www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Trosa kommun
Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 1 2. INLEDNING... 2 2.1. BAKGRUND... 2 2.2. REVISIONSFRÅGA OCH METOD... 2 3. GRANSKNINGSRESULTAT... 4 3.1. VERKSAMHETENS UTFALL, FINANSIERING OCH EKONOMISKA STÄLLNING... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 6 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 8 3.2. RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER... 8 3.2.1. Resultaträkning... 8 3.2.2. Balansräkning... 9 3.2.3. Kassaflödesanalys... 10 3.2.4. Sammanställd redovisning... 10 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 10
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige har angivit i 2013 års budget. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som mindre god. Vi bedömer vidare att årsredovisningen inte uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och inte är upprättad enligt god redovisningssed. Anledning till vår bedömning i detta är att Trosa kommunen inte följer Lag om kommunal redovisning, kap. 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 55,6 Mkr som avsättning i balansräkningen i stället för som upplysning utanför balansräkningen. Avsteget, som redovisas öppet av kommunen, får effekten att kommunens egna kapital och soliditet försämras jämfört med om lagstadgad blandmodell rörande pensioner hade tillämpats. Den ekonomiska ställningen skulle således förbättrats vid en tillämpning av blandmodellen. Då felen i balansräkningen är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige. Förutom ovan beskrivna bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. 1 av 11
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. 2 av 11
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2014-03-10. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2014-04-09. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef. 3 av 11
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet Kommunens ekonomiska utveckling beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling I förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt om de ekonomiska förutsättningarna för nästkommande år samt en utblick mot 2015 och framåt. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Sjukfrånvaron har ökat från 5,1 % 2012 till 5,3 % under 2013. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretaget i enlighet med RKR 8.2. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. 4 av 11
De analyser och sammanställningar som redovisas i förvaltningsberättelsen rörande kommunens ekonomi bedömer vi överlag som rättvisande. 3.1.1.2. Investeringsredovisning och exploateringsredovisningen Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi bedömer att exploateringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets exploateringsverksamhet. Under 2013 uppgår investeringarna till 165,6 mnkr (föregående år: 95 mnkr). I förvaltningsberättelsen redovisas nettoinvesteringarna per nämnd samt i text vissa större investeringsprojekt. Informationsvärdet skulle ytterligare öka om en sammanställning av alla budgeterade investeringar redovisades med uppgift om total beslutad investeringsvolym, förbrukat t o m årets slut och kvarvarande investeringsvolym per objekt. Exploateringsredovisningen visar utfall och ackumulerat utfall per pågående projekt. Totalt uppgår de samlade kostnaderna för exploateringsverksamheten till 35,6 mnkr och de totala intäkterna efter försäljning av tomter m m till 39,3 mnkr. För närvarande finns således ett positivt resultat i exploateringsverksamheterna. Eventuella realisationsvinster eller -förluster redovisas när respektive exploateringsprojekt har slutförts och alla tomter eller liknande har försålts. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: 5 av 11
Driftredovisning per nämnd, mnkr Budget Prognos 2013 Budgetavvikelse Prognosavvikelse Kommunstyrelse 47,7 50,5 48,7 2,8 1 Samhällsbyggnadsnämnd 10,7 10,8 10,8 0,1 0,1 Humanistisk nämnd 271,7 276,1 273 4,4 1,3 Vård- och omsorgsnämnd 136,9 137,7 137,7 0,8 0,8 Teknik och servicenämnd 30,7 31 31 0,3 0,3 Kultur- och fritidsnämnd 32,1 32,6 32,1 0,5 0 Miljönämnd 0.9 1 1 0 0 Revision 0,6 0,7 0,7 0,1 0,1 Övrigt 9,7 11,6 8,4 1,9-1,3 Totalt exkl affärsdrivande nämnder 540,1 552 543,4 10,9 2,3 VA- och renhållning 4,5 0 4,5-4,5 0 Summa nämnderna 544,6 552 547,9 6,4 2,3 I förvaltningsberättelsen och i avsnitten om respektive nämnd förklaras avvikelserna mot budget utförligt. Noteras kan att den buffert som avsätts varje år för förändringar i nämndernas förutsättningar p g a demografiska förändringar m m uppgick för 2013 till 9,5 mnkr. Av den har 2,2 mnkr tillförts gymnasieorganisationen, 0,4 till vård- och omsorg samt 0,2 för ökade LSS-kostnader. Resterande 6,6 mnkr förbättrar kommunens resultat. Avvikelserna mot budget i de affärsdrivande verksamheterna var kända redan i prognosen i augusti och hänför sig främst till ökande underhållskostnader i VA-nätet. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Några realisationsvinster eller förluster som skall avräknas årets resultat har inte förekommit under 2013 varför det redovisade resultatet på 16,7 mnkr är lika med balanskravsresultatet. Analysen av detta återfinns i förvaltningsberättelse. Lagens balanskrav är uppfyllt för 2013. Kommunen har inga tidigare underskott att återhämta. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god med tre av fyra mål uppfyllda. Vi bedömer verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllda då ett av två mål har uppfyllts under 2013. I förvaltningsberättelsen lämnas en uppföljning av de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå en god ekonomisk hushållning, både finansiella och verksamhetsmål. Vidare finns ett avsnitt som redovisar måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa mål är fastställdes av kommunfullmäktige för år 2013 och det är således första gången de följs upp i sin helhet. Vi har även delat upp vår granskning av kommunens mål i dessa avsnitt. 6 av 11
3.1.3.1. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiellt mål i budget 2012 Resultat 2013 Måluppfyllelse Trosa kommun ska ha ett resultat som motsvarar minst 1 % av skattenetto för koncernen. 18 mnkr motsvarar 3,3 % Målet är uppfyllt. Trosa kommuns skattefinansierade investeringar ska självfinansieras till minst 50 % i snitt per år, under en femårsperiod. Minst 2% av ansvarsförbindelsen avsätts årligen. Det planerade underhållet ska överstiga det akuta underhållet inkl. skadegörelse. Målet är att minst 60 % ska vara planerat underhåll. Uppgår fn till 30,2 %. Målet uppnåddes 2012 då 7 mnkr avsattes. För 2013 har ingen ytterligare avsättning gjorts Det planerade underhållet är 82 procent av det totala underhållet 2013 Målet ej uppfyllt för 2013. Målet uppfyllt. Målet uppfyllt. Vi bedömer att måluppfyllelsen av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning är god då tre av fyra mål har uppfyllts. Den höga investeringstakten med därvid följande upplåning är på sikt bekymmersam och det krävs flera år av lägre investeringstakt för att målet om självfinansiering skall uppnås. 3.1.3.2. Verksamhetsmål för god ekonomisk Enligt årsredovisning 2013 har Trosa kommun nedanstående två verksamhetsmål för att nå god ekonomisk hushållning. Trosas grundskolor ska tillhöra de 20 procent mest effektiva i landet. Målet mäts i SKL:s projekt Kommunens kvalitet i korthet. Trosa tillhör i senaste mätningen de 17 % mest effektiva i landet vilket innebär att målet har uppnåtts för 2013. Trosas särskilda boenden, inom äldreomsorgen, ska tillhöra de 20 procent mest kostnadseffektiva i landet. I den senaste mätningen tillhör Trosa de 56 % mest kostnadseffektiva vilket innebär att målet inte har uppnåtts för 2013. Vi bedömer verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllda då ett av två mål har uppfyllts under 2013. 3.1.3.3. Kommunfullmäktiges övergripande mål Inför 2013 beslutade kommunfullmäktige om sina övergripande mål och uppföljningen sker för första gången i årsredovisningen för 2013. Målen är indelade i olika perspektiv och en tydlig redovisning av måluppfyllelsen per mål lämnas i årsredovisningen. Nedan finns en sammanfattande beskrivning av måluppfyllelsen. Vissa mål har inte kunnat mätas under 2013. 7 av 11
Fullmäktiges övergripande mål Antal mål Uppfyllda Ej uppfyllda Ej mätt Medborgarnas kommun 4 4 Tillväxt och arbete 3 3 Kärnverksamheter 6 1 3 2 Hälsa och miljö 2 2 Engagemang 2 1 1 God ekonomisk hushållning* 4 3 1 *se avsnitt 3.1.3.1 Majoriteten av fullmäktiges mål har uppnåtts under året. Fem av målen har inte kunnat mätas då de mäts genom nationella enkäter som inte genomförts under 2013. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Varje nämnd följder den mall som skall användas när det gäller återrapportering till fullmäktige av verksamheten under 2013 med en ekonomisk analys, årets viktigaste händelser, framtiden, personal, investeringar, ekologisk utveckling samt nyckeltal. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2012 Prognos 2013 Förändring mot 2012 Verksamhetens intäkter 120,7 120,5 110,2 0,2% Verksamhetens kostnader -611,3-609,6-602 0,3% Avskrivningar -31,1-26,5-32,2 17,4% Verksamhetens nettokostnader -521,7-515,6-524 1,2% Skatteintäkter 527,9 509,2 528,7 3,7% Generella statsbidrag 16,7 15,9 16,6 5,0% Summa skatter och statsbidrag 544,6 525,1 545,3 3,7% Finansiella intäkter 1,9 4,4 1,6-56,8% Finansiella kostnader -8,1-7,3-9,9 11,0% 8 av 11
Årets resultat 16,7 6,6 13 153,0% En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Liksom för 2012 har en återbetalning skett av AFA-avgifter för tidigare år erhållits, vilket rubriceras som en jämförelsestörande intäkt på 6,7 mnkr. Under 2013 har utredningen om kostnaderna för sluttäckning av deponi färdigställts och en avsättning på 7,5 mnkr har skett, vilket har rubricerats som en jämförelsestörande kostnad. Hyresintäkterna har ökat under året med 3,7 mnkr då fastigheten Verktyget inköptes 2012 och därmed har kommunen fått ett antal externa hyresgäster som har sina lokaler i fastigheten. Kostnaderna för köp av huvudverksamhet från övriga har ökat med närmare 4 mnkr bl a för ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn som inte fanns under 2012. Räntekostnaderna ökar då ytterligare långfristiga lån på 100 mnkr har upptagits under 2013 3.2.2. Balansräkning Trosa kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning, kap. 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 55,6 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Avsteget motiveras i årsredovisningen med att kommunen anser det förenligt med god ekonomisk hushållning att inte skjuta pensionskostnader på framtiden. Enligt upplysningar i årsredovisningen ska 2 % avsättas av ansvarsförbindelsen inkl. löneskatt om det finns ekonomiska förutsättningar. Målet uppnåddes redan år 2012 då man avsatte 7 %. Enligt beslut i fullmäktige skall den avsättning som sker enligt ovan placeras i fonder för att kompensera den finansiella belastning som kommande pensionsutbetalningar (före 1998) innebär. Under 2013 placerades 12 mnkr i fonder. Av dessa är det 10,6 mkr som motsvarar det belopp som avsattes för kommande pensioner 2012. Dessutom placerades 2 mkr i separata fonder för naturreservatet Tomtaklintskogen. 2012 erhöll Trosa statsbidrag (bokfördes som intäkt 2012) för reservatet och beslut har fattats att del av avkastning (beslutat till 1 prisbasbelopp/år) ska förfogas av EKO-utskottet för beslutade naturvårdsåtgärder. Totalt har 58,5 mnkr placerats och marknadsvärdet för portföljen uppgick till 68,3 mnkr vid årsskiftet. Vid granskningen framkom att det finns tvistiga fakturor med entreprenörer för bygginvesteringar på ca 8 mnkr vilka inte finns redovisade som avsättning eller som skulder. Utfallet av dessa tvister som är osäkert. Då tvisterna avser investeringar i byggnader med en avskrivningstid på 30 år är resultatpåverkan av detta ca 0,3 mnkr per år. Effekterna av ev skadestånd har inte heller beaktats, här är belopp och utfall ännu osäkrare. Detta kommenteras i not i årsredovisningen. Med undantag av öppet redovisat avsteg är balansräkningens poster i allt väsentligt rätt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 9 av 11
I förra årets granskning kommenterade vi kommunens avsättning för sluttäckning av deponi. Kommunen har en bokförd avsättning för sluttäckning av deponi i Korslöt. Bokförd avsättning uppgår till 20,3 mnkr, en ökning med 7,3 mnkr jämfört med föregående år. Under eget kapital finns en öronmärkning för samma ändamål med 4,2 mnkr. Under 2013 har projekteringen fastställts och det totala beloppet för sluttäckningen har beslutats givet de förutsättningar som f n gäller för sluttäckning av en deponi. Årets avsättning innebär att hela kostnaden för sluttäckningen nu har avsatts och ytterligare avsättning inte skall ske med mindre än att förutsättningarna för sluttäckning ändras genom EU-direktiv eller andra lagändringar. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vår bedömning är att kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Antalet noter kan förslagsvis utökas. Årets kassaflöde är positivt (+70 tkr) vilket till stor del förklaras av ökad långfristig upplåning med drygt 100 mnkr. Investeringstakten är fortsatt hög, 165 mnkr under 2013. År 2012 uppgick investeringarna till 95 mnkr. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av den underliggande enheten Trobo har beskrivits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter har hanterats rättvisande. Vi bedömer att KRL:s regelverk rörande sammanställd redovisning är uppfyllt när det gäller kravet på sammanställda resultat- och balansräkningar. Koncernens ekonomiska resultat för 2013 är positivt och uppgår till +18 mnkr (1,7 mnkr). Kassaflödesanalys har upprättats även för koncernen. Koncernens långfristiga skulder har ökat med 100 mnkr. Koncernens likvida medel har under året minskat med 35 mnkr. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god sed. Följande undantag från god redovisningssed har konstaterats i granskningen, i huvudsak betyder att det endast är en smärre avvikelse. Anpassning bör ske i nästa års rapport. 10 av 11
RKR 8.2 Sammanställd redovisning I huvudsak Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader. RKR 11.1Redovisning av materiella anläggningstillgångar I huvudsak Uppgift om nyttjandeperiod bör kompletteras i redovisningsprinciperna. RKR 18 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 6:2 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Delvis Delvis Beskrivning av kortfristiga skulder avseende förutbetalda intäkter av väsentliga inkomstgrupper jämfört med föregående år saknas. Grunderna för intäktsföring för olika poster, dvs. över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten inkommer saknas. I not till balansräkningen och resultaträkningen ska för varje projekt anges det sammanlagda beloppet och vad bidraget avser. Därutöver ska i not till balansräk - ningen anges den valda tiden för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp. 2014-04-10 Gun-Britt Alnefelt Marie Lindblad Projektledare Uppdragsledare 11 av 11