MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga
Författare: Patrik Karlsson
Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens syn på tillväxthinder... 5 Trösklar och trampoliner... 5 Kompetensbaserade turordningsregler.... 6 Arbetsgivaravgiften för unga... 7 Möjlighet att anställa på visstid... 8 Referenser... 10 1
Bakgrund Sysselsättningen är i fokus i den politiska debatten inför riksdagsvalet. Politiker ger olika bilder av utvecklingen på arbetsmarknaden och presenterar olika förslag om vad som måste göras för att minska arbetslösheten. Särskilt ungdomsarbetslösheten oroar många och diskuteras flitigt. Det finns delade meningar om både varför så många unga är utan jobb, och om vilka lösningar som skulle fungera bäst. De flesta är dock ense om att övergången från studier till arbete sker allt högre upp i åldrarna för allt fler ungdomar. Den sittande regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka chansen till jobb. Det handlar bland annat om jobbskatteavdrag, nystartsjobb, studiemotiverande kurser, sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms, möjlighet till stöd från dag ett för arbetslösa ungdomar, stöd för anställningar inom ramen för yrkesintroduktion med mera. Många av dessa insatser är omdiskuterade och det råder delade meningar om deras effektivitet. Men vad tycker de verkliga jobbskaparna, företagarna, om vad som skulle öka deras möjligheter att växa och anställa fler medarbetare. Den här rapporten för fram just arbetsgivarnas syn på några aktuella politiska förslag. Företagens svar är hämtade ur Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät som genomfördes under perioden januari mars 2014. Totalt tillfrågades 16 210 företag, 7 418 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 46 procent. 2
Sammanfattning Jobben blir en viktig fråga i debatten inför riksdagsvalet 2014. De politiska partierna har olika sätt att beskriva utvecklingen på arbetsmarknaden och olika syn på vilka åtgärder som leder till ökad sysselsättning. Företagen är de som anställer. De påverkas direkt av de regleringar som politikerna beslutar. Företagens uppfattning om vilka regler som fungerar som trösklar respektive trampoliner för jobbskapande borde alltså intressera politikerna. Den här rapporten visar att: Företagens möjligheter att anställa fler stärks av kompetensbaserade turordningsregler. 6 av 10 företag anser att deras förutsättningar att anställa fler medarbetare skulle påverkas positivt eller mycket positivt av kompetensbaserade turordningsregler. Företagens möjligheter att anställa fler försämras av höjda sociala avgifter. 7 av 10 företag anser att höjd arbetsgivaravgift för unga skulle vara negativt eller mycket negativt för deras förutsättningar att anställa fler medarbetare. Företagens möjligheter att anställa fler försämras av begränsade möjligheten att anställa på visstid. 6 av 10 företag anser att begränsade möjligheten att anställa på visstid skulle påverka deras förutsättningar att anställa fler medarbetare negativt eller mycket negativt. 3
Inledning På samma sätt som jobbfrågan dominerade valrörelserna 2006 och 2010 verkar det även bli den viktigaste frågan inför riksdagsvalet 2014. Alliansregeringen vann valet 2006 med begreppet arbetslinjen som det bärande budskapet. I regeringsställning har alliansen vidtagit en rad reformer för att stärka sysselsättningen 1. Inför riksdagsvalet 2014 tar Socialdemokraterna tar upp kampen genom att utlova att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 om de får bilda regering. De politiska motståndarna brukar beskriva utvecklingen på arbetsmarknaden under de senaste åtta åren på olika sätt. Företrädare för regeringen påpekar att 250 000 fler är sysselsatta nu än när de kom till makten. Företrädare för oppositionen pekar på att fler är arbetslösa nu än när alliansregeringen tillträdde 2006. Faktum är att båda beskrivningarna stämmer. Sedan 2006 har sysselsättningen, mätt i antal sysselsatta, stigit med cirka 270 000 personer. Samtidigt har antalet som står till arbetsmarknadens förfogande, alltså de som kan och vill ta ett jobb, under samma period ökat med cirka 350 000 personer 2. Arbetskraften har alltså växt mer än sysselsättningen, mätt i antal. Andelen sysselsatta är därför något lägre 2013 än jämfört med 2006. Skillnaden mellan ökningen av antalet sysselsatta och ökningen av antalet i arbetskraften faller ut som fler arbetslösa. Antalet arbetslösa är cirka 75 000 fler 2013 än 2006. Mätt i andelar av arbetskraften har arbetslösheten stigit från 7,1 procent 2006 till 8,0 procent 2013 3. För att bekämpa arbetslösheten och stärka sysselsättningen krävs ett bra företagsklimat som lägger grunden för tillväxt i företagen. Dessutom är det viktigt att lagar och regler som rör anställning och uppsägningar ger goda incitament till företagen att växa genom att anställa fler medarbetare. 1 T ex jobbskatteavdrag, sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt a-kasseersättning, sänkt krogmoms mm 2 SCB/AKU 3 SCB/AKU 4
Företagens syn på tillväxthinder Politiska regleringar påverkar människors och företags beteenden. Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av en genomgripande reglering, genom både lagar och kollektivavtal. Regleringarna påverkar utfallet på arbetsmarknaden. En studie som Tillväxtverket presenterade 2012 beskriver svenska små och medelstora företags syn på tillväxthinder och tillväxtmöjligheter. Studien visar att nästan tre av fyra små och medelstora företag vill växa, antingen genom att både öka omsättningen och antalet medarbetare eller genom att enbart öka omsättningen 4. Vidare visar studien att de främsta tillväxthindren för företagen är brist på egen tid (avser framför allt de allra minsta företagen), konkurrens från andra företag och lagar och myndighetsregler. För de lite större småföretagen är regler som styr anställning och uppsägning det främsta tillväxthindret. I den politiska debatten står några arbetsmarknadsrelaterade frågor i fokus. Det är till exempel sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga som alliansregeringen har genomfört och som oppositionen vill slopa och även återinföra full arbetsgivaravgift för unga. Det samma gäller den sänkta krogmomsen, vilken oppositionen vill återställa till ordinarie nivå. Vidare vill företrädare för oppositionen begränsa företagens möjligheter att anställa medarbetare på visstid. Till exempel Socialdemokraterna vill förändra reglerna för hur företag kan anställa medarbetare tillfälligt. De vill införa en övre tidsgräns för hur länge en individ får vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare. S vill begränsa tiden i visstidsanställning till max 24 månader inom en femårsperiod 5. Samtidigt är en högprioriterad fråga för företagen kompetensbaserade turordningsregler iskall i den politiska debatten. Det finns inget parti som med emfas driver väsentliga förändringar av turordningsreglerna. I en intervju i tidningen Lag & Avtal fick arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson frågan om det är dags att ersätta anställningstid med kompetens i turordningsreglerna. Svantessons svarade: Det är en fråga för parterna. Att lagstifta i den frågan är inte aktuellt. 6 Trösklar och trampoliner Mycket av den politiska diskussionen handlar alltså om sysselsättning och jobb. Därför är det intressant att se företagens syn på både vad som föreslås och vad som inte föreslås i den debatten. De regleringar detta berör kan beskrivas som trösklar som gör det svårare för de som står utanför arbetsmarknaden att komma in och få ett jobb. 4 Tillväxtverket 5 Socialdemokraterna 6 Lag&Avtal 5
Samtidigt finns det regleringar som skulle kunna fungera som trampoliner och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Lägre trösklar in på arbetsmarknaden är viktigast för människor som är nya på arbetsmarknaden, främst unga och invandrare. I båda grupperna saknar många lång utbildning och/eller gedigen yrkes- eller arbetslivserfarenhet. Kompetensbaserade turordningsregler För företagen är de lagar och regler som styr anställning och uppsägning ofta tillväxthinder. Forskningen visar att turordningsreglernas utformning särskilt missgynnar de som står utanför arbetsmarknaden 7. Trots detta har den politiska handlingskraften i denna fråga varit högst begränsad. Enligt företagen skulle kompetensbaserade turordningsregler öka deras förutsättningar att anställa flera medarbetare. Diagram 1 visar att 59 procent av företagen anser att deras förutsättningar att anställa fler medarbetare skulle påverkas positivt eller mycket positivt av kompetensbaserade turordningsregler. 27 procent av företagen anser att det inte skulle ha någon påverkan. Diagram 1. Hur skulle företagets/arbetsplatsens förutsättningar att anställa fler medarbetare påverkas av kompetensbaserade turordningsregler? 30% 29% 27% 3% 1% 10% Källa: Rekryteringsenkäten 2014, Svenskt Näringsliv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: 7 418 företag Mycket positivt Positivt Ingen påverkan Negativt Mycket negativt Vet ej Att införa kompetensbaserade turordningsregler är viktigare för de större företagen än de mindre. Bland företag med 50 249 medarbetare är det drygt 7 av 10 som uppger att kompetensbaserade turordningsregler skulle vara positivt eller mycket positivt för deras förutsättningar att anställa fler medarbetare. 7 Skedinger, Per 6
Detta kan bero bland annat på att företag med färre än 10 medarbetare har möjlighet att undanta två medarbetare från turordningen i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det ger småföretagen bättre möjlighet att behålla nyckelkompetens. Denna möjlighet har alltså inte företag med fler än 10 medarbetare. Att låta kompetens vara det bärande kriteriet vid fastställande av turordningslistor skulle inte minska arbetstagarnas samlade anställningsskydd. Däremot skulle en sådan förändring medföra ett omfördelat anställningsskydd, så att personer med rätt kompetens skulle ha starkare anställningsskydd än vad som är fallet med dagens reglering. Rent formellt skulle förändringen innebära att unga personer (som med hänsyn till sin ålder har svårt att uppvisa långa anställningstider) inte längre skulle missgynnas, på grund av sin ålder, i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaravgiften för unga Priset påverkar efterfrågan. Det gäller även på arbetsmarknaden. Höga arbetskraftskostnader innebär sämre möjligheter att anställa fler medarbetare. Det ekonomiskt rationella ur ett arbetsgivarperspektiv är att, om möjligt, flytta arbetsintensiv produktion utomlands, alternativt att ersätta arbetskraft med maskiner. För att stärka ungas möjligheter på den svenska arbetsmarknaden har alliansregeringen sänkt arbetsgivaravgiften för personer under 26 år. För närvarande uppgår den till en halv ordinarie arbetsgivaravgift. Flera av oppositionspartierna vill riva upp den reformen och återställa arbetsgivaravgiften för unga till den ordinarie nivån 8. Diagram 2. Hur skulle företagets/arbetsplatsens förutsättningar att anställa fler medarbetare påverkas av höjda sociala avgifter för unga? 1% 22% 39% 30% 7% 1% Källa: Rekryteringsenkäten 2014, Svenskt Näringsliv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: 7 418 företag Mycket positivt Positivt Ingen påverkan Negativt Mycket negativt Vet ej 8 T ex, Vänsterpartiets partimotion, våren 2014 7
Ur företagens perspektiv är det tydligt hur detta skulle påverka deras möjligheter att anställa fler medarbetare. Sammanlagt 7 av 10 företag anser att en höjd arbetsgivaravgift för unga skulle vara negativt eller mycket negativt för deras förutsättningar att anställa fler. Diagram 3 visar de branscher där störst andel företag anser att en höjning av arbetsgivaravgiften för unga skulle påverka deras möjligheter att anställa fler medarbetare mest negativt. Diagram 3. Branscher vars medlemsföretag är mest kritiska till höjda sociala avgifter för unga. Andel som svarar negativt respektive mycket negativt på frågan Hur skulle företagets/arbetsplatsens förutsättningar att anställa fler medarbetare påverkas av höjda sociala avgifter för unga? 100% 80% 85% 83% 79% 74% 60% 40% 20% 0% Visita MAF LI Svensk Handel Källa: Rekryteringsenkäten 2014, Svenskt Näringsliv Företagen i Visita, som organiserar företag inom besöksnäringen, är de som i högst utsträckning anser att en höjning av de sociala avgifterna för unga skulle påverka deras möjligheter att rekrytera fler medarbetare negativt. Även företagen inom Motorbranschens arbetsgivareförbund (MAF), Livsmedelsföretagen (LI) och Svensk Handel hör till dem som i högst utsträckning anser att höjda sociala avgifter för unga skulle vara negativt för företagets möjligheter att anställa fler medarbetare. I dessa branscher arbetar idag många ungdomar. Möjlighet att anställa på visstid Tillsvidareanställningen är normen på svensk arbetsmarknad. Ungefär 85 procent av alla anställda har en så kallad fast tjänst. Men företag har ibland behov av att anställa medarbetare för att utföra arbete temporärt, under en begränsad tid. Den svenska lagstiftningen innehåller därför vissa anställningsformer som är lämpliga vid sådana tillfällen. Visstidsanställningar fungerar i hög utsträckning också som språngbrädor in på arbetsmarknaden. Varje kvartal övergår ungefär 70 000 visstidsanställda till en tillsvidareanställning 9. 9 Svenskt Näringsliv 8
För många företag är reglerna om visstidsanställningar viktiga därför att de ger en möjlighet att bemanna verksamheten utifrån förändringar i efterfrågan. Bland andra Socialdemokraterna vill nu förändra reglerna för hur företag kan anställa medarbetare tillfälligt. S vill införa en övre tidsgräns för hur länge en individ får vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare. De vill begränsa tiden i visstidsanställning till max 24 månader inom en femårsperiod 10. 6 av 10 företag anser att begränsade möjligheter att anställa på visstid skulle påverka deras förutsättningar att anställa fler medarbetare negativt eller mycket negativt. 18 procent av företagen anser att det inte skulle påverka deras möjligheter att anställa fler medarbetare. Diagram 4. Hur skulle företagets/arbetsplatsens förutsättningar att anställa fler medarbetare påverkas av begränsningar i möjligheten att anställa på visstid? Kategori 1 5% 10% 18% 35% 24% 8% Källa: Rekryteringsenkäten 2014, Svenskt Näringsliv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket positivt Positivt Ingen påverkan Negativt Mycket negativt Vet ej Att begränsa möjligheterna att anställa på visstid skulle göra visstidsanställningarna mindre flexibla. Den åtgärden står i motsats till hur OECD rekommenderar Sverige att reformera anställningsskyddet. OECD föreslår att tillsvidareanställningar bör göras mindre rigida med syfte att stimulera till fler tillsvidareanställningar 11. 10 Socialdemokraterna.se 11 OECD 9
Referenser Lag & Avtal, 16/5 2013. OECD, Economic Policy Reforms 2013: Going for Growth, 2013. Skedinger Per, Consequences of Employment Protection Legislation, 2011. Socialdemokraterna, S kräver besked från Reinfeldt, 20140507. Statistiska Centralbyrån, (AKU) Arbetskraftsundersökningarna. Svenskt Näringsliv, Stabil andel visstidsanställda på växande arbetsmarknad, 2014. Tillväxtverket, Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag, 2012. Vänsterpartiet, Välfärd att lita på Motion till riksdagen 2013/14. 10
www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014