m m. Förslaget till reviderat utvecklingsprogram har också ställts ut på biblioteket i Västerhaninge, där beredningens ledamöter också varit tillgängliga i ett dialogrum en kväll i veckan under våren för samtal med medborgarna om Västerhaninges utveckling. Förslagen har gjorts tillgängliga på kommunens hemsida (http://www.haninge.se/vasterhaninge) Medborgarnas synpunkter bildar tillsammans med inkomna remissvar underlag för det slutliga förslaget till utvecklingsprogram, som efter bearbetning lämnas till kommunfullmäktige för beslut. Huvuddelarna i detta förslag har också redovisats vid informationsmöte i Västerhaninge den 25 oktober 2012.

6 2. Förslag till reviderat utvecklingsprogram för Västerhaninge Västerhaninges utvecklingsprogram är ett program för Västerhaninges utveckling under kommande 10-årsperiod. Programmet är en revidering och uppdatering av det utvecklingsprogram som antogs 2001 och ska vara en del av kommunens styrning och påverka de kommunala verksamheterna i stadsdelen. Programmet lyfter fram viktiga riktlinjer för arbetet med för att skapa ett långsiktigt hållbart Västerhaninge. Västerhaninges utvecklingsprogram fyller flera syften. Det ska ge en tydlig bild av kommunens utvecklingsidé det vill säga kommunens vision av Västerhaninges utveckling. Programmet ska också genom sin inriktning på centrumkärnan fungera som konkretisering av kommande planeringsarbete och fungera som ett stöd för samhällsplaneringen. Det är mot utvecklingsprogrammets riktlinjer som bl a kommande detaljplanearbete ska relateras och programmet blir därmed en vägledning för kommunens samlade insatser i Västerhaninge, liksom för kommunens agerande gentemot regionala och statliga myndigheters beslut som rör Västerhaninge, t ex i frågor rörande infrastrukturutbyggnad, kollektivtrafik, mm. Utvecklingsprogrammet ska därmed utgöra underlag för kommande detaljplaner för den närmaste 10-årsperioden och kan ses som ett mellanled mellan kommunens översiktsplan och kommande detaljplaner. Stockholms läns landsting antog 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholms län och den har som syfte att skapa en gemensam målbild av utvecklingen i regionen fram till 2030 och med utsikt mot 2050. Landstinget konstaterar att Stockholms centrala stadskärna inte ensam förmår att driva på utvecklingen av regionen i tillräcklig takt. Därför vill landstinget att en flerkärnig region utvecklas med åtta regionala stadskärnor utöver Stockholm. En av dessa stadskärnor är Haninge. 2.1 Småstaden Västerhaninge en målbild Västerhaninge är småstaden som utgör den sydligaste delen av Haninges regionala stadskärna och ligger inom en halvtimmes resväg från Stockholms centrum. Det är en småstad som idag har potential att själv bli det självklara valet för närboende att uträtta alla sina ärenden. Västerhaninge kan med ett mer levande centrum få en förstärkt identitet. Ett centrum som får en miljö där alla känner sig hemma och välkomna. Detta åstadkoms med nya bostäder, förnyelse av butikcentrum, komplettering av kulturutbudet, anläggande och underhåll av nya parker, nya arbetsplatser och verksamheter samt förbättring av tillgängligheten till och attraktiviteten av centrumområdet. Stadslivet berikas med kafé/restaurang och fritidsaktiviteter för ungdomar. Stadsbilden förskönas med vackert formade byggnader, gaturum och platsbildningar, anpassning till det befintliga samt rik plantering. En ökad trygghet skapas med bättre belysning. Närheten till pendeltåg och bussar tas tillvara. Målet är ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Utveckling i dessa områden ska ske med såväl bostäder som verksamhetslokaler, även med hus som är något högre än nuvarande byggnader. Förtätning av centrumkärnan ökar underlaget för både kommersiell och offentlig service och innebär att såväl boende som arbetande och besökande har tillgång till spårbunden kollektivtrafik. Viktigt är också att utvecklingen i dessa områden beaktar behovet av parkeringsytor för bil och cykel i

7 kollektivtrafiknära lägen, för att därigenom underlätta kollektivresande för dem som inte har direkt närhet till pendeltågstationer. I anslutning till denna utveckling bör också studeras vilka stråk som är viktiga mellan olika målpunkter i Västerhaninge och stärker kopplingen till bostadsområdena söder om centrumkärnan. 2.2 Avgränsning Centrumkärnan Västerhaninge är ett geografiskt stort område. I detta utvecklingsprogram har dock fokus främst lagts på de centrala delarna runt pendeltågstation, Västerhaninge centrum, mm, vilket i fortsättningen betecknas som centrumkärnan. Bakgrunden till denna avgränsning är dels den utbyggnad som redan pågår i områden utanför centrumkärnan, dels att Haninge kommun under åren 2012-2015 arbetar fram en ny översiktsplan, där övergripande fysisk planering diskuteras och beslutas. De tillkommande områden som kan bli aktuella i Västerhaninge kommer att behandlas där och den utbyggnad som idag pågår i områdena söder om tätorten, kan i avvaktan på ny översiktsplan anses fylla efterfrågan på ny mark för exploatering. Därmed kan också noteras att de utvecklingslinjer som formulerades i det tidigare utvecklingsprogrammet i hög grad är på väg att uppfyllas i de detaljplaner som nu är under förverkligande (se nedan). De program som i fortsättningen gäller för Västerhaninge är detta utvecklingsprogram och den nya översiktsplan som nu arbetas fram. Intilliggande områden Utöver utvecklingen i centrumkärnan behandlar utvecklingsprogrammet också vissa intilliggande områden och centrumkärnans koppling till dessa områden. I den fortsatta utvecklingen av Västerhaninge är det därför viktigt att säkerställa och förbättra kontakterna från den centrala kärnan i riktning mot viktiga målpunkter såväl norrut mot naturområden som Jordbro gravfält, Gullringskärret och Hanveden som söderut mot det öppna jordbrukslandskapet söder om Västerhaninge tätort, men också till Hanvedens idrottsplats.

8 Sedan senaste utvecklingsprogrammet för Västerhaninge 2001 har flera byggprojekt påbörjats och även färdigställts. I programmet från 2001 finns planer om att bygga bostäder på Ribby ängar samt de nya områdena Nedersta och Skarplöt. Området Ribby ängar är färdigställt i sin första etapp och utbyggnad av ytterligare etapper har påbörjats och kommer att inrymma minst 300 bostäder. Nedersta/Skarplöt kommer att kunna ge plats åt ca 600 bostäder. Till dessa områden kan också läggas Prästgården och Åbyområdet/Åbygården och sammantaget har detaljplaner för cirka 1000-talet nya bostäder tillkommit och till stora delar har också byggandet påbörjats. Det innebär att en stor del av den totala utbyggnaden av nya bostäder i Haninge kommun de senaste åren skett genom nya bostäder i Västerhaninge. Historiskt sett är stora delar av Västerhaninge byggt med utgångspunkt från gamla boplatser med tillhörande gravfält. Man har valt att bo i grusig mark i gränslandet mellan jordbrukslandskap och stora skogar. Det är först i modern tid som bostäder byggts på jordbruksmark, vilket byggnadstekniskt kan vara svårt och många gånger anses som misshushållning med naturresurser. Jordbrukslandskapet är en ekologisk, social och kulturhistorisk resurs. Det innebär att det inte i nuläget är aktuellt att peka ut nya större utbyggnadsområden utanför centrumkärnan. 2.3 Centrumkärnans utveckling Västerhaninges centrumkärna ska utvecklas till ett centrum med småstadskaraktär, där man främst bygger vidare i, eller i direkt anslutning till områden med god kollektivtrafikförsörjning. För att utveckla småstadskaraktären är det viktigt att det finns ett tydligt centrum med offentliga rum, som till exempel parker och torg. Småstadskaraktären utvecklas också genom en större täthet och genom att utveckla en social och funktionell mångfald (boende, arbete, handel och service ska blandas i samma område). I utvecklandet av den småstadslika centrumkärnan ska särskild omsorg läggas vid att utveckla bostadsnära grönområden och parker samt att utveckla möjligheterna till ett hållbart byggande, såväl vad gäller energifrågor som beaktande av ekosystemets krav på hänsyn. Med samtidig satsning på attraktiva och säkra gång- och cykelstråk och strävan att överbrygga de fysiska barriärer som finns, blir Västerhaninge centrumkärna attraktiv, hållbar och tillgänglig. Förtätning En övergripande inriktning i utvecklingsprogrammet är förtätning av centrumkärnan för att därigenom skapa förutsättningar för boende att ha god tillgång såväl till kollektivtrafik som till annan service. Därför ska i Västerhaninge finnas ett ökat utbud av bostäder, mötesplatser samt kommersiell och offentlig service, med säkra vägar och ökad tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter. Tillgängligheten i stationsområdet bör ses över för att underlätta övergång mellan olika färdmedel och passager. Genom en utveckling av bostäder och service som tillgodoser behoven hos många människor i nära anslutning till pendeltågstationen skapas också förutsättningar för det socialt hållbara samhället. Ett ökat antal boende i centrumkärnan skapar också ett bättre underlag för olika former av service. I det förtätade bostadsbeståendet bör särskilt uppmärksammas att säkerställa ett utbud av bostäder med blandade upplåtelseformer.

9 Med högre exploatering genom tätare byggande och med högre hus skapas också förutsättningar för de småstadskvaliteter som uttrycks i målbilden och som kan utgöra ett attraktivt boendealternativ i storstadsregionen. Särskild omsorg ska också läggas såväl vid utformning av gaturummet som vid bevarande och utveckling av attraktiva parkområden och torg. I den fortsatta utbyggnaden i läget nära järnvägen ska också beaktas den ökande trafiken, såväl genom planerad ökad turtäthet för pendeltågstrafik som genom den kommande hamnen i Norvik med förväntad ökning av godstransporter, inklusive farligt gods. Miljö- och säkerhetsfrågor bör särskilt uppmärksammas. Med ett ökat befolkningsunderlag ges större förutsättningar för en utvecklad service och genom omsorgsfullt utformade allmänna platser som torg, parkmiljöer och gång- /cykelstråk ges också förutsättningar för många spontana möten. Småstadens karaktär med folkliv kännetecknas ofta av en god och attraktiv service, inte minst när det gäller butiker och andra servicefunktioner (både kommersiella och offentliga). För att utgöra ett alternativ till handel i större köpcentrum måste det vara lika enkelt att besöka och handla i den lokala stadskärnan, men också ge ett mervärde av att besöka en attraktiv småstad, med allt vad det innebär av trevlig miljö, folkliv och service. Inte minst är det viktigt att det finns goda möjligheter att ta sig till centrumkärnan, för såväl gående och cyklande som för kollektivtrafikresande och bilburna. Stor tillgänglighet både inom centrumkärnan och via enkel angöring till centrum ökar förutsättningarna för att många människor kommer att nyttja det serviceutbud som finns där. Detta innebär bl a att följande riktlinjer från det tidigare utvecklingsprogrammet fortfarande gäller: Det nuvarande intrycket av småstad ska tas tillvara och förstärkas. Kommunen ska verka för att bygga för ungdomar som vill flytta hemifrån, för människor med särskilda behov, för gamla som behöver flytta till ett mer ändamålsenligt boende. Växande barnfamiljer ska ges möjlighet till ett passande boende. Ny bebyggelse bör planeras i kollektivtrafiknära lägen. Framtida planering och byggande i tätorten ska ta hänsyn till kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Det ska vara möjligt att cykla och gå i Västerhaninge bekvämt och trafiksäkert: till skolan, arbetet, affären, fritidsnöjet, centrum, pendeltågsstationen, till andra kommundelar och även till havet. Längs huvudvägar och 50-vägar ska det finnas gång/cykelbanor skilt från biltrafiken. Kollektivtrafik En av de bärande idéerna bakom förtätning och byggande i anslutning till kollektivtrafik är att skapa förutsättningar för resurseffektivitet i transporter. Med utbyggnaden av dubbelspår till Tungelsta och i förlängningen till Nynäshamn skapas förutsättningar för ökad turtäthet för pendeltågen och därmed ännu bättre kollektivtrafikförbindelser för Västerhaninge. Det är i det sammanhanget viktigt att stationsområdet utvecklas för bra övergångar mellan anslutande bussar och pendeltåg, liksom plats för säkra och attraktiva infartsparkeringar för cyklar för dem som bor inom cykelavstånd till stationen. Därtill är det också angeläget att parkeringsmöjligheter skapas för dem som tar bilen till stationen, s k infartsparkeringar. Möjligheten att bygga underjordiskt garage bör utredas.

10 Här bör också utvecklas möjligheten till koppling mellan infartsparkering och SL-resor för att skapa enkel och attraktiv övergång till kollektivtrafik. Över huvud taget är det viktigt att planeringen utgår från att förenkla vardagslivet för Västerhaningebor så att det är bekvämt att resa till och från Västerhaninge centrum samt att utföra sina dagliga inköp i anslutning till ett eventuellt pendlande. Överbrygga barriärer Den höga belastningen på Tungelstavägen är en särskilt viktig fråga att hantera såväl ur framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpunkt som ur ett mera allmänt miljöperspektiv, med buller, avgaser, etc. Den utgör tillsammans med järnvägen en kraftig barriär mellan Västerhaninges norra delar och centrumanläggningen. Här måste kommunen tillsammans med Trafikverket och andra intressenter arbeta för att såväl allmänt öka säkerheten som att skapa förutsättningar att via attraktiva och säkra gång- och cykelstråk passera väg och järnväg. Möjligheterna att bygga såväl broar som ljusa och öppna tunnlar ska prövas. För att nå målbilden av småstad krävs att Tungelstavägen utvecklas i riktning mot karaktären av en lokalgata i stället för en genomfartsled för tung trafik. På sikt måste därför den tunga genomfartstrafiken ledas via andra vägar till väg 73, vilket skulle bidra till ökad framkomlighet och säkerhet för trafikanter. Likaså är det angeläget att identifiera säkra och attraktiva gång- och cykelstråk, dels inom centrumkärnan, dels till andra delar av Västerhaninge och då inte minst till platser som Hanveden, där olika sträckningar bör studeras. Sammankopplingen med regionala stråk till andra kommundelar som Jordbro och Handen samt till Tungelsta, respektive Årsta Havsbad är angelägna satsningar. Mötesplatser/Aktivitetsytor Genom en förtätad centrumkärna, där attraktiva gångstråk, torg och utvecklade parkområden ingår, ges också många tillfällen till spontana möten mellan människor. I ett fortsatt planarbete i Västerhaninge bör möjligheten att också skapa andra mötesplatser för blandade åldrar prioriteras. I detta utvecklingsarbete är det viktigt att försöka skapa ett brett engagemang även från andra intressenter än kommunen. Möjligheter som kan studeras i det kommande arbetet är exempelvis: badhus hopkopplat med motionshall, café, lek- och motionspark i närheten av det centrala Västerhaninge. Ett annat exempel kan vara att det gamla kommunhuset utvecklas till allaktivitetshus med lokaler för umgänge, bibliotek, kultur och för föreningsverksamhet. Även utveckling av lokaler som kan nyttjas för såväl skolidrott som för det övriga föreningslivet bör också komma till stånd. Generellt sett är det viktigt att skapa platser för motion och andra friskvårdsaktiviteter, som vänder sig till olika åldrar. Där så är möjligt bör också i planskedet reserveras mark för bostadsnära odlingslotter, vilka utöver den konkreta odlingen också i hög grad fungerar som mötesplatser. Tillgängliga grönområden Västerhaninge har en stor tillgång till natur och strövområden. En viktig uppgift är att göra dessa områden tillgängliga för Västerhaningeborna men även att skydda dem mot exploatering och överutnyttjande. Bäckravinen vid Nytorp ska göras mer tillgänglig utan att ta bort den vilda karaktären. Grönstrukturen ska utvecklas och ges ökad tillgänglighet, t.ex. genom skyltning och informationstavlor vid entréer till grönområden/gröna kilar, t.ex. till Hanveden, Gullringskärret, men även ut i det öppna landskapet söder om Väs-

11 terhaninge. Det finns också behov av upprustning och utveckling av Hanvedens idrottsplats, t ex rensning av träd och buskar samt upprustning infarten.. Likaså finns stort behov av att rusta upp idrottshallen i Ribby. Koppling till stadskärnan I den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2010) poängteras betydelsen av att kommande tillväxt sker i åtta regionala stadskärnor, utöver centrala kärnan Stockholm. Haninge är en av dessa regionala stadskärnor och i kommunen pågår utvecklingsarbete med utgångspunkt från kommunens utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan. Västerhaninge är den sydligaste delen av stadskärnan och därmed en viktig del i utvecklingsarbetet. En av grundtankarna i RUFS 2010 är att tillväxten i första hand ska ske i förtätade stadsbildningar med goda kollektivtrafikförbindelser. I enlighet med detta bör fortsatt utvecklingsarbete i Västerhaninge koncentreras till centrumkärnan vilket stödjer ambitionen om lokala centra även i Haninge kommun. Det är också viktigt att i det sammanhanget peka på betydelsen av säkra och väl fungerande förbindelser såväl med den centrala kommunkärnan Handen som med andra centrumbildningar som Jordbro och Tungelsta. Tidigare förda diskussioner om gång- cykel- och kollektivtrafikförbindelser, inte minst via arbetsplatsområden som Håga industriområde och Jordbro företagspark är här aktuella. 2.4 Utvecklingsområden i Centrumkärnan I syfte att arbeta i riktning mot målbilden Den hållbara småstaden är omvandlingen av de centrala delarna av Västerhaninge primärt fokus. Det är i direkt anslutning till pendeltågstationen och där anslutande busslinjer som den högsta tillgängligheten till kollektivtrafik finns och det är där det redan i dag finns förutsättningar för ett småstadscentrum. Såväl kommersiell som offentlig service finns etablerad, liksom flera traditionella samlingspunkter för såväl organiserade som spontana möten. Den fortsatta utvecklingen bör bygga vidare på den tradition av centralpunkt som Västerhaninge centrum utgör, därigenom kan underlag för såväl service som folkliv stärkas, till gagn för såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. För att åstadkomma småstadens karaktär finns några olika delar av Västerhaninges centrum som bör utvecklas. Kärnan i centrum är centrumanläggningen och pendeltågstationen och det är runt dessa målpunkter som olika utvecklingsinsatser bör ske, där de viktigaste inslagen är förtätning med bostäder och verksamheter, samt insatser för ökad tillgänglighet och överbryggande av barriärer. I följande text redovisas några områden i centrumkärnan som redan i det tidigare utvecklingsprogrammet diskuterades som utvecklingsområden. Kommande utvecklingsarbete i centrala Västerhaninge bör inriktas på dessa och hela eller delar av centrumkärnan bör bli föremål för fortsatta studier i form av program/utvecklingsplaner. Nedan följer några av de möjliga inriktningar som bör studeras. De bör i det fortsatta utvecklingsarbetet ses som exempel på hur Småstaden Västerhaninge kan omvandlas och förtätas.

12 1. Gamla kommunhuset området söder därom Område 1 innefattar området från och med det gamla kommunhuset till och med vårdcentralen och inkluderar också parken däremellan. Här kan med fördel en översyn göras i syfte att knyta samman området och överväga infartsparkeringar i direkt anslutning till Nederstaleden och Centrumvägen. Gamla kommunhuset kan genom ombyggnad tillsammans med den intilliggande parken bli en attraktiv mötesplats. 2. Centrumanläggningen Centrumanläggningen kan byggas på med flera våningar. Det kan skapa förutsättningar för både bostäder och verksamheter, t ex verksamheter som i dag finns i andra delar av Västerhaninge. Det kollektivtrafiknära läget gör området lättillgängligt såväl för boende som för besökare. För att handeln ska uppfattas som attraktiv bör också behov av tillfartsvägar och parkeringsplatser tillgodoses. Centrum måste som helhet vara ett fungerande och inbjudande centrum där man kan lösa flera vardagliga ärenden på en gång. Bostäder och/eller verksamheter ovanpå centrum gör området mer levande och attraktivt samt ökar förutsättningarna för service och mötesplatser. 3. Kyrkan Järnvägen Område 3 sträcker sig mellan kyrkan och järnvägen och gränsar i övrigt till Centrumanläggningen och Nynäsvägen. Området bör utvecklas till ett bostadsområde och med möjlighet till verksamhetslokaler i bottenvåningen. Här liksom i övriga centrumkärnan ska hushöjder högre än de hittills förhärskande accepteras, för att därigenom förstärka stadskänslan och möjliggöra en högre exploateringsgrad i de centrala lägena. I omvandlingen av området bör också trafiklösningar ses över och ny sträckning av tillfartsväg till Centrum prövas. För de inom området befintliga byggnaderna bör prövas i vilken utsträckning de ska vara kvar, flyttas alternativt rivas. 4. Området norr om Åby-rondellen Område 4 avgränsas av järnvägen och bostadsområdet Åby samt delas av Nynäsvägen. Området bör studeras med inriktning på att kunna kompletteras med främst fler bostä-

13 der för att redan vid infarten till Västerhaninge skapa en stadskaraktär med en attraktiv entré. Mellan Nynäsvägen och järnvägen bör utredas möjligheten till infartsparkeringar, alternativt verksamhetslokaler. Området är dock bullerstört från såväl järnväg som Nynäsvägen. En förutsättning för utveckling av området är också att det skapas säkra och attraktiva förbindelser till centrum så att såväl Nynäsvägen som järnvägen kan passeras på ett tryggt sätt. Dessa förbindelser kan också utgöra en del av kopplingen mellan centrumkärnan och Hanveden.

136 81 HANINGE 08-606 70 00 haninge.se Tryckår: 2013. Foto: Anders Sidqvist.

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/547 Handläggare Erik Andersson, översiktsplanerare Vendelsö utvecklingsprogram, avrapportering Sammanfattning Utvecklingsprogrammet antogs 2010. Programmet har under åren fram tills nyligen fungerat som ett bra stöd och upplevts generellt väldigt nyttigt och användbart, särskilt i planbesked och planuppdragskedet. På senare tid så har dock planavdelningen, stadsbyggnadsförvaltningen, kunnat konstatera att nya förhållanden framkommit som medför att utvecklingsprogrammet inte fungerar som önskvärt. Det handlar bland annat om att VA- och dagvattenfrågorna inte är tillräckligt belysta, att områden som är utpekade inte längre är aktuella samt det omvända att områden som idag bedömts intressanta att utreda och planlägga inte finns med i utvecklingsprogrammet. Förvaltningens synpunkter Då stadsbyggnadsförvaltningen är den största och viktigaste användaren av utvecklingsprogrammen så bör deras synpunkter enligt kommunstyrelseförvaltningens mening beaktas i bedömningen av programmet. En slutsats är att det finns anledning att under 2016 mer noggrant analysera och utvärdera utvecklingsprogrammets aktualitet, användbarhet och funktion som det samlade stöd för pågående och kommande planläggning programmet är tänkt att fungera som. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-18 Vendelsö utvecklingsprogram, avrapportering december 2015 - Vendelsö utvecklingsprogram - http://haninge.se/globalassets/bygga-bo-ochmiljo/oversiktsplanering-ochdetaljplaner/utvecklingsprogram/vendelso_utvecklingsprogram.pdf Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Avrapporteringen godkänns. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/547 Handläggare Erik Andersson, översiktsplanerare 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att analysera och utvärdera utvecklingsprogrammets aktualitet och att till kommunstyrelsen senast i december 2016 återrapportera resultatet av denna utvärdering. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden

Tjänsteutlåtande 2015-11-18 Dnr: KS 2015/547 Erik Andersson Vendelsö utvecklingsprogram, avrapportering december 2015 Sammanfattning Utvecklingsprogrammet antogs 2010. Programmet har under åren fram tills nyligen fungerat som ett bra stöd och upplevts generellt väldigt nyttigt och användbart, särskilt i planbesked och planuppdragskedet. På senare tid så har dock planavdelningen, stadsbyggnadsförvaltningen, kunnat konstatera att nya förhållanden framkommit som medför att utvecklingsprogrammet inte fungerar som önskvärt. Det handlar bland annat om att VA- och dagvattenfrågorna inte är tillräckligt belysta, att områden som är utpekade inte längre är aktuella samt det omvända att områden som idag bedömts intressanta att utreda och planlägga inte finns med i utveck-lingsprogrammet. Kommunstyrelseförvaltningen drar slutsatsen att utvecklingsprogrammets aktualitet bör prövas under 2016. Hur fungerar Vendelsö utvecklingsprogram som stöd vid underlag planläggning? Planavdelningen på stadsbyggnadsförvaltningen anser att utvecklingsprogrammet för Vendelsö till viss del är inaktuellt och inte fungerar så väl. Framförallt är dagvatten- och VA-situationen inte riktigt belyst i programmet. Detta medför att detaljplaner inte kan påbörjas där utvecklingsprogrammet föreslår ny bebyggelse då kapaciteten i VA-systemet saknas och det finns en dagvattenproblematik på flera ställen som förhindrar/försvårar en exploatering. De utpekade områdena bygger mer på var aktuella förfrågningar från fastighetsägare fanns när utvecklingsprogrammet togs fram än vad som är intressant ur ett samhällsperspektiv. Det medför att till exempel Sågenområdet där planavdelningen jobbar mycket och vill se en förstärkning av centrumet, som redan har bra tillgång på handel och kollektivtrafik, inte alls är med i utvecklingsprogrammet. Flera av de mindre planer som stadsbyggnadsförvaltningen jobbat/ar med de senaste åren var inte aktuella i samband med att utvecklingsprogrammet togs fram men nu har intresse för exploatering anmälts. Utvecklingsprogrammet föreslår i vissa lägen ny bebyggelse på platser som ligger under de rekommenderade +21 metrarna som är lägsta nivå för ny bebyggelse vid Drevviken. Vissa av de föreslagna nya gång- och cykelstråken i kartorna är inte beskrivna, varför det inte går att utläsa varför de är viktiga. Alla de utpekade områdena i utvecklingsprogrammet har, om de inte redan planerats, något av ovanstående problem med dagvatten, VA, ligger mitt i grönstråk med höga naturvärden, har inte tillräckligt bra vägar eller medför att ett planarbete är för dyrt vilket gör att planeringen just nu sker utanför de i programmet utpekade områdena. Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-18 Dnr: KS 2015/547 Erik Andersson Utredning och planering i Vendelsö och med koppling till utvecklingsprogrammet Här följer en kort lägesredovisning av de olika områden som i utvecklingsprogrammet föreslås utredas och planläggas. Utredningsområden för bostäder: A. Lillängsvägen, Gudö 3:21 m. fl. Arbete med planprogram pågår. Troligt samråd för planprogrammet över jul-nyår 2015-2016. B. Bondvägen och C. Forsen Detaljplaneprogram för delar av fastigheterna Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6 Forsen antogs 2013-09-09, men planuppdraget återtogs då detaljplan krävde MKB och dyra VA-kostnader och höga naturvärden. Ej prioriterad enligt kommunfullmäktiges beslut vid antagande av planprogrammet. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2020. D. Lyckebyn 1:1 och E. Lyckeby Ingen planläggning pågår. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2019. F. Vendelsömalm Ingen planläggning pågår. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2017. G. Källtorp Ingen planläggning pågår. Förutsätter upprustning av Källtorpsvägen. Bör hanteras i planprogram. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2018. H. Källtorp Ingen planläggning pågår. Förutsätter upprustning av Källtorpsvägen. Bör hanteras i planprogram. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2018. I. Källtorp Planavdelningen besvarade en planförfrågan den 23 augusti 2011då bedömdes planläggning kunna påbörjas 2014. Enligt den nu gällande prioritetsordningen för kommande planuppdrag som är politiskt prioriterad så bedöms aktuell planförfrågan kunna påbörjas någon gång i samband med eller efter område G. Samma förutsättningar som område G. Område där planläggning föreslås : Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-18 Dnr: KS 2015/547 Erik Andersson Gudö 3:63, 3:503 & 3:77, Håkansvägen Planuppdrag gavs av kommunstyrelsen 28 september 2015. Vendelsö 3:68 m.fl. Detaljplan för del av Vendelsö 3:68 vann laga kraft 2014-07-11. På delen av Vendelsö 3:68 närmast Drevviken gäller strandskydd. För Vendelsö 3:69 avskrevs planarbetet 29 januari 2013 då fastigheten ligger under +21 meter, vilket är under lägsta nivå för bebyggelse vid Drevviken. På Vendelsö 3:67 har ingen ansökan om planbesked inkommit. Vendelsö 3:107, 3:576, 3:440 m.fl./vendelsö allé Utpekat område har ej ansökt om planbesked, men andra i närheten har ansökt. Kan ej påbörjas nu pga. VA-situationen. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2017. Vendelsö 3:120, 3:121 Kommunstyrelsen beslutade 6 juni 2014 att planuppdraget avskrivs. Fastighetsägarna måste beskosta flyttning av kommunala ledningar som ligger inom fastigheterna. Fastighetsägarna anser att den kostnaden blir för hög och att det inte är lönsamt att gå vidare med planärendet. Vendelsö 3:291 Kommunstyrelsen gav planuppdrag 3 oktober 2011. Fastighetsägaren bad att få avbryta arbetet då kostnaden för detaljplanearbetet skulle överskrida tänkt budget. Stadsbyggnadsnämnden avskrev ärendet 7 mars 2012. Vendelsö 58:2 m.fl./daggkåpevägen En fastighet har styckats av efter att utvecklingsprogrammet antogs. Någon ansökan om planbesked har inte inkommit. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2019. Utredning och planering i Vendelsö som inte finns med i utvecklingsprogrammet: Gudö 13:1 m.fl. Planarbete i granskningsskedet. Detaljplan beräknas antas våren 2016. Vendelsö 3:1714, infartsparkering vid Sågen I kommunens budget för 2017. Planarbete pågår. Vendelsö 3:1348, Sågenområdet Har ansökt om planbesked. Kan inte påbörjas pga. VA-situationen. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas efter 2017. Vendelsö 3:2143 Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Tjänsteutlåtande 2015-11-18 Dnr: KS 2015/547 Erik Andersson Står på planavdelningens väntelista. Sökande ansåg, i augusti 2014, att plankostnadsavtalet var för kostsamt. Ärendet pågår men är vilande då avtalet ej är tecknat. Vendelsö 3:81 Planbesked. Står på planavdelningens väntelista, estimeras att påbörjas 2016. Slutsats: En slutsats av ovanstående synpunkter och redovisning av uppdrag är att det finns anledning att under 2016 mer noggrant analysera och utvärdera utvecklingsprogrammets aktualitet, användbarhet och funktion som det samlade stöd för pågående och kommande planläggning programmet är tänkt att fungera som. Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/554 Handläggare Erik Josephson, utredare, näringslivsutvecklare Förslag till placering och finansiering av tömningsstation för fritidsbåtar Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-02, 26, bland annat att uppdra till kommunstyrelsen att utreda placering på, samt att finansiera, ytterligare en tömningsstation i Haninges skärgård för att täcka in områden som annars riskerar att bli utan. Grunden för beslutet är Folkpartiets egna förslag i ärendet. Folkpartiet vill utöver en ny latrintömningsstation i Dalarö hamn även att kommunen fortsätter bygga ut med ytterligare en tömningstank såsom tidigare gjorts på Huvudskär och på Utö. Förvaltningens synpunkter Det är hamnhållaren/ägaren som ansvarar för att det finns möjlighet att tömma fartygs och båtars avfall. Haninge kommun är endast hamnhållare av hamnen på Dalarö, Hotellbryggan. Här har kommunen sedan länge haft en tömningsstation för fritidsbåtar intill bensinpontonen. Denna anläggning har under de senaste åren fungerat dåligt. Stadsbyggnadsnämnden har under våren 2015 bytt ut denna anläggning till en helt ny. Haninge kommun har även genom kommunstyrelseförvaltningens försorg köpt och lagt ut en flytande tömningsstation vid Huvudskär. För denna anläggning erhöll kommunen LOVA-bidrag via Länsstyrelsen. Anläggningen ligger inom Skärgårdsstiftelsens område. Tömning av tanken sker genom ett slamtömningsabonnemang hos SRV. Drift och underhållskostnader för denna anläggning belastar i dag kommunstyrelseförvaltningens budget. Kommunstyrelseförvaltningen har även finansierat inköpet av en flytande tömningsstation i Utö södra hamn. Skärgårdsstiftelsen ansvarar för drift och underhåll av denna tömningsstation. Skall ytterligare en flytande tömningsstation placeras inom kommunen finns det två intressanta områden som kommer i fråga. Dels är det någonstans kring Gålö där det finns ett flertal båtlubbar och väldigt många fritidsbåtar. Här har några av POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/554 Handläggare Erik Josephson, utredare, näringslivsutvecklare båtklubbarna börjat investera i egna och gemensamma anläggningar för latrintömning. Det andra stället är norra fladen på Nåttarö. Området ägs av Skärgårdsstiftelsen och är en populär vik för fritidsbåtar. Här kan under vackra sommardagar ligga upp till mellan 50 och 100 båtar per dygn. Närmaste tömningsstation är Utö eller Nynäshamn, varför risken finns att man tömmer sina toatankar på Mysingen. Skall kommunen lägga ut ytterligare en tömningstank för fritidsbåter rekommenderar kommunstyrelseförvaltningen att den läggs i den norra viken på Nåttarö där det i dag rör sig många fritidsbåtar och där det är långt till närmaste befintlig anläggning. Överenskommelse om detta bör träffas med Skärgårdsstiftelsen som är mark- och vattenägare för detta område. Kostnaden för en ny 6 kubikmeters anläggning vid Nåttarö är beräknad till ca 293 000 kr. Då ingår kätting och ankringsutrustning samt frakt till Årsta brygga. Kostnad för transport ut till Nåttarö samt förankring av anläggningen tillkommer. Driftskostnaden för anläggningen är bland annat beroende på hur många gånger den behöver tömmas per säsong. Tanken på Huvudskär töms en gång om året till en kostnad om ca 1 800 kr. enligt gällande SRV-taxa. I 2015 års budget finns inga medel avsatta för investering i en ny tömningsanläggning i skärgården varför en eventuell nyinvestering under 2015 2016 måste belasta kommunstyrelsens reserv. Underlag för beslut - Kommunfullmäktiges beslut 2015-03-22, 26 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att träffa överenskommelse med Skärgårdsstiftelsen om att placera en tömningstank för fritidsbåtar vid Nåttarö.

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-18 KS 2015/554 Handläggare Erik Josephson, utredare, näringslivsutvecklare 2. För köp och installation av tömningstanken anvisas 300 000 kr ur kommunstyrelsens investeringsreserv 2015 (293 000 kr för köpet och 7 000 kr för installationen). Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Peter Jemtbring, Erik Josephson

Haninge kommun Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2015-03-02 Sida 1 SBN: 3 /2014 26 Hemställan från stadsbyggnadsnämnden om omfördelning av investeringsmedel Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-09 110 om en reviderad budget 2014 för satsningen Tryggt och snyggt. Där anslogs bland annat 1 miljon kr till stadsbyggnadsnämnden för att bygga ut parkeringsmöjligheterna vid Dalarö sporthall. Enligt stadsbyggnadsförvaltningen är detta inte genomförbart i dagsläget då det strider mot gällande detaljplan. Statsbyggnadsförvaltningen avser dock verka för att en utbyggnad av parkeringsmöjligheterna tas med i det kommande planarbetet för Askfatshamnen. Då en utbyggnad av parkeringen inte är möjlig i dagsläget hemställde stadsbyggnadsnämnden 2014-12-11 187 om att omfördela investeringsmedel om 500 000 kronor till att bygga ut och renovera den anläggning för latrintömning för fritidsbåtar som idag finns vid hotellbryggan. Kommunstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot förslaget. Underlag för beslut - Protokoll stadsbyggnadsnämnden 2014-12-11 187 Kommunstyrelseberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Omföringen av investeringsmedel inom ramen för Tryggt och snyggt, att föra över 500 000 kronor från parkering vid Dalaröhallen till renovering samt utbyggnad av anläggningen för latrintömningen för fritidsbåtar vid hotellbryggan, godkänns. Martina Mossberg (M) yrkar avslag på kommunstyrelseberedningens förslag. Tobias Hammarberg (FP) yrkar avslag på kommunstyrelseberedningens förslag. Marie Litholm (KD) yrkar avslag på kommunstyrelseberedningens förslag. Meeri Wasberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelseberedningens förslag. Göran Svensson (S) yrkar bifall till kommunstyrelseberedningens förslag.

Haninge kommun Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2015-03-02 Sida 2 Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut. Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseberedningens förslag. Martina Mossberg (M) begär votering. Voteringsproposition: Den som vill bifalla kommunstyrelseberedningens förslag röstar JA. Den det ej vill röstar NEJ. Vinner NEJ så har kommunstyrelsens beslutat att avslå kommunstyrelseberedningens förslag. Upprop: Petri Salonen (C): JA Göran Svensson (S): JA Maria Fägersten (S): JA Mikko Svensson (S): JA Linda Wilén (S): JA Annica Hjerling (MP): JA Mehmet Coksürer (MP): JA Martina Mossberg (M): NEJ Alexandra Anstrell (M): NEJ Michael Fridebäck (M): NEJ Tobias Hammarberg (FP): NEJ Pia Lublin (FP): NEJ Marie Litholm (KD): NEJ Kennerth Valtersson (SD): NEJ Meeri Wasberg (S): JA Åtta JA, sju NEJ. Med åtta JA och sju NEJ finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseberedningens förslag. Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar 1. Omföringen av investeringsmedel inom ramen för Tryggt och snyggt, att föra över 500 000 kronor från parkering vid Dalaröhallen till renovering samt utbyggnad av anläggningen för latrintömningen för fritidsbåtar vid hotellbryggan, godkänns. Martina Mossberg, Alexandra Anstrell och Michael Fridebäck, samtliga (M), Tobias Hammarberg (FP), Pia Lublin (FP) och Marie Litholm (KD) reserverar sig mot beslutet.

Haninge kommun Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2015-03-02 Sida 3 Under överläggningar i kommunfullmäktige yrkar Göran Svensson (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Tobias Hammarberg (FP) yrkar med instämmande av Marie Litholm (KD), Martina Mossberg (M), Sven Gustafsson (M) och Kennerth Valtersson (SD) bifall till ett eget förslag från Folkpartiet enligt följande. 1. Att omfördela investeringsmedel från kommunstyrelsen till stadsbyggnadsnämnden, och därmed avslå stadsbyggnadsnämndens hemställan om omfördelning av investeringsmedel. 2. Att uppdra till kommunstyrelsen att utreda placering på, samt att finansiera, ytterligare en tömningsstation i Haninges skärgård för att täcka in områden som annars riskerar att bli utan. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot förslaget från Folkpartiet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och följande voteringsproposition läses upp och godkänns: Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej beslutar fullmäktige i enlighet med Folkpartiets förslag. Omröstning sker med voteringsanläggning och resultatet av omröstningen är 30 ja-röster mot 31 nejröster. (Omröstningsresultat, se bilaga.) Ordföranden konstaterar att omröstningsresultatet innebär att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Folkpartiets förslag. Kommunfullmäktiges beslut 1. Att omfördela investeringsmedel från kommunstyrelsen till stadsbyggnadsnämnden, och därmed avslå stadsbyggnadsnämndens hemställan om omfördelning av investeringsmedel. 2. Att uppdra till kommunstyrelsen att utreda placering på, samt att finansiera, ytterligare en tömningsstation i Haninges skärgård för att täcka in områden som annars riskerar att bli utan. Kenneth Forsberg, Meeri Wasberg, Ove Schramm, Göran Svensson, Åsa Westlund, Anders Nordlund, Maria Fägersten, Mikko Svensson, Annett Haaf, Göran Eriksson, Yosefin Janabi, Jaan Ungerson, Ann-Christine Erlandsson, Tomas Jensen, Margareta Bernhardsson, Christer Erlandsson, Latifa Larbi, Sait Drammeh, Linda Wilén och Jorge Gálvez samtliga (S) Mehmet Coksürer, Anna Ragnar, Johan Svensk, Marianne Reinemar och Sahir Drammeh samtliga (MP) Nafi Cilgin, Anne-Catrin Eneroth och Tove Ovsiannikov samtliga (V) samt Petri Salonen och Ulla-Britt Öhman båda (C) reserverar sig mot beslutet. Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom: Ekonomiavdelningen

Haninge kommunfullmäktige: VOTERINGSRESULTAT - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Votering: 26 Hemställan från stadsbyggnadsnämnden om omfördelning av investeringsmedel 2015-03-02 kl. 17:40 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Totalt [JA]: 30 Totalt [NEJ]: 31 Totalt [AVSTÅR]: 0 Totalt [FRÅNVARANDE]: 0 381031. Karlfeldt Birgitta (M) - NEJ 420713. Ungerson Jaan (S)(Ersätter Spångberg Joakim) - JA 420821. de Wendel Gilbert (M) - NEJ 421114. Valtersson Kennerth (SD) - NEJ 440124. Mattsson Mats (M)(Ersätter Kjellin Pernilla) - NEJ 450409. Lublin Pia (FP) - NEJ 450520. Larsson Kjell (M) - NEJ 460413. Erlandsson Christer (S) - JA 470709. Manners Eva (SD) - NEJ 490517. Svensson Göran (S) - JA 490729. Bernhardsson Margareta (S) - JA 510815. de Pourbaix-Lundin Marietta (M) - NEJ 530214. Öhman Ulla-Britt (C) - JA 530815. Bjerrhorn Kjell (FP)(Ersätter Olevik Dunder Peter) - NEJ 560716. Cilgin Nafi (V) - JA 561023. Drammeh Sahir (MP) - JA 571021. Erlandsson Ann-Christine (S) - JA 580814. Gálvez Jorge (S) - JA 601201. Wasiewics Ewa (M)(Ersätter Kjellin Mikael) - NEJ 620503. Coksürer Mehmet (MP) - JA 620714. Schramm Ove (S)(Ersätter Erfani Sepideh) - JA 640903. Forsberg Kenneth (S) - JA 650222. Mossberg Martina (M) - NEJ 651005. Eriksson Göran (S) - JA 651114. Enman Suzanne (KD)(Ersätter Krylborn Joachim) - NEJ 660130. Gustafsson Sven (M) - NEJ 660722. Eneroth Anne-Catrin (V) - JA 660804. Litholm Marie (KD) - NEJ 660921. Nordlund Anders (S) - JA 670516. Svensson Mikko (S) - JA 680615. Svensk Johan (MP) - JA 681203. Ragnar Anna (MP) - JA 700414. Haaf Annett (S) - JA 701114. Svensson Henrik (SD) - NEJ 701202. Fridebäck Michael (M) - NEJ 701229. Fägersten Maria (S) - JA 710329. Ringblom Natasha (M) - NEJ 710822. Dogru Sedat (M) - NEJ 711228. Hammarberg Tobias (FP) - NEJ

731214. Wasberg Meeri (S) - JA 741218. Anstrell Alexandra (M) - NEJ 750204. Manners Jenny (SD) - NEJ 751114. Sixten Karlberg Sara (M) - NEJ 760414. Wilén Linda (S) - JA 760519. Westlund Åsa (S) - JA 760528. Lindefjärd Christian (SD) - NEJ 760703. Salonen Petri (C) - JA 771108. Lassnäs Daniel (M) - NEJ 790523. Reinemar Marianne (MP) - JA 800325. Janabi Yosefin (S) - JA 840402. Eriksson Kristoffer (M) - NEJ 841008. Jensen Tomas (S) - JA 850912. Hellmark Jeanette (FP)(Ersätter Hallberg Kristina) - NEJ 860324. Tefke Sanna (RS)(Ersätter Bernhardsson Mattias) - NEJ 860813. Goding Joakim (M) - NEJ 870305. Rigney Thörnblom Lina (RS) - NEJ 880723. Larbi Latifa (S) - JA 890523. Ovsiannikov Tove (V) - JA 890825. Drammeh Sait (S) - JA 890827. Tomic Marin (M) - NEJ 940104. Askling Dennis (SD) - NEJ

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-11-17 KS 2015/556 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Redovisning av tidsbegränsade bygglov för kommunala fastigheter Sammanfattning Vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-05-26 124 beslutades om rutiner för uppföljning av tidsbegränsade bygglov inom kommunala verksamhetsfastigheter. Rutinerna innebar bl.a. att en redovisning av de tidsbegränsade byggloven skall ske till kommunstyrelsen en gång per år. Den senaste uppföljningen var i december 2014 och i förteckning som lämnades till kommunstyrelsen fanns 14 tidsbegränsade bygglov. Tornberget och kommunstyrelseförvaltningen har nu gått igenom förteckningen och uppdaterat till nu gällande läge. En byggnad med tidbegränsat bygglov har tagits bort och på en fastighet har permanent bygglov sökts och beviljats. Dessa finns med i redovisningen för att påvisa förändringen. Det innebär att det i nuläget finns 12 fastigheter med tidsbegränsade bygglov. Bifogad redovisning omfattar de verksamhetsfastigheter som kommunen själv äger eller som kommunen hyr in från Tornberget. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-17 Redovisning av tidsbegränsade bygglov för kommunala fastigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Redovisningen godkänns. Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (2) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2015-11-17 KS 2015/556 Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunstyrelseförvaltningen För kännedom: Tornberget

17 november 2015 Ekonomiavdelningen Jörn Karlsson Kommunstyrelsen Redovisning av tidsbegränsade bygglov för kommunala fastigheter Bakgrund Vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-05-26 124 beslutades om rutiner för uppföljning av tidsbegränsade bygglov inom kommunala verksamhetsfastigheter. Rutinerna innebar bl.a. att en redovisning av de tidsbegränsade byggloven skall ske till kommunstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelseförvaltningens redovisning Den senaste uppföljningen var i december 2014 och i förteckning som lämnades till kommunstyrelsen fanns 14 tidsbegränsade bygglov. Tornberget och kommunstyrelseförvaltningen har nu gått igenom förteckningen och uppdaterat till nu gällande läge. En byggnad med tidbegränsat bygglov har tagits bort och på 1 fastighet har permanent bygglov sökts och beviljats. Dessa finns med i redovisningen för att påvisa förändringen. Det innebär att det i nuläget finns 12 fastigheter med tidsbegränsade bygglov. Under 2014 har förändringar i PBL inneburit att det nu går att lämna tidsbegränsade bygglov upp till 15 år (tidigare 10 år). Nedanstående redovisningen omfattar de verksamhetsfastigheter som kommunen själv äger eller som kommunen hyr in från Tornberget. Lokal Verksamh et Tillsbegrä nsat bygglov går ut Åtgärder Fredrika Bremer Gymnasiet 2017-06-31 Inhyrd paviljong. Behövs vid evakuering av Vikingaskolan. Tidsbegränsade bygglovet går att 1

förlänga till 2022. Fredrika Bremer Särskolan 2017-06-31 Inhyrd paviljong. Behövs vid evakuering av Vikingaskolan. Tidsbegränsade bygglovet går att förlänga till 2022. Fredrik yrkesskola Gymnasiet 2017-12-31 2 inhyrda paviljonger. Behövs fram till nya Fredrik står klar sommaren 2016. Tidsbegränsade bygglovet går att förlänga till 2022. Mårtensbergsskolan Förskola Inhyrd paviljong. Permanent bygglov är sökt och beviljat. Vendelsömalmskola n Lidaskolan, Blåvalen Alprosen, alpen, högdelen Skola Inhyrd paviljong som nu är borttagen Förskola 2016-04-11 Inhyrd paviljong. Tidsbegränsat bygglov går att förlänga till 2021. Skall ersättas av ny förskola i Lillgården under 2016. Det tidsbegränsade bygglovet kommer att förlängas under övergångsperiod en. Förskola 2016-11-01 Av Tornberget ägd byggnad. Tidsbegränsat bygglov går ej att förlänga. Eventuellt kommer byggnaden att flyttas och användas som 2 (4)

evakuering när Måsöskolan byggs om. Alprosen, alpen, lågdelen Lidaskolan, Sjöhästen Måsöskolan, Vega provisoriska skola Måsöskolan, Vega provisoriska skola Förskola 2018-12-31 Inhyrd paviljong. Tidsbegränsat bygglov går ej att förlänga. Planeras återlämnas när bygglovet går ut. Förskola 2016-04-11 Inhyrd paviljong. Tidsbegränsat bygglov går att förlänga till 2026. Skall ersättas av ny förskola i Lillgården under 2016. Det tidsbegränsade bygglovet kommer att förlängas under övergångsperiod en. Skola 2015-12-31 Av Tornberget ägd byggnad. Permanent bygglov sökt och ombyggnad till dagens BBRkrav finns i investeringsbudg et 2015 Skola 2015-07-09 Av Tornberget ägd byggnad. Permanent bygglov sökt och ombyggnad till dagens BBRkrav finns i investeringsbudg et 2015 3 (4)

Ribbybergsskolan Skola 2014-11-01 Av Tornberget ägd byggnad och tidsbegränsat bygglov går ej att förlänga. En ansökan om permanent bygglov är inlämnad men en planändring pågår. Efter att planen har fastställts kan permanent bygglov beviljas. Skansvägens provisoriska Boende 2018-11-01 Inhyrd paviljong för boende. Kommer att utökas med ytterligare en paviljong för boende. Det tillfälliga bygglovet går att förlänga till 2023. Mullebo Skola 2016-12-31 Inhyrd paviljong. Tillfällig utökning pga. ökat behov. Tillfälligt bygglov går att förlänga till 2026. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Redovisningen godkänns Bengt Svenander kommundirektör Jörn Karlsson ekonomidirektör 4 (4)

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/469 Handläggare Gustav Malm, vik. strateg, social hållbarhet Remiss: Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet inom Stockholms län Sammanfattning Arbetsförmedlingen, marknadsområde Stockholm och Gotland, planerar för en förändring av kontorsnätet. Nuvarande 28 arbetsförmedlingskontor ska på sikt bli 10 arbetsförmedlingsenheter. Till detta kommer ett ökat arbetsgivarfokus, där dessa insatser främst ska koncentreras till 3 arbetsgivarcentrum. Dessa förändringar anges i en inriktningsplan. Målbilden är att förändringarna ska ha genomförts i juni 2018. Utifrån ett lokalt perspektiv medför inriktningsplanen att befintliga arbetsförmedlingskontor i Handen, Nynäshamn och Tyresö konsolideras i en enhet, som lokaliseras till Handen. Inriktningsplanen var ute på remiss till samtliga kommuner i länet under september 2015. Mot bakgrund av inkomna synpunkter har Arbetsförmedlingen via ett PM gett länets kommuner möjlighet att, tillsammans med lokalt arbetsförmedlingskontor, diskutera och svara på ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar är: 1. Hur säkerställer vi tillsammans att Arbetsförmedlingen fortfarande är tillgänglig och närvarande för arbetsgivare och arbetssökande i kommunen (om än på nya sätt och i nya former) framöver? 2. Hur kan vi gemensamt, både lokalt och regionalt, bibehålla våra upparbetade samverkansstrukturer samt fortsätta utveckla och stärka samarbetet oss emellan inom ramen för Arbetsförmedlingens förändrade kontorsnät? 3. Finns det särskilda behov hos vissa arbetssökande som aktualiserar behovet av att samlokalisera våra verksamheter? I så fall för vilka och hur kan vi samlokalisera oss? 4. Hur kan vi gemensamt bidra till att en geografisk rörlighet bland våra arbetssökande ökar vilket är en förutsättning för att lyckas med Stockholmsregionens kompetensförsörjningsbehov? POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 2 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/469 Handläggare Gustav Malm, vik. strateg, social hållbarhet 5. Hur kan vi gemensamt bidra till att fler arbetsgivare kan ta del av vår utökade arbetsgivarservice och därmed korta såväl vakanstider som arbetslöshetstider? Förvaltningens synpunkter I bilagt förslag till svar på Arbetsförmedlingens PM besvaras respektive fråga. Nedan följer en sammanfattning. Kommunstyrelseförvaltningen lyfter fram det strategiska läge som Handen utgör i Östra Södertörn. God tillgänglighet till kollektivtrafik och en framtida bebyggelseutveckling koncentrerad till stadskärnan medför att en framtida arbetsförmedlingsenhet i Handen kommer ha god tillgänglighet utifrån såväl ett kommunalt som regionalt perspektiv. Kommunstyrelseförvaltningen understryker behovet av samverkan kring frågor med bäring på bebyggelseutveckling och infrastrukturplanering för fortsatt god tillgänglighet, även utifrån ett regionalt perspektiv. Den föreslagna koncentreringen av Arbetsförmedlingens verksamhet riktad mot arbetsgivare inom tre arbetsgivarcentrum, ser kommunstyrelseförvaltningen som problematisk. Haninge kommun och arbetsförmedlingen har en etablerad samverkan inom arbetsgivarfrågor och näringslivutveckling, vilket kommunstyrelseförvaltningens svar understryker. Vidare understryks att fortsatt lokal närvaro och samverkan är en förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska kunna uppfylla sin målbild om stärkt arbetsgivarfokus. Underlag för beslut - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2015-11-11 Haninge kommuns svar på Arbetsförmedlingens frågeställningar i PM: Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet inom Stockholms län - PM, Arbetsförmedlingen 2015-10-01 Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnät i Stockholms län - Yttrande av Haninge kommun 2015-09-21 Yttrande över inriktningsplan rörande anpassning av Arbetsförmedlingens kontorsnät inom Stockholm och Gotland

Förvaltning Dokumenttyp Sida Kommunstyrelseförvaltningen Recit 3 (3) Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-11-12 KS 2015/469 Handläggare Gustav Malm, vik. strateg, social hållbarhet - Inriktningsplan, Arbetsförmedlingen 2015-08-25 Anpassning kontorsnät Arbetsförmedlingen Stockholm Gotland Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse godkänns och utgör Haninge kommuns svar till Arbetsförmedlingen. Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Arbetsförmedlingen marknadsområde Stockholm Gotland

Tjänsteskrivelse 11 november 2015 Dnr KS2015/469 Arbetsförmedlingen Dnr Af-2015/408242 Kommunstyrelseförvaltningen Gustav Malm Haninge kommuns svar på Arbetsförmedlingens frågeställningar i PM: Fortsatt dialog om Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet inom Stockholms län Sammanfattning av Inriktningsplan och PM Arbetsförmedlingens målbild 2021 är att myndigheten har moderniserat sig på flera områden varav kontorsnätet med hänseende till lokalers placering och utformning utgör en väsentlig del. Mot bakgrund av en förstudie genomförd våren 2015 presenterade Arbetsförmedlingen under augusti 2015 en inriktningsplan för Arbetsförmedlingens anpassning av kontorsnätet i Stockholms och Gotlands län. Inriktningsplan rörande anpassning av Arbetsförmedlingens kontorsnät inom Stockholm och Gotland Anpassningen av kontorsnätet kommer att genomföras under en treårsperiod och kommer att medföra att 28 lokala arbetsförmedlingskontor på sikt ryms inom 10 Arbetsförmedlingsenheter (Af-enheter) inom marknadsområdet. Större men färre kontor kommer enligt Arbetsförmedlingen att erbjuda högre kapacitet samt fler förbokade möten och aktiviteter både fysiskt och digitalt. Följande Af-enheter föreslås på sikt: Af Enhet 1 - Af Arlandaregionen Af Enhet 2 - Af Järfälla Solna Af Enhet 3 - Af Stockholm Järva Af Enhet 4 - Af Södra Roslagen inkl. Norrtälje Af Enhet 5 - Af Östra Södertörn Haninge Af Enhet 6 - Af Södertälje 1