GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 1

Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering del 1

Välkommen att lämna synpunkter! Arbetet med en ny utbyggnadsplanering för Göteborg är nu mer än halvvägs. Det du håller i din hand är en remissrapport som skickas ut med avsikten att få in synpunkter på arbetet så här långt. Innehållet i rapporten ska alltså inte läsas som något färdigt förslag till utbyggnadsplan, utan snarare som ett avstämningstillfälle, om än ett stort och viktigt sådant. För att resultatet ska bli användbart är det viktigt att så många som möjligt bidragit med synpunkter och förslag. Syftet med denna remiss av utbyggnadsplaneringen är att få inspel till vad som behöver kompletteras, förtydligas och fördjupas inför beslutet om färdig strategi i byggnadsnämnden vintern 2013. Remissrapporten består av två delar. Del 1 innehåller utmaningar, utbyggnadsstrategier och principer för genomförandet. Del 2 beskriver förutsättningarna för utbyggnadsplaneringen. Utbyggnadsplanering för en nära storstad Remissversion mars 2013 Denna rapport är framtagen av Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret, Göteborgs Stad. Projektledare: Sara Brunnkvist, Stadsbyggnadskontoret Biträdande projektledare: Staffan Claesson, Fastighetskontoret Deltagande handläggare: Ann-Sofie Jeppson, Fastighetskontoret Anna Magnusson, Fastighetskontoret Anna Noring, Stadsbyggnadskontoret Anna Olsson, Fastighetskontoret Carolin Folkeson, Stadsbyggnadskontoret Christian Jönsson, Stadsbyggnadskontoret Sofie Bårdén, Fastighetskontoret Styrgrupp: Måns Werner, Stadsbyggnadskontoret Peter Junker, Fastighetskontoret Lena Lundblad, Fastighetskontoret Bo Aronsson, Älvstranden Utveckling AB Formgivning: TreArt AB, Göteborg Layout: Jörgen Svensson, Anna Uhrbom m.fl., WSP Samhällsbyggnad, Göteborg, samt Christian Jönsson, Stadsbyggnadskontoret

Förord Tre strategiska dokument för Göteborgs utveckling Vi lägger nu samtidigt fram förslag på tre strategiska inriktnings- och planeringsdokument för det framtida Göteborg: utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan. För att Göteborg ska fortsätta utvecklas till en attraktiv och hållbar stad krävs en samordnad markplanering. Förslagen skickas nu på bred remiss. Strategiernas gemensamma tidshorisont är ca år 2035. Då beräknas Göteborg ha 150 000 fler boende och 80 000 fler arbetstillfällen och vara kärnan i en arbetsmarknadsregion på över 1,5 miljoner invånare. Översiktsplanen som antogs 2009 och som är det övergripande styrdokumentet för stadens markanvändning är den gemensamma utgångspunkten. Utbyggnadsplaneringen konkretiserar översiktsplanen i tid och geografi. Strategin visar var staden vill att nya bostäder och arbetsplatser ska växa fram, och i vilken ordning. Trafikstrategin fördjupar de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Syftet är att visa hur staden vill utveckla trafiksystemet så att det kan hantera kraftigt ökade resande- och godsvolymer på ett hållbart sätt och samtidigt bidra till utvecklingen av en attraktiv stadsmiljö, ett lättillgängligt regioncentrum och ett starkt logistikcentrum. Grönplanen visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som vi bygger staden tätare. De tre dokumenten har tagits fram i nära samverkan mellan fyra samhällsbyggande fackförvaltningar Trafikkontoret med huvudansvar för Trafikstrategin, Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret med huvudansvar för Utbyggnadsplaneringen samt Park- och naturförvaltningen med ansvar för Grönplanen. Dokumenten har två övergripande syften. Det ena är att fungera som ansiktet utåt. Alla tre strategier tar fäste på att planeringen ska vara viljestyrd snarare än prognosbaserad. Staden behöver därför vara tydlig med hur vi vill se Göteborg utvecklas. Det ger invånare, näringsliv och andra intressenter möjlighet att i sin tur fatta långsiktiga beslut som bär i samma riktning för en attraktiv och hållbar stad. Det andra syftet är att vara ett prioriteringsstöd för stadens politiker och tjänstemän. Var ska staden byggas, och vilka kvaliteter på parker och trafik ska prioriteras? Med dessa tre remisser hoppas vi få in många konstruktiva idéer och förslag. Vad tycker ni? Projektledarna kommer gärna och berättar om innehållet, såväl under remissperioden, som framöver. Planen är att överlämna tre slutdokument för beslut i berörda nämnder i december 2013. Agneta Hammer Birgitta Hellgren Christina Johnsson Agneta Jögård Stadsbyggnadsdirektör Trafikdirektör Fastighetsdirektör Park- och naturdirektör

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Läsanvisning... 6 Inledning... 9 Uppdrag och utgångspunkter... 10 Dialog och information... 14 Utmaningar... 17 Göteborg och Göteborgsregionen växer... 18 Täthet bidrar till stadens attraktionskraft... 20 Näringslivet ställer nya krav... 24 Utbyggnadsriktningar... 29 Utbyggnadsplaneringens tidshorisont... 30 En sammanhållen bebyggelsestruktur... 32 Utbyggnadsvolymer i mellanstaden... 43 Utbyggnads möjligheter i delområden... 50 GENOMFÖRANDE... 71 Genomförande... 72 Slutdiskussion... 77 Slutdiskussion... 78

SAMMANFATTNING Sammanfattning Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Syftet med arbetet är att fördjupa inriktningen och ner noggrant studera möjligheter och begränsningar för att uppnå politiska målsättningar kring stadsutveckling och bostadsbyggande. Utbyggnadsplaneringen ska kunna användas som ett verktyg för att trygga stadens bostadsförsörjning, ge berörda förvaltningar underlag för prioriteringar samt tydligt visa hur staden vill utvecklas. Översiktsplanen för Göteborg, som antogs 2009, är grunden för arbetet med utbyggnadsplaneringen, som framförallt har fokuserat på området som kallas mellanstaden. Utbyggnadsplaneringens tidshorisont är satt till 2035. Göteborg står inför en rad utmaningar. Befolkningen växer stadigt och 2035 beräknas vi vara cirka 150 000 nya invånare. Även antalet arbetstillfällen växer och nya bostäder och verksamhetslokaler måste placeras på rätt ställe. Målet att förtäta och komplettera i den redan byggda staden ger, enligt stadsbyggnadsforskning, många positiva effekter, t.ex. ökat underlag för service, handel, kollektivtrafik m.m., som i sin tur minskar behovet av transporter. Samtidigt måste vi förhålla oss till den befintliga stadens kvaliteter och människors behov av rekreation och återhämtning. Den täta och gröna staden uppvisar många av de kvaliteter som vi eftersträvar, både för boende och arbetande i staden. All förtätning, komplettering och omvandling inom mellanstaden ska bidra till en sammanhållen bebyggelsetruktur. Genom att använda tre huvudsakliga principer kan vi åstadkomma detta: koncentrera och kraftsamla, samordna bebyggelse och trafik samt blanda och komplettera. För att lyckas handlar det också om att väga samman flera parallella strategiska arbeten, framförallt de aktuella: trafikstrategin och grönplanen. Göteborgs kärna är en viktig del för stadens och regionens utveckling. Detta har också behandlats i arbetet med Älvstaden. Även framåt kommer kärnan att behöva hantera stor del av utbyggnad av både bostäder och arbetsplatser. På sikt kommer även mellanstaden att öka i betydelse för stadens bostadsförsörjning och för etablering av verksamheter. Utbyggnadsmodellen som tillämpats i utbyggnadsplaneringen visar att det finns utrymme för att hantera de bostadspolitiska målen i kärnan och mellanstaden. Ett förslag till målsättning inom ramen för utbyggnadsplaneringen är att årligen skapa möjligheter för 1 000 nya bostäder i kärnan och 1 500 nya bostäder i mellanstaden. Utifrån gjorda analyser har vi redovisat ett antal områden som skulle kunna prioriteras i kommande planering. Vi bedömer att en kraftsamling i dessa områden kan göra skillnad ur flera aspekter, t.ex. för bostadsförsörjning och möjligheter att etablera verksamheter, men även minska strukturella problem och bidra till en mer sammanhållen stad. I de prioriterade områden gör vi i dagsläget bedömningen att det kan rymmas cirka 30 000 bostäder och 750 000 m 2 lokalyta för verksamheter i tidsperioden fram till 2035. Mellanstaden ser olika ut över staden och de fem delområden vi delat in mellanstaden i, har olika förutsättningar för att utvecklas, förtätas och kompletteras. Under våren 2013 kommer dessa studier att fördjupas, men arbetet har visat på att det finns goda möjligheter att klara dagens politiska målsättningar, både för bostäder och för arbetstillfällen. Vi ser också att utvecklingen kan ske på flera olika platser i mellanstaden. För att lyckas med utbyggnadsplaneringen är genomförandefrågorna mycket viktiga. Denna diskussion kommer att fortsätta och ta sin utgångspunkt i de sex genomförandeprinciper som formulerats i arbetet. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 5

läsanvisning Läsanvisning Kommunen gör en utbyggnadsplanering för att vi blir fler och fler göteborgare. Det behövs både nya arbetsplatser och bostäder. Dessa ska placeras på ett sådant sätt att vi får ett gott och bra vardagsliv. Det innebär att handel, vård, fritidsaktiviteter etc ska kunna nås med gång-, cykel- eller kollektivtrafik. Detta uppnår vi genom att bygga tätare runt våra knutpunkter och vid en hel del torg och hållplatser. Dessa blir tyngdpunkterna i det framtida Göteborg. Vi behöver bygga tätt för att nå över de trösklar som finns för etableringar av olika slag. Olika kundunderlag krävs för olika verksamheter. Ju fler personer i närområdet desto bättre. Både arbetsplatser och bostäder hjälper till att skapa aktiva och attraktiva tyngdpunkter. För att nå denna kompakta stad med tydligt definierade grönytor, trafikområden och blandade kvarter behöver vi kraftsamla och ha en gemensam målbild. Här följer en beskrivning av vad kapitlen i denna rapport innehåller. Syftet är att ge en överblick över innehållet. Industristaden Industriverksamhet, byggverksamhet, transport- och logistik ytterstaden, yttre mellanstaden Företagstjänster, forskning, partihandel kunskapsstaden Företagstjänster, forskning och större institutioner kärnan, mellanstaden, strategiska knutpunkter Detaljhandel, besöksnäringar, kreativa näringar besöksstaden Upplevelse, turism, kultur och personliga tjänster kärnan, strategiska knutpunkter Kapitel 1 I kapitel 1 finns en beskrivning av varför vi gör utbyggnadsplaneringen och vilka utgångspunkter vi har haft. Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Planeringen avser 2020-talet och fram till 2035. Arbetet sker i ett nära samarbete med Trafikstrategi och Grönplan. Prognoser visar att vi är 150 000 fler göteborgare 2035 än idag och att staden då har 80 000 nya arbetstillfällen. Kapitel 2 I kapitel 2 formulerar vi ett antal utmaning som vi står inför när vi ska utveckla Göteborg till en mer hållbar stad. Utbyggnaden ska stärka stadsliv och service även utanför centrala Göteborg. Fokus är på mellanstaden. Det innebär att av de cirka 60 000 nya bostäder som behövs till 2035 ska 25 000 byggas i centrala Göteborg och 35 000 i mellanstaden. Det finns tillräckligt stort utrymme och goda möjligheter att genom komplettering och förtätning nå de bostadspolitiska målen. Men det hänger på hur vi gör det och att det finns en uthållighet i besluten. Vi behöver också förhålla oss till befintliga miljöer och de kvaliteter som finns där. Näringslivet ställer delvis nya krav på stadens miljöer och på platser att etablera verksamheter. En utmaning är att få med detta i framtidsplaneringen. Kapitel 3 I kapitel 3 formuleras tre principer på hur stadens kan utvecklas: koncentrera och kraftsamla, samordna bebyggelse och trafik samt blanda och komplettera. I kapitlet förs en 6 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

länsanvisning diskussion om vad utmaningarna innebär för hur vi planerar och bygger. Utmaningen kring täthet och koncentration kopplat till utbud av exempelvis service utvecklas. Här finns också ett förslag på hur staden kan växa genom förtätning, dels övergripande för hela mellanstaden och dels med nedslag i fem delområden. Utbyggnadsplaneringen föreslår kraftsamling för att lyfta och förändra utvalda områden i den redan byggda staden som har särskilt stor potential för förtätning. Redan gjorda investeringar ska nyttjas och tillgången till god kollektivtrafik ska styra prioriteringen. Kapitel 4 I kapitel 4 redovisar vi en påbörjad diskussion om hur utbyggnadsplaneringen kan genomföras. Några grundläggande principer presenteras för hur vi ska nå ett genomförande och en samsyn. Dessa principer kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet vår, sommar och höst 2013. Kapitel 5 I kapitel 5 för vi en avslutande diskussion om bl.a. det fortsatta arbetet med utbyggnadsplaneringen. Del 2 Planeringsförutsättningar I del 2, Planeringsförutsättningar, redovisar vi en mängd underlagsmaterial, fördjupningar och förtydliganden kring frågor, fakta, statistik m.m. som finns sammanfattat i del 1. Del 2 innehåller bra och värdefull information som en fördjupning till del 1. Underlagsrapport Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape Konsultföretaget Spacescape har på vårt uppdrag gjort en omfattande analys av mellanstadens utbyggnadspotential. Detta arbete är en av de viktigaste underlagsrapporterna för arbetet med utbyggnadsplaneringen. I rapporten finns en stor mängd analyser av stadsbyggnadskvaliteter som påverkar, skapar drivkrafter och har begränsningar för stadsutvecklingen. Remissfrågor Vi har formulerat några övergripande frågor som vi önskar få svar på under remisstiden. Det finns självklart fler frågor som kommer att diskuteras bland remissinstanserna, men nedanstående frågor är bra att ha som utgångspunkt för läsningen av och samtalet kring utbyggnadsplaneringen: Vilken eller vilka utmaningar kring att förtäta och komplettera staden är viktiga att hantera i utbyggnadsplaneringen? Vilka områden bör prioriteras i det fortsatta arbetet med utbyggnadsplaneringen? Av vilka skäl: sociala, ekologiska eller ekonomiska? Hur många områden kan vi kraftsamla i samtidigt? Vilka genomförandeaspekter är avgörande för att lyckas med utbyggnadsplaneringen? REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 7

KAPITEL 1 Inledning

1 inledning Uppdrag och Utgångspunkter Utdrag ur Budget 2013 Göteborgs Stads bostadspolitiska mål är 10 000 nya bostäder under mandatperioden. Kommunen gör det möjligt att bygga genom att anta detaljplaner för bostäder i tillräcklig omfattning. Arbetet ska bidra till att skapa utrymme för fler hyresrätter genom en hög andel flerbostadshus i tät miljö och att samarbeta med exploatörer som är beredda att bygga hyresrätter. Kommunen kommer att anta detaljplaner för ca 3 000 bostäder under 2013 och starta detaljplanearbeten för ca 3 500 bostäder. Vår vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg där alla har möjlighet att påverka och styra sina liv. Därför vill vi få till stånd ett överskott av bostäder i Göteborg. Göteborgarnas behov och hållbar stadsutveckling ska vara vägledande för all stadsplanering och stadsutveckling och därför har samverkan mellan stadsdelarna stor vikt. Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Utbyggnadsplaneringen ska ange hur man kan hålla fast vid denna inriktning, samtidigt som man håller en utbyggnadstakt som tryggar stadens bostadsförsörjning. Uppgiften att bygga bostäder och arbetsplatser för cirka 150 000 nya göteborgare kräver en kraftsamling med tydliga krav om volymer och täthet och med en samordning mellan utveckling av bebyggelse, trafik och grönstruktur. Utbyggnadsplaneringen handlar om att sortera mellan olika val inför 2020-talet: På vilka ställen kan vi bygga först och hur stora volymer? Vilka geografiska områden i mellanstaden stödjer bäst strategierna i stadens översiktsplan och möter samtidigt en växande kärna med Älvstaden i fokus? Detta dokument är en remiss av arbetet med utbyggnadsplaneringen så här långt. Rapporten är tänkt som en mellanlandning, ett tillfälle att ta in synpunkter och aspekter som behöver utvecklas eller fördjupas. Tre stadsbyggnadsdokument ett Göteborg I maj 2011 fick Stadsbyggnadskontoret i uppdrag av Byggnadsnämnden att, i samverkan med berörda, utreda stadens framtida utbyggnad. Bakgrunden var en politisk vilja om en ökad takt i bostadsbyggandet och frågan ställdes om en utbyggnad enligt översiktsplanens strategier skulle ge tillräckliga bostadsvolymer eller om det skulle bli nödvändigt att initiera detaljplanering av flera av ytterstadens utredningsområden för att säkra bostadsförsörjningen. Det skulle avvika från översiktsplanens inriktning och staden skulle riskera att förlora kraftsamlingen kring utbyggnad av de centrala förnyelseområdena och vid strategiska knutpunkter. Stadsbyggnadskontoret bedömde därför att rapporten Utbyggnadsplanering 2005 behövde uppdateras och kompletteras med en studie av möjlig utbyggnadstakt i förhållande till översiktsplanens inriktning. I juni 2011 fick Trafiknämnden i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en trafikstrategi för ett hållbart Göteborg och Park- och naturförvaltningen fick i uppdrag av sin nämnd att ta fram en grönplan för Göteborgs Stad, i samverkan med övriga berörda förvaltningar. Arbetet med utbyggnadsplaneringen för Göteborg har bedrivits i nära samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret samt i nära samverkan med Trafikkontorets arbete med trafikstrategin och Park- och naturförvaltningens arbete med grönplanen. Dessa tre strategiska stadsbyggnadsdokument visar tillsammans hur Göteborgs markresurser kan användas på ett långsiktigt hållbart sätt. Resultaten redovisas i 10 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

inledning 1 tre olika dokument men innehållet är framtaget för att ge en helhetsbild av Göteborgs framtida stadsutveckling. I denna remissversion speglar de tre dokumenten främst respektive huvudfråga: bebyggelse, grönstruktur respektive trafik. I slutprodukten kommer en tydligare sammanvägning och/eller avvägning mellan intressena att göras. Målet, som det fomluerades i uppdragsbeskrivningen, är att utbyggnadsplaneringen ska: Trygga stadens bostadsförsörjning Ge berörda nämnder underlag för prioriteringar i planarbeten och i kommunens investeringar Tydligt visa hur staden vill utvecklas och vara ett skyltfönster gentemot exempelvis intressenter på bygg- och bostadsmarknaden, allmänheten, grannkommuner m.m. Underlag för att prioritera Utbyggnadsplaneringen ska i slutversionen fungera som ett underlag i att styra lokaliseringen av bostäder och verksamheter för en hållbar stadsutveckling. Att utnyttja och stärka Göteborgs befintliga stadsstruktur ökar förutsättningarna för att bygga en tätare mellanstad och strategiska platser i mellanstaden kan ges goda chanser att uppnå stor potential för ett attraktivt stadsliv. Utbyggnadsplaneringen ska också fungera som ett stöd i prioriteringen mellan olika utbyggnadsprojekt och fungera som ett underlag för kommunens markberedskap. Utbyggnadsplaneringen handlar om en riktad kraftsamling på ett antal platser i staden inom en tidshorisont som sträcker sig fram till och med åren runt 2035. Den föreslagna strukturen är tänkt att fungera som ett underlag för fortsatt diskussion om stadens utveckling. De platser och stråk som pekas ut i den här rapporten (se kapitel 3) följer samtliga översiktsplanens inriktning om att bygga i den redan byggda staden. I utbyggnadsplaneringens slutversion, som väntas i slutet av år 2013, kommer några av dessa platser få högre prioritet än andra. Vilka platser det blir är en fråga för remissen och för den politiska beredningen under året som kommer. Övriga platser ska finnas kvar som ett skafferi för stadens planeringsarbete. När ett område är utbyggt kan man ta itu med nästa. Detta skapar också möjligheter till flexibilitet i planeringen när samhället förändras. Det andra syftet, bredvid det att vara ett stöd i prioriteringen i kommunens planeringsarbete, är att visa omvärlden var kommunen vill kraftsamla för stadsutveckling. Utbyggnadsplaneringen ska med andra ord fungera som stöd i stadens kommunikation med byggherrar, finansiärer, bostadsköpare m.fl. Översiktsplanen är grunden för utbyggnadsplaneringen Utbyggnadsplaneringen är en konkretisering av översiktsplanens inriktning för stadens utveckling: att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Utbyggnadsplaneringen anger hur man kan hålla fast vid denna inriktning, samtidigt som man håller en utbyggnadstakt som når den bostadspolitiska målsättningen och skapar möjligheter för näringslivet att utvecklas. 2005 Utbyggnadsplanering, UP05. Låg till grund för översiktsplanens inriktning. 2007 Uthållig tillväxt, GR. I regionkärnan Göteborgs centrala delar ska det byggas 30 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser till år 2020. Låg till grund för översiktsplanens inriktning. 2008 Strukturbild, GR. Regional överenskommelse om hur den regionala strukturen kan bli långsiktigt hållbar. Strukturbilden låg till grund för översiktsplanens inriktning. Stadsbyggnadskvaliteter. En skrift om stadskvaliteter och utformning av stadsmiljöer i Göteborg. 2009 K2020, GR. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Översiktsplanen antogs av Kommunfullmäktige. 2010 Beslut om Västsvenska paketet. Planera för verksamheter. Planeringsunderlag som vägledning för en näringslivsstruktur som ökar sysselsättningsmöjligheterna. 2011 10 000 nya bostäder under mandatperioden. Politisk målsättning för bostadsförsörjningen. Uppdrag Trafikstrategi, Kommunstyrelsen. Uppdrag Utbyggnadsplanering, Byggnadsnämnden. Uppdrag Grönplan, Park- och Naturnämnden. 2012 Vision Älvstaden antogs av Kommunfullmäktige. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 11

1 inledning År 2009 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Göteborg. Inriktningen var en livskraftig, långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Utgångspunkten är att stärka Göteborgs unika tillgångar, såväl byggda miljöer som natur- och kustområden. Göteborg ska vara en stad där det goda livet är möjligt för alla både nu och i framtiden. Stadens infrastruktur ska kunna utnyttjas effektivt och trafikens miljöpåverkan minimeras. Göteborg ska vara ett starkt regioncentrum där konkurrenskraft förenas med omsorg om det lokala livet. Segregation ska vändas till integration och alla ska kunna vara med och påverka sin egen och stadens framtid. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen De politiska målen och riktlinjerna för bostadsbyggandet framgår av kommunfullmäktiges budget, med särskilda förtydliganden i mål- och inriktningsdokumentet för byggnads-, fastighets- och trafiknämnderna. De politiska viljeinriktningarna framgår även av kommunens översiktsplan och av de regionala strategier som arbetats fram gemensamt av berörda kommuner. I översiktsplanen för Göteborg beskrivs de områdesvisa inriktningarna för stadens olika delområden enligt kartan. Mellanstaden, det orangea området i kartan i marginalen, omfattar en stor del av staden och är utgångspunkten för arbetet med utbyggnadsplaneringen. Viktiga delar i arbetet är också områdena centrala Göteborg (rött) och centrala förnyelseområden (rödbrunt). Utbyggnadsplaneringen omfattar ungefär den avgränsning som mellanstaden har i översiktsplanen. Arbetet behandlar också delar av centrala Göteborg och de centrala förnyelseområdena, t.ex. Mölndalsåns dalgång och områdena runt Gamlestads torg. De områden som behandlats i visionsarbetet kring Älvstaden är inte så djupt behandlade i utbyggnadsplaneringen liksom de södra delarna av centrala Göteborg. Den inre markeringen på kartan ovan visar dessa områden. 12 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

inledning 1 Mellanstaden är i fokus Arbetet med utbyggnadsplaneringen utgår från att staden ska växa inom den redan byggda staden, en inriktning som följer Göteborgs översiktsplan. Det innebär att ny bebyggelse i första hand ska tillkomma i centrala Göteborg, framförallt de centrala förnyelseområdena, samt genom komplettering i mellanstaden. Sedan översiktsplanen togs fram har Visionen för Älvstaden antagits av kommunfullmäktige. Denna hanterar strategier för utbyggnad i stora delar av de centrala förnyelseområdena. Utbyggnadsplaneringen tar avstamp i visionen men hanterar i övrigt inte dessa områden. Utbyggnadsplaneringen har avgränsats till att omfatta mellanstaden enligt översiktsplanens definition samt de centrala förnyelseområdena som inte ingår i Vision Älvstaden (Eriksberg, Mölndalsåns dalgång samt Gamlestaden). Inom detta område (se kartan på motstående sida) bor nära nio av tio göteborgare och nästan 90 % av alla arbetstillfällen i staden är lokaliserade här. Mellanstaden motsvarar ungefär den geografiska zon där mer än 50 % av Göteborgs arbetstillfällen kan nås med kollektivtrafik inom 45 minuter från hållplats till hållplats. Metod Analys av mellanstadens utbyggnadspotential Analyser av mellanstadens utbyggnadspotential har tagits fram i samarbete med konsultföretaget Spacescape. Metoden som använts är en vidareutveckling av en metod för analys av förtätningspotential i storstäder som bygger på den s.k. förtätningsrosen. Det är en systematisk metod för att bedöma, analysera och beräkna utbyggnadspotential utifrån kvantitativa stadsbyggnadsanalyser och olika utbyggnadsscenarier. Utbyggnadsanalysen har tagits fram med hjälp av ett stort antal kartbaserade dataanalyser för hela mellanstaden. Analysen är inte på något sätt en komplett analys av lämplig markanvändning utan ska ses som en tematisk och övergripande redovisning av stadsbyggnadsfaktorer som utgår från Göteborgs stads översiktsplan, stadsbyggnadsmål för hållbar utveckling och Spacescapes tidigare analyser om bostads- och kontorsmarknadens värdering av stadskvalitet. Delrapporter och analysmaterial Inom ramen för utbyggnadsplaneringen har nedanstående material tagits fram eller påbörjats. Beskrivning av respektive dokument eller sammanställning finns i bilaga 1, Planeringsförutsättningar : Sammanställning av kommunens planberedskap Sammanställning av planeringsförutsättningar för utbyggnadsplaneringen Jämförelser/lärdomar/inspiration från andra kommuner Studie av förtätningspotentialen i mellanstaden och centrala förnyelseområden utifrån genomförda program och strukturstudier PM Kartunderlag bostadsbyggande enligt översiktsplanen 2006-2021 PM Bostadsprognos 2012-2021 stadsdelsvis på karta PM 100 x 100-metersrutor, statistik på karta för befolkning- och arbetstill fällen Analyser av bostadsbyggande vid knutpunkter och torg Torgutredning och torganalyser Kartering av Göteborgs stadskaraktärer, Stadsbyggnadskontoret Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape, 2013 Utredning av näringslivets geografiska preferenser: uppföljning och fördjupning av Planera för verksamheter MELLANSTADEN Mellanstaden omfattar en stor del av den bebyggda ytan inom kommunen och innehåller bebyggelse och platser av högst olika karaktär. De flesta stadsdelar som ligger inom mellanstaden är utbyggda som grannskapsenheter kopplade till ett lokalt torg och har även en god försörjning med kollektivtrafik. Här finns många goda boendemiljöer och stor kapacitet i teknisk infrastruktur. Karaktäristiskt för många stadsdelar är hus i park och i mellanstaden finns även en stor andel småhusområden. Det finns en stor potential att bygga mer i mellanstaden genom att ge ytor en effektivare markanvändning. Storskaliga områden kan ges ökad rumslighet och variation genom ny bebyggelse och nya platser, samband kan förbättras och lokala torg och andra mötesplatser kan rustas upp och få kompletteringar som ökar attraktiviteten. De lokala torgen är viktiga för stadsdelarnas identitet. Underlaget för de lokala torgen förbättras genom upprustning och kompletteringsbebyggelse. Mellanstaden kan delas in i två delar inre och yttre med delvis olika förutsättningar. Både den yttre och den inre delen av mellanstaden lämpar sig väl för komplettering. Den inre delen av mellanstaden omfattar t.ex. Majorna, Guldheden, Kortedala och Lundby. Dessa stadsdelar ligger inom spårvagnsnätets upptagningsområde och oftast även på cykelavstånd från centrala stan. De yttre delarna av mellanstaden, t.ex. Lövgärdet, Gårdsten, Kärra och södra Tynnered har något sämre förutsättningar vad beträffar kollektivtrafik. I flera fall har dessa stadsdelar även en tydligare förortskaraktär med en stark uppdelning av bebyggelsen i verksamhets- och bostadsområden. Utdrag ur Översiktsplan för Göteborg REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 13

1 inledning Dialog och information Arbetet med utbyggnadsplaneringen har bedrivits gemensamt av stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret och i nära samverkan med trafikkontorets arbete med trafikstrategin samt park- och naturförvaltningens arbete med en ny grönplan. Inom ramen för utbyggnadsplaneringen har projektledningen haft dialog med och information till en rad kommunala förvaltningar, nämnder och bolag, samt andra berörda myndigheter och organisationer. Dialogen och informationen har skett tillsammans med projektgrupperna för trafikstrategin och grönplanen och riktat sig till representanter för bl.a. Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Park- och naturförvaltningen, Miljö- och klimatförvaltningen, Kretsloppskontoret, Göteborg Vatten, Stadsdelsförvaltningarna, Centrala Älvstadens projektorganisation, Byggnadsnämnden, Trafiknämnden, Fastighetsnämnden, Park- och naturnämnden, Miljö- och klimatnämnden, Framtiden AB, Göteborgsregionen (GR) och Trafikverket. Dialogen och informationen har skett i flera steg. Under hösten 2011 var fokus på projektets syfte och avgränsning samt samspelet med trafikstrategin och grönplanen. Under våren 2012 har dialog genomförts med samtliga stadsdelsförvaltningar för att informera om projekten och utbyta kunskap, tankar och erfarenheter om möjligheter att komplettera bebyggelsen i respektive stadsdel. Under våren 2012 anordnades en frukost, där samtliga facknämnder och bolagsnämnder bjöds in för att få information om de tre projekten. I juni 2012 hade Trafiknämnden, Byggnadsnämnden, Park- och Naturnämnden och Fastighetsnämnden en gemensam temadag kring utmaningar inom utbyggnads-, trafik- och parkplaneringen. april - juni Remissperiod juli-september Sammanställning och analys av inkomna synpunkter oktober-november Rapportskrivande och sammanvägning med politiken december Beslut i byggnadsnämnden Remiss Det här dokumentet är en remissversion av rapporten kring utbyggnadsplaneringen. Ett stort antal av Göteborgs Stads nämnder och bolag, samt berörda övriga myndigheter och organisationer ges under våren 2013 möjlighet att lämna synpunkter på utbyggnadsplaneringen. Inkomna synpunkter kommer att beaktas inför bearbetningen av förslaget till en slutlig beslutshandling. Remissförfarandet sker parallellt för de tre projekten utbyggnadsplanering, grönplan och trafikstrategi. Under remissperioden, april-juni 2013, kommer projektledarna besöka så många av remissinstanserna som möjligt för att informera om remissens innehåll och ta del av synpunkter. 14 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

inledning 1 REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 15

KAPITEL 2 Utmaningar

2 UTMANINGAR Göteborg och Göteborgsregionen växer Göteborg kommer troligen att passera 600 000 invånare omkring år 2024 och år 2035 kan befolkningen ha ökat med cirka 150 000 personer jämfört med idag. En fortsatt ökande folkmängd i kombination med en hög efterfrågan på bostäder talar för ett behov av att upprätthålla en hög takt i nyproduktionen av bostäder. Sambandet mellan befolknings- och sysselsättningsutvecklingen är tydligt. Däremot är det inte självklart vilket som kommer först i sammanhanget är det befolkningsökningen som ger underlag för nya arbetstillfällen eller är det efterfrågan på arbetskraft som för med sig inflyttning? Sett under hela 2000-talet har det skapats 60 000 nya jobb i regionen, vilket innebär att vart sjätte nytt arbetstillfälle i regionen har tillkommit här. Befolkningen ökar Göteborgsregionens befolkning har ökat stadigt sedan mitten av 1980-talet. De senaste åren har befolkningen ökat särskilt snabbt, vilket beror dels på en inflyttning från övriga riket, främst av studenter och unga vuxna, och dels på inflyttning från övriga världen. Förutom flyttningar ökar befolkningen genom att det föds fler än det dör. Under de senaste åren har födelsetalen varit höga, vilket lett till att födslarna spelat stor roll för befolkningsökningen. För Göteborgs del beräknas alla ålderskategorier öka fram till år 2035. Göteborg kommer troligen att passera 600 000 invånare omkring år 2024 och år 2035 kan befolkningen ha ökat med cirka 150 000 personer jämfört med idag. Det är en ökning med nära 30 % från dagens folkmängd, vilket låter mycket men egentligen motsvarar en årlig befolkningstillväxt på lite mer än 1 %. Detta är en lägre ökning än vad exempelvis Stockholm har idag. Demografiska trender I takt med att befolkningen ökar, ökar också antalet singelhushåll. De grupper som är särskilt överrepresenterade bland dem som bor i singelhushåll är äldre kvinnor och yngre män, där främst den första gruppen tenderar att öka eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Under den senaste trettioårsperioden har andelen äldre i befolkningen (över 65 år) varit relativt stabil. De senaste åren har dock andelen börjat öka i takt med att fyrtiotalisterna har börjat fylla 65 år. De äldres andel av den totala befolkningen förväntas öka fram till 2035, från dagens 19 % till drygt 23 %. 18 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

UTMANINGAR 2 Göteborg har också, i egenskap av storstad, en något större ung befolkning än riket i sin helhet, samt en ständig påfyllning av unga genom inflyttning och barnafödande. Fram till år 2035 bedöms andelen unga invånare i Göteborg öka från dagens 15 % till knappt 18 %. I takt med att globaliseringen ökar, blir det allt vanligare att även människor flyttar över gränser i större utsträckning än tidigare. Migrationsforskare tror att den globala rörligheten kommer att öka betydligt i framtiden. Avgörande för hur migrationen utvecklas är bl.a. befolkningsmässiga trender, efterfrågan på arbetskraft i olika länder samt politiska faktorer. Under i stort sett hela 2000-talet har Göteborg haft ett negativt flyttnetto mot resten av landet. Det handlar i hög grad om unga vuxna som flyttar till andra delar av landet samt barnfamiljer som flyttar till kranskommunerna. Det utrikes flyttnettot har under samma period varit positivt: fler personer har flyttat från utlandet till Göteborg än tvärtom. Behovet av fler lägenheter ökar om inflyttningen är större än utflyttningen, eftersom det innebär att antalet hushåll ökar. Att folkmängden totalt förväntas öka under lång tid framåt innebär ett långsiktigt behov av nyproduktion av bostäder. Det är dock ett ömsesidigt beroende eftersom nyproduktion av bostäder på sikt är en förutsättning för en bibehållen nettoinflyttning till Göteborg. Det regionala ansvaret Västra Götalandsregionens vision Vision Västra Götaland Det goda livet är framtagen i samverkan mellan kommunerna genom de fyra kommunförbunden och Västra Götalandsregionen och bygger också på tanken om hållbar utveckling utifrån de tre hållbarhetsperspektiven. Utifrån detta har Göteborgsregionens kommunalförbund tagit fram en strategi, Uthållig tillväxt, med syfte att lägga en stabil grund för att utveckla regionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa, en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. I strategin framhålls Göteborgs roll för utvecklingen. Kärnan, Göteborgs centrala delar, ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser/arbetstillfällen och 30 000 boende fram till år 2020. GR:s strukturbild innebär en överenskommelse om ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktig. Även mellanstaden spelar en viktig roll för Göteborgs del i överenskommelsen. Mellanstaden utgör, tillsammans med delar av Mölndal och Partille, en stor del av det sammanhängande stadsområdet. Här ska komplettering ske när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnande stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Göteborg stad behöver ta ett ansvar inte bara som regionkärna utan även som en del av det sammanhängande stadsområdet. Utbyggnadsplaneringen ska skapa förutsättningar för Göteborg att växa på de platser som har störst potential för mer stadsliv. Då skapas attraktiva miljöer både för fler göteborgare och för företag som vill etablera sig. GR:s strukturbilden redovisar en tänkt regional struktur med regionkärnan och Göteborgs centrum (stora orangea området och röda cirkeln inuti), de fem stora transportstråken, olika stora samhällen längs stårken samt de stora grönkilarna. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 19

2 UTMANINGAR Täthet bidrar till stadens attraktionskraft Täthet och hållbar stadsbyggnad Det område vi i Göteborg kallar mellanstaden har idag relativt liten täthet. I relation till de gränsvärden som UN-Habitat publicerat, befinner sig den göteborgska mellanstaden idag på en täthetsnivå som inte ger så stora förutsättningar för en gång och cykelvänlig stad. Inom forskningen finns det till och med en konkret gräns på 150 invånare per hektar för när städernas täthet blir mer attraktiva för gående och cyklister. Tätheten måste också samordnas med stadens ekologi och invånarnas utrymmesbehov. På så vis kan gränser för täthetens utbredning och nivå sättas. Samtidigt utgör tillgängligheten till såväl det gröna som det täta en stor stadskvalitet för många boende och arbetande i staden. Axplock från Mellanstadens utbyggnads potential, Spacescape 2013 läs mer Läs mer i förslaget till trafikstrategi. läs mer Läs mer om framtidens bostäder i rapporten Bo(i)staden, Stadsledningskontoret, Göteborg stad. Översiktsplanen understryker att Göteborg ska växa genom att byggas tätare, särskilt vid de strategiska knutpunkterna men även på andra platser. En tätare stad kan erbjuda stor tillgång till höga stadskvaliteter: service, parker och grönområden, kollektivtrafik, bostäder, arbetsplatser, butiker, torg m.m. För att bygga en tät och samtidigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stad är det viktigt att tillkommande bebyggelse bidrar till höga stadskvaliteter för såväl näringsliv som boende. När staden förtätas kommer avvägningarna mellan olika intressen att blir fler och svårare. Balansgången mellan många olika aspekter av stadsbyggandet är en nyckelfråga för framtiden. Utbyggnadsplaneringen ska ge planeringsförutsättningar för att klara denna balansgång så att ett tätare Göteborg också blir hållbart. Staden erbjuder närhet och tillgång Närheten mellan människor och möjligheter till möten av olika slag är stadens styrka och en av dess grundidéer. De allra flesta människor har praktiska anledningar att vistas i offentliga miljöer, såsom att handla och att gå eller cykla till och från arbete och skola. Under senare år har de sociala skälen till att vistas i stadsrummen ökat kraftigt: där ser man andra och man blir sedd och bekräftad. Ofta förenas dessa praktiska och sociala skäl att vistas eller röra sig i det offentliga rummet. Under lång tid har planeringen och utbyggnaden av Göteborg inneburit att avstånden mellan människor, aktiviteter, olika funktioner, service och arbetsplatser snarare ökat än minskat. Successivt har staden blivit glesare, med bl.a. längre resor och ökat bilberoende som följd. De senaste tio-femton åren har det skett en viss förändring i synsättet och den gällande översiktsplanen för Göteborg har komplettering och förtätning i den redan byggda staden som övergripande strategi. I översiktsplanens inriktning för mellanstaden står det att staden ska byggas tätare kring bytespunkter och i kollektivtrafikstråk och att kraftsamling bör ske kring de strategiska knutpunkterna. Utbyggnadsplaneringen utgår från detta och vill än tydligare peka i denna riktning. I en kommande rapport 1 har såväl bostads- som kontorsmarknadens efterfrågan på stadskvalitet analyserats. Preliminära resultat visar summerat på att stadsdelar som har tillgång till ett stort utbud av såväl urbana verksamheter och service som parker är de mest attraktiva och som både företag och enskilda är beredda att betala mer för. Utbudet av urbana verksamheter och service visade sig i sin tur ha ett mycket starkt samband med antalet boende och arbetande inom gång- och cykelavstånd. En stad som är tät och grön har med andra ord grundläggande förutsättningar för att vara både attraktiv och hållbar. 1 Spacescape/Evidens, 2013 (läs mer om rapporten i Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape. 2013) 20 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION