Kulturhistorisk utredning Kvarteret Sjöormen Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Olga Schlyter
Kulturhistorisk utredning Kvarteret Sjöormen Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Kulturhistorisk utredning Kvarteret Sjöormen Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Författare: Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Kvarteret Sjöromen sett från Klaffbron i nordväst. Malmö Museer 2009
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Kvarteret Sjöormen idag 5 Sjöormen 1 5 Sjöormen 4 5 Platsen norr om kvarteret 5 Historik 6 Västra hamnområdet 6 Stadsplan 6 Verksamheter i kvarteret Sjöormen 6 Byggnadshistorik 7 Kulturhistoriska värden 7 Sjöormen 1 7 Sjöormen 4 8 Platsen norr om kvarteret 8 Antikvariska synpunkter på framtida åtgärder 8 Sjöormen 1 8 Sjöormen 4 8 Platsen norr om kvarteret 9 Referenser 10 Årets rapporter 11 Bilagor Bilaga 1 Historiska kartor Bilaga 2 Historiska foton Bilaga 3 Ritningar Bilaga 4 Fotodokumentation, april 2009
Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Malmö stad Ort... Malmö Fastighet...Sjöormen 1 och 4 Ägare... Malmö stad Karta över området med kvarteret Sjöormen markerat. 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009
Inledning Malmö Museer har utfört föreliggande utredning på uppdrag av Fastighetskontoret, Malmö stad. Syftet är att utreda vilka kulturhistoriska värden som finns i bebyggelsen i kvarteret Sjöormen. Huvudsakligt fokus ligger på fastigheten Sjöormen 1, eftersom denna är utsatt för störst förändringstryck. I enlighet med uppdraget behandlas även platsen norr om kvarteret Sjöormen. Utredningen är utförd i april 2009 av byggnadsantikvarie Olga Schlyter. Kvarteret Sjöormen idag Kvarteret Sjöormen ligger i Västra hamnen, mellan Inre hamnen och Södra varvsbassängen. Det avgränsas i öster av Nordenskjöldsgatan, i väster av Beijerskajen och i söder av Anckargripsgatan. Kvarteret består av två fastigheter, Sjöormen 1 i norr och Sjöormen 4 i söder, som båda ägs av Malmö stad. I byggnaderna på Sjöormen 1 huserar diverse mindre företag och föreningar, varav flera är verksamma i kultursektorn. Det finns också en restauranglokal där det för tillfället drivs en lunchrestaurang. Lokalerna på fastigheten Sjöormen 4 används bland annat av MINC, ett bolag ägt av Malmö stad med uppgift att utveckla små kunskapsintensiva företag. SJÖORMEN 1 På fastigheten Sjöormen 1 finns två sammanbyggda hus, en träbyggnad sannolikt uppförd på 1920-talet och en tegelbyggnad ritad av arkitekten Helge Kronsell 1953. Träbyggnaden har fasader i rödmålad, liggande träpanel, med dekorativa band av stående träpanel. Byggnaden är i två våningar och har platt, pappbelagt tak. Fönstren är vitmålade och av varierande ålder. Några äldre, troligtvis ursprungliga fönster finns bevarade mot Beijerskajen. Dessa är utåtgående korspostfönster med spröjs. I norra och östra delen av fastigheten finns en tegelbyggnad som är sammanbyggd med träbyggnaden. Den har fasader i mörkt rödbrunt tegel och platt, pappbelagt tak. Fönstren är ursprungliga, vitmålade enluftsfönster i trä. Vissa utrymmen bestod från början av lagerlokaler, och där är fasaderna slutna och har små, högt sittande fönster. Byggnadens nordöstra hörn är markerat och något högre än övriga byggnaden. Det finns en entré mot Nordenskjöldsgatan i öster, och en mot norr, båda med ursprungliga entrépartier i rostfritt stål. Mot gården finns lastintag i form av större portar. Byggnaderna omgärdar en gemensam gård i fastighetens södra del, som är avgränsad mot Sjöormen 4 med en mur rödbrunt tegel. Ett garage i samma material ligger med baksidan mot Beijerskajen. SJÖORMEN 4 Bebyggelsen på fastigheten Sjöormen 4 är successivt uppförd mellan cirka 1960 och 1966 efter ritningar av Carl Nordströms arkitekt- och ingenjörsbyrå. De sammanbyggda byggnaderna ligger i vinkel utmed Nordenskjöldsgatan och Anckargripsgatan. De är fyra våningar höga med påbyggda, indragna takvåningar på vissa ställen. Fasadmaterialet är rött tegel och arkitekturen präglas av de horisontella fönsterbanden med kvadratiska, blåmålade fönster. Fönstren är till stor del ursprungliga, pivåhängda träfönster. Utmed Beijerskajen finns ett parkeringsdäck som avslutas mot gatan med en mur i rödmålad betong. PLATSEN NORR OM KVARTERET Norr om kvarteret finns en öppen plats som till stor del är asfalterad. Här finns också en liten gräsplätt med tre oxlar. Platsen avgränsas med en häck mot Nordenskjöldsgatan. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009 5
Historik VÄSTRA HAMNOMRÅDET Liksom övrig mark i Malmös hamn ligger kvarteret Sjöormen på utfylld mark. Malmös kustlinje gick ursprungligen i linje med Norra Vallgatan. På 1770-talet började en hamn anläggas på initiativ av Frans Suell. Sedan dess har utvidgningen av Malmös hamnområde pågått successivt genom nya utfyllnader i sundet. Marken väster och öster om Inre hamnen började fyllas ut i mitten av 1800-talet. En torrdocka (som än idag finns bevarad i kvarteret Ubåten) anlades 1857 och förbands genom Varvshamnen/Dockhamnen (båda namnen förekommer på kartor) med Inre hamnen. Söderut stod Varvshamnen/Dockhamnen genom en rak kanal i förbindelse med det som idag heter Västra hamnkanalen. Hamnområdet delades in i kvarter efter en rutnätsplan. Kvarteret Sjöormen var det nordvästligaste av sex kvarter på landområdet mellan Inre hamnen och kanalen (se bilaga 1, karta 2). Södra varvsbassängen tillkom på 1870-talet i samband med att Kockums förlade sin varvsverksamhet till området (se bilaga 1, karta 3). 1912 byggde Kockums en ny docka längre norrut, vid nuvarande Isbergs gata. I samband med detta ändrades Varvshamnen/Dockhamnen så att den fick sin nuvarande sydväst-nordostliga sträckning (se bilaga 1, karta 5). På så vis underlättades varvets transporter mellan Varvsbassängen och den nya dockan. Med den nya vattenförbindelsen slapp man runda inre fyren. En bro, föregångaren till dagens klaffbro, uppfördes som förbindelse mellan Nordenskjöldsgatan/Hjälmarekajen och Stora Varvsgatan. STADSPLAN En stadsplan med rutnätsstruktur har funnits för området mellan Inre hamnen och Södra varvsbassängen sedan mitten av 1800-talet. Kvarteret Sjöormen fick i och med ombyggnaden av Varshamnen/Dockhamnen 1912 en trekantig form. Eftersom Nordenskjöldsgatan på den tiden hade en helt rak sträckning var det trekantiga kvarteret spetsigare än idag. Detta avspeglar sig i planformen på träbyggnaden i kvarteret. Dess östra fasad, som nu vetter mot gården, var ursprungligen gatufasad mot Nordenskjöldsgatan. Fasaden är något svängd eftersom det gick ett industrispår i Nordenskjöldsgatan som här svängde av mot en vändplatta belägen längst norrut på Beijerskajen (se bilaga 1, karta 6). I början av 1950-talet ändrades stadsplanen så att Nordenskjöldsgatan norr om Anckargripsgatan vinklades något österut. Detta gjorde att kvarteret Sjöormen blev lite större, och möjliggjorde uppförandet av den idag befintliga tegelbyggnaden. Ändringen framgår av stadsplanen från 1953 (se bilaga 1, karta 6). I samband med denna förändrade gatustruktur byggdes den nuvarande klaffbron 1953. VERKSAMHETER I KVARTERET SJÖORMEN Området kring Nordenskjöldsgatan nyttjades på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet i huvudsak av olika handelsföretag. Marken ägdes av Malmö Stad och tomterna arrenderades av företagen som använde dem för upplag av handelsvaror. Av foton att döma var det vid slutet av 1800-talet i huvudsak fråga om upplag av kol och koks (se bilaga 2, bild 1). Tomterna var inte bebyggda, mer än möjligtvis med ett och annat skjul. I vissa fall var de inhägnade med höga plank. Av Malmö stads adresskalender går att utläsa att fastigheterna i kvarteret Sjöormen 1910 arrenderades av Grosshandlare Bönnelyche & Thuröe 1, AB Skånska Frökon- 1 Bönnelyche & Thuröe var en firma som grundades 1874 och som sysslade med handel av byggmaterial över hela Sverige. 1890 startade firman en egen takpappfabrik, Skånska Takpappfabriken. Verksamheten inriktades med åren allt mer på kemiska produkter. På 1960-talet flyttade företaget sin växtgiftfabrik från Malmö till Teckomatorp, och efter diverse företagssammanslagningar ändrades namnet till BT Kemi 1971. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009
toret samt av Malmö Stufveriaktiebolag. På 1920-talet etablerade sig AB Kol & Trävaror i kvarteret liksom grosshandlare Ernst Thestrup. På 1930-talet fanns även AB Kolkompaniet 2 i kvarteret. Thestrups firma grundades 1916 och dess verksamhet bestod av import av kol, oljor, järn och kemikalier. Enligt 1935 års adresskalender hade firman kontor och järnlager på Nordenskjöldsgatan 15-17, samt kollager i Nyhamnen och kemikalielager vid Citadellskajen. 1953 etablerade sig Sjöbergs skeppshandel på Thestrups gamla tomt, nuvarande fastigheten Sjöormen 1. Skeppshandeln hade tidigare haft lokaler på andra sidan Nordenskjöldsgatan, i dåvarande kvarteret Charybdis, nuvarande Scylla. BYGGNADSHISTORIK Sjöormen 1 Den röda träbyggnaden på fastigheten Sjöormen 1 uppfördes sannolikt på 1920-talet av Ernst Thestrups grosshandlarfirma. De tidigaste ritningarna på byggnaden som finns är från 1933 då en tillbyggnad mot söder gjordes (se bilaga 3, ritning 1). Byggnaden hade vid den här tiden fasader i samma typ av träpanel, och korspostfönster av den typ som här och var finns bevarade på byggnaden. Taket var av ritningen att döma ett valmat, tegelbelagt sadeltak. Hela bottenvåningen utgjordes av lager, och på ovanvåningen fanns kontor. Entré till kontoren skedde från Nordenskjöldsgatan, som då låg längre västerut än idag. Byggnadens östra gårdsfasad utgör den ursprungliga gatufasaden. Den trappa som idag nås från entrén i norr, som ligger en bit in i huset, låg från början precis innanför den ursprungliga entrédörren. På andra våningen i denna trappa finns idag ett invändigt fönster med dekorativ spröjsning från 1920-talet bevarat (se bilaga 4, foto 13). 1944 gjordes ändringar i byggnadens bottenvåning, då nya murade mellanväggar uppfördes och fler fönster togs upp i den dåvarande gatufasaden (se bilaga 3, ritning 2). När Nordenskjöldsgatan drogs om i början på 1950-talet (se ovan) utvidgades kvarteret österut, och Sjöbergs skeppshandel lät göra en tillbyggnad av den gamla träbyggnaden (se bilaga 3, ritning 3-4). Träbyggnadens fasader mot öster och söder bevarades i stora drag, medan en stor del av fasaden mot Beijerskajen i väster byggdes om i ny tegelskrud. Norra delen av trähuset inkorporerades i den nya tegelbyggnaden. Mot Nordenskjöldsgatan hade Sjöbergs skeppshandel en butiks-/utställningslokal med två skyltfönster mot gatan. Dessa är idag igenmurade. Frånsett detta har byggnaden genomgått få förändringar genom åren. Sjöormen 4 Runt år 1960 uppförde AB Järnmekano en byggnad utmed Nordenskjöldsgatan i nordligaste delen av nuvarande fastigheten Sjöormen 4. Byggnaden ritades av Carl Nordström arkitekt- och ingenjörsbyrå. Några år senare förlängdes byggnaden åt söder efter ritningar av samma kontor och 1966 gjordes en vinkeltillbyggnad utmed Anckargripsgatan samt ett parkeringsdäck utmed Beijerskajen. Kulturhistoriska värden SJÖORMEN 1 Bebyggelsen på fastigheten Sjöormen 1, trähuset och tegelbyggnaden, utgör en rest av den typ av småskaliga bebyggelse som under lång tid präglat Malmös inre hamnområden. Västra hamnområdet dominerades under större delen av 1900-talet av Kockums industriella verksamhet, men i området kring Nordenskjöldsgatan var det hamnens funktion som transportknutpunkt som var i fokus. För företag inriktade på 2 AB Kolkompaniet grundades 1925 genom en sammanslagning av flera mindre kolfirmor och var ett dotterbolag till Beijers. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009 7
handel och spedition var det avgörande att ha tillgång till lager och i vissa fall även kontor i hamnområdet. När det gäller Kockums bebyggelse finns en stor medvetenhet kring bevarandevärdena, men det är också viktigt att bevara något från denna del av hamnens historia. Det ger förståelse för hamnens historiskt sett mycket betydelsefulla funktion för staden och är ett uttryck för Malmö som handelsstad. Ett bevarande av byggnader från hamnens äldre faser ger också perspektiv på Malmö hamns enorma utveckling genom åren. Handelsföretagens lager- och kontorsbebyggelse i hamnområdena bestod ofta av relativt anspråkslös bebyggelse. Lagerbyggnader var ofta i trä, men även om de var enkla kunde det finnas dekorativa ambitioner i utformningen. På 1920- och 30-talet kunde byggnaderna ges lågmält klassicistiska drag. Så var fallet med träbyggnaden på fastigheten Sjöormen 1. Ett annat exempel på denna typ av arkitektur var den träbyggnad i kvarteret Torsken om revs 2004 (Fruktimporten). I med rivningen av Fruktimporten är träbyggnaden i kvarteret Sjöormen den enda bevarade träbyggnaden i Västra och Inre hamnen. Tegelbyggnaden på fastigheten Sjöormen 1 är ett exempel på sen funktionalism. Byggnaden har inte förändrats nämnvärt sedan uppförandet. Förutom de rent historiska värdena har den småskaliga och lite gyttriga bebyggelsen på fastigheten också stora miljöskapande och stadsbildsmässiga värden. De bidrar till att skapa en intressant blandning av arkitektur i området och bildar en kontrast till de mer storskaliga och moderna nyuppförda byggnaderna utmed Nordenskjöldsgatan. SJÖORMEN 4 Kontorsbebyggelsen på fastigheten Sjöormen 4 har ett visst kulturhistoriskt värde i och med sina arkitektoniska kvaliteter. Byggnaderna är tidstypiska med sin strama, modernistiska utformning. De längsgående fönsterbanden är viktiga särdrag och det röda fasadteglet ger karaktär och lokal förankring. Parkeringsdäcket saknar särskilda kulturhistoriska värden. PLATSEN NORR OM KVARTERET Den öppna ytan direkt norr om kvarteret Sjöormen har inte någon specifik historia som gör den kulturhistoriskt intressant som plats betraktad. Antikvariska synpunkter på framtida åtgärder SJÖORMEN 1 Träbyggnaden och tegelbyggnaden bör bevaras. Träbyggnaden är av högst värde, men ett bevarande av den är knappast möjligt om tegelbyggnaden skulle rivas, eftersom de är sammanbyggda. Ett bevarande av garage och mur är inte nödvändigt. Eventuellt skulle en rivning av garaget kunna medföra att träbyggnadens relativt välbevarade södra fasad kan framhävas på ett bättre sätt. Ändringar av tegelbyggnaden och träbyggnaden bör utföras med varsamhet och respekt för byggnadernas karaktär och ursprungliga utformning. SJÖORMEN 4 Befintlig kontorsbebyggelse bör bevaras. Ändringar av befintlig kontorsbebyggelse bör utföras med varsamhet och respekt för byggnadernas karaktär och ursprungliga utformning. Parkeringsdäcket kan rivas och ge plats för ny bebyggelse utmed Beijerskajen. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009
PLATSEN NORR OM KVARTERET Platsen kan bebyggas under förutsättning att ny bebyggelse inte går längre västerut än bebyggelsen i kvarteret Sjöormen. Beijerskajen ska behålla sin bredd hela vägen upp till klaffbron. Eventuell ny bebyggelse måste utformas med hänsyn till den befintliga bebyggelsen i kvarteret Sjöormen samt med hänsyn till Klaffbron. Bron har stora kulturhistoriska och inte minst stadsbildsmässiga värden. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009 9
Referenser Litteratur Bjurling, Oscar. 1989. Handel och sjöfart i Malmö 1914-1939. I: Malmö Stads historia, del 5. Arlöv. Hedar, Emma. Kvarteret Torsken, en bebyggelsehistorisk uppgift. Odaterad uppsats. Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Melchert, Daniel och Lund, Carola. 2002. Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö en översiktlig inventering. Malmö. Smitt, Rikard. 2007. Malmöföretagen - förr och nu. Malmö. Tykesson, Tyke (red). 2003. Malmös kartor från 1500-talet till idag. Lund. von Seth (red). 1940. Kockums Mekaniska Verkstads AB Malmö 1840-1940. Malmö. Malmö Stads adresskalender, spridda år mellan 1910 och 1961. Arkiv Stadsbyggnadskontoret i Malmös ritningsarkiv: Ritningar från kvarteret Sjöormen Kartmaterial Malmö StadsAtlas, historiska kartor. 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:009
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning. Bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Billeberga kyrka. Förändring av värmeanläggning. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Säby kyrka. Utvändig restaurering. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:006 Anders Gutehall Marinarkeologisk utredning 2009. Ystad hamn. Inför dumpning av muddermassor i vattenområdet söder om Ystad. Ystads kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Ottarps kyrka. Nertagning av strukturpapp på innertak, Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ombyggnad av restaurang i Hus A. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Kvarteret Sjöormen. Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad. Skåne län.
Bilaga 1 Historiska kartor Karta 1. Malmö hamn 1840. Källa: Kockums Mekaniska Verkstads AB Malmö 1840-1940, von Seth (red) 1940. Karta 2. Malmö hamn 1870. Källa: Kockums Mekaniska Verkstads AB Malmö 1840-1940, von Seth (red) 1940. Karta 3. Malmö hamn 1880. Källa: Kockums Mekaniska Verkstads AB Malmö 1840-1940, von Seth (red) 1940.
Karta 4. Malmö hamn 1897. Källa: Malmö StadsAtlas (Malmö Stadsbyggnadskontor). Karta 5. Malmö hamn 1917. Källa: Malmö StadsAtlas (Malmö Stadsbyggnadskontor).
Karta 6. Stadsplan 1953. Källa: Malmö StadsAtlas (Malmö Stadsbyggnadskontor).
Bilaga 2 Historiska foton Bild 1. Fotot taget från Inre fyren (nordöst om kvarteret Sjöormen) på 1880-talet. Vattnet i förgrunden är Varvshamnen/Dockhamnen. I bakgrunden, på andra sidan Varvsbassängen, syns Malmö Valskvarn och till höger Kockums varv. I förgrunden syns bron som förband Hjälmarekajen med varvsområdet. I kvarteret Sjöormen finns upplag av kol. Källa: Foto ur boken Kockums Mekaniska Verkstads AB Malmö 1840-1940, von Seth (red) 1940 (sidan 246). Bild 2. Flygfoto från 1938, taget från väster. I förgrunden Kockums varv, i bakgrunden Skeppsbron. Däremellan ligger området kring Nordenskjöldsgatan. I kvarteret Sjöormen finns träbyggnaden samt kolupplag. Källa: Malmö Stadsarkiv (beskuret foto).
Bild 3. Kolhantering i Inre hamnen. En bunkringsbåt från AB Kolkompaniet är på väg med kol till köpenhamnsbåten Malmö. Odaterat foto. Källa: Foto ur boken Malmö Stads historia. Femte delen. 1914.1939. Bjurling (red) 1989 (sidan 485). Bild 4. Sjöbergs skeppshandel.på fasaden står bland annat Sip Komerco vilket betyder skeppshandel på esperanto. Odaterat foto. Källa: Fotoalbum tillhörigt Sjöbergs Skeppshandel, avfotograferat av Malmö Kulturmiljö 2001.
Bild 5. Interiör från Sjöbergs skeppshandels kontor. Odaterat foto. Källa: Fotoalbum tillhörigt Sjöbergs Skeppshandel, avfotograferat av Malmö Kulturmiljö 2001. Bild 6. Interiör från Sjöbergs skeppshandels kontor. Odaterat foto. Källa: Fotoalbum tillhörigt Sjöbergs Skeppshandel, avfotograferat av Malmö Kulturmiljö 2001.
Bild 7. Sjöbergs skeppshandel med skyltfönster mot Nordenskjöldsgatan. Odaterat foto. Källa: Fotoalbum tillhörigt Sjöbergs Skeppshandel, avfotograferat av Malmö Kulturmiljö 2001.
Bilaga 3 Ritningar Ritning 1. Tillbyggnad av trähuset 1933, ritning av Bror O Nilsson. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv i Malmö.
Ritning 2. Inredning av bottenvåning i trähuset 1944, Arne Reinert (?).Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv i Malmö.
Ritning 3. Sjöbergs skeppshandel, nybyggnadsritning 1953, arkitekt Helge Kronsell. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv i Malmö.
Ritning 4. Sjöbergs skeppshandel, nybyggnadsritning 1953, arkitekt Helge Kronsell. Källa: Stadsbyggnadsnämndens arkiv i Malmö.
Bilaga 4 Fotodokumentation, april 2009 1. Kvarteret Sjöormen från nordväst 2. Kvarteret Sjöormen från sydost (Nordenskjöldsgatan). 3. Fastigheten Sjöormen 1 från nordost (Nordenskjöldsgatan).
4. Fastigheten Sjöormen 1, entrédörr mot Nordenskjöldsgatan. 5. Fastigheten Sjöormen 1, träbyggnadens fasad mot Beijerskajen. 6. Fastigheten Sjöormen 1 från sydväst (Beijerskajen). 7. Fastigheten Sjöormen 1, gården från väster.
8. Fastigheten Sjöormen 1, gården från söder. Till vänster syns garaget som ligger utmed Beijerskajen. 9. Fastigheten Sjöormen 1, gården från söder. 10. Fastigheten Sjöormen 1, restauranglokal i träbyggnaden.
11. Fastigheten Sjöormen 1, trapphus vid entré mot Nordenskjöldsgatan. 12. Fastigheten Sjöormen 1, trappa som nås från entrén mot norr. 13. Fastigheten Sjöormen 1, interiört fönster i trappan som nås från entrén mot norr.
14. Fastigheten Sjöormen 1, lokal i tegelbyggnaden utmed Nordenskjöldsgatan. 15. Fastigheten Sjöormen 4 från nordost (Nordenskjöldsgatan). 16. Fastigheten Sjöormen 4, södra sidan mot Anckargripsgatan sedd från sydost.
17. Fastigheten Sjöormen 4, parkeringsdäcket från norr. 18. Fastigheten Sjöormen 4, parkeringsdäcket från sydväst (Beijerskajen). 19. Platsen norr om kvarteret Sjöormen från väster.