Vattenskydd Ignaberga Hässleholms kommun, Skåne län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Vattenskydd Ignaberga Hässleholms kommun, Skåne län 2010-09-14 Objekt: 8850323

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan Vattenskydd Ignaberga Utgivningsdatum: 2010-09-14 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Per Pettersson, 040-669 60 34 Uppdragsansvarig: Elisabet Hammarlund, 010-615 55 38 Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, telefon: 0771-921 921.

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 5 2 Inledning 7 2.1 Bakgrund 7 2.2 Målet med ombyggnaden 7 2.3 Syfte 8 2.4 Samråd 9 2.5 Avgränsningar 10 3 Planer och utredningar 13 3.1 Planeringsprocessen för väg 13 3.2 Förstudie 13 3.3 Kommunala planer 14 4 Befintligt vägsystem 17 4.1 Väg 23 17 4.2 Väg 21 17 4.3 Kristianstadsvägen 17 4.4 Lommarpsvägen 17 5 Nollalternativ 18 6 Förslag till utformning 19 6.1 Vattenskyddsåtgärder 19 6.2 Åtgärder för resp delsträcka 20 6.3 Gestaltningsprinciper 23 7 Miljö 25 7.1 Landskap 25 7.2 Naturmiljö 28 7.3 Kulturmiljö 32 7.4 Rekreation och friluftsliv 36 7.5 Boendemiljö 38 8 Naturresurser 41 8.1 Areella näringar 41 8.2 Ytvatten 42 8.3 Grundvatten 44 8.4 Material 47 9 Kommunala detaljplaner 50 9.1 Förutsättningar 50 9.2 Konsekvenser av nollalternativet 50 9.3 Konsekvenser av ombyggnaden 50 9.4 Förslag på åtgärder 50 10 Risk och säkerhet 51 10.1 Förutsättningar 51 10.2 Konsekvenser av nollalternativet 51 10.3 Konsekvenser av ombyggnaden 51 10.4 Förslag på åtgärder 51 11 Påverkan under byggtiden 52 11.1 Byggnadssätt 52 11.2 Konsekvenser 52 11.3 Förslag på åtgärder 53 12 Uppföljning 54 13 Mål, beskrivning och uppfyllelse 55 13.1 Transportpolitiska mål 55 13.2 Miljöbalken 56 13.3 Miljökvalitetsmål 56 14 Referenser 59 BILAGA 1 - Dispenser och tillstånd BILAGA 2 - Länsstyrelsens godkännande Dokumentet är reviderat utifrån Länsstyrelsens kommentarer vid beslut om godkännande. 3

4

1 Sammanfattning Väg 21 och väg 23 är en rekommenderad väg för transporter med farligt gods och utpekad som riksintresse för kommunikation. Strax öster om Hässleholm passerar väg 21, väg 23, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen genom vattenskyddsområdet för de kommunala grundvattentäkterna i Ignaberga. Mål med projektet är att skydda vattentäkten Ignaberga från vägsalt och utsläpp av förorening i form av farligt gods eller drivmedel vid olycka. Arbetsplanen omfattar fyra delområden där vattenskydd skall utföras. Förslag till utformning Delsträcka 1 -väg 23 På delsträcka 1 utförs vattenskyddsåtgärder i form av sidoräcke i kombination med kantsten på en sträcka av ca 460 meter. En dagvattendamm utförs i norra delen av utredningsområdet. Delsträcka 2 - väg 21 På norra delen av sträcka 2 utförs vattenskyddsåtgärder i form av sidoräcke i kombi- nation med kantsten i ca 500 meter. På södra delen av sträcka 2 ned till korsningen väg 21/ Rörån (Fjärlövsån) utförs vattenskyddsåtgärder i form av täta diken. Tre dagvattendammar tillskapas på delsträckan. Delsträcka 3 -Kristianstadsvägen Vattenskyddsåtgärder utförs i form av täta diken på en sträcka av ca 900 meter. Vägdagvattnet leds via diken och ledningar till en dagvattendamm. Delsträcka 4 -Lommarpsvägen På delsträcka 4 utförs vattenskyddsåtgärder i form av täta diken på norra sidan av vägen på en sträcka av ca 380 meter. På södra och delvis på norra sidan av Lommarpsvägen byts befintligt sidoräcke ut mot ett sidoräcke med högre kapacitet av klass H2 och kompletteras samtidigt med kantsten. En dagvattendamm tillskapas på norra sidan av Lommarpsvägen. Markanspråk På delsträcka 1 görs endast markanspråk för dagvattendammen. På delsträcka 2 görs ett anspråk för de tre dagvattendammarna. Vidare behöver vägområdet utökas med 9-10 meter på vardera sida av vägen förutförandet av täta diken. På delsträcka 3 görs ett markanspråk för dagvattendammen samt ett markanspråk på 9-10 meter på vardera sida av vägen för utförandet av täta diken. På delsträcka 4 görs ett markanspråk för dagvattendammen. Vidare behöver vägområdet även utökas på norra sidan med ca 10-12 meter för täta diken. Konsekvenser av vattenskyddsåtgärderna Delsträcka 1 Konsekvenserna för landskapet, naturmiljön, kulturmiljön, boendemiljön, areella näringen och ytvattnet bedöms som små. För rekreationen bedöms konsekvenserna av vattenskyddsåtgärderna vara försumbara. Delsträckan ger ett massöverskott. För grundvattnet blir konsekvensen av planerade åtgärder att förutsättningarna ökar för att grundvattenförekomsten kan upprätthålla sin 5

goda kemiska status enligt miljökvalitetsnormerna. Delsträcka 2 Konsekvenserna för landskapet, naturmiljön, areella näringen och ytvattnet bedöms som små. För kulturmiljön, rekreationen och boendemiljön bedöms konsekvenserna av vattenskyddsåtgärderna vara försumbara-inga. Delsträckan ger ett massunderskott. För grundvattnet blir konsekvensen av planerade åtgärder att förutsättningarna ökar för att grundvattenförekomsten kan upprätthålla sin goda kemiska status enligt miljökvalitetsnormerna. Delsträcka 3 Konsekvenserna för landskapet bedöms som medel eftersom de täta dikena resulterar i ett bredare vägrum genom lövskogen. Vidare bedöms konsekvenserna för naturmiljön som medel till liten. Konsekvenserna för den areella näringen och ytvattnet bedöms som små. För kulturmiljön, rekreationen och boendemiljön bedöms konsekvenserna av vattenskyddsåtgärderna vara försumbara-inga. Delsträckan ger ett massöverskott. För grundvattnet blir konsekvensen av planerade åtgärder att förutsättningarna ökar för att grundvattenförekomsten kan upprätthålla sin goda kemiska status enligt miljökvalitetsnormerna. Delsträcka 4 Konsekvenserna för landskapet bedöms som medel eftersom de täta dikena resulterar i banker utmed vägen. Vidare bedöms konsekvenserna för naturmiljön som medel då intrång görs i utpekade värden. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som medel då två fornlämningar berörs. Även konsekvenserna för boendemiljön bedöms som medel -liten. Konsekvenserna för den areella näringen, och ytvattnet bedöms som små. För rekreationen bedöms konsekvenserna av vattenskyddsåtgärderna vara försumbara-inga. Delsträckan ger ett massunderskott. För grundvattnet blir konsekvensen av planerade åtgärder att förutsättningarna ökar för att grundvattenförekomsten kan upprätthålla sin goda kemiska status enligt miljökvalitetsnormerna. Risk och säkerhet Vattenskyddsåtgärderna som utförs på delsträckorna innebär att dagvattensystemet kommer att kompletteras och uppgraderas till ett modernt dagvattensystem med avstängningsventiler som gör det möjligt att sluta systemet vid en eventuell olycka med utsläpp. Påverkan under byggtiden En avstängning av ett körfält som sker på väg 23, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen resulterar i begränsad framkomlighet på vägarna under byggtiden på grund av reducerad hastighet och kapacitet. Risk för köer finns. På väg 21 resulterar omledningen av en körriktning till att trafikanterna får en längre körsträcka än i vanliga fall. Omledningen medför även att belastningen på Kristianstadsvägen och väg 23 temporärt ökar. Uppföljning När åtgärderna har genomförts skall instruktioner för drift och underhåll upprättas av Trafikverket. Räddningstjänsten skall informeras om vattenskyddsåtgärderna så att beredskapen kan förbättras. 6

2 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tillhör arbetsplanen vattenskydd Ignaberga. Utredningsområdet ligger mellan Hässleholm och Vinslöv. Arbetsplanen omfattar fyra delområden där vattenskydd skall utföras genom avledning av vägdagvatten, dagvattendamm och antingen täta diken eller sidoräcke och kantsten. På en delsträcka blir det även aktuellt med byte av befintligt räcke. I detta kapitel behandlas bakgrund, mål, syfte, samråd och avgränsning av projektet. 2.1 Bakgrund Väg 21 och väg 23 är en rekommenderad väg för transporter med farligt gods och utpekad som riksintresse för kommunikation. Strax öster om Hässleholm passerar väg 21, väg 23, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen genom vattenskyddsområdet för de kommunala grundvattentäkterna i Ignaberga. Eftersom naturliga skydd i form av täta jordlager saknas och vattenskyddsåtgärder endast har utförts på delar av väg 21 och Lommarpsvägen beslutade dåvarande Vägverket Region Skåne att genom en förstudie 2008 utreda förutsättningar och behov av vattenskyddsåtgärder vid Ignaberga, Förstudie Vattenskydd Ignaberga, Hässleholms kommun. Förstudien Figur 2.1 Översiktskarta. Röd markering visar lokalisering av utredningsområdet. N identifierade 26 vägsträckor och föreslog åtgärder för sju av dessa samt bedömde att vidare utredningar bör ske på två delsträckor. För fem av nio delsträckor utförs åtgärder utan behov av upprättande av arbetsplan. De åtgärder som är aktuella på dessa sträckor är bla översyn av hastighetsskyltning, översyn av trafikanordningar, skyltning av vattenskyddsområdet och/eller utförande av sidoräcke inom befintligt vägområde. För de resterande fyra delsträckor har Trafikverket bedömt att arbetsplan krävs för att utföra vattenskyddsåtgärderna. Föreliggande MKB behandlar endast de fyra delsträckor som kräver arbetsplan. Trafikverket har under 2010 avsatta medel för utförandet av vattenskyddsåtgärder i vattenskyddsområdet Ignaberga. 2.2 Målet med ombyggnaden Vägprojektets mål är att skydda vattentäkten Ignaberga från vägsalt och utsläpp av förorening i form av farligt gods eller drivmedel vid olycka. Genom att utföra dagvattendammar, bortledning av vägdagvattnet från vatten- 7

skyddsområdet och täta diken eller sidoräcke i kombination med kantsten bedöms målet med ombyggnationen uppfyllas. 2.3 Syfte Syftet med projektet är att utföra åtgärder på den sträcka som väg 21, väg 23, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen passerar genom vattenskyddsområdet så att målet med ombygganden uppfylls. Arbetsplanens syfte är att väghållaren skall erhålla så kallad vägrätt för att få utföra föreslagna åtgärder. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen anges i miljöbalken kap 3 : DELSTRÄCKA 1 DELSTRÄCKA 3 DELSTRÄCKA 2 Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Figur 2.2 Vattenskyddsområdet Ignaberga. Mörkblå yta: inre vattenskyddsområdet Ljusblå yta: yttre vattenskyddsområdet Prickad röd line: utredningsområdena DELSTRÄCKA 4 8

2.4 Samråd 2.4.1 Länsstyrelsen Under projektet har inledande samråd och fördjupat samråd rörande vattenfrågorna hållits med länsstyrelsen i Skåne den 23:e mars 2010. Under det inledande samrådet med länsstyrelsen presenterades projektet kort samt de utpekade värden som ligger inom eller i närheten av arbetsområdet. Länsstyrelsen var positiv till att vattenskyddsåtgärder utförs på sträckan framförde följande synpunkter: Täta diken förespråkade framför räcke med kantsten. Önskvärt med dagvattendammar med oljeavskiljare. En uppdaterad rapport av Tätortsnära natur har publicerats. Bytomten i Lommarp är felaktigt registrerad som övrig kulturhistorisk lämning. Bytomten är en fast fornlämning. Projektet rör sig främst i kanten av kulturmiljöerna, men det finns många gravar från järnåldern utmed väg 23. Bron i Lommarp omfattas av länsstyrel- sens broinventeringen. Länsstyrelsen skickar över materialet till Trafikverket. Slutligen undrade länsstyrelsen om det utförts skyddsåtgärder vid Lommarp och Vinneå tidigare. Trafikverket svarade att vid ombyggnaden av trafikplatsen utfördes åtgärder i form av täta diken. I det fördjupade samråd rörande vattenfrågor som genomfördes 23:e mars 2010 framförde länsstyrelsen följande synpunkter: Täta diken förespråkas framför räcke och kantsten. Om det blir aktuellt med andra skyddsåtgärder än täta diken skall det motiveras i MKB varför täta diken valts bort. Överlag ser förslagen på åtgärder bra ut, men det behövs mer underlag. 2.4.2 Markägarsammanträde Samråd med berörda sakägare hölls vid markägarsammanträdet den 5:e maj 2010 kl 18.00 i Vinslövs bygdegård, Vinslöv. Från allmänhet och kallade sakägare deltog 14 personer. Nedan synpunkter och frågor framfördes under markägarsammanträdet: Svenska kraftnät håller på med arbeten utmed väg 21. Projekten bör kanske samordnas. (se protokoll) Hässleholms kommun ser över och planerar för utbyggnad av det kommunala VAnät och Lommarp är en del i detta. Emellertid är planerna inte helt klara och inte heller finansieringen.(hässleholms vatten) (se protokoll) En fastighetsägare i Lommarp motsätter sig alla åtgärder på väg 2010 (Lommarpsvägen) eftersom fastighetsägaren sedan tidigare ligger i tvist med Trafikverket angående skador på fastigheten som uppkommit vid byggnationen av befintlig gcväg. (se MKB kap 6, arbetsplan och protokoll) Kommer arbetet att samordnas med brobygget i Lommarp? (se protokoll) Kommer Trafikverket stå för markägarens juridiska omkostnader i detta projekt? (se protokoll) Kommer det bli aktuellt med jordvallar för att förhindra avåkning? (se MKB kap 6, arbetsplan och protokoll) 9

Trafikverket frågade närvarande om någon kände till vilka som är medlemmar i dikningsföretaget som berörs av vattenskyddsåtgärderna? Ordförande i dikningsföretaget Rörån var närvarande på markägarsammanträdet. Nedan redogörs för de enskilda samtal som hölls: Lommarp 10:17 Fastighetsägaren ligger i tvist med Trafikverket sedan man utförde gc-vägen. Fastighetsägaren motsätter sig alla åtgärder som planeras för Lommarpsvägen och hänvisar till sin advokat. Röinge 45:1 m.fl, ordf. i Dikningsföretaget Rörån, Ignaberga-Troedstorp 1:18, Röinge 45:1 m.fl Det syns tydligt vid regn och avsmältning att vägdagvatten från väg 21 når vattendraget. Vägdräneringen i vägkanten tillför också utsläpp till Rörån. Det finns en sammankoppling mellan väg 21 och väg 23. (se protokoll) Vilka åtgärder är tänkta utmed Kristianstadvägen? (se MKB kap 6 och arbetsplan) Tillför Trafikverket vatten måste de bidra till underhåll och skötsel av dikesföretaget. Eventuella fördröjningsmagasin ser vi gärna placeras vid Rörån, i söder på aktuell vägsträcka utmed väg 21. (se MKB kap 6 och arbetsplan) Lommarp 2:4, 9:4 och Lommarp 2:13 Blir räckena höga? (se arbetsplan) Hastigheten på sträckan (Lommarpsvägen) behöver sänkas. Hur är det med halkbekämpningen inom vattenskyddsområdet? De saltar alldeles för mycket. (se protokoll) Bymöllan 1:3 och Lommarp 10:10 Kommunen äger det mesta norr om Lommarpsvägen. Damm norr om Lommarpsvägen tillhör fastigheten. Den är 3 meter djup och av säkerhetsskäl instängslad. Det finns en dagvattenbrunn på södra sidan av Lommarpsvägen som släpper ut vatten i bäcken via ett rör under vägen. Vid mycket vatten rinner det även vatten över vägen. Vid väg 21 finns det två trummor. I och med att kommunen stängslade in området för hjortar har ena trumman satts igen. Nu stiger vattnet upp i vår trädgård. Vatten tas från Hässleholm för att spä ut vattnet i brunnen vid Vinslöv eftersom nitrathalterna är för höga. Hässleholms vatten har pumpat ut mycket vatten från brunnen och vi har fått problem med föroreningar i vår brunn. Hässleholms kommun vill lösa in fastigheten eftersom den ligger inom vatten skyddsområdet. Ni får gärna ringa innan ni kommer ut (för att göra geotekniska undersökningar mm). 2.5 Avgränsningar En avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts utifrån resultatet från Förstudien Vattenskydd Ignaberga, Hässleholms kommun (2008) och utifrån det inledande samråd med länsstyrelsen samt kompletterande undersökningar gällande markförhållandena. Skyddsåtgärderna som utförs i projektet avse åtgärder för saltpåverkan och olycka med far- 10

ligt gods utmed de fyra berörda vägsträckorna. För en mer detaljerad beskrivning av de dispenser och tillstånd som krävs se bilaga 1. Bilaga 1 redogör även för den påverkan som skyddsföreskrifterna för Ignabergas vattentäkt ger projektet. 2.5.1 Geografisk avgränsning Föreliggande MKB behandlar fyra delsträckor som berör vägarna: väg 23, väg 21, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen. För lokali- Figur 2.4 Röd prickad linje visar omfattningen av utredningsområde 1, 2 resp 3. Magenta linje illustrerar vägsträcka där sidoräcke i kombination med kantsten utförs. Streckad röd linje illustrerar vägsträcka där täta diken utförs. Magenta yta illustrerar placeringen av dagvattendamm. Blå linje redovisar delar av vattendrag. DELSTRÄCKA 1 NY DAGVATTEN- DAMM VÄG 2021 NY DAGVATTEN- DAMM DELSTRÄCKA 2 FJÄRLÖVSÅN (RÖRÅN) DELSTRÄCKA 4 VINNE Å VÄG 21 LOMMARPSVÄGEN VÄG 23 KRISTIANSTADS- VÄGEN NY DAGVATTEN- DAMM DELSTRÄCKA 3 N NY DAGVATTEN- DAMM/BÄCK DÄMMES Figur 2.3 Röd prickad linje visar omfattningen av utredningsområde 4. Magenta linje illustrerar vägsträcka där befintligt sidoräcke byts ut till nytt sidoräcke (H2-klass) i kombination med kantsten. Streckad röd linje illustrerar vägsträcka där täta diken utförs. Magenta yta illustrerar placeringen av dagvattendamm/dämning av befintligt dike. Blå linje redovisar delar av vattendrag NY DAGVATTEN- DAMM N BIFLÖDE TILL FJÄRLÖVSÅN VÄG 21 11

sering och avgränsning av delsträckorna se figur 2.3 och figur 2.4. Närmare beskrivning av åtgärder och avgränsning ges under kap 6. 2.5.2 Beskrivna effekter och konsekvenser Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar främst natur- och kulturvärden, naturresurser, boendemiljö, rekreation och påverkan på landskapsbilden. Följande intressen och aspekter beskrivs inte i denna MKB eftersom projektet bedöms medföra försumbar eller ingen påverkan på: Luftföroreningar Energihushållning Vibrationer Buller 12

3 Planer och utredningar Detta kapitel behandlar planeringsprocessen och tidigare utredningar som berör projektet samt kommunala planer. 3.1 Planeringsprocessen för väg Byggande av allmän väg regleras i väglagen SFS (1971:948). Miljöbalkens regler om MKB tillämpas vid vägplanering. I Vägverkets författningssamling (VVFS 2001:18) har det preciserats om föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar mm i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner. Planeringsprocessen består formellt av tre steg; förstudie, vägutredning och arbetsplan. Figur 3.1 Planeringsprocessen. I förstudien klargörs projektets problem och förutsättningar, varefter olika förslag på lösningar på problem redovisas. Då förstudien är ett beslutsunderlag redovisas hur fortsatt arbete bör ske. Under planeringsprocessen genomförs samråd med berörda sakägare, myndigheter m fl. En vägutredning behövs när det finns ett flertal alternativa vägsträckningar. Utredningen utgör ett underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. För det aktuella förslaget behövs ingen vägutredning. Arbetsplanen är det tredje steget i planeringsprocessen. Planen visar mer i detalj var vägen ska gå och hur den kommer att se ut. En miljökonsekvensbeskrivning ingår och ska godkännas av länsstyrelsen. Samråd skall genomföras med berörda sakägare, myndigheter m fl. Arbetsplanen skall även ställas ut. En fastställda arbetsplanen ger vägrätt. Efter de tre formella stegen upprättas en bygghandling som utgör underlag för upphandling av planerade vägbyggnadsåtgärder. 3.2 Förstudie Förstudie Vattenskydd Ignaberga, Hässleholms kommun upprättades 2008-09-12. Syftet med förstudien var att utreda vilka vattenskyddsåtgärder som behöver utföras inom Ignabergas vattenskyddsområde. I förstudien identifierades 26 delsträckor som karaktäriserades med avseende på sårbarhet, sannolikhet för olycka och tidigare utförda skyddsåtgärder. Baserat på avvägningen mellan risk och sårbarhet föreslogs olika skyddsåtgärder för sju delsträckor samt vidare utredning för två delsträckor. För fem av delsträckorna kan åtgärden utföras inom befintligt vägområdet, medan fyra delsträckor kräver arbetsplan. I förstudien föreslås att åtgärder i form av räcke i kombination med kantsten utförs eller alternativt täta diken. I båda fallen behöver vägdagvattnet ledas bort från vattenskyddsom- 13

rådet. Innan vattnet släpps ut i recipient skall det ha passerat ett fördröjningsmagasin med möjlighet till oljeavskiljning. Utifrån förstudien och inkomma yttranden bestämde dåvarande Vägverket i sitt ställningstagande: Väg 21, väg 23, väg 2010 och väg 2025 bedöms i förstudien vara riskutsatta och sårbara för grundvattentäkten. För dessa vägar föreslås fysiska åtgärder och framtagande av arbetsplan. För väg 1901 görs ytterligare hydrogeologiska vundersökningar i skedet för arbetsplan för att klargöra slutligt val av åtgärder. Väg 2003 och väg 2026 föreslås inga fysiska åtgärder. Förstudien har en översiktlig nivå och utifrån befintligt underlagsmaterial utrett vägsaltets påverkan på grundvattenkvalitén genom såväl uppmätta kloridhalter i brunnar som teoretiska beräkningar av långvariga effekter. Utredningen har inte kunnat bekräfta någon försämrad vattenkvalité pga haltbekämpning med salt. Fysiska skydd för omhändertagande av vägdagvatten kan därmed inte enbart motiveras av saltets påstått negativa effekter för grundvattenmagasinet. Föroreningar som förekommer i vägdagvattnet binds i hög grad vid partiklar som fastläggs i diken och den omättade zonen. Normalt utgör dessa föroreningar inget hot mot grundvattnet. Förstudien har inte funnit belägg för att de kommunala brunnarna påverkas av dessa föroreningar. Fysiska åtgärder för speciellt omhändertagande av sådana föroreningar kan därför inte motiveras. Vattentäktens huvudman, Hässleholms Vatten AB, rekommenderas att snarast ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 3.3 Regionala planer Nedan redogörs för regionala planer. 3.3.1 Närmare till naturen i Skåne skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård Länsstyrelsen i Skåne län publicerade 2003 rapporten Närmare till naturen i Skåne skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Rapporten skall utgöra ett underlag för genomförande av skydd, förvaltning och utveckling av de utpekade områdena. Målet är att långsiktigt skydda de mest värdefulla tätortsnära naturområdena för rekreation och friluftsliv samt naturvård. 3.3.2 Genomförande för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2010-2015 Genomförande för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2010-2015 som länsstyrelsen i Skåne Län gav ut 2010 är en fortsättning på arbetet som inleddes i rapporten 2003. I den nya rapporten har en prioritering gjorts och ett antal områden har valts ut där utpekade områden skall skyddas genom bildande av naturreservat. Rapporten Närmare till naturen i Skåne skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård som länsstyrelsen antog 2003 kommer att leva kvar som en långsiktig målsättning för skydd av tätortsnära natur. 3.3 Kommunala planer Nedan redogörs översiktlig för Hässleholms kommuns översiktsplan och naturvårdplan 14

samt för de detaljplaner och stadsplaner som berörs av projektet. Kommunen har inget Kulturmiljöprogram utan hänvisar till det material som Länsstyrelsen i Skåne Län har tagit fram. 3.3.1 Översiktsplan Hässleholms kommun Hässleholm kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2007-05-02. I översiktsplanen är centrala begrepp leva, uppleva, arbeta och lära. Begreppen har fått följande målsättning för mark- och vattenanvändningen: leva - attraktivt boende, brett serviceutbud och miljövänligare energisystem. uppleva - god förvaltning av naturen, ökad rörlighet och tillgänglighet till naturvärdena och central knutpunkt för besöksnäringen i Göingebygden. arbeta - mångfald av arbetstillfällen, handel med ökad konkurrenskraft, areella näringar värnar lokala förutsättningar, hållbart resande med förbättrade kommunikationer inom och utom kommunen. lära - livslångt lärande genom att nyttja naturen och näringslivet och bättre tillgång till gymnasie- och högskoleutbildningar. I översiktsplanen kan bland annat utläsas: Att tillgången till grundvatten i kommunen är god. Översiktsplanen slår fast att kommunen ska värna om grusåsarna i kommunen som är viktiga för att behålla en hög kvalitet på grundvattnet. Att Ignaberga - Hässleholm är kommunens största och idag viktigaste vattentäktsområde och delas med Kristianstad kommun. Att kalkbrytningen i framtiden kan komma att stå i konflikt med kommunens viktiga vattentäkt Ignaberga - Hässleholm på Kristianstadsslätten. Att landskapskaraktärerna ska förstärkas genom att riktlinjerna för varje karaktär ska följas. Att kommunen ska värna om den gamla vägstrukturen som är av betydelse för karaktären, tillgängligheten och den historiska förståelsen. Att naturvärdena är av största vikt för kommunens profil. 3.3.2 Översiktsplan Vinslöv tätort (2005) I översiktplanen för Vinslöv tätort berörs delsträcka 4 av ett område som är utpekat som tätortsnära natur som bör utvecklas. 3.3.3 Naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet för Hässleholms kommun antogs av kommunfullmäktige 2005-05-30. Naturvårdsprogrammet ger en allmän beskrivning av kommunens geologi, landskap och naturtyper och pekar ut 130 områden i kommunen som bedöms innehålla mycket N Figur 3.2 Utdrag ur Översiktsplan Vinslövs tätort. Grön yta: tätortsnära natur (ny/utvecklas) Röd skraffering: kulturmiljövärden (bevaranderekommendationer) 15

höga naturvärden, klass 1. Med utgångspunkt från dessa 130 områden har nio storområden identifierats som inrymmer stora arealer med mycket höga naturvärden. 3.3.4 Berörda detaljplaner och stadsplaner Delsträcka 2, 3 och 4 berörs inte av detaljplaneområde. Inom delsträcka 1, väg 23, ligger stadsplan: Stadsplan Röinge 7:7 mfl, fastställd 14 april 1977, planområdet ligger väster om väg 23 och strax söder om Röingevägen. Planförslaget medger inte någon utökning i bebyggelsen utan inriktar sig på trafikmässiga förändringar. Norra delen av planområdet får endast användas för allmänt ändamål. Norra delen av planen ligger inte dikt an till väg 23, södra delen av planområdet ligger däremot direkt utmed väg 23 utan att prickmark eller naturområde har pekats ut. VÄG 23 Figur 3.3 Utdrag ur Stadsplan Röinge 7:7 mfl. 16

4 Befintligt vägsystem Nedan redogörs översiktligt för de fyra vägar där vattenskyddsåtgärder föreslås. 4.1 Väg 23 Väg 23 går utmed östra sidan av Hässleholm och det finns flertalet utfarter samt en gctunnel på delsträckan. Vägen är skyltad till 80 km/h. Inga vattenskyddsåtgärder har utförts på sträckan. Väg 23 är en rekommenderad väg för transporter med farligt gods och utpekad som riksintresse för kommunikation. 4.2 Väg 21 Väg 21 är utförd som en 2+1-väg med mittvajerräcke. På norra delen av sträckan finns även ett sidoräcke (w-profil) utfört på västra sidan av vägen. På den sträcka som föreliggande MKB behandlar är vägen skyltad till 100 km/h. Vid utbyggnaden 1992-1993 av väg 21 till 2+1-väg utfördes vattenskyddsåtgärder inom inre skyddszon för Brunn 1A och Brunn 1 i form av täta diken av lermorän. Vägdagvattnet från inre skyddszonen leds ut till en recipient utanför skyddsområdet. År 2005 utfördes även vattenskyddsåtgärder av trafikplatsen Lommarp i och med ombyggnaden av på- och avfarten. Väg 21 är en rekommenderad väg för transporter med farligt gods och utpekad som riksintresse för kommunikation. 4.3 Kristianstadsvägen Kristianstadsvägen, väg 1901, är den gamla infartsvägen till Hässleholm och har en bredd på ca 13 meter. Inga vattenskyddsåtgärder har utförts på vägsträckan. Kristianstadsvägen har en hastighetsbegränsning på 90 km/h. En cykelväg skild från körbanan via en heldragen linje går på vardera sida av Kristianstadsvägen. 4.4 Lommarpsvägen Lommarpsvägen, väg 2010, är en mindre landsväg med en bredd på 6-6,5 m. På södra sidan av vägen går en gång- och cykelväg som är separerad från vägen med ett räcke. På den sträcka som föreliggande MKB behandlar är vägen skyltad till 70 km/h. Vid byggnationen av nya trafikplatsen Lommarp utfördes även vattenskyddsåtgärder i form av räcke och kantsten, dagvattendamm samt avledning av vägdagvattnet. Lommarpsvägen förmodas användas som smitväg mellan väg 21 och väg 23. Figur 4.1, 4.2, 4.3, & 4.4: Väg 23, väg 21, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen (sett uppifrån och ned) 17

5 Nollalternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 punkt 4 ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla: En redovisning av alternativa platser, om så är möjligt, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd I miljökonsekvensbeskrivningen jämförs utbyggnaden av vattenskyddsåtgärder med ett nollalternativ som omfattar en framtida situation där inga vattenskyddsåtgärder utförs. Nollalternativet innebär att väg 21, väg 23, Kristianstadsvägen och Lommarpsvägen även fortsättningsvis kommer passerar genom Ignaberga vattenskyddsområde utan utökade skyddsåtgärder för vattentäkten. Risken för saltpåverkan och förorening vid drift eller olycka kvarstår. 18

6 Förslag till utformning I detta kapitel redogörs för den föreslagna utformningen av ombyggnaden och viss teknisk beskrivning av skyddsåtgärderna samt översiktliga gestaltningsprinciper som tagits fram för projektet. 6.1 Vattenskyddsåtgärder Täta diken Tätning av diken som utförs inom vattenskyddsområdet sker genom att ett 0,5 m mäktigt lager av tät lermorän utförs enligt figur 6.5. Föreslagen principsektion har släntlutningar på 1:4 vilket resulterar i att 8,5 meter krävs på vardera sida av berörd väg för att inrymma dikesområdena. Vidare krävs en motvall på de sträckor vägen går på bank vilket medför att ytterligare 3 meter krävs. Utöver dessa 11,5 meter krävs även någon meter för att ansluta till omgivande mark. Sammanfattningsvis behövs ca 14-15 meter mätt från vägkanten på ömse sidor av vägen. På väg 21 och Kristianstadsvägen är befintligt vägområde utanför själva vägen ca 5 meter vilket medför att markanspråket vid utförande av täta diken blir ca 9-10 meter. För Lommarpsvägen används en annan typsektion med brantare slänter (1:3 resp 1:2) för att minimera intrånget. Eftersom hastigheten på Lommarpsvägen är satt till 70 km/h krävs ingen motvall vilket medför att påverkan på omgivningen minskas, se figur 6.6. Dagvattendamm Vägdagvattnet samlas upp i ett system av diken och ledningar som leds till en dagvattendamm med oljeavskiljning och möjlighet till avstängning. Tätning av dagvattendamm sker genom plast- eller gummiduk. Dagvattendammarna dimensioneras för 10-års regn. Sidoräcke i kombination med kantsten Sidoräcke i kombination med kantsten utförs på vardera sida av körbanan. Denna åtgärd bedöms kunna inrymmas inom befintligt vägområde. Figur 6.4 redovisar en typsektion med sidoräcke i kombination med kantsten. Figur 6.1 Räcke i kombination med kantsten längs E4 inom Sånnestorps vattenskyddsområde. Figur 6.2 Befintligt sidoräcke utmed delsträcka 4. 19

6.2 Åtgärder för respektive delsträcka Delsträcka 1 Avgränsningen av vattenskyddsåtgärderna har skett utifrån den hydrogeologiska bedömningen som gjordes i samband med bestämningen av skyddsområdet för vattentäkten samt resultat från utförda kompletterande undersökningar. Vattenskyddsåtgärder kommer att utföras från i höjd med Röingegården i söder upp till korsningen väg 23/Röingegatan. Denna avgränsning innebär att vattenskyddsåtgärder utförs något längre norr ut än vad som föreslagits i förstudien. På delsträcka 1 från avtagsvägen intill Röingegården i söder upp till korsningen väg 23/Röingegatan i norr utförs vattenskyddsåtgärder i form av sidoräcke i kombination med kantsten på en sträcka av ca 460 meter. Sidoräcke i kombination med kantsten utförs på delsträckan eftersom det tekniskt sett är svårt att få till täta diken pga planskildheten, utfarten och vissa trånga partier. Denna åtgärd inryms inom befintligt vägområde. En dagvattendamm utförs i norra delen av utredningsområdet. Dagvattendammen placeras strax norr om väg 2021 på östra sidan av väg 23. Dagvattendammen rymmer en volym på 1360 m 3 och har ett medeldjup på 1,5 m. Det renade dagvattnet leds via en vattenledning och släpps på dikesföretaget Almaån-Fjärlövsåns (KLS- 1488) dike/kulvert. Föreslagna vattenskyddsåtgärder medför att vägområdet behöva utökas med ca 1 600 m 2 för att inhysa dagvattendammen med tillhörande driftplats. Sidoräcke och kantsten inryms inom befintligt vägområde. Figur 6.3 Planerad dagvattendammen placeras på åkern till vänster i bilden. Figur 6.4 Typsektion för delsträcka 1. Vattenskyddsåtgärd i form av sidoräcke i kombination med kantsten. 20

Delsträcka 2 På norra delen av sträcka 2 från strax söder om korsningen väg 21/väg 2021 upp till korsningen väg 21/järnvägen utförs vattenskyddsåtgärder i form av sidoräcke i kombination med kantsten i ca 500 meter. Sidoräcke och kantsten utförs i denna del eftersom det tekniskt blir svårt att tillskapa tätat diken pga vägbroar samt att vägen går på relativt hög bank. En dagvattendamm med en volym på 1490 m 3 och ett medeldjup på 1,5 m tillskapas i norr vid stenbrottet på väg 21:s västra sida. Dagvattendammen med tillhörande driftplats innebär ett markanspråk på ca 1 700 m 2. Vägdagvattnet från väg 21:s östra sida leds över till dagvattendammen via en befintlig trumma under väg 21. Från dagvattendammen leds vägdagvattnet via en befintlig ledning på väg 21:s västra sida norr ut och släpps slutligen ut i bäcken som korsar väg 21 strax norr om järnvägen. På södra delen av sträcka 2 ned till korsningen väg 21/Rörån (ca 1 000 meter) utförs vattenskyddsåtgärder i form av täta diken. Utförandet av täta diken innebär att vägområdet behöver breddas med ca 9-10 meter på vardera sida av väg 21. Dagvattendamm utförs på södra delen av sträckan på både sidorna av väg 21 vid det korsande vattendraget. Vardera dagvattendamm har en volym på ca 280 m 3 och ett medeldjup på 1,5 meter. Respektive dagvattendamm med tillhörande driftplats medför ett markanspråk på ca 450 m 2. Från dagvattendammarna släpps vattnet ut i bäcken som korsar väg 21. Figur 6.5 Typsektion för delsträcka 3 samt delar av delsträcka 2. Vattenskyddsåtgärd i form av täta diken. 21

Delsträcka 3 Delsträcka 3 berör den del av Kristianstadsvägen som passerar genom inre skyddsområdet på en sträcka av ca 900 meter. Vattenskyddsåtgärder utförs i form av täta diken vilket resulterar i att vägområdet behöver utökas med ca 9-10 meter på vardera sida av Kristianstadsvägen. Vägdagvattnet leds via diken och ledningar till en dagvattendamm med en volym på ca 1170 m 3 och ett medeldjup på 1,5 m. Dagvattendammen med tillhörande driftyta placeras strax norr om biflödet till Fjärlövsån på Kristianstadsvägens östra sida och medför ett markanspråk på ca 1540 m 2. Delsträcka 4 På delsträcka 4 som berör Lommarpsvägen utförs vattenskyddsåtgärder i form av täta diken på norra sidan av vägen på en sträcka av ca 380 meter. Vattenskyddsåtgärden täta diken i kombination med befintlig topografi i området medför att en bank behöver tillskapas utmed norra sidan av Lommarpsvägen, se figur 6.6. Denna åtgärd medför att vägområdet behöver utökas med ca 10-12 meter. En dagvattendamm tillskapas på norra sidan av Lommarpsvägen genom att befintligt dike nyttjas som dagvattendamm. Vattnet i befintligt diket leds förbi dagvattendammen i ledning. Dagvattendammen rymmer en volym på 451 m3 och har ett medeldjup på 1,5 m. Ett markanspråk på 760 m2 krävs för utförandet att dagvattendammen med tillhörande driftplats. Det renade dagvattnet leds via befintlig dike till Vinne å. På södra och delvis på norra sidan av Lommarpsvägen byts befintligt sidoräcke ut mot ett sidoräcke med högre kapacitet av klass H2 och kompletteras samtidigt med kantsten. Sidoräcke i kombination med kantsten utförs på södra och norra sidan på en sträcka av 190 meter respektive 150 meter. Åtgärden i form av sidoräcke i kombination med kantsten inryms inom befintligt vägområde. Figur 6.6 Typsektion för delsträcka 4. Vattenskyddsåtgärd i form av täta diken samt utbyte av befintligt sidoräcke som ersätts med sidoräcke (klas H2) i kombination med kantsten. 22

6.3 Gestaltningsprinciper Arbetet med gestaltningsprinciperna har pågått parallellt med arbetsplanen och utvecklats i samband med att projektet har framskridit. Gestaltningsprinciperna har tagits fram för att nå ett tekniskt och arkitektoniskt bra resultat. Nedan redogörs för de gestaltningsprinciper som tagits fram: Övergripande Befintligt vägrum och karaktär skall bevaras så långt som möjligt. Befintlig vegetation i form av träd och buskvegetation behålls så långt som möjligt. Efter släntarbetena har utförts används avskalad jord från området till den del av slänten där vegetation i form av gräs och örter får förekomma. Detta för att erhålla en snabb återvegetering av slänterna med den flora som finns i området. Skyltarnas storlek, placering och antal bör noggrant studeras. För många skyltar kan resultera i överinformation för vägtrafikanten och ge ett visuellt störande och svårläst intryck. Målet bör vara en väg- sträcka som är lättläst, visuellt komfortabel att passerar igenom och som samtidigt ger den information som trafikanten är i behov av. Täta diken och räcken Ett nätt sidoräcke bör väljas för att minimera den visuella påverkan som sidoräcket ger. Sidoräcket bör utföras så att ett sammanhållet uttryck skapas utan alltför många släpp då avbrott kan upplevas som visuellt störande för trafikanter. Om ersättning eller komplettering av befintliga räcken krävs bör antingen samtliga räcken utmed en längre sträcka av berörd väg bytas ut eller så väljs ett räcke som i så hög grand som möjligt efterliknar befintliga räcken. Detta för att erhålla en enhetlig karaktär utmed vägen. Täta diken utformas med en naturlig koppling till omkringliggande landskap samt med rundade släntkrön. Dagvattendamm Dagvattendammarna placeras i landskapets naturliga lågpunkt. Dagvattendammarna ges en naturlig utformning, dvs en organisk form, varierande släntlutningar och vegetations- Figur 6.7 Exempel på täta diken och kupolsil (Sånnertorp). 23

dungar. Avskalad jord från området används till slänter och omkringliggande mark. Detta för att erhålla en snabb återvegetering av slänterna med den flora som finns i området. I de fall dagvattendammen placeras i ett öppet landskap t ex odlingslandskap där högre vegetation eller vegetationsdungar ej finns skall även högre vegetation och dungar undvikas runt dagvattendammen. Dagvattendammarna utförs med flacka slänter så att stängsel kan undvikas. Figur 6.8 Exempel på fördröjningsmagasin (Sånnertorp). 24

7 Miljö I detta kapitel beskrivs landskapet, naturmiljön, kulturmiljön, boendemiljön och friluftslivet och vilka effekter och konsekvenser nollalternativet respektive utredningsalternativet ger. Vidare ges förslag på åtgärder i de fall det kan bli aktuellt. 7.1 Landskap Landskap är en komplex sammansättning av bl a geologi, jordarter, flora och fauna, markanvändning, bebyggelse och andra kulturella mönster. Även betraktarens bakgrund påverkar hur han/hon läser och upplever landskapet. För att underlätta beskrivningen av landskapet kan landskapets karaktär användas för att ge en generell bild. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram Det skånska landskapsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) som användas nedan för att beskriva landskapets karaktär. 7.1.1 Förutsättningar Utredningsområdet ligger inom landskapstypen Göinge mellanbygd och är ett typiskt exempel på ett mellanbygdsområde. Skogsområdena består av en blandning mellan gran- och lövskog. Odlingslandskapet består av små till medelstora fält som i samverkan med skogsområdena skapar ett relativt öppet mosaiklandskap. Strax sydväst om utredningsområdena tar landskapstypen Nävlingeåsen vid som domineras av skog med öppen mark främst runt byarna. Delsträcka 1 (väg 23) går utmed östra delen av Hässleholm och har en blandad karaktär med inslag av både bebyggelse, öppnare områden och mindre skogsdungar. Delsträcka 2 (väg 21) passerar genom ett landskap som till större delen domineras av det öppna rummet som odlingsmarkerna utgör, men med inslag av slutna rum i form av mindre skogsområden. I det öppna landskapet utgör åkeröarna och dikeslinjerna tydliga element i landskapet. Figur 7.1, 7.2 & 7.3 Översta fotot visar karaktären utmed delsträcka 1. Mellersta och nedesta fotot illustrerar landskapets karaktär på delsträcka 2. 25

Delsträcka 3 (Kristianstadsvägen) passerar genom ett landskap som utgörs av tre rum, två slutna och ett öppet rum. De slutna rummen i söder och i norr utgörs av lövskog medan det öppna rummet utgörs av odlingsmarkerna. I det öppna landskapet utgör åkeröarna och dikeslinjerna tydliga element i landskapet. Delsträcka 4 (Lommarpsvägen) går utmed Vinne å i ett något mer småskaligt och mosaikartat landskap där det större öppna landskapet återfinns i bakgrunden. Vägen följer landskapet väl och trafikanten erbjuds vyer över både mindre öppna rum, trädridåer, vatteninslag och bebyggelse samt tidvis utblickar över det större öppna landskapet. Figur 7.4 Fotot illustrerar landskapets karaktär på delsträcka 3. 7.1.2 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen ny mark tas i anspråk eller befintlig vegetation tas bort och inga ytterligare räcken eller dagvattendammar utförs, dvs ingen påverkan på landskapet. 7.1.3 Konsekvenser av ombyggnaden Delsträcka 1 Påverkan av ombyggnationen på delsträcka 1 blir ett markanspråk norr om väg 2021 på väg 23:s östra sida på ca 1560 m 2 för tillskapandet av en dagvattendamm. Räcke i kombination med kantsten utförs på ca 460 meter inom befintligt vägområde. Figur 7.5 Fotot illustrerar landskapets karaktär på delsträcka 4. Effekten av ombyggnationen på delsträcka 1 blir att ett nytt objekt i form av en dagvattendamm uppförs strax norr om väg 2010 på väg 23:s östra sida. Dagvattendammen smälter in relativt bra i omgivande landskap eftersom landskapet redan i dagsläget består av flera olika element. De nya sidoräckena medför att vägen markeras tydligare, speciellt för vägtrafikanter. Konsekvensen för delsträcka 1 bedöms som liten. Sträckan utgör i dagsläget redan en relativt heterogen miljö. I dagsläget finns redan sporadiskt sidoräcke på delar av väg 23. De nya sidoräckena i kombination med kantsten samt den nya dagvattendammen bedöms endast ge en marginell påverkan på landskapet. Delsträcka 2 Påverkan av ombyggnationen på delsträcka 2 blir att ca 9-10 meter på vardera sida av väg 21 på en sträcka av ca 1 000 meter tas i anspråk för utförandet av täta diken. Vidare krävs totalt ca 2600 m 2 för att tillskapa de tre dagvattendammarna på delsträckan. I norra delen av sträckan utförs vattenskyddsåtgärder i form av sidoräcke och kantsten på en sträcka av ca 490 26

meter. Åtgärden med sidoräcke i kombination med kantsten ryms inom befintligt vägområde. Effekten av ombyggnationen på delsträcka 2 blir tre nya objekt i odlingslandskapet i form av dagvattendammarna. Effekten av de nya räckena på delsträcka 2 blir att vägarna tydligare avgränsas samtidigt som det för trafikanter ger en visuell påverkan. De täta dikena medför en viss visuell påverkan eftersom på de sträckor motvall krävs. Konsekvensen av ombyggnaden bedöms överlag som liten. Sträckan passerar genom odlingslandskapet men är redan i dagsläget utförd med mitträcke. Kompletteringen med sidoräcke på en kort sträcka i norr ger ingen större påverkan på landskapet. På södra delen av sträcka 2 medför de täta dikena en viss påverkan på de ställen en motvall behöver tillskapas. Vattenytor är inte naturliga inslag i denna del av landskapet, men de placeras i bakkant av landskapsrummet (i norr) eller i anslutning till redan befintliga landskapselement (diket i söder). Påverkan av dagvattendammarna på delsträcka 2 bedöms som medel till små. Delsträcka 3 Påverkan av ombyggnationen på delsträcka 3 blir att ca 9-10 meter tas i anspråk på vardera sida av Kristianstadsvägen i ca 900 meter för utförandet av täta diken. Vidare krävs ca 1540 m 2 för tillskapandet av en dagvattendamm med tillhörande driftyta. Effekten av ombyggnationen på delsträcka 3 blir att vägrummet blir bredare/vidare på de avsnitt täta diken utförs och vägen passerar genom de slutna rummen med lövskog. I det öppna landskapet, dvs jordbrukslandskapet, medför tätat diken och motvall att övergången mellan väg och jordbruksmark blir något tydligare. Dagvattendammen blir ett nytt och relativt stort element i det öppna landskapet, men placeras mot befintligt vattendrag. Placeringen av dagvattendammen vid vattendraget leder till att dagvattendammen får en naturligare koppling till befintligt landskap. Konsekvensen av ombyggnaden bedöms som medel eftersom de täta dikena delvis förändrar upplevelsen av landskapsrummen då vägrummet blir vidare i de slutna rummen (lövskogarna) samtidigt som den nya dagvattendammen utgör ett nytt element i landskapet. Delsträcka 4 Påverkan av ombyggnationen på delsträcka 4 blir ett markanspråk för de täta dikena på norra sidan av Lommarpsvägen på ca 10-12 meter på en sträcka av ca 380. Vidare krävs ca 760 m 2 för att tillskapa dagvattendammen och leda om befintligt dike. Befintligt sidoräcke på södra och norra sidan byts ut mot räcke av klass H2 och förses med kantsten. Åtgärden med sidoräcke i kombination med kantsten inryms inom befintligt vägområde. Effekten av ombyggnationen på delsträcka 4 blir att befintligt vattendrag kulverteras för att tillskapa en dagvattendamm. Den nya dagvattendammen smälter bra in i omgivningen då landskapet är småskaligt och varierande sam- Figur 7.6 Befintlig damm på delsträcka 4. 27

tidigt som det redan finns en befintlig damm i närheten. Landskapets topografi resulterar i att en bank behöver utföras på den sträcka täta diken tillskapas vilket resulterar i en visuell påverkan. Konsekvensen av ombyggnaden bedöms som medel. På sträcka 4 finns det redan ett befintligt sidoräcke på södra respektive norra sidan av vägen, räcket byts dock ut mot ett grövre räcke. Dagvattendammen i form av det uppdämda diket ger ingen större påverkan på det befintliga landskapt. De täta dikena och banken som krävs medför däremot en visuell påverkan på landskapet. 7.1.4 Förslag på åtgärder Ombyggnaderna sker i enlighet med de framtagna gestaltningsprinciperna för att anpassa vattenskyddsåtgärdernas uttryck till omgivande landskap. Detta sker genom exempelvis varsam utformning av slänter, bibehållen vegetation i den mån det går och en naturlig och medveten utformning och placering av dagvattendammen. Även placeringen av nya skyltar bör noggrant övervägas. Se gestaltningsprinciperna för mer detaljerad information. 7.2 Naturmiljö Nedan redogörs för de värden knutna till naturmiljön som finns angivna. 7.2.1 Förutsättningar Riksintressen, Natura 2000 och Ramsar-områden Inom utredningsområdet finns inget riksintresse för naturvård, Natura 2000 eller Ramsarområde. Strandskydd Miljöbalken kap 7 13 gäller generellt vid hav, sjö och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för flora och fauna. Lommarpsvägen som utgör delsträcka 4 berörs av Vinne å strandskydd. Skogsvårdsstyrelsens utpekanden Skogsvårdsstyrelsen har flertalet sumpskogar, naturvärden och nyckelbiotoper utpekade runt Ignaberga. Ingen av de utpekade områdena finns inom utredningsområdena för delsträcka 1, 2, eller 4. Strax väster om delområde 3, Kristianstadsvägen, finns ett område som Skogsvårdsstyrelsen har pekat ut som sumpskog. Regionala och lokala utpekanden Generellt biotopskydd omfattar enligt miljöbalken kap 7 11 alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar, åkerholmar med en areal av högst 0,5 ha är i jordbruksmark. På delsträcka 1 finns två stenmurar och en korsande vattendrag. På delsträcka 2 finns två stenmurar och två korsande vattendrag. På delsträcka 3 finns två korsande vattendrag och på delsträcka 4 finns ett korsande vattendrag. Länsstyrelsen i Skåne Läns Miljöatlas är underlag för beslut vid olje- och kemikalieutflöde. I Miljöatlasen är Vinne å utpekat som vattendrag med särskilt skyddsvärd fisk och vattendrag med särskilt känsliga fågelarter. Inom utredningsområdet har Länsstyrelsen i Skåne län i Från Bjäre till Österlen skånska natur- och kulturmiljöer pekat ut Lommarps hägnet och klassat området som N3, dvs höga naturvärden. Värdena är knutna till de partier av stäppartad torräng som återfinns inom vilthägnet. 28

I Inventering av ängs- och hagmarker i Kristianstads län identifierades Lommarps hägnet som värdeklass 2, mycket högt naturvärde. Ingen inventering gjordes i fält utan rapporten hänvisar till Göingebygdens Biologiska förening. Enligt föreningen förekommer stäppartad torräng. I Ängs- och betesinventeringen som länsstyrelsen genomförde 2002-2004 återfinns inga områden inom de fyra delområdena. I inventeringen finns ett mindre område av typen sandstäpp vid norra delen av Lommarps hägnet. Det utpekade området ligger dock norr om utredningsområdet för delsträcka 4. Figur 7.8 Utdrag från Ängs- och betesinventeringen. Området av typen sandstäpp är markerat med gult i ortofotot. Figur 7.7 Utdrag från inventering av ängs- och hagmarker i Kristianstads län. Natyrtyp: Öppenhagmark. Vegetationstyp: okänd. Figur 7.9 Utpekade naturvärden i och runt utredningsområdena 1, 2 & 3: Grön/blå rutad yta: sumpskog utpekat av Skogsvårdsstyrelsen Orange yta: nyckelbiotop utpekat av Skogsvårdsstyrelsen Gul yta: naturvärde utpekat av Skogsvårdsstyrelsen 29

Lokala utpekanden Hässleholms kommun har i sitt naturvårdsprogram pekat ut Lommarps hägnet och rankat området som värdeklass 1. Vidare har kommunen i sitt naturvårdsprogram angett ett område runt Vinslöv som storområde, Nävlingeåsens nordsluttning Vinne å. Storområdet innehåller frodiga skogar med ängsbokskog och al- och asksumpskog. Vinne å som rinner genom storområdet omges av alsumpskogar. Samtidigt som Hässleholm i sin översiktsplan har undantagit hela Vinslöv med närmsta omgivning från naturvårdsprogrammet för att prioritera samhällsutbyggnadens behov anges att återgärder för att skydda Lommarps hägnet ska prioriteras. Figur 7.10 Utpekade naturvärden i och runt utredningsområde 4: Blå linje: strandskydd Grön prickad linje: miljöatlas vattendrag med särskilt skyddsvärd fisk och fågelarter. Grön/blå rutad yta: sumpskog utpekat av Skogsvårdsstyrelsen Orange yta: nyckelbiotop utpekat av Skogsvårdsstyrelsen Grön/Gul yta: Inventeringen Äng och hagesmark, klass 2 Rödlistade arter Inga biotoper med höga naturvärden berörs av de föreslagna åtgärderna därför har inte rödlistade arter studerats vidare. 7.2.2 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder utförs och ingen ny mark behöver tas i anspråk. 7.2.3 Konsekvenser av ombyggnaden Delsträcka 1 Påverkan av ombyggnationen på delsträcka 1 blir ett markanspråk norr om väg 2021 på väg 23:s östra sida på ca 1560 m 2 för tillskapandet av en dagvattendamm. Räcke i kombination med kantsten utförs på ca 460 meter inom befintligt vägområde. 30