UTVÄRDERING AV LINJÄRPROGRAMMERING, FÖR LÖNSAMHETSOPTIMERING AV RIDSKOLANS RESURSUTNYTTJANDE

Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 342 2008 UTVÄRDERING AV LINJÄRPROGRAMMERING, FÖR LÖNSAMHETSOPTIMERING AV RIDSKOLANS RESURSUTNYTTJANDE Håkan Lindahl & Jenni Ohlsson Strömsholm HANDLEDARE: Lars-Gösta Nauclér, Strömsholm Bitr. Karin Morgan, Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN 1402-2052

INNEHÅLL FÖRORD... 3 REFERAT... 4 INTRODUKTION... 5 TEORIAVSNITT... 6 MATERIAL OCH METOD... 7 RESULTAT... 7 DISKUSSION... 8 Olika alternativ... 8 Mjuka frågor... 9 Linjär programmering som metod... 10 Framtida studier... 10 Slutsats... 10 REFERENSER... 10 Litteratur... 10 Internet... 11 Personliga meddelanden från... 11 BILAGOR.... 12 Bilaga 1. Mall för en bidragskalkyl... 12 Bilaga 2. Resultat av bidragskalkyl Ridskolehäst... 13 Bilaga 3. Resultat av bidragskalkyl Ridskoleponny... 14 Bilaga 4. Resultat av bidragskalkyl Uthyrning av stallplats... 15 Bilaga 5. Resultat av bidragskalkyl Tävling per dag... 16 Bilaga 6. Resultat av bidragskalkyl Kursverksamhet... 17 2

FÖRORD Vi vill tacka Salaortens Ryttarförening, SORF och dess ridskolechef Kicki Ödman för att ha ställt upp med sin tid på ett mycket tillmötesgående sätt. Tack säger vi också till Karin Morgan för all korrekturläsning under arbetets gång. Tack till Lars-Gösta Nauclér som handledare i ekonomiska frågor. 3

REFERAT Ett problem med ridskoleverksamheten är att den är kapitalintensiv. Det innebär att ridskolans verksamhet bygger på stora fasta resurser i form av byggnader, mark, hästar och i viss mån personal. Det gäller att utnyttja dessa resurser optimalt för att få bästa lönsamhet i verksamheten. (L-G. Nauclér, pers. medd., 2008). Att gå igenom den ekonomiska bilden vad gällande produktionsgrenar och utnyttjandet av resurser är därför viktigt. Linjär programmering är en metod för att bestämma den vinstmaximerande kombinationen av möjliga aktiviteter för ett företag med beaktande av ett antal fasta restriktioner. För att kunna utnyttja en linjär programmeringsmodell i en given situation måste dessa tre beskrivna punkter vara kända (Hazell & Norton, 1986): 1) De olika aktiviteter, som är möjliga på företaget. 2) De fasta resurser som företaget har att tillgå måste kunna specificeras, t.ex. ridhusets storlek eller boxplatser. 3) Produktionsgrenarnas beräknade täckningsbidrag. Syftet med denna studie är att använda en ekonomisk metod, linjär programmering, för att studera dess användbarhet vid ekonomisk analys av ridskoleverksamhet. Linjärprogrammering är använd som metod för utvärdering av olika ekonomiska alternativ. Studiens frågeställning är hur väl lämpad linjär programmering är att använda som metod vid analys av ridskoleverksamhet.vår avgränsning är att vi gör det i teorin och vi använder oss av en modellridskola. Vår modellridskola är Salaortens Ryttarförening, SORF. Studien började med ett besök på SORF och en intervju med ridskolechef samt ekonomiansvarig. Fakta samlades in genom att anteckna vad som sades på denna intervju, för att forma en uppfattning om ridskolans verksamhet i dagsläget. Utifrån SORF s befintliga resurser beslöts vilka produktionsgrenar som skulle ingå i studien. Dessa är alla fem vanligt förekommande inom ridskolans verksamhet. Bidragskalkyler beräknades för 1) Uthyrning av stallplatser per box och år, 2) Ridskolehäst per år, 3) Ridskoleponny per år, 4) Tävlingsverksamhet per dag samt 5) Kursverksamhet med egen häst per dag. Bidragskalkylernas resultat sammanställdes i tabellform i prioriteringsordning efter täckningsbidragens storlek. För att se vad som händer vid olika prioriteringsordningar sammanställdes fyra alternativ på årsbasis: Alt 1) efter täckningsbidragens storlek, Alt 2) efter SORF prioriteringsordning, Alt 3) efter prioritering på tävlingsverksamhet samt Alt 4) med fokus på ridskolehäst och kurser. Efter att denna sammanställning var klar gjordes en avslutande intervju med ridskolechefen på SORF. Där diskuterades olika förslag och olika prioriteringar för verksamheterna. Alternativ 1 är vår rekommendation till SORF att arbete vidare efter. Här behövs inte nya investeringar göras. Ridlektioner är det som skulle få störst utrymme. Den innebär vidare att fokusera sin verksamhet efter de fasta resurser som finns inom anläggningen, dvs. ridhus, stall, hästar och utbildad personal. Linjärprogrammering mäter tydligt produktiviteten och inte mjuka frågor som goodwill och marknadsföringsvärden. Studien tar inte hänsyn till den ideella kraften som finns och faktiskt behövs på ridskolan. Att använda linjär programmering vid analys av ridskoleverksamheten har i vår studie, med en modell ridskola, visat sig som en lämplig metod. Slutsats är att ägna sin verksamhet där man har de största resurserna. I det här fallet är det ridlektioner, då det finns hästar, personal, stall och ridhus. Nyckelord: Ridskoleverksamhet, Ridskoleekonomi, Bidragskalkyler 4

INTRODUKTION Enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF, (2008) sysselsätter hästnäringen 10 000 heltidsanställda och 30 000 deltidsanställda. 2004 genomförde statistiska centralbyrån, scb, för första gången en undersökning om antalet hästar i Sverige. Det resultatet visade att det finns 271 000 hästar i landet. (Lantbrukarnas riksförbund, 2008). Av dessa hästar finns cirka 10 000 på landets över 550 ridskolor. Detta innebär att det är ett ansenligt antal människor som är involverade i verksamheten. (Svenska Ridsportförbundet, 2008a) Ett problem med ridskoleverksamheten är att den är kapitalintensiv. Det innebär att ridskolans verksamhet bygger på stora fasta resurser i form av byggnader, mark, hästar och i viss mån personal. Det gäller att utnyttja dessa resurser optimalt för att få bästa lönsamhet i verksamheten. (L-G. Nauclér, pers. medd., 2008). Ridskolan bör drivas som ett företag genom att använda sina resurser, så att det blir lönsamt för verksamheten. Detta bör även gälla föreningsdrivna ridskolor, som kan investera lönsamheten i vidare utveckling. Ridskolor utnyttjar inte sina resurser på ett optimalt sätt och inte efter kundernas behov (Nauclér & Olofsson, 2005). Om de ekonomiska problemen på landets ridskolor och dess följder, skriver även Kristdemokraterna (2004) i en motion. De menar att de lokala klubbarna har ekonomiska svårigheter att få verksamheten att gå runt. De skriver också om följderna om ridskoleverksamheten skulle minska i landet. Problemet med ridsporten som idrott berörs, huruvida ridsport är diskriminerad när det gäller bidrag ifrån kommuner. Kristdemokraterna (2004) tar upp ridskolans roll i samhället, där ridskolorna idag har en betydande roll vad gäller fritidsaktiviteter och som fritidsgård. Ett nationellt utvecklingsprogram för svensk hästnäring har publicerats av Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande (Svenska Ridsportförbundet, 2008b), vilka hade som målsättning att Inom 10 år skall verksamheter inom hästnäringen ha hög status, vara ekonomiskt bärkraftiga och kunna erbjuda välutbildad arbetskraft med acceptabla löner samt kunna erbjuda lärorika yrkespraktikantplatser. Grundnivåerna av utbildning, hästhållningen och säkerhet kan höjas genom att få fler ridskolor lönsamma. Med flera lönsamma ridskolor finns större möjligheter för anställningar av välutbildad personal, till exempel hippologer och ridinstruktörer. Tidigare studier har visat, att det är svårt att hitta en gemensam faktor för framgångsrika ridskolor (Henriksson, 2000). Henriksson menar att det är helheten som gör det. Vidare säger Henriksson att ridskolechefens agerande för ridskolan har stor betydelse. En annan studie visar av att bra resursanvändande av personal är av stor vikt för en framgångsrik ridskola (Johansson, 1997). Några studier i ridskolans ekonomi och utnyttjande av resurser har vi inte kunnat finna. Vi vill därför studera den ekonomiska bilden gällande utnyttjade av produktionsgrenar. Syftet med denna studie är att använda en ekonomisk metod, linjär programmering, för att studera dess användbarhet vid ekonomisk analys av ridskoleverksamhet. Linjärprogrammering är använd som metod för utvärdering av olika ekonomiska alternativ. Studiens frågeställning är hur väl lämpad linjär programmering är att använda som metod vid analys av ridskoleverksamhet. Vår avgränsning är att vi gör det i teorin och vi använder oss av en modellridskola. Vår modellridskola är Salaortens Ryttarförening, SORF. 5

TEORIAVSNITT Ett företag måste hela tiden ta beslut om vilka tjänster som ska tillhandahållas. Dessa beslut måste tas utifrån fysiska restriktioner som till exempel antal och storlek på lokal. Besluten måste även tas utifrån finansiella restriktioner där man till exempel måste veta om man har råd att investera med befintligt eller lånat kapital. Optimering, som utnyttjar linjär programmering, med väl uttryckta mål och restriktioner i modellen, kan vara av nytta i sådana beslutssituationer. (Hazell & Norton, 1986) Bidragskalkyler som planeringsverktyg, se mall i bilaga 1, talar om vilka intäkter som tillkommer och vilka kostnader som uppstår när du startar med en viss produktionsgren. Den här typen av intäkter och kostnader som beror på planeringssituationen benämns särintäkter och särkostnader. Bidragskalkylen svarar alltså på frågan hur mycket produktionsgrenen bidrar med till de gemensamma kostnaderna i företaget, vilka kallas samkostnader. Samkostnaderna påverkas inte av valet av produktionsgrenar. Ett exempel på detta är om det byggs ett nytt stall på befintlig gård. Då blir hela stallet en särkostnad i bidragskalkylen. Om det istället inreds boxar i en befintlig byggnad blir bara inredningen särkostnad. Det yttre byggnadsunderhållet skulle ha funnits ändå och är därför samkostnad. (Nauclér, 2005) Enligt täckningsbidrag 1 (tb1) bidrar varje produktionsgren med överskottet mellan särintäkter och särkostnader till de gemensamma kostnaderna. I täckningsbidrag 2 (tb 2) tar man hänsyn till arbetskostnaderna (Nauclér, 2005). Linjär programmering är en metod för att bestämma den vinstmaximerande kombinationen av möjliga aktiviteter för ett företag med beaktande av ett antal fasta restriktioner. För att kunna utnyttja en linjär programmeringsmodell i en given situation måste dessa tre beskrivna punkter vara kända (Hazell & Norton, 1986): 1. De olika aktiviteter, som är möjliga på företaget och deras krav på olika resurser. Eventuella speciella restriktioner angående omfattningen av en viss tjänst måste också kunna specificeras. Exempelvis kan tjänsten endast användas vissa tidpunkter på företaget (produktionsgrenen tävlingsverksamhet är lämpligast att arrangera på helger). 2. De fasta resurser som företaget har att tillgå måste kunna specificeras, t.ex. ridhusets storlek eller boxplatser. 3. Produktionsgrenarnas beräknade täckningsbidrag SALA RYTTARFÖRENING INVESTERA ICKE INVESTERA PRODUKTIONSGREN 1 PRODUKTIONSGREN 2 PRODUKTIONSGREN 3 PRODUKTIONSGREN 4 PUNKTERNA 1,2,3 PUNKTERNA 1,2,3 PUNKTERNA 1,2,3 PUNKTERNA 1,2,3 Figur 1. Figuren ovan beskriver arbetsgången i linjärprogrammering. Utifrån punkterna ett, två, tre syns här vilka produktionsgrenar som är den vinstmaximerande kombinationen. 6

MATERIAL OCH METOD Salaortens Ryttarförening har fungerat som modellridskola. En medelstor ridskola söktes med verksamhet för barn och vuxna. Det skulle finnas en ekonomisk kunskap om den egna verksamheten. Intresse var önskvärt även från ridskolans sida att vara vår diskussionspartner. På denna ridskola skulle också finnas olika verksamhetsmöjligheter. Efter förslag från vår handledare valde vi därför denna ridskola som modell. På anläggningen finns ridhus med måtten 22x84m med tillhörande cafeteria, två stora sandbanor och en stor gräsbana utomhus. Ridskolestallet rymmer 32 hästar i 11 boxar och 21spiltor. I medlemsstallet ryms 11 boxar. För övrigt finns det ett utestall som rymmer tio gästboxar. Föreningen har idag 630 medlemmar, 25 ridskolehästar/ponnyer och 350 ridande per vecka. Föreningen bedriver ridskola, ridläger, privata träningar och tävling. Studien började med ett besök på SORF och en intervju med ridskolechef samt ekonomiansvarig. Fakta samlades in genom att anteckna vad som sades på denna intervju, för att forma en uppfattning om ridskolans verksamhet i dagsläget. Utifrån SORF s befintliga resurser beslöts vilka produktionsgrenar som skulle ingå i studien. Dessa är alla fem vanligt förekommande inom ridskolans verksamhet. Bidragskalkyler beräknades för: Uthyrning av stallplatser per box och år Ridskolehäst per år Ridskoleponny per år Tävlingsverksamhet per dag Kursverksamhet med egen häst per dag Priser är marknadspriser 2008. Dessa ska anpassas efter de egna avtal som en ridskola kan ha. Priser varierar också geografiskt och anpassas till det område man befinner sig i.(l-g Nauclér, 2008. pers.medd). Bidragskalkylernas resultat sammanställdes i tabellform i prioriteringsordning efter täckningsbidragens storlek. För att se vad som händer vid olika prioriteringsordningar sammanställdes fyra alternativ på årsbasis: Alternativ 1 räknades efter täckningsbidragens storlek, Alternativ 2 efter SORF s prioriteringsordning, Alternativ 3 efter prioritering på tävlingsverksamhet Alternativ 4 med fokus på ridskolehäst och kurser. Efter denna sammanställning var klar gjordes en avslutande intervju med ridskolechefen på SORF. Där diskuterades olika förslag och olika prioriteringar för verksamheterna. RESULTAT De fullständiga bidragskalkylerna presenteras i bilaga 2-6. Resultatet visade att täckningsbidrag 2 varierade från 141 kr för kursdeltagare och dag till 62303 kr per år för en ridskolehäst, se tabell 1. Tabell 1. Resultat av täckningsbidrag 1 och 2 för de fem verksamhetsområdena Verksamhet Täckningsbidrag 1 (kr) Täckningsbidrag 2 (kr) Ridskolehäst/år 72 053 62 303 Ridskoleponny/år 56 649 46 899 Uthyrning av stallplats 22 809 12 309 Tävling per dag (tre klasser, lokal tävling) 29 600 27 850 Kursdeltagare per dag 516 141 7

De fyra alternativen, se tabell 2, visar att den mest lönsamma kalkylen var prioriterad tävlingsverksamhet med 2 227 413kronor. Den minst lönsamma var kalkylen med täckningsbidragen efter storlek med 1 481 386 kronor. Tabell 2. Sammanställningen visar resultat av fyra kalkyler med olika prioritering av verksamhetsgrenar Kalkyl med olika prioriteringsordning Enhet/ST TB 2 Summa TB 2 Alternativ 1 efter täckningsbidraget storlek Ridskolehäst, år 12 62 303 747 636 Ridskoleponny, år 9 46 899 422 091 Uthyrning av stallbox, år 11 12 309 135 399 Tävling, dag 4 27 850 111 400 Kursdeltagare per år 460 141 64 860 Summa kalkyl 1 1 481 386 Alternativ 2 s prioritering Ridskolehäst, år 13 62 303 809 939 Ridskoleponny, år 12 46 899 562 788 Tävling, dag 4 27 850 111 400 Kursdeltagare per år 460 141 64 860 Uthyrning av stallbox, år 0 0 0 Summa kalkyl 2 1 548 987 Alternativ 3 prioriterat tävlingsverksamhet Tävling, dag 42 27 850 1 169 700 Ridskoleponny, år 9 46 899 422 091 Ridskolehäst, år 6 62 303 373 818 Uthyrning av stallbox, år 16 12 309 196 944 Kursdeltagare per år 460 141 64 860 Tid administration och ledning Summa kalkyl 3 2 227 413 Alternativ 4 fokus ridskolehäst och kurser Ridskolehäst, år 12 62 303 747 636 Kursdeltagare per år 3 200 141 451 200 Ridskoleponny, år 9 46 899 422 091 Uthyrning av stallbox, år 11 12 309 135 399 Tävling, dag 4 27 850 111 400 Tid administration och ledning Summa kalkyl 4 1 867 726 DISKUSSION Olika alternativ Att använda sig av alternativ 1, efter täckningsbidragens storlek innebär inte någon större förändring i verksamheten idag hos SORF. Vi har här utgått från tolv hästar och nio ponnyer. SORF har idag tretton hästar och tolv ponnyer. Här hittar vi outnyttjade resurser i form av totalt fyra hästar/ponnyer som får till följd ökade kostnader. Vårt förslag är att SORF säljer 8

fyra hästar eller ser efter möjligheterna att öka antalet ridande elever per vecka. Vidare kan vi i denna kalkyl se att Uthyrning av box bidrar med 135 399kronor per år. Detta är intäkter som går helt förlorade hos SORFs verksamhet idag och påverkar det ekonomiska resultatet. På SORF har man upplevt att det blir konflikter mellan ridskolans elever/personal och privatstallets hyresgäster. Ett förslag från vår sida är att man på sikt tar in befintliga eller tidigare elever från ridskolan som har köpt häst. På så sätt får de en naturlig övergång från ridskola till privathäst. Ett annat alternativ är att hyra ut hela privatstallet till någon som vill driva egen verksamhet och sköter det helt själv. I alternativ 2 följer SORF i stort sett alternativ 1. Den stora skillnaden är att SORF inte längre vill hyra ut sina boxar som finns i privatstallet. Ur ekonomisk synvinkel är det inte heller någon stor summa för helheten på ridskolan. De kostnader för underhåll och reparation för det här stallet är minimala så länge det inte används. Om tävlingsverksamhet prioriteras, vilket det görs i alternativ 3, blir täckningsbidraget störst. Men som sagt tidigare, här krävs det en stor ideell arbetsinsats. Vi tror inte att det är möjligt att anordna så här många tävlingsdagar per år. Därför är denna kalkyl inte realistisk. På längre sikt kommer inte heller ridskolans elevers intressen tillvaratas på ett tillfredsställande sätt. Det finns då inte utrymme för dem att ordna egna aktiviteter som klubbtävling, gymkhana och andra populära verksamheter från ungdomssektionens sida. Inget utrymme finns att erbjuda kurser för ridskolans elever på helger. Denna kalkyl visar inte en verklighet utan blir en lyckokalkyl. I alternativ 4 är fortfarande fokus på ridskola som i alternativ 1, men kursverksamheten har utökats väsentligt. I den här kalkylen har vi räknat på att sommarläger är inräknat med ett deltagarantal på nio kursdeltagare per dag. Övriga dagar under året har vi även där räknat på nio kursdeltagare per dag. Under dessa kurser kan det variera om kursdeltagarna har egen häst med sig eller om eleven har en ridskolehäst till förfogande. Detta alternativ kan vara svårt att genomföra i praktiken, dels för att intresset för kurserna ökar och då är det risk att eleverna på ridskolan väljer att enbart rida på kurstillfälle. En så pass stor kursverksamhet kräver en större administration och organisation, vilket inte syns i en bidragskalkyl. Vår rekommendation till SORF är att använda sig av alternativ 1, enligt täckningsbidragens storlek. Detta är också vad SORF gör idag med undantag av verksamheten uthyrning av stallbox som vi tagit upp tidigare. Vi kan också säga att SORF verksamhet idag står sig bra med den verksamhet som föreslås i det här arbetet. I studiens olika alternativkalkyler för ridskolehäst och ridskoleponny är antalet totalt 21 hästar. Det här diskuterades med SORF som ansåg att det var för känsligt när man har parallella lektioner med tio elever i varje grupp. Här går det åt tjugo hästar och ger för lite utrymme till tillfälligt vilande hästar, konvalescenter och sjukdom. På sikt leder till ett onödigt slitage på hästarna. Vår uppfattning är att man kan ha råd med en reservhäst men inte med fyra hästar. Det är inte ekonomiskt försvarbart Mjuka frågor I kalkylerna kan det utläsas att fler tävlingsdagar och fler kursdagar skulle bidra med sina respektive täckningsbidrag. Det är riktigt i siffror. Det vi inte kan mäta direkt är det vi kallar mjuka frågor. Under den avslutande intervjun diskuterades det här med ridskolechefen på SORF. Här kom det fram att om man lägger in för mycket kurser för ridskolans elever som grundplanering riskerar man att förlora elever som rider ordinarie lektioner. Eleverna upptäcker att kurser är roligare, de lär sig mycket och att de heller kan boka tre kurser istället för deras vanliga ridlektion. Ett sätt att motverka det här är att det finns krav på minst en ordinarie lektion i veckan. SORF tror att maximalt två kurser per termin bör vara inplanerade. 9

Det här är även vår åsikt. Fler kurser kan gärna anordnas, men då med kort varsel. Det blir då som en morot för eleverna att utveckla sin ridning. För ridskolan leder detta till merförsäljning av ytterligare ridlektioner och fler kurser framöver. Det är vår uppfattning att utnyttjandet av ridhuset nästan alltid går att öka på Sveriges ridskolor. Att tänka på när man hyr ut ridhus är att man minskar sina egna resurser att hålla kurser för sina medlemmar och ridande på ridskolan. En annan aspekt på uthyrandet av ridhus på helger är att man riskerar förlora den värdefulla inkörsporten för nybörjarna. Även sån aktivitet som Prova på ridning ligger med fördel på helger. Linjär programmering som metod Linjärprogrammering mäter tydligt produktiviteten och inte mjuka frågor som goodwill och marknadsföringsvärden. I studiens kalkyler framgår inte all den ideella kraften som finns och faktiskt behövs på ridskolan. Denna varierar stort mellan olika ridskolor. I kalkylen Tävling/dag så är det endast inköpt personal som är medräknat. Att räkna med många tävlingar per år kräver stora ideella arbetsinsatser. Ridskolans ledning måste engagera och motivera barn, ungdomar och föräldrar i stor utsträckning. Skulle dessa arbetsinsatser läggas in som inköpt arbetskraft kan det med säkerhet sägas att tävlingsverksamheten inte skulle vara lönsam. Att använda linjär programmering vid analys av ridskoleverksamhet har i vår studie, med en modell ridskola, visat sig som en lämplig metod. Vad vi kunde ha gjort annorlunda är att göra bidragskalkyler för fler produktionsgrenar. Vi kunde också ha fått fram fler olika kombinationer genom att jämföra fler alternativ. Det hade gett oss en bredare inblick över verksamheten på SORF. Att sedan att använda denna metod på fler ridskolor skulle ge en tydligare bild på metodens användbarhet. Framtida studier Förslag på framtida studier är att gå vidare med vår metod och genomföra den på ett större antal ridskolor. Där man då kan göra jämförelser i kategorier exempelvis som ridande per vecka, antal medlemmar, distrikt, privatägda eller föreningsdrivna ridskolor. Med hjälp av jämnförelserna kan man ytterligare göra ekonomiska modeller och jämföra med ridskolor i samma kategorier. En jämförelse kan vara mellan olika ridskolors bidragskalkyler inom de olika produktionsgrenarna. På så sätt kan man få fram likheter, svårigheter eller idéer till hur man arbetar mot en mer lönsam ridskola i framtiden. Slutsats Slutsats av vårat arbete är att ägna sin verksamhet där man har de största resurserna. I det här fallet är det ridlektioner, då det finns hästar, personal, stall och ridhus. REFERENSER Litteratur Hazell, P. & Norton, R., 1986. Mathematical programming for Economic Analysis in Agriculture, Macmillan Publishing Company, New York, USA. Henriksson, Markus. 2000. Gemensamma faktorer för framgångsrika ridskolor. Fördjupningsarbete nr 127. Strömsholm: Enheten för hippologisk högskoleutbildning 10

Johansson, Pia. 1997. Resursanvändande av personal på en ridskola. Strömsholm: Enheten för hippologisk högskoleutbildning Nauclér, L-G och Olofsson, A. 2005. Hästföretagaren. Malmö: Liber. Internet Kristdemokraterna. 2004.. Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle,http://www.kristdemokraterna.se/varpolitik/motioner/2004-05/mju/gs02mj505.aspx. (Hämtad 2007-10-20). Svenska Ridsportförbundet. 2008a. Ridsporten i Siffror http://www2.ridsport.se/t2.aspx?p=703107 (Hämtad 2008-04-04). Svenska Ridsportförbundet, 2008b. Nationellt utvecklingsprogram för svensk hästnäring http://www.ridsport.se/ns/innehall.html (Hämtad Apr 2008). Lantbrukarnas riksförbund. 2008. Vi arbetar med häst http://www.lrf.se/viarbetarmed/hast (Hämtad 2008 01-12). Personliga meddelanden från Ekonomagronom L-G. Nauclér. 2008. Konsult. Västerås. 11

BILAGOR. Bilaga 1. Mall för en bidragskalkyl Bidragskalkyl Intäkter Enhet Antal Pris Kr Särintäkter 0,00 Exempel. Ridlektioner Häst 0,00 Summa intäkter 0,00 Särkostnader Enhet Antal Pris Kr Särkostnader 0,00 Exempel. Grovfoder kg 0,00 Skoning 0,00 El 0,00 Försäkring 0,00 Summa särkostnader 1 0,00 Arbete Enhet Antal Pris Kr Eget arbete tim 0 Inköpt arbete tim 0 TB 1 0 TB2 0 12

Bilaga 2. Resultat av bidragskalkyl Ridskolehäst Ridskola - en ridskolehäst och år, inkl moms Intäkter Enhet Antal Pris Kr Ridlektioner häst tim 650 140,00 91 000,00 Aktivitetsstöd st 1 10 000,00 10 000,00 Summa intäkter 101 000,00 Särkostnader Enhet Antal Pris Kr Hö/ensilage, 9kg/dag kg 2 925 2,35 6 873,75 Kraftfoder, 3kg/dag kg 975 2,50 2 437,50 Diverse foder st 1 500,00 500,00 Bete dgr 40 30,00 1 200,00 Strö, 2spånbal/dag kg 108 52,00 5 616,00 Förslitningsmateriel st 1 1 500,00 1 500,00 Avmaskning ggr 4 180,00 720,00 Hovvård ggr 8 400,00 3 200,00 Veterinär ggr 3 800,00 2 400,00 Försäkring häst st 1 2 500,00 2 500,00 Byggnadsunderhåll, el st 1 2 000,00 2 000,00 Summa särkostnader 1 28 947,25 Arbete Enhet Antal Pris Kr Eget arbete tim 250 150,00 37 500 Inköpt arbete tim 65 150,00 9 750 TB 1 72 053 TB2 62 303 13

Bilaga 3. Resultat av bidragskalkyl Ridskoleponny Ridskola - en ridskoleponny och år, inkl moms Intäkter Enhet Antal Pris Kr Ridlektioner ponny tim 650 110,00 71 500,00 Aktivitetsstöd st 1 10000,00 10 000,00 Summa intäkter 81 500,00 Särkostnader Enhet Antal Pris Kr Hö/ensilage, 6kg/dag kg 1 950 2,35 4 582,50 Kraftfoder, 1kg/dag kg 325 2,50 812,50 Diverse foder st 1 500,00 500,00 Bete dgr 40 30,00 1 200,00 Strö, 2spånbal/dag kg 108 52,00 5 616,00 Förslitningsmateriel st 1 1 500,00 1 500,00 Avmaskning ggr 3 180,00 540,00 Hovvård ggr 8 400,00 3 200,00 Veterinär ggr 3 800,00 2 400,00 Försäkring häst st 1 2500,00 2 500,00 Byggnadsunderhåll, el st 1 2000,00 2 000,00 Summa särkostnader 1 24 851,00 Arbete Enhet Antal Pris Kr Eget arbete tim 250 150,00 37 500 Inköpt arbete tim 65 150,00 9 750 TB 1 56 649 TB2 46 899 14

Bilaga 4. Resultat av bidragskalkyl Uthyrning av stallplats Uthyrning av stallplatser - en box och ett år, inkl moms Intäkter Enhet Antal Pris Kr Hyra mån 12 3 520,00 42 240,00 Summa intäkter 42 240,00 Särkostnader Enhet Antal Pris Kr Hö, 10kg/dag kg 3 650 2,35 8 577,50 Kraftfoder, 3kg/dag kg 1 095 2,50 2 737,50 Diverse foder st 1 200,00 200,00 Strö, 2 spånbal/vecka kg 108 52,00 5 616,00 Ansvarsförsäkring st 1 300,00 300,00 Byggnadsunderhåll, el st 1 2 000 2 000,00 Summa särkostnader 1 19 431,00 Arbete Enhet Antal Pris Kr Eget arbete tim 70 150 10 500 Inköpt arbete tim 0 TB 1 22 809 TB2 12 309 15

Bilaga 5. Resultat av bidragskalkyl Tävling per dag Tävling/dag, 3klasser, Lokal nivå Intäkter Enhet Antal Pris Kr Start och anm avgifter ggr 200 150,00 30 000,00 Cafeteria 1 6 000,00 6 000,00 Summa intäkter 36 000,00 Särkostnader Enhet Antal Pris Kr Priser rosetter st 20 20 400,00 Priser plaketter st 20 30 600,00 Premier st 20 120 2 400,00 Cafeteria 1 2 500 2 500,00 Underhåll 1 500 500,00 Summa särkostnader 1 6 400,00 Arbete Enhet Antal Pris Kr Eget arbete tim 5 150 750 Inköpt arbete tim 5 200 1 000 TB 1 29 600 TB2 27 850 16

Bilaga 6. Resultat av bidragskalkyl Kursverksamhet Kursverksamhet med egen häst / 1 deltagare / dag Intäkter Enhet Antal Pris Kr Kurs, Paketpris inkl 1 700,00 700,00 Uppstallning, strö, foder Kaffe & bröd, lunch Summa intäkter 700,00 Särkostnader Enhet Antal Pris Kr Hö kg 8 2,50 20,00 Strö 2 52,00 104,00 Lunch 1 30,00 30,00 kaffe & fika 2 15,00 30,00 0,00 Summa särkostnader 1 184,00 Arbete Enhet Antal Pris Kr Eget arbete tim 0,5 150 75 Inköpt arbete - Kursinstruktör st 1 300 300 TB 1 516 TB2 141 17

DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Department of Equine Studies Box 7046 750 07 UPPSALA Hippologenheten Box 7046 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 21 43 Tel: +46-18 67 21 43 Fax: 018-67 21 99 Fax: +46-18 67 21 99 18