ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Tankesmedja 4: Ersättning för djurens välbefinnande Ersättning för djurens välbefinnande kan sökas i samband med den samlade stödansökan våren 2015. De gamla förbindelserna om stöd för djurens välbefinnande avbryts i alla fall automatiskt 30.4.2015. Förbindelse om djurens välbefinnande kan ingås av jordbrukarna för perioden 1.5.2015-31.12.2016. Man kan inte överge förbindelsen eller villkoren under perioden. Efter det kan förbindelsen förnyas varje kalenderår. Ersättning för djurens välbefinnande för perioden 1.5-31.12.2015 betalas ut våren 2016. När det gäller svin och fjäderfä ska det djurantal för vilket ansöks om ersättning uppges i stödansökan. Djurantalen för nötkreatur, får och getter tas direkt som ett medeltal från djurregistren, över antalet svin och fjäderfä förs månatlig journal. Stödansökan för 2016 görs upp i november 2015. Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande Djurslag och djurtyp Djurenhetskoefficient tjurar, kor och andra nötkreatur äldre än 2 år 1,0 nötkreatur 6 mån. - 2 år 0,6 kalvar yngre än 6 mån. 0,4 suggor 0,5 övriga svin 0,3 avvanda grisar: 2/3 med från åldersklassen 0-3 mån. får och getter, äldre än 1 år 0,2 lamm och killingar, äldre än 3 mån. 0,06 värphöns 0,014 broilrar 0,007 kalkoner 0,03 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE Det minsta djurantalet för nötkreatur är 15 djurenheter. 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur Åtgärden gäller gårdens samtliga nötkreatur. Ersättningen är högst 11 /de och år. Vid utfodringen av nötkreatur ska det per djurgrupp finnas en skriftlig utfodringsplan som bygger på kalkyler. I planen har man beaktat djurens tillväxt, avkastningsnivå och produktionsskede. På gårdar med mjölkkor ska också djurets producerade mjölkmängd beaktas i utfodringsplanen. För köttnöt, dikor och dikokvigor ska det per djurgrupp finnas en utfodringsplan där man beaktat produktionsperiodens skede. Minst en månad gamla kalvar ska beaktas som en egen punkt i utfodringsplanen för nötkreatur. Nötkreaturen ska ha tillräckligt med grovfoder och alla djur ska ständigt ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder.
2 Djur får inte hållas ensamma, om inte sjukdom, skada, aggressivt beteende eller någon annan motiverad och godtagbar orsak kräver det. Över åtta månader gamla nötkreatur av olika kön, med undantag av stutar och avelstjurar, får inte hållas i samma box, rasthage eller på samma bete. Köttnöt får inte hållas uppbundna om det inte finns någon tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det. En nötgård ska med avseende på funktionsstörningar ha en uppdaterad skriftlig plan över de åtgärder som vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Om djurhållningsplatsen har ett maskinellt utfodrings-, vattnings-, mjölknings- eller annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska planen också innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtas om utrustningen går i olag eller annars inte fungerar. Om det inte går att sörja för djurens välbefinnande utan elektricitet, ska nötgårdarna med avseende på elavbrott ha beredskap att koppla in reservström med vilken man vid behov får vattning, mjölkning, utfodring, ventilation och utgödsling att fungera. 1.2. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls Åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens nötkreatur som är yngre än sex månader. Av tre åtgärder kan man välja bara en och en dikogård kan inte välja åtgärderna 1.2a eller 1.2b. 1.2a Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls, med utrymmeskrav I ersättning betalas högst 439 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. Minst sex månader gamla kalvar ska hållas i gruppboxar, om avskiljande från gruppen inte är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. En kalv som separerats från gruppen ska kunna se andra nötkreatur. Efter att orsaken till avlägsnande ur gruppen undanröjts, ska kalven återplaceras i gruppboxen. Det är inte tillåtet att i en och samma box hålla djur vilkas ålder skiljer sig markant från varandra eller som annars befinner sig långt från varandra på den sociala rangskalan. I en gruppbox ska var och en kalv förfoga över minst följande utrymme: Kalvens ålder (mån.) yta (m 2 /djur), Varav yta med helt golv (m 2 /djur) 1-3 1,8 0,9 3-6 2,25 1,1 Liggplatsen ska ha helt golv, vara välströad och mjuk. Liggplatsen ska förses med strö så att djuren hålls rena. En kalv som får mjölk eller mjölknäring att dricka ska få mjölken eller mjölknäringen genom att suga på en napp. En kalv som är äldre än en vecka ska hela tiden ha tillgång till grovfoder. Om kalven avhornas får hornämnet förstöras endast med användning av adekvat lugnande medel, bedövning och smärtlindring som ges av en veterinär. 1.2b. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I ersättning betalas högst 292 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden.
3 I samband med åtgärden främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls ska villkoren för en gruppbox enligt åtgärd 1.2a iakttas, bortsett från utrymmeskraven. Kalvarna ska ändå rymmas att ligga samtidigt på liggplatsen. 1.2c. Främjande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls I ersättning betalas högst 234 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. En kalv som är äldre än en vecka ska hela tiden ha tillgång till grovfoder. Modern och kalven ska sammanlagt förfoga över en yta som är minst 10 kvadratmeter. Kalvgömman och mödrarnas liggbås får ingå i ytan. I ett lösdriftsstall med liggbås ska kalvarna förfoga över så många liggplatser att de inte behöver ligga i gödselgångarna eller i samma bås som modern. Kalvarna ska rymmas att ligga samtidigt på liggplatsen. Liggplatsen och en eventuell kalvgömma ska ha helt golv, vara välströade och mjuka. Liggplatsen ska förses med strö så att djuren hålls rena. 1.3 Främjande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls Endast en av åtgärderna kan väljas. Raser som föds upp utomhus beaktas inte i åtgärdernas djurantal. 1.3a. Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls. I ersättning betalas högst 43 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. Varje nötkreatur ska ha en liggplats med helt golv som är välströat och mjukt. Köttnöt får inte hållas uppbundna om det inte finns en tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det. 1.3b. Främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls. I ersättning betalas högst 126 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. Varje minst 12 månader gammalt nötkreatur av hankön ska ha en liggplats med helt golv som är välströat och mjukt. För att göra det bekvämare för djuren att ligga på liggplatsen i bås med spaltgolv ska man använda spaltgolvsmatta eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. Dessa konstruktioner ska underhållas och vid behov bytas ut. I en gruppbox ska varje nötkreatur förfoga över minst 4,5 kvadratmeter yta i ett uppvärmt uppfödningsstall och minst 6,5 kvadratmeter yta i ett kallt uppfödningsstall. Köttnöt får inte hållas uppbundna, om det inte finns en tillfällig, motiverad och godtagbar orsak till det. 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur Endast en av åtgärderna kan väljas. Åtgärderna kan inte väljas för nötkreatur som föds upp ekologiskt. Raser som föds upp utomhus beaktas inte i åtgärdernas djurantal.
4 1.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur Åtgärden ska genomföras för alla minst sex månader gamla nötkreatur på gården. I ersättning betalas högst 46 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. Alla minst sex månader gamla nötkreatur ska släppas på bete minst 60 dagar under perioden 1.5 30.9. Tjurarnas betesgång kan ersättas med rasthage. Nötkreaturen ska rastas utomhus också utanför betesperioden, minst två gånger per vecka när vädret medger det. Rasthagens yta ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur som hålls där. Ytan ska dock vara minst 50 kvadratmeter. Man ska föra journal över betesgången och rastningen. Om betesgång eller rastning förhindras i mer än tre veckor på grund av väderförhållanden eller en annan motiverad orsak, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. 1.4b. Långvarigare betesgång för nötkreatur under växtperioden Åtgärden ska genomföras för alla minst sex månader gamla nötkreatur på gården, bortsett från tjurar. I ersättning betalas högst 24 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden (nötkreatur av honkön, äldre än 6 mån.). Minst sex månader gamla nötkreatur, bortsett från tjurar, ska släppas på bete minst 90 dagar under perioden 1.5 30.9. Man ska föra journal över betesgången och rastningen. Om betesgång eller rastning förhindras i mer än tre veckor på grund av väderförhållanden eller en annan motiverad orsak, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. 1.5. Sjuk-, behandlings-och kalvningsboxar för nötkreatur 1.5a. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor Åtgärden ska genomföras för gårdens alla mjölkkor och dikor som har kalvat. I ersättning betalas högst 15 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. För varje påbörjad grupp om 20 kor ska det för sjuka och kalvande nötkreatur eller nötkreatur som ska behandlas finnas minst en separat box eller motsvarande som är fast eller kan monteras ihop av delar. I en grupp- eller ensambox ska ytan vara minst 11 kvadratmeter per djur. I en gruppbox måste man kunna skilja åt djuren med stängsel. På gårdar med mjölkboskap ska kalvningsutrymmet ligga i närheten av mjölkningsstationen eller annanstans så att kon som har kalvat kan mjölkas med lätthet. Boxarna ska utrustas så att: 1) djuren i dem har ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder, 2) liggplatsen har helt golv, är välströad och mjuk, 3) utrymmet eller djuret kan hållas varma vid behov, 4) djuret kan se andra nötkreatur från boxen, 5) djuret som ska behandlas kan fixeras snabbt och säkert, 6) det är möjligt att mjölka mjölkkor med maskin.
5 1.5b. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Åtgärden ska genomföras för gårdens alla nötkreatur, bortsett från kalvar som är yngre än två månader, mjölkkor som kalvat och dikor. I ersättning betalas högst 15 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. För varje påbörjad grupp om 50 nötkreatur ska det för sjuka och kalvande nötkreatur eller nötkreatur som ska behandlas finnas minst en separat box eller motsvarande som är fast eller kan monteras ihop av delar. I en grupp- eller ensambox ska nötkreatur som är yngre än 12 månader ha minst 6 kvadratmeter yta per djur och nötkreatur som är äldre än 12 månader minst 10 kvadratmeter yta per djur. I en gruppbox måste man kunna skilja åt djuren med stängsel. Boxarna ska utrustas så att: 1) djuren i dem har ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder, 2) liggplatsen har fast golv, är välströad och mjuk, 3) utrymmet eller djuret kan hållas varma vid behov, 4) djuret kan se andra nötkreatur från boxen, 5) djuret som ska behandlas kan fixeras snabbt och säkert. Nötkreatur som är äldre än sex månader kan placeras i bås med spaltgolv, om liggplatsen är försett med spaltgolvsmatta eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. Dessa konstruktioner ska underhållas och vid behov bytas ut. 2. VILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR SVINS VÄLBEFINNANDE Det minsta djurantalet för svin är 15 djurenheter. 2.1. Utfodring och skötsel av svin Åtgärden ska genomföras för gårdens alla svin, bortsett från diande smågrisar. I ersättning betalas högst 7 /de/år. Vid utfodringen av svin ska det per djurgrupp finnas en skriftlig utfodringsplan som bygger på kalkyler. I planen har man beaktat djurens tillväxt, avkastningsnivå och produktionsskede. Alla djur ska ständigt ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. I svinstall med smågrisproduktion ska det finnas en skriftlig produktionsplan med tidtabeller för inseminering, avvänjning och planering av produktionsprocessen. En svingård ska med avseende på funktionsstörningar ha en uppdaterad skriftlig plan över de åtgärder som vidtas under ett el- eller vattenavbrott. Om djurhållningsplatsen har ett maskinellt utfodrings-, vattnings- eller annat motsvarande system som djurens välbefinnande är beroende av, ska planen också innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtas om utrustningen går i olag eller annars inte fungerar. Med avseende på elavbrott ska gården ha ett reservsystem för alstring av elektricitet med vilket man får den maskinella ventilationen och vid behov vattning, utfodring och utgödsling att fungera.
6 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor Åtgärden ska genomföras för gårdens alla minst åtta månader gamla suggor och gyltor. I ersättning betalas högst 33 /de och år för den djurgrupp som omfattas av åtgärden. Om vädret medger det ska sinsuggor och gyltor rastas utomhus dagligen 1.5 30.9 eller minst två gånger i veckan året om. Sinsuggor och gyltor ska ha möjlighet att böka och att vältra sig om sommaren. Journal ska föras över utevistelsen. Om utevistelsen förhindras i mer än tre veckor på grund av väderförhållanden eller någon annan motiverad orsak, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls Åtgärden ska genomföras för gårdens alla minst åtta månader gamla suggor och gyltor. I ersättning betalas högst 38 /de och år för den åldersgrupp som omfattas av åtgärden. I gruppboxar ska det finnas minst 2,25 kvadratmeter sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur räknat, och av denna yta ska minst 1,3 kvadratmeter per djur utgöra välströat liggunderlag med helt golv. 2.4. Främjande av grisningsförhållandena för suggor och gyltor Åtgärden ska genomföras för gårdens alla minst åtta månader gamla suggor och gyltor. I ersättning betalas högst 349 /de och år för den åldersgrupp som omfattas av åtgärden. Suggorna och gyltorna ska kunna grisa fritt. Efter grisningen kan suggan eller gyltan hållas tillfälligt i en grisningshäck högst sju dygn, om suggan är aggressiv, orolig eller om det finns en annan godtagbar orsak till att suggan måste vistas i häck. Jordbrukaren ska föra journal över hur länge grisningshäcken används och orsaken till det. En grisningsbox ska vara minst 6 kvadratmeter stor. Av denna yta ska minst 1 kvadratmeter vara ett utrymme där boxkonstruktionerna skyddar smågrisarna från att bli i kläm under suggan. Sådana konstruktioner är skyddsräcken, väggar som är öppna undertill, separata lutande väggar innanför boxen så att det blir rum för smågrisarna under dem, eller andra motsvarande konstruktioner. I det utrymme som skyddas av boxkonstruktionerna ska smågrisarna ha en välströad liggplats där alla smågrisar ryms att ligga ner samtidigt. I grisningsboxen ska gyltorna och suggorna fram till grisningen ha ständig tillgång till lämpligt löst material för bobygge. 2.5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar Åtgärden ska genomföras för gårdens alla avvanda grisar och slaktsvin. En gård som valt denna åtgärd kan inte välja åtgärd 2.7. I ersättning betalas högst 59 /de och år. I svinstall med smågrisproduktion betalas ersättningen för avvanda grisar som är yngre än tre månader och i slaktsvinstall för svin avsedda för köttproduktion som är äldre än tre månader, men yngre än åtta månader. Avvandra grisar och slaktsvin ska ha en välströad liggplats med helt golv. Med strö avses antingen djupströbädd eller strömaterial och dubbelklimatbox. I slaktsvinstall kan man också använda golvvärme i kombination med rikliga mängder strö. Alla svin ska rymmas på liggplatsen samtidigt.
7 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering Endast en av åtgärderna kan väljas. Åtgärd 2.6a är avsedd för svinstallar med smågrisproduktion och 2.6b för svinstallar med köttproduktion eller kombinerad uppfödning. 2.6a. Smärtlindring till galtgrisar före och efter kirurgisk kastrering Åtgärden ska genomföras för gårdens alla galtgrisar som är högst tre månader gamla, bortsett från avelsgaltar. I ersättning betalas högst 27 /de och år. Ersättningen betalas för grisar som är tre månader eller yngre, men av denna åldersklass beaktas endast hälften, eftersom åtgärden gäller enbart galtgrisar. I samband med kirurgisk kastrering och för smärtlindring efter kastreringen ska galtgrisar ges smärtstillande medel oralt eller som injektion. 2.6b. Immunokastering av slaktsvin Åtgärden ska genomföras på gårdens alla slaktsvin av hankön. I ersättning betalas högst 81 /de och år. Ersättning betalas för svin avsedda för köttproduktion som är äldre än tre månader, men yngre än åtta månader. Av denna åldersklass beaktas endast hälften, eftersom åtgärden gäller bara slaktsvin av hankön. Slaktsvin ska kastreras med immunokasteringsvaccin som ges två gånger enligt bruksanvisningen för vaccinet. 2.7. Stimulerande föremål för svin Åtgärden ska genomföras för gårdens alla svin, bortsett från diande smågrisar. En gård som valt denna åtgärd kan inte välja åtgärd 2.5. I ersättning betalas högst 13 /de och år. I svinens boxar ska det finnas permanenta stimulerande föremål och sådana som tillsätts dagligen. Föremålen ska vara av material som är tryggt för svinen så att svinet kan tugga på eller riva det utan risk. Med stimulerande föremål som tillsätts dagligen avses halm, spån, papper eller annat motsvarande löst material. Stimulerande föremål ska dagligen tillsättas i en sådan mängd att alla svin i boxen kan använda dem samtidigt. Med permanenta stimulerande föremål avses föremål som ständigt finns i boxen. Som permanenta föremål används sågade bitar av en lövträdsstam som hängts upp vågrätt i kättingar, bitar av säcktyg tillverkat av naturfiber, och för smågrisar rep av naturfiber eller bitar av säcktyg tillverkat av naturfiber eller annat motsvarande hållbart naturmaterial som svinet kan sätta tänderna i. Det ska finnas minst ett permanent stimulerande föremål per varje grupp om sex svin. 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar för svin Åtgärden ska genomföras för gårdens alla svin, bortsett från diande smågrisar. I ersättning betalas högst 19 /de och år.
8 Ett sjukt eller skadat svin ska flyttas till sjuk- eller behandlingsboxen. Sjuk- eller behandlingsboxarna ska garantera att sjuka svin har ständig tillgång till friskt vatten i tillräckliga mängder och att de kan äta och vila utan problem. I sjuk- och behandlingsboxarna kan det finnas flera svin som är sjuka eller måste behandlas, men man måste bereda sig på att skilja åt djuren med stängsel. I sjuk- och behandlingsboxen ska alla djur ha en välströad liggplats med helt golv. Det ska finnas möjlighet att värma djuret. 3. VILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR FÅR OCH GETTERS VÄLBEFINNANDE Det minsta djurantalet för får och getter är 5 djurenheter. 3.1. Utfodring av får och getter Åtgärden gäller gårdens alla får och getter. I ersättning betalas högst 10 /de och år. En fårgård ska ha per djurgrupp en skriftlig utfodringsplan som bygger på kalkyler. I planen har man beaktat fårens tillväxtskede, avkastningsnivå och produktionsskede. En getgård ska per djurgrupp ha en skriftlig utfodringsplan som bygger på kalkyler. I planen har man beaktat getternas tillväxtskede, mjölkproduktionsperiodens skede och den mjölkmängd getterna producerar. En separat utfodringsplan ska uppgöras minst för både inomhus- och utomhusutfodringssäsongen. Fåren och getterna ska ha tillräckligt med grovfoder och alla djur ska ständigt ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Åtgärden ska genomföras för gårdens alla får och getter. I ersättning betalas högst 55 /de och år. Boxarna för får och getter ska ha en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur kan ligga ner samtidigt. Om får eller getter hålls ensamma av något godtagbart skäl måste boxens yta vara minst 2 kvadratmeter och utformad så att fåret eller geten kan vända sig runt utan hinder. I en ensambox ska det ständigt finnas vatten av god kvalitet i tillräckliga mängder. Fåret eller geten ska kunna se sina artfränder. Baggar och getabockar ska hållas i gruppboxar utom om ett veterinärmedicinskt skäl eller djurets aggressiva beteende förutsätter isolation. I gruppboxen ska det finnas 1,7 kvadratmeter utrymme per bagge eller getabock. Om en bagge eller getabock hålls i en separat box ska ensamboxens yta vara minst 2 kvadratmeter och från den ska djuret ha synkontakt till minst en annan individ. I ensamboxen ska det ständigt finnas vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. För lammen ska det finnas lammkammare från 2 veckas ålder. Lammkamrarna ska ha en yta om minst 0,2 kvadratmeter per lamm. Avvanda lamm och killingar ska hållas i grupp. Lamm som är yngre än fyra månader ska i boxen förfoga över minst 0,6 kvadratmeter golvyta per lamm och de som är äldre än fyra månader ska ha minst 1 kvadratmeter golvyta per lamm. Killingar som är yngre än sex månader ska i boxen förfoga över minst 0,33 kvadratmeter golvyta per killing och de som är äldre än sex månader ska ha minst 0,6 kvadratmeter golvyta per killing.
9 3.3. Skötsel av får och getter Åtgärden ska genomföras för gårdens alla får och getter. I ersättning för får betalas högst 51 /de och år och för getter högst 33 /de och år. Får som är äldre än 1 år ska klippas två gånger under ett kalenderår. Klippningsdagarna ska antecknas. Får- och getgårdar ska ha en plan för parasitbekämpning som baseras på provtagning av fårens spillning och parasitbekämpningen ska föras in i den normala läkemedelsbokföringen. En tacka och dess nyfödda lamm ska ha en lamningsbox där golvytan är minst 2,2 kvadratmeter. Lamningsboxen ska vara uppvärmbar eller värmeisolerad. Lamningsboxar ska användas för att säkerställa att tackan och lammen präglas på varandra. Ett sjukt eller skadat får eller en sjuk eller skadad get ska flyttas till sjukboxen. För skadade eller sjuka får eller getter kan man bygga en box runt det skadade eller sjuka djuret så att det inte separeras från sin egen flock. I sjuk- eller behandlingsboxen kan det finnas flera djur samtidigt, men man måste bereda sig på att isolera något djur. Sjuka eller skadade får eller getter ska kunna se minst en annan individ. Sjuk- eller behandlingsboxen ska ha helt golv, vara välströad, mjuk och tilläggsvärme ska kunna användas där. I en sjuk- och behandlingsbox som används av flera djur gemensamt ska det finnas minst 1,8 kvadratmeter utrymme per får eller get. I en ensambox ska det finnas minst 2 kvadratmeter utrymme per får eller get. Djuren i lamnings- och sjukboxar ska ständigt ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. 3.4. Betesgång och rastning för får och getter Åtgärderna ska genomföras för gårdens alla får och getter som är minst tre månader gamla. Endast den ena åtgärden kan väljas. För får i ekologisk produktion kan åtgärderna inte väljas. 3.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden I ersättning betalas högst 42 /de och år för den åldersgrupp som omfattas av åtgärden. Minst tre månader gamla får och getter ska få gå på bete i minst 60 dagar under perioden 1.5-30.9. Dräktiga getter och tackor som har högst två veckor kvar till nedkomsten behöver ändå inte gå på bete. Fåren och getterna ska också rastas utomhus utanför växtperioden minst en gång i veckan när vädret medger det. På betet eller i rasthagen ska getterna kunna tillgodose sin medfödda lust att klättra. Journal ska föras över betesgång och rastning. Om rastningen eller betesgången förhindras i mer än tre veckor på grund av väderförhållanden eller någon annan motiverad orsak, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. 3.4b. Långvarigare betesgång under växtperioden I ersättning betalas högst 10 /de och år för den åldersgrupp som omfattas av åtgärden. Minst tre månader gamla får och getter ska få gå på bete i minst 90 dagar under perioden
10 1.5-30.9. Dräktiga getter och tackor som har högst två veckor kvar till nedkomsten behöver ändå inte gå på bete. På betet eller i rasthagen ska getterna kunna tillgodose sin medfödda lust att klättra. Journal ska föras över betesgång och rastning. Om rastningen eller betesgången förhindras i mer än tre veckor på grund av väderförhållanden eller någon annan motiverad orsak, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. 4. VILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR FJÄDERFÄNS VÄLBEFINNANDE Det minsta djurantalet för hönor är 14 djurenheter (1000 st.), för broilrar 70 djurenheter (10000 st.), för kalkoner 60 djurenheter (2000 st.). 4.1. Utfodring och skötsel av fjäderfä I ersättning betalas högst 8 /de och år. Fjäderfägårdarna ska per djurgrupp ha en skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler och där djurens tillväxt, avkastningsnivå och produktionsskede har beaktats. Om det vid utfodringen används industriellt framställt foder som redan har analyserats av tillverkaren och därtill kompletterande utfodring, ska proteinet i den kompletterande spannmålen analyseras. Minst en vecka gamla fåglar ska med fodret ges hela korn som stimulerande foder. För slaktfjäderfä ska pappersutfodring användas under de första uppfödningsdagarna. 4.2. Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Åtgärden ska genomföras för gårdens alla broilrar och kalkoner. I ersättning betalas högst 10 /de och år. Jordbrukaren ska ständigt se till uppvärmning, ventilation, fukt och andra förhållanden i uppfödningsstallet så att fåglarna mår bra. Vid köttbesiktningen i samband med slaktrapporten för en broilerflock får andelen underkända fåglar på grund av ödem inte överstiga 1 procent och resultatet från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska vara lägre än 40 poäng. Om resultatet från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna är lägre än 30 poäng, beaktas inte andelen underkända på grund av ödem. Andelen underkända hela slaktkroppar i procent i slaktrapporten för kalkoner ska vara under 6,5 procent för partier som slaktats 1.5 30.9 och under 5 procent för partier som slaktats 1.10 30.4. I procenttalet för underkända hela slaktkroppar beaktas inte procentandelen underkända på grund av färska krosskador. 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall Åtgärden ska genomföras för gårdens alla värphöns. I ersättning betalas högst 5 /de och år. Gödseln ska avlägsnas från hönsstallet minst tre gånger i veckan. Luftens veckovisa ammoniakhalt i hönsstallet ska ligga under 18 ppm i golvhönshus och under 8 ppm i
11 burhönshus. Gården ska ha en ventilationsdator som lämpar sig för mätning av ammoniakhalten eller också ska gården skaffa utrustning för engångsmätning av ammoniakhalten. Det ska föras bok över utgödslingar och luftens ammoniakhalt. 4.4. Stimulerande föremål för fjäderfä Åtgärden ska genomföras för gårdens alla fjäderfän. Hönsstall med inredda burar kan inte välja åtgärden. I ersättning betalas högst 7 /de och år. Som stimulerande föremål används träbitar som hänger i kedja eller plastföremål som fåglarna kan rulla, hängande rep eller andra motsvarande föremål. I kalkonstallar ska det per avdelning finnas två stimulerande föremål per varje påbörjad 100 kvadratmeter. I broiler- och värphönsstallar ska det finnas fyra stimulerande föremål per varje påbörjad 100 kvadratmeter. 4.5. Plan, ramper och sittpinnar för fjäderfä Åtgärden ska genomföras för gårdens alla fjäderfän. I ersättning betalas per år högst 11 /de för värphöns, högst 14 /de för kalkoner och högst 34 /de för broilrar. Hönsstall med inredda burar kan inte välja åtgärden. Värphönsen ska kunna använda sig av plan och ramper. Broilrar och kalkoner ska kunna använda sig av plan, ramper eller sittpinnar. Det ska finnas sittpinnar för minst 10 procent av slaktfjäderfäna så att det per broiler finns minst 15 centimeter sittpinne och per kalkon minst 20 centimeter sittpinne. För alla fjäderfän ska det finnas plan eller ramper motsvarande minst 10 procent av stallets yta. Planen, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra. 4.6. Utevistelse för höns och kalkoner Åtgärden ska genomföras för gårdens alla värphöns och kalkoner. För höns och kalkoner i ekologisk produktion samt för hönsstall med inredda burar kan åtgärden inte väljas. I ersättning betalas högst 16 /de och år. Hönorna och kalkonerna ska få vistas utomhus minst två gånger i veckan året om när vädret medger det, bortsett från perioden 1.3 31.5. Journal ska föras över utevistelsen. Om utevistelsen förhindras i mer än tre veckor på grund av väderförhållanden eller någon annan motiverad orsak, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. Sommartid kan fåglarna vistas ute på bete och vintertid i en täckt rasthage. Utfodringsplatsen ska vara placerad inomhus. När hönorna och kalkonerna vistas ute ska de kunna sandbada och sprätta i enlighet med sina naturliga beteendemönster.