HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Relevanta dokument
Föroreningstransport i den omättade zonen under olika nederbördsscenarion

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

Framtidens översvämningsrisker

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Bilaga E. - Metodik för beräkning av nettovolymen som ansamlas på markytan vid stora regn

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Försäkrade skyfallsskador

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

MIKE SHE för Kristianstadslätten

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

Vad händer med vattnet i öppna dagvattenlösningar hur funkar de? Hendrik Rujner Doktorand Stadens Vatten, LTU Luleå

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden på dagvattenflöden

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Intensiva regn då och nu. ( och sedan?)

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

SMHIs nederbördsmätning

NEDERBÖRDSDATA VID DIMENSIONERING OCH ANALYS AV AVLOPPSSYSTEM (P104) Avrinningsförlopp inom urbana områden - korttidsnederbörd

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

PM Kompletterande regnstatistik för Stockholm

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Framtidsklimat i Hallands län

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering. Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

SOIL PNEC calculator

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Extrem korttidsnederbörd i klimatprojektioner för Sverige

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

Resultatrapport StormTac Web


Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Frekvensstyrning av vibrationsvältar och vibroplattor för packning av friktionsjord

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Statistiskt säkerställande av skillnader

Nederbördshändelser extraherades från kommundata (avsnitt 2.2) enligt ett antal kriterier. Nederbördshändelserna hämtades enligt följande rutin

Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Dagvattenutredning Sparsör

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimat och hydrologi

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet

Varför modellering av luftkvalitet?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi

Transkript:

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson

Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer och intensiteter är de parametrar som i huvudsak bestämmer föroreningstransportens hastighet och hur djupt föroreningarna transporteras. Klimatmodeller förutsäger att både nederbördsvolymer och intensiteter kommer att öka de närmaste 100 åren. Med bakgrund av detta vill vi undersöka förändringar i riskbedömning av föroreningstransport från punktkällor.

Målsättning Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor: Vilka faktorer hos regndata styr transporthastigheten? Vilka typer av klimatmodeller ger relevanta regndata för transportmodellering? Hur kommer regnet att förändras i framtiden? Hur kommer transporthastigheten att förändras i framtiden?

Begränsningar Vattenlösliga föroreningar Transport bara när marken inte är frusen (mars-september). Föroreningar som sprids från punktkällor

Indata, regn och avdunstning Uppmätta regn- och avdunstningsdata från tre olika platser i Sverige användes A Malmö B Norrköping C Petisträsk Tidsperioden som användes var 1996 2010. Tidsupplösningen var 30 min

Jordtyper Tre jordtyper användes för varje plats. Dessa jordtyper representerar typiska svenska jordbruksjordar 1) loamy sand 2) Loam 3) Clay loam

Simulering av föroreningstransport Simuleringar av föroreningstransport gjordes med den numeriska modellen HYDRUS 1D. Ett utsläpp av föroreningar gjordes 1 mars, koncentrationsprofilen i slutet september simulerades med modellen. Femton olika år simulerades för varje tidsperiod (1996-2010, 2035-2049, 2085-2099). Fem olika tidsupplösningar (dt) för indata användes (0.5, 1, 2, 4, and 24 h), simuleringarna gjordes med och utan hysteresis, ytavrinning och upptag av vatten genom rötter.

Kvantifiering av föroreningsspridning Depth (cm) Concentration Tre olika parametrar användes för att kvantifiera föroreningstransporten Djupet för masscentrum av föroreningen, Z com Djupet där koncentrationen är högre än en tröskelnivå, Z 0,2 Massan av förorening som når grundvattnet, Mgw

Resultat Medelvärdet av Z com (m) för perioden 1996-2010 (dt = 0.5 h). Malmö Soil 1 Soil 2 Soil 3 0.619 0.303 0.226 Norrköping Soil 1 Soil 2 Soil 3 0.482 0.260 0.214 Petisträsk Soil 1 Soil 2 Soil 3 0.829 0.451 0.381

Resultat Variationen av Z com (m) för perioden 1996-2010 (Malmö).

Resultat, beroende av P Z com (m) Z com mot P, Malmö, dt = 0.5 h, soil 1. Uppenbarligen beror nerträngningsdjupet inte endast på regnvolym! y = 0.030x - 0.475 R² = 0.795 Prec. (cm)

Resultat, beroende av fördelningen av P över tiden Korrelationskoefficienter mellan olika parametrar beskrivande regnets fördelning i tiden och Z com /P tot (Malmö) Parameter Soil 1 Soil 2 Soil 3 P tot 0.768 0.820 0.720 Standardavvikelse 0.662 0.758 0.747 Max P/30 min 0.280 0.125 0.129 Mid day 0.416 0.565 0.688 Wet fraction 0.618 0.500 0.393 No. of 30 min periods with P > 3 mm 0.373 0.577 0.527 No. of 30 min periods with P > 5 mm 0.397 0.623 0.694 No. of rain events (>0.5mm) 0.535 0.557 0.489 No. of large rain events (>10mm) 0.716 0.556 0.420 P/event (>0.5 mm) 0.726 0.744 0.655 P/large event (>10 mm) 0.492 0.549 0.505 Volume of rain for rain events >10 mm 0.791 0.779 0.649

Resultat, beroende av fördelningen av P över tiden Från ovanstående resultat kan man sluta sig till att Inte bara regnvolymer utan också hur regnet fördelas i tiden är av avgörande betydelse för transporthastigheten Intensiva regn med kort varaktighet betyder mycket för transporthastigheten, särskilt i grova jordar För att kunna göra en realistisk uppskattning av transporthastigheten måste man använda (punkt) nederbördsdata med hög tidsupplösning Areella nederbörsserier ger inte bra uppskattningar av transporthastighet

Indata, regn och avdunstning Två framtida tidsperioder studerades, 2035-2049 och 2085-2099. Två olika typer av projicerade framtidsdata användes: Högupplöst (12,5 km) simulering med den regionala klimatmodellen RCA3, med klimatmodell ECHAM5 (A1B) som randvillkor. Nedskalade klimatmodelldata (DC): Delta Change (DC), 30-min observationerna skalas om i enlighet med de förväntade framtida förändringarna uppskattade från klimatmodellutdata. Avdunstning är svår att uppskatta, men den kommer att öka i storleksordningen 5-10 % fram till 2100.

Framtida indata ECHAM5 förutspår (perioden mars till september) Högre total volym runt 2050 och sedan viss återgång tillbaka till dagens nivåer i Malmö medan ökningen fortsätter något i Norrköping och Petisträsk Högre maxintensiteter Fler regntillfällen med kortare torrperioder

Framtida transporthastigheter Resultaten visar att En ökad trasporthastighet runt 2050 och sedan en viss återgång till dagens nivåer (pga. högre avdunstning). Ökningen är störst i norra Sverige på grund av högre effektiv nederbörd. Ökningen är större i finkorniga jordar Resultaten är dock känsliga för vilken typ av indata som används, DC är bäst

Sammanfattning För att korrekt förutspå hur fort föroreningar rör sig nedåt i marken från en punktkälla måste man använda detaljerade nederbördsserier. Detta ställer särskilda krav på nederbördsserier från framtida klimatprojektioner som är beräknade som areella medelvärde över ett förhållandevis stort område. Klimatmodeller förutspår en ökad nederbörd under det innevarande seklet. Detta kommer att innebära en något större risk för föroreningsspridning ned till grundvattnet. I södra Sverige kommer dock en stor del av denna ökade risk motverkas av ökande avdunstning. En effekt av resultaten är att skyddsområdena för grundoch ytvattentäckter bör ses över, särskilt i norra Sverige där transporthastigheten förväntas öka mest.

Publikationer Gladnyeva, R., Saifadeen, A. (2012) Effect of hysteresis and temporal variability in meteorological input data on unsaturated solute transport. MSc Thesis. LTH Gladnyeva, R., Saifadeen, A. (2012) Incorporating hysteresis and temporal variability in meteorological input data in modeling unsaturated transport of solutes in Sweden using HYDRUS-1D. VATTEN Persson, M., A. Saifadeen (2014) Effects of hysteresis, rainfall dynamics, and temporal resolution of rainfall input data in solute transport modelling in uncropped soil. Hydrol. Sci. J. (in press). Persson, M., Olsson, J. Unsaturated solute transport in current and future climates- A case study in Sweden. Manuscript

Resultat, effekt av olika dt Förändringen av medelvärdet av Z com under 1997-2010 jämfört med värdet med dt = 0,5 h. dt (h) Malmö Norrköping Petisträsk Soil 1 Soil 2 Soil 3 Soil 1 Soil 2 Soil 3 Soil 1 Soil 2 Soil 3 0.5 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 1.00 4 1.04 1.03 1.01 1.04 1.03 1.02 0.96 1.01 1.00 24 1.06 1.01 1.03 1.08 1.02 1.01 1.00 1.04 1.01