PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2006
KONTAKTUPPGIFTER Tavastgatan 28, 20700 ÅBO Tfn: (02) 481 2400 Telefax: (02) 481 2412 E-post: fhs@fhs.fi Internet: www.fhs.fi direktnummer / mobil Ordförande: Agrolog Mikael Söderholm, Kimito 0400 224 224 Direktör: Agronom Jörgen Grandell (02) 481 2410 / 0400 825 103 Kanslisekreterare: Diplomkorrespondent Carita Roiha (02) 481 2413 Husdjur: Agronom Maj-Hild Holmström (02) 481 2415 / 0400 902 744 Mjölkgårdsrådgivning: Agrolog Rikard Westerlund (02 ) 423 105 / 050 384 0987 Ekonomi, bokföring och ADB: Agrolog Mats Norrholm (02) 481 2414 / 0400 820 941 Växtodling, miljö och kvalitet: Agrolog Peter Fritzén (02) 481 2417 / 0400 688 507 Växtodling, maskiner och EU-stöd: Agrolog Anders Abrahamsson (02) 481 2418 / 040 754 8891 Trädgård: Hortonom Sven Engblom (02) 481 2416 / 0400 530 182 Landskaps-, miljövårdsrådgivning, grönområdesplanering samt MALO-klassificering: Hortonom Riitta-Liisa Pettersson (02) 481 2411 / 040 593 8691
ALLMÄN ÖVERSIKT Dagens lantbruk är inne i en kraftig strukturomvandling och samtidigt är lantbrukaren tvungen att leva i en osäker omgivning bl.a. på grund av ständigt förändrade villkor för lantbruksstödet. Mot den bakgrunden är det positivt att notera att generationsskiftenas antal i Åboland redan en längre tid har legat omkring tio på årsnivå. Så även under år 2006. Det vittnar om att det finns en framtidstro på näringen i vår region. Synar man de genomförda generationsskiftena närmare kan man konstatera att majoriteten av dem som övertar lantbruken har antingen ett lönearbete eller någon annan inkomstkälla vid sidan av lantbruket. Många av de nya lantbrukarna blir således mångsysslare vilket kan ses som typiskt för en stor del av vår region. Den nya utformningen av lantbrukets miljöstöd var under året föremål för många diskussioner och osäkerheten kring den slutliga strukturen höll i sig ända till årets slut, och fortsatte dess värre ända in i maj 2007. Prisbildningen inom spannmålssektorn visade efter en lång paus en svängande trend. Under skördeåret noterades för de flesta spannmålsslagen högre priser än under föregående skördeår. En bidragande faktor till de bättre priserna var att skörden av spannmål både kvantitativt och kvalitativt var sämre än normalt i största delen av Europa. Bioenergin fortsatte att intressera lantbrukarna. Som ett led i att kunna svara på den växande efterfrågan på rådgivning inom sektorn startade den svenskspråkiga lantbruks- och hushållningssällskapen ett rådgivningsprojekt kring bioenergi. Projektet administreras av Svenska lantbrukssällskapens förbund och riktar sig till hela Svenskfinland. Vintern var tidvis kall och snöfattig vilket ledde till att tjälen gick djupt ner i marken. Stora övervintringsskador konstaterades på höstvetet som i vår region till största delen fick sås om med någon annan gröda på våren. På grund av den djupa tjälen kom nypotatisodlarna igång senare än vanligt. Nypotatisen sattes under den första och andra veckan i april. Vårbruket förlöpte i stort sett enligt normal tidtabell den ojämna upptorkningen vållade dock i viss mån huvudbry vid bestämmande av lämplig tidpunkt för sådd. Sockerbetsarealen minskade i vår region som en följd av den genomförda sockerreformen. Trots den torra sommaren med ojämnt fördelade regnmängder blev spannmålsskörden i vår region trots allt hyfsad och kvaliteten i regel god. Höstsådden kunde genomföras i goda förhållanden och arealerna blev i det närmaste normala. Inom trädgårdssektorn fick de yrkesmässiga äppelodlarna en god skörd. Skörden av jordgubbar blev senare än normalt. Hotet om minskade statsanslag för rådgivningsverksamheten tog sig under hösten konkret uttryck i att anslaget för rådgivning i statsbudgeten för år 2007 minskade med i medeltal cirka 13 %. Denna nedbantning inger oro med tanke på framtida resultatutveckling. Resultatmässigt kunde Finska Hushållningssällskapet för år 2006 uppvisa ett positivt bokslut om 3922 euro. Resultatet var drygt 1000 euro sämre än året innan och det var främst den egentliga verksamheten som visade en försämrad resultatutveckling. Trots att den egentliga verksamhetens resultat var sämre än året innan utnyttjade våra kunder tjänsteutbudet i stort sätt i samma mån som tidigare. Glädjande är att våra stamkunder använder våra tjänster årligen vilket bör tolkas som en god kundtillfredsställelse.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 1. SÄLLSKAPETS ALLMÄNNA VERKSAMHET 1.1. SÄLLSKAPETS SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR Sällskapet är en registrerad förening, vars medlemmar främst består av lantbrukare i Åboland och på Åland. Sällskapet strävar till att i samarbete med lantmannagillena genom rådgivning och service arbeta för landsbygdsnäringarnas bästa. Med sin kännedom om förhållandena i distriktet, stöder sällskapet också statsmaktens strävanden att här förbättra lantbrukets och dess stödnäringars allmänna förutsättningar med beaktande av produktionsmålsättningarna. Enligt landsbygdsorganisationernas avtal med jord- och skogsbruksministeriet är rådgivningens främsta resultatområden följande: A. Lönsamma landsbygdsföretag och förbättrad kvalitet på verksamhet och produkter. B. Förbättrad miljö på landsbygden. C. Ny företagsverksamhet och växelverkan mellan land och stad. 1.2. ORGANISATION 1.2.1. VERKSAMHETSOMRÅDE Sällskapets verksamhetsområde omfattar det tvåspråkiga Åboland. 1.2.2. MEDLEMSKÅR Vid årets utgång räknade sällskapet 1078 personliga medlemmar. 1.2.3. STYRELSE, UTSKOTT OCH REVISORER STYRELSE För år 2006: Ordf. agrolog Mikael Söderholm, Kimito (2002,2002). För åren 2006 2007 jordbrukaren Anders Ekholm, Dragsfjärd (1996), agrolog Susanne Rehnström, Korpo (1996) och jordbrukaren Torolf Karlsson, Nagu (2004). För åren 2005-2006 viceordf. agrolog Dan Lindroth, Kimito (1994, 1996), jordbrukaren Edgar Sjövall, Houtskär (1996), jordbrukaren Tom Norrby, Pargas (1999) och jordbrukaren Gunnar Ölander, Västanfjärd (1989). Årtalet anger från vilket år ledamoten tillhört sällskapets styrelse, respektive innehaft posten som ordförande eller viceordförande. Som personalens representant har agrolog Mats Norrholm med agrolog Peter Fritzén som suppleant deltagit i styrelsens möten.
UTSKOTT Sällskapets husdjursutskott hade följande sammansättning: Ordf. Bo-Åke Blomberg (Nagu), Erik Eriksson (Kimito), Magdalena Johansson (Pargas), Peter Jägerskiöld (Kimito), Bengt Renfors (Västanfjärd) och Johan Hermansson (Pargas). Som utskottets sekreterare fungerade sällskapets husdjurskonsulent Maj-Hild Holmström. Utskottet har inte sammanträtt under år 2006. REVISORER Ordinarie:EM Katja Kerke, CGR, Pargas och agrolog Mikael Holmberg, Nagu. Suppleanter: En representant för revisionsbyrå KPMG i Åbo och merkonom Kristina Karlsson, Pargas. 1.2.4. PERSONAL OCH KANSLI Direktör: Agronom, AFK Jörgen Grandell, 2001 Jordbruksrådgivare: Agrolog Peter Fritzén, 2001 Agrolog Anders Abrahamsson, 1999 Trädgårdsrådgivare: Hortonom Sven Engblom, 1980 Ekonomi- och bokföringsrådgivare: Agrolog Mats Norrholm, 1997 Husdjursrådgivare: Agronom Maj-Hild Holmström, 1984 Landskaps- och grönområdesplanering samt miljö: Hortonom Riitta-Liisa Pettersson, 1994 Mjölkgårdsrådgivare: (deltid) Agrolog Rikard Westerlund, 1991 Kanslisekreterare: Dipl.korr. Carita Roiha, 1984 Årtalen anger anställningsåren. Sällskapets dotterbolag Ab Åbo Hushållning Oy har för fastighetsskötseln anlitat Veikko Hyytiäinen genom hans fastighetsskötarbolag. För rådgivning i ekologisk odling har kunderna på FHS:s verksamhetsområde kunnat anlita rådgivare från övriga rådgivningsorganisationer. 1.2.5. SÄLLSKAPETS PLENA Sällskapet höll sitt årsplenum 29.3.2006 på Villa Lande i Kimito. Mötet hölls i samarbete med ÅSP. Närvarande var 67 personer. Ordförande Mikael Söderholm öppnade plenum kl.11.00 och hälsade alla välkomna. I sitt öppningsanförande berörde ordförande orsakerna till att Finska Hushållningssällskapet inte ingår som ägare i Villa Lande. Huvudorsakerna är dels att de verksamhetsmässiga förutsättningarna saknas, dels behövs Sällskapets balans i form av avkastande placeringar för att understöda den egentliga verksamheten. Sällskapets rådgivare gör i huvudsak gårdsbesök och arbetet utförs hos kunderna. Sålunda skulle ett kontor i Kimito väcka
felaktiga förväntningar som servicepunkt emedan det sannolikt skulle stå tomt under den största delen av tiden. Sällskapets egentliga verksamhet behöver det ekonomiska bidrag som placeringsverksamheten, via avkastande placeringar, stöder FHS:s ekonomi och resultat. En placering i en kontorslokal skulle enligt styrelsens tolkning inte ha uppfyllt kriterierna för en avkastande placering. Mikael Söderholm konstaterade att byggandet av det nya Landsbygdscentret har väckt delade meningar i kommunen på grund av satsningens ekonomiska omfattning i relation till den redan befintliga fastighetsmassan i form av kontorslokaliteter i kommunen. Ordförande påpekade att utnyttjandet av lokala resurser och service kunde ha varit större under byggnadsskedet. I sitt anförande berörde ordförande frågan om bioenergi och vikten av att lantbruket kan förvalta den resurs man har så att slutresultatet inte blir det att lantbrukaren får finna sig i rollen av producent av billig råvara för energiproduktion och någon annan far iväg med vinsten. Ytterligare framförde Mikael Söderholm ett tack till Sällskapets personal för ett gott arbete som resulterade i ett förbättrat resultat med positivt förtecken för år 2005. Under mötesförhandlingarna godkändes verksamhetsberättelsen och bokslutet för år 2005 fastställdes. Ytterligare beviljades de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskaperna för år 2005. På årsplenum invaldes fyra nya medlemmar och en person föreslogs för inval på höstplenum. Efter de stadgeenliga mötesförhandlingarna utdelades mjölkkvalitetspriset till Birgitta och Bo- Åke Blomberg från Nagu. Ytterligare uppmärksammades Dan och Leena Lindroth från Gundby gård i Kimito med Lantbruksekonomiska Forskningsanstaltens plakett för 25 år som lönsamhetsbokföringsgård. Nio nyblivna jordbrukare premierades med en värdesedel om 100 euro för användning av FHS:s tjänster. Efter lunchen höll Holger Falck från SLC en lantbrukspolitisk översikt. Han konstaterade att situationen för lantbruket blir allt mera komplicerad och villkoren för stöden allt krångligare. Det blir en stor utmaning att på det politiska planet övertyga beslutsfattarna att det nationella stödet till lantbruket är nödvändigt för att täcka minskade EU-stöd. Som avslutning på dagen höll Rune Nyström från Mildola Oy ett anförande om erfarenheter av användning av biodiesel. Han gick också in på produktionstekniken och de ekonomiska aspekterna. Under dagens lopp hade mötesdeltagarna en möjlighet att bekanta sig med det nya huset Villa Lande. Sällskapets sommarplenum hölls 8.8.2006 på Västankvarn försöksgård i Ingå. Närvarande var 14 personer. Plenum öppnades av Finska Hushållningssällskapets ordförande Mikael Söderholm. Han hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att skördeutsikterna trots torkan ser rätt hyfsade ut. Spannmålen brådmognar och det verkar som om all spannmål kommer att mogna ungefär samtidigt. Det torra vädret och en mindre skörd kan leda till ett högre pris på spannmål. Sockerbetorna är i stort behov av regn annars hotar skörden bli anspråkslös. Rådgivningen i ärenden gällande bioenergi har inom den svenska rådgivningssektorn diskuterats på ett seminarium. Målsättningen är att åstadkomma en gemensam satsning i Svenskfinland. Bioenergin kunde enligt ordförande vara ett sätt att åstadkomma en alternativ användning för åkerns grödor och öka avsättningsmöjligheterna. En bättre avsättning kunde i förlängningen leda till ett bättre produktpris för bonden. Till slut berörde Mikael Söderholm hotet om ett minskat statligt stöd till rådgivningen. I budgetförslaget som föreligger är nedskärningen i statsanslaget ungefär 25 % vilket direkt kommer att avspegla sig i FHS:s resultat. På sommarplenum föreslogs en medlemskandidat för inval på höstplenum. Efter stadgeenliga mötesförhandlingar och lunch bekantade sig mötesdeltagarna med försöksverksamheten på Västankvarn. Torsten Lindqvist och Patrik Erlund fungerade som
våra guider i spannmålslaboratoriet och på försöksfälten. Ytterligare fick deltagarna en presentation av Västankvarn gårds händelserika historia. Sitt Höstplenum höll Sällskapet 28.11.2006 på Dragsfjärds Pensionat i Kulla i Dragsfjärd. Mötet hölls i samråd med ÅSP. Närvarande var 46 personer. Ordförande Mikael Söderholm öppnade mötet kl. 10.04 och hälsade alla välkomna. Mikael Söderholm konstaterade att sommaren var speciell. Trots den torra sommaren blev skörden ändå hyfsad. Efterfrågan på spannmål har varit god och priserna har stigit, viket kan ses som en positiv utveckling. I takt med att efterfrågan på grödor för framställning av bioenergi stiger kommer sannolikt priserna på spannmål att snarare stiga än att sjunka. Diskussionen om bioenergi har tagit fart på allvar och närheten till riksdagsvalet kommer sannolikt att sätta ytterligare fart på diskussionen. Hittills har det dock varit mera ord och mindre handling kring bioenergin. Altias beslut om att börja tillverka etanol för inblandning i bensin är ett steg i rätt riktning. Ordförande efterlyste också åtgärder för att underlätta utnyttjande av bioenergi i liten skala, exempelvis genom att lätta på bränsleaccisen. En kort reflektion över växtperioden i Estland gav vid handen att skördarna där blev dåliga, sämre än i Finland, som en följd av torkan. Ordförande gjorde på basen av sin resa till Frankrike en reflektion om skyltning för olika inkvarterings- och försäljningstjänster. Skyltningen i Mellaneuropa är betydligt påtagligare och mera professionellt skött än i vårt land. Vi borde kanske ta lärdom av detta i marknadsföringssyfte. Slutligen tog Mikael Söderholm upp frågan om hur ajour vår lagstiftning är i olika inlösningssituationer som berör markägare och lantbruket. Han syftade främst på dragning av el-linjer, byggande av vägar och inlösning för gruvdrift. Under mötesförhandlingarna godkändes verksamhetsplanen och budgeten för år 2007. Mikael Söderholm omvaldes enhälligt till styrelseordförande för FHS. De styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå omvaldes, förutom Gunnar Ölander som hade undanbett sig omval. I hans ställe invaldes Mats Nurmio till styrelsemedlem. Två nya medlemmar invaldes och fyra personer föreslogs för inval på årsplenum på våren. Efter FHS: höstplenum höll ÅSP sitt höstmöte varefter verksamhetsledare Tage Ginström från SLC höll en lantbrukspolitisk översikt. Som avslutning på dagen höll statssekreterare Stefan Wallin ett anförande under rubriken Behovet av samförstånd om lantbruket. 1.2.6. STYRELSENS SAMMANTRÄDEN Styrelsen höll under året fyra protokollförda möten med sammanlagt 49 st. ärenden. De viktigaste ärendena är listade nedan, mötesdatum är angivet inom parentes. Val av Dan Lindroth till styrelsens viceordförande (17.2) Konstaterande av personalrepresentant i styrelsen (17.2) De avtalsenliga lönejusteringarna, förhandsinformation (17.2) Preliminär presentation av bokslutet 2005 (17.2) Diskussion om rådgivning kring bioenergi (17.2) Godkännande av bokslut och verksamhetsberättelse att föreläggas revisorerna (10.3) Beslut om årsplenum i Kimito 29.3.2005 (10.3) Beslut om de avtalsenliga lönejusteringarna (10.3) Beslut om köp av aktier i Svenska Småbruk och Egnahem (10.3) Val av delegater till SLF:s årsmöte i Österbotten (21.9) Presentation av mellanbokslutet januari -juli 2006 (21.9) Placeringsärenden, strategidiskussion och godkännande av vidtagna åtgärder (21.9) Beslut om att delta i SLF:s projekt kring bioenergi och rådgivning (21.9) Budgetramarna för år 2007 (21.9) Information om fastighetssituationen (21.9) Beslut om beviljande av förtjänsttecken, Erkko Teerimaa (21.9)
Programmet för höstplenum 28.11.2006 i Dragsfjärd (2.11) Godkännande av verksamhetsplanen för 2007 (2.11) Godkännande av budget för 2007 (2.11) Beredning av övriga plenumärenden (2.11) Information om vidtagna åtgärder i placeringsverksamheten (2.11) Beslut om en donation av materialet i FHS:s arkiv vid Åbo Akademis bibliotek (2.11) 1.2.7. BEVILJANDE AV HÖGRE UTMÄRKELSETECKEN Finska Hushållningssällskapet har under året beviljat följande högre utmärkelsetecken: Silvermedalj av första klass: Erkko Teerimaa, Lokalax 1.3. INFORMATIONS- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHET Sällskapet sände under året ut två brev till sina medlemmar och samarbetspartners med information huvudsakligen om rådgivningsverksamheten. Under växtperioden har Sällskapet gett aktuell lantbruksinformation på nätet via den egna hemsidan. Lägesrapporter gällande grödorna har också getts regelbundet under odlingssäsongen. Flere besöksgrupper har under året mottagits och informerats om FHS och Åboländskt jordbruk. Sällskapets rådgivare har deltagit som föreläsare på lantmannagillenas och jordbrukarklubbarnas möten. På senare tid har man ofta koncentrerat sig på förändringarna i stödsystemet, framför allt det nya systemet för miljöstöd, och förändringarnas inverkan på odlingsplaneringen. Under vintern genomfördes sju växtskyddskurser varav två var kvällskurser. På våren ordnades ytterligare en extra kurs för odlare som inte haft möjligheter att delta i vinterns kurser. En kryssning med information och utbildning för trädgårdsodlare ordnades i januari i samråd med Farma. I april hölls en kurs kring beskärning av unga träd, kursen var riktad till regionens äppelodlare. FHS:s personal har medverkat som sakkunniga i utbildning som ordnats av TE-centralen. Utbildningen har handlat om stödansökning och det nya miljöstödet. Sällskapets personal har fungerat som föreläsare vid olika skolor och institut samt fungerat som sakkunniga inom ramen för olika projekt och utbildningsprogram även utanför det egentliga verksamhetsområdet. Ytterligare har en del av personalen producerat texter till olika facktidskrifter. Den individuella rådgivningen upptar den största delen av personalens tid. På grund av höstens väder kunde markkartering göras i goda förhållanden under en längre tid. Odlingsplaneringen bromsades i någon mån upp av osäkerheten kring det nya miljöstödet. Skördekontrollverksamheten och lönsamhetsbokföringen sysselsatte en del av personalen under vintern och våren. Under året har ett tiotal gårdar kontaktat FHS med anledning av rådgivning kring generationsväxling. Finska Hushållningssällskapet har ansökt om tillstånd för fem av sina rådgivare att verka inom ramen för systemet för jordbruksrådgivning. Ifrågavarande system är en rådgivningsmodul kring stödsystemets tvärvillkor. För att kunna agera inom ramen för systemet skall rådgivaren klara av en tent vilket de fem rådgivarna från FHS har gjort. Rådgivningen kring bioenergi har varit aktuell under året. FHS har aktivt verkat för att i samråd med SLF och de övriga svenskspråkiga rådgivningsorganisationerna starta ett projekt för att stärka resurserna inom denna sektor. En rådgivare har i slutet av året anställts för att sköta rådgivning om bioenergi i hela Svenskfinland. Finska Hushållningssällskapet har under året också avgivit ett utlåtande om det planerade nya systemet för miljöstöd. En del av Sällskapets personal har varit engagerad i egenskap av arrangörer på Trädgårdens Vår i Åbo och på maskinmässan Kone-Agria i Jyväskylä.
En del av de åtgärder som utförs i samband med rådgivningsverksamheten hör till de åtgärder som mäts på basen av resultatavtalet mellan staten och rådgivningsorganisationen. FHS uppnådde de uppställda målen på de flesta punkterna. En stor del av regionens lantbrukare utnyttjar också FHS:s tjänster. Många av våra kunder utnyttjar också våra tjänster regelbundet. 1.4. PERSONALENS UTBILDNING Personalens fortbildning har huvudsakligen knutits till det kursprogram för rådgivare som utarbetats av ProAgria Maaseutukeskusten Liitto och SLF. Tyngdpunkten har legat på utbildning i frågor gällande EU-anpassning, miljö, ekonomi, utnyttjande av datateknik samt tillämpningen av de olika servicekoncepten utgående från rådgivningens gemensamma produktutveckling och hjälpmedel för rådgivare inom ramen för ProAgria. Under det gångna året har det nya miljöstödet fått en framträdande roll i utbildningen. På hösten deltog FHS:s personal i rådgivardagarna som ordnades av SLF. 1.5. SÄLLSKAPETS EKONOMI Sällskapets ekonomi framgår ur bifogade resultat- och balansräkningar. Sällskapet uppvisar ett överskott om 3.922,79 euro. Under året tilldelades sällskapet följande statsanslag: Förskott på statsbidrag för landsbygdsnäringsrådgivningen: Jordbruk Yrkesmässig trädgårdsrådgivning 68.400,00 euro 20.000,00 euro Vidare erhöll Sällskapet bidrag av statsmakten som ersättning för särskilda uppdrag enligt följande: Räntabilitetsbokföring Övriga särskilda statsbidrad 7.836,60 euro 5.190,00 euro I redogörelsen för användningen av statsanslagen har de allmänna kostnaderna fördelats på de olika rådgivningssektorerna i proportion till utförda årsverken.
Finska hushållningssällskapet r.f. RESULTATRÄKNING 1.1-31.12.2006 1.1-31.12.2005 Ordinarie verksamhet Intäkter totalt 247 821,76 266 062,55 Korrekturposter 0,00 0,00 Intäkter 247 821,76 266 062,55 Kostnader Personalkostnader 331 709,97 304 848,41 Avskrivningar 0,00 2 086,80 Övriga kostnader 132 125,08 132 070,72 Kostnader totalt 463 835,05 439 005,93 Ordinarie verksamhetens underskott -216 013,29-172 943,38 Projekt Intäkter 0,00 0,00 Kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Tillförda medel Intäkter 12 051,02 9 143,49 Kostnader -913,41-639,08 11 137,61 8 504,41 Underskott -204 875,68-164 438,97 Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter 309 606,58 289 219,00 Kostnader -100 808,11-119 711,19 208 798,47 169 507,81 Räkenskapsperiodens resultat 3 922,79 5 068,84 Förvaltade fonder Intäkter 14 570,42 9 744,73 Kostnader -815,81-770,95 Överföring till fondkapital 13 754,61 8 973,78 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 3 922,79 5 068,84
Finska Hushållningssällskapet r.f. BALANSRÄKNING 31.12.2006 31.12.2005 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 0,00 0,00 Materiella tillgångar Markområden 16 818,79 16 818,79 Maskiner och inventarier 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar 1 401 209,98 1 426 353,38 Övriga placeringar 1 114 298,66 1 116 686,33 Lånefordringar 449 179,31 449 179,31 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 2 981 506,74 3 009 037,81 Förvaltade fonder 176 917,30 163 162,69 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar 9 553,55 9 553,55 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 50 160,40 54 472,83 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar 160 535,27 120 693,50 Resultatregleringar 12 305,46 7 117,26 Rörliga aktiva totalt 232 554,68 191 837,14 Kassa och bank 52 958,82 53 027,47 AKTIVA TOTALT 3 443 937,54 3 417 065,11
PASSIVA EGET KAPITAL Fastighetsfonden 1 783 612,95 1 783 612,95 Enskilda fonden 1 241 513,60 1 236 444,76 Räkenskapsperiodens underskott 3 922,79 5 068,84 EGET KAPITAL TOTALT 3 029 049,34 3 025 126,55 Förvaltade fonder 176 917,30 163 162,69 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 2 112,37 2 112,37 Leverantörsskulder 5 076,39 4 060,74 Övriga kortfristiga skulder 195 403,88 187 832,61 Resultatregleringar 35 378,26 34 770,15 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 237 970,90 228 775,87 PASSIVA TOTALT 3 443 937,54 3 417 065,11
2. LANTBRUKETS PLANERING OCH DEN DRIFTSEKONOMISKA RÅDGIVNINGEN 2.1. LANTBRUKETS PRODUKTIONSPLANERING År 2006 infördes gårdsstödssystemet i Finland i enlighet med överenskommelsen i reformen av EU:s gemensamma lantbrukspolitik. Den största förändringen för jordbrukarna var fastställandet av s.k. stödrätter de jordbruksskiften man hade i sin besittning 15.6.2006. En viss osäkerhet rådde beträffande stödrätterna för arrendemark och hanteringen av dessa vid arrendetidens utgång, men detta löstes sist och slutligen med övergångsbestämmelser. Ett stort planeringsmässigt frågetecken var utbetalningstiden för gårdsstödet, och det var länge osäkert om stödet skulle hinna utbetalas under år 2006. Slutresultatet blev trots allt gott: praktiskt taget alla jordbrukare fick sitt gårdsstöd i december. Produktpriserna för spannmål och oljeväxter var fortsättningsvis låga under år 2006, trots en uppgång på ca 10 % jämfört med år 2005. En kännbar höjning av produktpriserna skulle absolut vara nödvändig för att minska stödberoendet och sporra jordbrukarna till att satsa på produktionen. Investeringsstödssystemet fortsatte utan större förändringar under år 2006, som var det sista året i programperioden 2000-06. Investeringsstöden för utvidgning inom svinproduktionen var på grund av marknadsläget försatta i ansökningsstopp under hela året. Investeringsstöden för täckdikning, som belades med ansökningsförbud i oktober 2005, kunde igen sökas fr.o.m. den 29.4.2006 efter att jord- och skogsbruksministeriet utfärdat en förordning om kvalitetskrav för stödberättigad åkerdränering. De flesta större investeringarna i Åboland har gällt köp av tillskottsmark, där marknaden var ganska livlig under året. Den stigande prisnivån på åkermark, i kombination med låga produktpriser, medförde dock i många fall svårigheter att påvisa lönsamhet i investeringarna. Det största problemet beträffande investeringsstöden var trots allt de otillräckliga anslagen. Detta medförde att jordbrukarna fick vänta oskäligt länge på sina beslut, och en stor del av de som lämnade in ansökan under år 2006 fick vänta över årsskiftet. Ekonomirådgivare Mats Norrholm har bistått jordbrukarna med kalkyler och rådgivning i anslutning till investeringar och generationsväxlingar. 2.2. DRIFTSPLANLÄGGNING OCH DATARÅDGIVNING Under året uppgjordes 21 st. likviditets- och lönsamhetskalkyler (LIKWI), och 9 st. av dessa gällde generationsväxlingar. ADB-verksamheten har under år 2006 inriktats på rådgivning till jordbrukare vid anskaffning och användning av gårdsdator med tillhörande program. Marknadsföringen och förmedlingen av rådgivningens program för skattebokföring (WAKKA) och för odlingsplanering (WISU) har fortsatt under året, samtidigt som programmen har vidareutvecklats enligt användarnas önskemål. FHS:s webbsidor, www.fhs.fi, har regelbundet uppdaterats med aktuell information om verksamheten. 2.3. LANTBRUKETS SKATTERÅDGIVNING Ekonomirådgivare Mats Norrholm har skött rådgivningen i skattefrågor. En del av lönsamhetsbokföringsgårdarna har även fått deklarationshjälp. Huvuddelen av skatterådgivningen och deklarationsservicen i Åboland har dock utförts av skattetjänstbyråerna i Pargas och Kimito.
Den svenskspråkiga lantbruksrådgivningen har sedan mars 2005 erbjudit bokförings- och bokslutstjänster åt jordbrukare i hela Svenskfinland inom ramen för det gemensamma bolaget Bokföringssällskapet Ab. Ekonomirådgivare Mats Norrholm är kontaktperson för Bokföringssällskapet i Åboland. 2.4. LÖNSAMHETSBOKFÖRINGEN År 2006 medverkade 16 st. gårdar i Åboland i den nationella lönsamhetsbokföringen. Alla resultat inlämnas som färdigt databehandlade till Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT). Ekonomirådgivare Mats Norrholm ansvarar för lönsamhetsbokföringen. 2.5. LANTBRUKETS STÖDNÄRINGAR FHS försöker aktivt medverka till att utveckla nya stödnäringar till lantbruket, bl.a. som samarbetspart i olika projekt. Beträffande stödnäringarna samarbetar vi med företagsrådgivarna vid Region Åboland. 3. VÄXTODLINGENS FRÄMJANDE 3.1. GRUNDFÖRBÄTTRING OCH GÖDSLING Markkartering och gödslingsplanering utgör basen för ekonomisk växtodling, där man beaktar både växternas biologiska behov och de stramare miljöbegränsningar som miljöstödet förutsätter. Växtens biologiska behov och den ekonomiska lönsamheten bör även i fortsättningen vara utgångspunkten för all planering. Enligt miljöstödets krav skall alla gårdar ha en markkartering som är högst fem år gammal. Till miljöstödets krav hör även att varje odlare som är med i systemet, skall göra en odlingsplan för den inkommande odlingssäsongen. Detta betyder en hel del arbete för våra växtodlingsrådgivare i form av planering och skiftesvis uppföljning av odlingen (s.k. skifteskort). Jordbruksmarken i Åboland är för tillfället nästan till 100 % markkarterad. Trots att markkarteringen är obligatorisk har detta tvång medfört en bättre möjlighet att planera odlingen noggrannare och mera ekonomiskt. 3.2. SKÖRDEKONTROLL OCH VÄDERLEKSSERVICE Skördekontrollen har fortsatt inom FHS:s område enligt tidigare principer. Sammanlagt 20 gårdar deltar i verksamheten. Skördekontrollgårdarna omfattar idag dryga 2200 ha och medelarealen har hela tiden stigit och är idag bland medlemmarna uppe i 111 ha. Skördekontrollens huvudsakliga uppgift är att på gårdsnivå beräkna det ekonomiska resultatet för alla växter som odlas på gården. Odlaren får på detta sätt en bra uppfattning om hur växterna har klarat sig på gården och var de största bristerna finns. När man samtidigt kan jämföra sitt resultat med andra gårdar som är med i Åbolands Skördekontrollförening och med andra föreningar i hela Finland, får man en rätt klar bild av växtodlingens ekonomi. Föreningens ordinarie årsmöte hölls den 13 april på Sucros kontor i Salo. Förutom stadgeenliga ärenden behandlades och analyserades även 2005 års växtodlingsresultat. Under växtperioden har medlemmarna fått förstahandsinformation om växtskyddsbehov per textmeddelande och telefon samt i samband med gårdsbesök. Som ett tillägg ordnade föreningen ett inofficiellt höstmöte i Brusaby där medlemmarna hade möjlighet att diskutera
växtodlingsårets händelser och erfarenheter, samt ta del av färska försöksresultat från Västankvarns försöksfält som växtodlingsrådgivare Patrik Erlund framförde. Ordförande för föreningen var Dan Lindroth och som sekreterare och rådgivare fungerade Peter Fritzén. En del av skördekontrollgårdarna är också med i en verksamhet som går under namnet ProOdling, vilket innebär att dessa gårdar får en intensiv rådgivning av en så kallad egenrådgivare. Det här betyder att den egna rådgivaren aktivt håller kontakt med odlaren och ger råd samt tips under den pågående växtperioden och vid behov besöker odlaren. Vidare betyder detta också att odlaren har möjlighet att alltid i första hand kontakta sin egna rådgivare i alla ärenden som berör driften. Vid behov kan utomstående expertis anlitas. Vädertjänsten per telefon hade redan tidigare upphört och istället för den tjänsten har sällskapet marknadsfört SMHI:s vädertjänst där odlaren kan få en möjligast pålitlig väderprognos, sprutväderprognos, skördekalkylering m.m. 3.3. VÄXTODLINGSÅRET 2006 Hösten 2005 var ganska tjänlig för höstsådd och det medförde att en hel del mera höstsäd såddes än normalt i vår region. Höstbroddarna såg ännu rätt så hyfsade på senhösten, men det nya året började med en mycket kall period, temperaturen sjönk tidvis under 20 grader och den skyddande snön kom först därefter. Våren började med tidig snösmältning varefter vi igen hade en kall och blåsig period vilket medförde att största delen av höstvete broddarna fick köldskador varefter de nästan helt torkade ut. Detta medförde att största delen av de sådda höstvetearealerna skulle sås om på våren. I de flesta fall blev det fråga om oljeväxter eller korn. Växtperioden 2006 började kring månadsskiftet april-maj. De första vårsådderna gjordes i början på maj och grödorna utvecklades gynnsamt och bestånden blev rätt så frodiga pga. rätt så kylig start. Det fortsatta vädret var närmast gynnsamt för semesterfirare, torrt och varmt vilket medförde att skördarna blev en aning skrala mängdmässigt men med hög kvalitet. Sockerbetorna gav en någorlunda medelmåttig skörd men med relativt låg sockerhalt p.g.a. den torra sommaren som medförde att betorna började växa först i slutet på augusti. Sockerbetsskörden inleddes i slutet på september under rätt så goda förhållanden. Vädret i augusti och september var sedan igen tjänligt för höstsådder och man sådde ivrigt både höstvete och råg. Hösten blev lång och varm varför höstbroddarna såg verkligt fina och delvis litet för frodiga ut inför vintern så man hoppades på en bra övervintring. 3.4. MILJÖRÅDGIVNINGEN Växtskyddskurser inom ramen för miljöstödet planerades och utarbetades med nytt aktuellt material för perioden 2006-2007 då de flesta jordbrukare som förbundit sig vid miljöstödets krav och använder växtskyddsmedel bör förnya sitt certifikat eller intyg över utförd växtskyddskurs. Under året närmast på vårvintern 2006 har sällskapet anordnat växtskyddskurser på flera orter och deltagarantalet har varit tillfredställande. En del specialmiljöstödsplaner, närmast angående skyddszoner, har gjorts i samband med övrig växtodlingsplanering. Miljöråd ges och beaktas vid all övrig rådgivning och planering som en naturlig del av det dagliga arbetet.
4. TRÄDGÅRDSODLING 4.1. ÅRETS ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Konkurrensen för trädgårdsodlare blir allt hårdare och en orsak till detta är några av de nya EU-länderna. Bl.a. Polen har bidragit till att det väller in bär, frukt och grönsaker i stora mängder när vår egen produktion är i topp. Detta gäller inte enbart färska produkter utan även lagringsprodukter och industriprodukter. Konkurrensen är inte hård enbart med utländska produkter utan även mellan inhemska produkter. Centralaffärerna och industrin vill inte betala tillräckligt för trädgårdsprodukter för att produktionen skall vara lönsam. Detta leder till att äldre odlare slutar och nya kommer till. 4.2.1. FRILANDSODLINGEN Våren började med en värmebölja i april som varade en vecka. På grund av de goda förhållandena startade många sin odling genom att så eller t.o.m. plantera ut grönsaker som sedan när det efter den varma perioden blev kallt dog ut eller växte dåligt. Våren fortsatte ganska kall ända till midsommar. Detta resulterade i sen skörd för tidig potatis, grönsaker och jordgubbar. Tidig potatis blev skördefärdig ca två veckor senare än vi är vana vid. Sedan blev vädret varmt och verkligen varmt, för vi hade en åtta veckors värmebölja som började efter midsommar och sträckte sig enda till slutet av augusti. Detta medförde problem för bärväxter och vissa grönsaker. Jordgubbarna mognade så snabbt att man inte hann plocka dem och kålväxter och sallat fick kantbränna. För odlare som inte hade bevattningsmöjligheter blev odlingsåret besvärligt. Det positiva i odlingsväg var det att priserna var tämligen höga på grund av låg produktion. 4.2.2. VÄXTHUSODLINGEN Växthusproduktionen drog nytta av det varma vädret. När frilandsproduktionen blev sämre än normalt blev åtgången på växthusprodukter bättre med högre priser. När även väderleken i Europa var dålig kunde den inhemska produkten säljas till ett högre pris än normalt. Exempelvis sallat i växthus hade ett 20 % högre pris än året innan. Man kan allmänt säga att året 2006 gav ett gott resultat trots de svåra sommarförhållandena. 4.2.3. FÖRSÖKS- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHETEN Trädgårdsförsöksverksamheten genomfördes på samma sätt som tidigare d.v.s. som fältförsök hos odlare. Sortförsök gjordes med purjo, sallat och frilandsgurka. Gödselförsöken fortsatte för frilandsgurka. Som nytt försök testades de nya plastmaterialen som skall vara självförintande. Dessa är gjorda av majsstärkelse och bryts ner av markens mikrober. Materialen visade sig vara användbara och konkurrensdugliga. Observationsverksamheten för insekter fortsatte på kålväxter och morot. Närmast gjorde man uppföljning på kålflugans, morotsflugans, bladloppans och kålmalens flykt. Odlarringverksamheten fortsatte för grönsaker på två håll d.v.s. i Letala och i Salo. Äppelprojektet fortsatte som tidigare med 22 odlare med i ringen. Största delen av odlingarna finns i västra skärgården men antalet odlare på Kimitoön ökar.
5. LANDSKAPS- OCH MILJÖVÅRDSRÅDGIVNING GRÖNOMRÅDESPLANERING OCH MALO-KLASSIFICERING 5.1. RÅDGIVNING OCH PLANERING Rådgivningen i anslutning till miljöspecialstödet har sysselsatt Finska Hushållningssällskapets rådgivare Riitta-Liisa Pettersson. Rådgivningen kring miljöspecialstöd har beaktats och ingått som en del av det dagliga arbetet. Drygt tio planbeskrivningar för ansökning av miljöspecialstöd har uppgjorts för kundernas räkning på olika håll i Egentliga Finland. Största delen av arbetet har utförts åt kunder i Åboland. Femåriga planbeskrivningar för skötsel och vård av vårdbiotoper gjordes för en areal omfattande ca 265 hektar belägen på åtta olika gårdar. Tioåriga planbeskrivningar angående främjande och vård av naturens mångfald gjordes för en areal omfattande ca 9 hektar belägen på 2 gårdar. Planbeskrivningar för skötsel av skyddszoner gjordes för en areal omfattande ca 3 hektar. Arbetsinsatsen för rådgivning kring miljöspecialstöd motsvarade ca 0,3 årsverken. Efterfrågan på grönområdesplanering var under året rätt god. Sammanlagt gjordes ett femton planer för grönområden. De flesta av planerna gällde gårdscentrum på lantbruk. Arbetsinsatsen för rådgivning och planering av grönområden motsvarade ca 0,2 årsverken. 5.2. MALO-KLASSIFICERING Utveckling av landsbygdsturismen upplevs av Finska Hushållningssällskapet som ett viktigt arbetsfält. Malo-klassificeringen är ett klassificeringssystem för inkvarteringsutrymmen för stugor, inkvarteringen med morgonmål och landsbygdssemester. Sällskapets rådgivare har klassificeringskompetens och har utnyttjats av regionens företagare i turistbranschen. Det år 1994 skapade klassificeringssystemet är i behov av en uppdatering. Riitta-Liisa Pettersson har ingått i en arbetsgrupp på ProAgria Maaseutukeskusten Liitto. Arbetsgruppens uppgift är att vidareutveckla MALO-klassificeringen och göra systemet databaserat. Arbetsinsatsen för rådgivning kring MALO-klassificering motsvarade ca 0,05 årsverken. 5.3. PROJEKTVERKSAMHET M.M. Samarbetet med Lounais-Suomen metsäkeskus har fortsatt i projektform. Finska Hushållningssällskapets rådgivare R-L Pettersson sålde tjänster till projektet Valtatie 8 Maisemasavotta som var ett större projekt kring landskapsvård och kulturlandskapet längs riksväg 8 (Reso Sastmola). Projektet var treårigt och startade år 2003 och avslutades våren 2006. Arbetet skedde också i samråd med ProAgria Satakunnan Maaseutukeskus. Miljövårdsrådgivarna sammanställde tillsammans en riktgivande miljöförbättringsplan för landskapet längs riksväg 8. Målgrupp för rådgivningen kring landskapsvård, utbildning m.m. var invånarna på landsbygden, särskilt jordbrukarna. Arbetsinsatsen inom projekten motsvarar ca 0,2 årsverken. Finska Hushållningssällskapets rådgivare R-L Pettersson har också samarbetat med ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, kring programmet Eco Learn, där man på sikt strävar till att utveckla olika programpaketen för lägerskolor med målsättningen att öka miljömedvetenhet och kännedom om lantbruket.
Utställningen Trädgårdens Vår 2006 sysselsatte i form av förberedelser och under utställningens gång. Riitta-Liisa Pettersson fungerade som utställningssekreterare och förman för den frivilliga arbetskraften. Arbetsinsatsen motsvarade ca 6 % av ett årsverke. Riitta-Liisa Pettersson är också medlem i några lednings- och arbetsgrupper i anknytning till projekt och rådgivningsverksamheten inom branschen. 6. HUSDJURSSKÖTSELN 6.1. HUSDJURSSKÖTSELNS ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Volymen inom husdjursproduktionen har i vår region stabiliserat sig på en relativt låg nivå. Efterfrågan på betande djur för skötseln av landskapet har ökat som en följd av att miljöspecialstöd har kunnat sökas för skötsel av kulturlandskapet. Några nötköttsproducenter i vår region har planer på att utöka verksamheten. 6.2. NÖTBOSKAPSSKÖTSELN 6.2.1. MJÖLKPRODUKTION Mejeriinvägningen av mjölk i Åboland år 2006 var 4,004 miljoner liter mot 4,03 milj.liter år 2003. Producentantalet var oförändrat d.v.s. 20 producenter med totalt 503 kor Rikard Westerlund fortsatte under året sitt kombinerade arbete, som mjölkgårdsrådgivare för sällskapet, och som mjölkinstruktör för Andelslaget Maito-Aura. Antalet gårdar i kokontrollen var oförändrat d.v.s. 13 gårdar med 337 kor. Även år 2006 innehade de Åboländska korna den högsta avkastningen i landet, 9344 kg mjölk med korna i Lappland på andra plats med 9061 kg. Nedan en sammanställning av kontrollresultaten i Svensk - Finland: Kor i medeltal/ Mjölk Fett Fett Prot. Prot besättning kg kg % kg % Åboland 28,1 9344 380 4,07 319 3,41 NSL 30,3 8251 349 4,22 285 3,45 ÖSL 25,5 8078 348 4,31 282 3,49 Åland 29,0 8988 371 4,24 310 3,45 Hela landet 23,4 8639 361 4,17 297 3,44 Den av Skärgårdens Mejeriandelslag i tiden donerade femarmade ljusstaken i silver från 1902, delas varje år ut som vandringspris i den Åboländska mjölkkvalitetstävlingen. Den tillföll år 2006 Birgitta och Bo-Åke Blomberg i Nagu på basen av produktionen 2005. Nedan inteckningar i Vandringspriset i SM:s mjölkkvalitetstävling 1993 Svartträsk, Träskböle Laila Hill 55,70 poäng 1994 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 64,01 poäng 1995 Gaudis, Innamo, Eriksson Stig 82,80 poäng 1996 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén 53,50 poäng 1997 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 64,10 poäng 1998 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 59,50 poäng 1999 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 56,00 poäng 2000 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 63,90 poäng 2001 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 55,30 poäng
2002 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 48,23 poäng 2003 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 59,45 poäng 2004 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén 53,35 poäng 2005 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 63,73 poäng 6.2.2. NÖTKÖTTSPRODUKTION Efterfrågan på konsultation av husdjurskonsulenten i byggnadsfrågor och husdjurens välbefinnande, från olika delar av Finland har fortsatt. Husdjurskonsulenten har föreläst andra året i följd på nationella dikoseminariet som hölls i Ikalis. Hon har föreläst på LUOMU ITÄÄ- projektets kurs i Idensalmi, samt föreläst om dikoproduktion för Österbottniska avbytare på LPA i Esbo. Dessutom har hon verkat som sakkunnig för ett projekt i ProAgria Pirkanmaa:s regi. 6.3. SVINSKÖTSEL Samarbete bedrivs med slakteriindustrin. 6.4. FÅRSKÖTSEL Produktionskontrollen har fortsättningsvis skötts av ProAgria Pirkanmaan Maaseutukeskus. På Hushållningssällskapet område fungerar även Skärgårdens Fårklubb. 6.5. ÖVRIGA HUSDJUR Övrig husdjursproduktion har marginell betydelse i Åboland. 6.6. ÖVRIGT OM HUSDJURSRÅDGIVNINGEN Husdjurskonsulenten har varit mycket aktivt anlitad som föreläsare på kurser runt om i landet. Husdjurkonsulenten har även utfört konsultuppdrag runt om i landet bl.a. i byggnadsfrågor. Dessutom har hon varit godkänd av EU att verka som sakkunnig i ett projekt för Centre for Ecological Engineering i Estland. Samma instans har även publicerat KMVetartiklarna på estniska. 7. ÖVRIG VERKSAMHET Finska Hushållningssällskapet har en längre tid samarbetat med Sydvästra Finlands miljöcentral genom olika projekt. Under år 2006 gällde samarbetet olika projekt kring åtgärder för att minska lantbrukets belastning av vattendragen och ekonomiska kalkyler för åtgärder i anknytning till landskapsvård. Samarbetet med Region Åboland har fortsatt i frågor kring rådgivning till företag på landsbygden. 7.1. MEDALJER FÖR LÅNGVARIG OCH TROGEN TJÄNST OCH MEDALJER FÖR SAMHÄLLELIGA FÖTRJÄNSTER Under året beviljades 7 st. medaljer för långvarig och trogen tjänst. Antalet inkluderar medaljer av olika valör (brons, silver och guld).
Finska Hushållningssällskapets silvermedalj av första klass för samhälleliga förtjänster beviljades Erkko Teerimaa från Lokalax. 7.2. LANTMANNAGILLENA I ÅBOLAND Sydvästra Finlands Jordbrukarklubb. Ordförande Urban Silén, sekreterare Mats Norrholm Dragsfjärds lantmannagille. Ordförande Anders Ekholm. Houtskärs lantmannagille. Ordförande Peter Karlgren. Kimito lantmannagille. Ordförande Peter Segersven. Korpo lantmannagille. Ordförande Tomas Johansson. Nagu lantmannagille. Ordförande Torolf Karlsson. Pargas lantmannagille. Ordförande Johan Laurén. Västanfjärds lantmannagille. Ordförande Gunnar Ölander.