Årsredovisning 2009
Mittuniversitetets årsredovisning 2009 Dnr MIUN 2009/2007 Omslagsbild: Antalet studenter vid Mittuniversitetet ökade markant under 2009. Foto: Tina Stafrén Kontaktperson för Årsredovisningen 2009 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl och utredare Helena Lindh.
Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD Rektor har ordet RESULTATREDOVISNING 1. Året då vinden vände 2. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2.1 Tre campus och mycket distansutbildning 2.2 Utbildningsuppdrag och nyckeltal 2.3 Rekrytering och antagning 2.4 Grundutbildningens utveckling 2.5 Distansutbildning 2.6 Examina 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Forskning 3.2 Forskarutbildning 4. Gemensamt för utbildning och forskning 4.1 Kvalitet och kvalitetsarbete 4.2 Internationalisering 4.3 Jämställdhet och arbete för lika villkor 4.4 Samverkan med omgivande samhälle 4.5 Bibliotek 4.6 Personal och kompetensförsörjning 5. Ekonomisk utveckling 2009 6. Styrning och kontroll EKONOMISK REDOVISNING UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning av anslagsbelastning Organisationsplan för Mittuniversitetet Sammanställning av tabeller och diagram ÅRK används som markering för de avsnitt som redovisar återrapporteringskrav. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 1
Resultatredovisning Förord 2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Förord Förord Rektor har ordet 2009 var ett år då Mittuniversitets ansträngningar för rekrytering och programutveckling sammanföll med större ungdomsgrupper och lågkonjunktur som gav ökad efterfrågan på högre utbildning. Resultatet blev en kraftig ökning av antalet studenter, bland de största i landet, och en ytterligare förstärkning av vårt lärosäte som en av rikets främsta leverantörer av distansutbildning. Universitetsstyrelsen beslutade i maj 2009 att anta en ny utvecklingsplan för universitetet. Planen är kortfattad och klargör ett antal övergripande mål för verksamheten. De nyckelord som ska känneteckna Mittuniversitetet är Närhet, Nytta och Nyfikenhet. Genom en verksamhet som präglas av en stark nyfikenhet och en närhet till studenter och arbetsmarknad, en närhet mellan forskning och utbildning, och ett nära samverkande arbete med partners inom forskningen så kan vi skapa nytta i vid bemärkelse för både akademi, näringsliv och offentlig sektor. Utvecklingsplanen ska omsättas i strategier för forskning, utbildning och verksamhetsstöd där våra övergripande mål ska brytas ner och ges en konkret innebörd. Detta är en för universitetet viktig uppgift som kommer att intensifieras under det kommande året. I början av året fattade riksdagen beslut om regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition som på ett genomgripande sätt markerar en ny politisk riktning. Propositionen har inte haft några positiva effekter för rikets nya universitet. Trots detta har våra forskningsmiljöer utvecklats positivt under året. Inte minst har andelen externfinansiering ökat. Med bas i utvecklingsplanen har universitetets forskningsprofiler förädlats och tydliggjorts. De strategiska utmaningarna kvarstår. Det finns all anledning att fortsätta utveckla våra ställningstaganden inom centrala utbildnings- och forskningsstrategiska frågor. Regeringens ambitioner att skapa en större autonomi för universiteten kan komma att ytterligare understryka betydelsen av strategisk riktning och strategisk agenda för universitet och högskolor. I slutänden är dock universitetet en plats för människor och möten. Prestationer och lärande som sker i seminarierum, i klassrum, i labblokaler, ute på campus, i webbportaler eller på arbetsrummet är svåra att fånga i siffror och tabeller. Det är likväl dessa möten som är grunden för all vår verksamhet och som vi ska fortsätta utveckla kommande år! Anders Söderholm Rektor MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 3
Resultatredovisning Året då vinden vände 4 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Året då vinden vände 1 Året då vinden vände År 2009 innebar en positiv utveckling för Mittuniversitetet. Studenterna blev fler, den externa forskningsfinansieringen ökade, kvalitetsarbetet blev positivt uppmärksammat av Högskoleverket och ekonomin förbättrades. Året präglades även av strategisk planering för framtida utmaningar. Mittuniversitetet tog fram en ny utvecklingsplan, förberedde en ny utbildningsstrategi för de närmaste fem åren samt planerade för kårobligatoriets avskaffande i samråd med kårerna. Diskussioner och förberedelser för en eventuell ny och mer självständig styrform har också kännetecknat året som gått. Studentrekrytering Efter flera år av vikande studentantal, tillhörde Mittuniversitetet de lärosäten som ökade rekryteringen mest under 2009. Andelen sökande till Mittuniversitetet ökade långt mer än riksgenomsnittet. Detta kan ses som ett tecken på att ökningen inte enbart är en följd av lågkonjunktur och tillfälligt större studentkullar, utan också ett resultat av intensiva och systematiska studentrekryteringsinsatser som vi genomfört under året. Särskilda rekryteringsinsatser har riktats till studenter från regionen samt internationella studenter. Utbildning Mittuniversitetet började under 2009 förbereda en ny femårig utbildningsstrategi. En del i detta arbete var att följa upp den nu gällande strategin, samla in underlag och föra diskussioner på ledningsnivå kring hur Mittuniversitetets framtida utbildning ska se ut. Flera nya utbildningsprogram har startat. Ett av dem är ett risk- och krishanteringsprogram, det första i sitt slag i Sverige. Utbildningen är ett svar på samhällets ökade fokus på riskhantering och säkerhet. Utbildningen är tvärvetenskaplig med främst samhälls- och beteendevetenskapligt innehåll. Den har även inslag av miljövetenskap och kvalitetsteknik. Även inom kriminologi har Mittuniversitetet startat en ny och för Sverige unik utbildning. Utbildningen syftar till att kunna arbeta med utvärderingar och analyser i verksamheter som exempelvis polis, rättspsykiatri och kriminalvård. Ytterligare ett exempel är musik- och ljuddesign, en tvåårig distansutbildning i samarbete med två andra lärosäten. Utbildningen startade för första gången under våren och vänder sig bland annat till musiker som vill spela in sin egen musik med hjälp av ny teknik. Forskning Mittuniversitetets forskning samlas sedan 2008 under visionen Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet. Denna vision har utvecklats efter att Mittuniversitetets forsknings- och utbildningsstrategi togs fram. Centralt för Skog är forskning inom Skogen som resurs samt Industriell informationsteknologi och digitala tjänster. Centralt för Fjäll är forskning inom Hälsa och idrott samt Turism och upplevelser. Hållbarhetsfrågor aktualiseras inom båda områdena. Visionen är indelad i två tematiska områden, Näringsliv och tillväxt samt Livskvalitet och välfärd, som skär rakt över vetenskapsområden och fakultetsområden. Vår ambition är att stärka dessa tematiska områden som då utgör universitetets forskningsprofil. Samtidigt finns en strävan att hitta synergier mellan områdena. Olika forskargrupper har under året tilldelats medel från bland andra Vetenskapsrådet, Vinnova och Mål 2. Externa finansiärer svarar för ökningen av forskningsvolymen. Forskare från Mittuniversitetets har blivit uppmärksammade med priser, såväl internationella som nationella. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 5
Resultatredovisning Året då vinden vände Mittuniversitetets forskarutbildning omfattar naturvetenskapligt samt humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Under 2009 antogs ett sjuttiotal nya forskarstuderande, ungefär lika fördelade mellan vetenskapsområdena. Turismvetenskap inrättades under året som det tjugoförsta forskarutbildningsämnet. Samverkan Mittuniversitetet satsade under året på att utveckla stöd till forskare och studenter med affärsidéer. MIUN Innovation invigdes i både Sundsvall och Östersund. Där finns arbetsplatser för studenter och forskare som arbetar med idé- och affärsutvecklingskoncept. Vid MIUN Innovation finns även konferensrum och mingelytor samt specialinriktade innovationsagenter som kan ge coachning och stöd i immaterialrättsliga frågor. Det blev också klart under året att Mittuniversitet ska härbärgera ett gemensamt innovationskontor för Mittuniversitetet och universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro. Innovationskontoret ska öka antalet forskningsbaserade innovationer, exempelvis genom att ge råd och stöd när det gäller patentering och licensering. På så sätt ska forskningen i högre utsträckning än tidigare komma till nytta. Innovationskontoret blir en del av MIUN Innovation. För Mittuniversitetet innebär MIUN Innovation med innovationskontoret en möjlighet att utveckla en betydelsefull innovationsprofil. Kvalitetsarbete Högskoleverket gav i en rapport under våren Mittuniversitetet gott betyg för det kvalitetsarbete som universitetet utför. Högskoleverkets bedömning baserades på besök från en bedömargrupp föregående höst. I rapporten beskrivs Mittuniversitetets kvalitetsarbete som aktivt och kontinuerligt på såväl central nivå som på institutions- och fakultetsnivå. Bedömargruppen konstaterar att Mittuniversitetet präglas av en levande kvalitetskultur allt från ledningens engagemang till enskilda lärare och studenter. De anmärkningar som görs i rapporten var redan när rapporten publicerades under bearbetning. Delar av detta arbete handlar om att koppla Mittuniversitetets utvecklingsplan och utvecklingen av kvalitetsindikatorer till de centrala målen för universitetet. Under året har verksamhetsuppföljningen förbättrats genom bland annat tätare och mer formaliserade dialoger mellan ledning och organisationsenheter. Mittuniversitetets ledning har i kvalitetsarbetet prioriterat arbetet med att koppla uppföljning och konsekvenser till konkreta åtgärder för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Det organisationsanknutna kvalitetsarbete som inleddes under 2008, för att effektivisera verksamhets- och ekonomistyrningen, fortsatte även under 2009. Förändringar i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, FÅB Enligt förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 1 ska myndigheten kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas med enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Paragrafen fick denna lydelse 2008 och trädde i kraft 2009 (2008:747). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter ska myndigheten översiktligt beskriva sin verksamhet och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigaste prestationerna, med avseende på volym och kostnader. Enligt de allmänna råden kan kostnad per prestation avse såväl kostnad per prestationstyp och år som enskild prestations totala kostnad. 6 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Året då vinden vände I årsredovisningen redovisar vi en rad olika uppgifter om verksamhetens volymer, såsom helårsstudenter och forskarexamina, samt de totala kostnaderna med uppdelning på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Att beräkna kostnaden per prestationstyp är däremot komplext och kräver klara definitioner för att uppgifterna ska vara meningsfulla, vilket innebär att det behövs mer tid för detta arbete än det som stått till förfogande inför årsredovisningen för 2009. Ett utvecklingsarbete inför årsredovisningen 2010 har därför initierats mellan lärosätena och i avvaktan på resultatet av detta redovisas i denna årsredovisning inte någon specifik kostnad per prestation.. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 7
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2.1 Tre campus och mycket distansutbildning Kännetecknande för Mittuniversitetet är närheten till och för studenterna. Det finns en bra kontakt mellan lärare och studenter. Campus på tre olika orter innebär en närhet till högre utbildning för dem som bor i regionen. Ett stort antal kurser och utbildningar på distans ger en närhet till studier för studenten oavsett bostadsort. Campus Härnösand är Mittuniversitetets minsta campus. Här finns lärarutbildning och ett beteendevetenskapligt program samt utbildningar inom humanistiska ämnen och arkiv- och informationsvetenskap. Campus Sundsvall kännetecknas av utbildningar inriktade mot naturvetenskap, teknik och medier. Även utbildningar inom samhällsvetenskap samt vårdutbildning finns här. Campus Östersund utmärks av samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningar bland annat turismutbildning, socionomutbildning och psykologutbildning. Där finns även utbildningar inom vård och sport/idrott samt vissa tekniska utbildningar. Mittuniversitetet har en ökande andel studenter som läser på distans, antingen helt via nätet (IT-distans), eller med samlingsveckor eller andra former av träffar under utbildningen. Även campusstudenter kan välja att läsa extra kurser på distans. TABELL 1 Studenter vid Mittuniversitetet och på olika campus Antal individer per läsår Förändring Campus 05/06 06/07 07/08 08/09 07/08-08/09 15 408 15 399 15 758 17 706 12,4% varav Härnösand 3 921 4 218 4 074 3 667-10,0% Sundsvall 5 714 5 514 5 143 6 041 17,5% Östersund 7 290 7 227 7 338 9 527 29,8% * Eftersom samma individ kan läsa på mer än ett campus så blir den sammanlagda summan för campusorterna högre än för Mittuniversitetet totalt. Antalet studenter vid Mittuniversitetet ökade 2009 till över 17 700 individer. Mer än hälften av de som registrerar sig och läser på Mittuniversitetet gör det enbart genom nätbaserade kurser, vilket innebär att de aldrig besöker ett campus, behöver studentbostad eller deltar i studentkårernas aktiviteter. Om nätstudenterna räknas bort har Härnösand 1 700 individer som längre eller kortare tid befinner sig på campus. I Sundsvall är motsvarande siffra 3 300 och i Östersund 2 700 individer. I avsnitt 2.5 redovisas och analyseras distansutbildningen. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 9
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2.2 Utbildningsuppdrag och nyckeltal Ökat antal helårsstudenter ÅRK Under året ökade antalet helårsstudenter på Mittuniversitetet markant, med närmare 1 200 helårsstudenter eller 18 procent. Antalet individer ökade med 29 procent. TABELL 2 Antal helårsstudenter (hst) på poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter Poänggivande utbildningar 2006 2007 2008 2009 Grundutbildning 7 194 6 464 6 140 6 804 Sommarkurser 239 389 428 904 Basår 87 83 81 105 Beställd utbildning 3 8 6 Summa 7 520 6 938 6 657 7 820 Särskilda uppdrag 5 6 Uppdragsutbildning med poäng 95 79 45 44 Utbildning för annan högskola 5 37 Totalt 7 620 7 022 6 707 7 901 Antal registrerade studenter * 14 904 14 668 14 789 19 047 * fr.o.m. 2006 inkl. uppdr.utb Många studenter läser fristående kurser och utbildningsmoment, merparten av det ökade antalet helårsstudenter återfinns på helt nätbaserad distansutbildning. Även sommarkurserna var i huvudsak nätbaserade och där mer än fördubblades antalet helårsstudenter. Mer om sommarkurser och distansutbildning följer i avsnitten 2.4 och 2.5. Mittuniversitetets utbildningsuppdrag ÅRK Mittuniversitetets takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009 var 509 miljoner kronor. Intäkterna på grundutbildningsanslaget uppgick till 474 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 66 miljoner kronor jämfört med 2008. Prognosen för 2010 pekar mot 525 miljoner kronor, det vill säga en fortsatt snabb uppgång bland annat till följd av det ökade antalet studenter hösten 2009. 10 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mittuniversitet är med 2009 års resultat på väg upp mot det antal helårsstudenter universitetet hade för några år sedan. TABELL 3 Uppföljning av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) på anslaget Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009 Humaniora 716 637 603 671 434 409 381 359 Juridik 227 221 185 218 162 162 146 141 Samhällsvetenskap 2 237 1 985 2 032 2 415 1 844 1 631 1 583 1 665 Naturvetenskap 444 373 365 521 323 287 276 320 Teknik 985 952 997 1 385 582 546 557 777 Vård 1 419 1 335 1 177 1 227 1 362 1 198 1 079 1 095 Medicin 161 200 240 300 97 179 194 231 Idrott 35 22 Undervisning 900 826 639 610 817 808 631 547 Övrigt 316 282 284 289 254 279 251 258 Design 114 127 133 149 92 102 109 117 Summa 7 520 6 938 6 656 7 820 5 966 5 600 5 207 5 533 Därav naturvetenskap och teknik 1 429 1 325 1 362 1 906 Antalet helårsstudenter ökade inom alla utbildningsområden utom området undervisning. Teknik ökade med 40 procent jämfört med 2008 och även inom samhällsvetenskap noterades en stor uppgång. En närmare analys av utvecklingen inom utbildningen följer i avsnitt 2.4. Regeringen ger ersättning för 65 helårsstudenter och 65 helårsprestationer inom utbildningsområdet design. Utöver detta uppnåddes 84 helårsstudenter och 52 helårsprestationer i design. Undervisningen genomfördes för dessa utbildningsplatser med den lägre teknikprislappen och därmed med sämre ekonomiska förutsättningar än på motsvarande utbildningar i landet. Mittuniversitetet har vid olika tillfällen begärt medieprislapp för utbildningar inom medieoch kommunikationsvetenskap vilka idag är klassificerade som design, alternativt fler hst med prislapp design för att i likhet med andra lärosäten med medieutbildning få möjligheter att anpassa utbildningen till nya utmaningar inom mediebranschen. Nyckeltal De nyckeltal som Mittuniversitetet varje år följer upp visar på både större och mindre förändringar jämfört med tidigare år. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 11
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå TABELL 4 Nyckeltal Utbildningsvolym och genomströmning 2006 2007 2008 2009 Totalt antal hst 7 520 6 938 6 656 7 820 Totalt antal hpr 5 966 5 600 5 207 5 533 Genomströmning 79% 81% 78% 71% Andel hst inom program 61% 62% 58% 54% Nivåer, hst: Kandidatnivå 818 813 Magisternivå 151 217 Förberedande nivå* 105 155 Grundnivå 6 161 7 158 Avancerad nivå 391 507 Studenter: Antal studenter (individer) 14 904 14 668 14 789 19 047 Därav andel män 37% 36% 35% 38% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 38% 37% 37% 39% 25-34 år 38% 39% 39% 38% 35 år - 24% 24% 24% 22% * Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter Antalet helårsstudenter på program ökade under 2009 men andelen minskade till förmån för fristående kurser. Antalet individer ökade procentuellt mer än antalet helårsstudenter under 2009 vilket indikerar att fler personer än tidigare år läser enstaka fristående kurser vid Mittuniversitetet. Andra förändringar som går att utläsa av nyckeltalstabellen är att andelen män har ökat, vilket är en glädjande förskjutning av obalansen mellan könen bland studenterna. Mittuniversitetet har en högre andel yngre studenter än tidigare. Denna tendens stämmer väl överens med att relativt stora ungdomskullar lämnar gymnasiet just nu. Till detta kommer lågkonjunktur och svårigheter att hitta jobb, liksom Mittuniversitetets riktade insatser för att rekrytera framförallt yngre studenter. Vissa internationella program har också bidragit till ökningen av andelen yngre studenter. Genomströmning Genomströmning visar andelen studenter som slutför påbörjad kurs. Andelen redovisas i procent. TABELL 5 Genomströmning, 2006-2009 2006 2007 2008 2009 Campusutbildning 89% 92% 90% 84% Distans total 67% 68% 66% 59% varav Distansutbildning m. träffar 78% Nätbaserad utbildning 46% totalt 79% 81% 78% 71% Genomströmningen sjönk från 78 till 71 procent mellan 2008 och 2009. En orsak är terminsindelningen. Höstterminen slutar först i januari vilket varje år innebär att ett antal prestationer förs över 12 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå till året därpå. Höstens stora ökning av antalet helårsstudenter motsvarades således inte av motsvarande ökning helårsprestationer. Ett annat skäl till lägre genomströmning är den ökade andel helårsstudenter som valt distansutbildning. Distanskurser, särskilt helt nätbaserade kurser, har genomgående lägre prestationsgrad än motsvarande campuskurser. Mer om distansutbildning följer i avsnitt 2.5. Genomströmningen för program på campus var 87 procent och för campusförlagd utbildning totalt 84 procent. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 13
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Intäkter och kostnader för grundutbildning TABELL 6 Intäkter och kostnader, grundläggande högskoleutbildning 2009 Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl. uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev utbildning utbildning Verksamhetens intäkter Anslag 474 159 Avgifter 20 657 5 572 Bidrag 12 232 1 Finansiella intäkter 94 Summa intäkter 507 142 0 5 573 Verksamhetens kostnader Personal 281 239 3 585 Lokaler 81 716 841 Övriga driftkostnader 76 288 1 151 Finansiella kostnader 56 10 Avskrivningar 15 391 107 Summa kostnader 454 690 0 5 694 Uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Erhållna 288 0 0 Lämnade 288 0 0 Kapitalförändring 52 452 0-121 I grundutbildningen ovan ingår övrig utbildningsnära verksamhet med 26 mkr 2.3 Rekrytering och antagning Studentrekrytering Mittuniversitetet fortsatte även under 2009 det intensiva arbetet för att rekrytera studenter med särskilt fokus på rekrytering från andra länder och från regionen. Under treårsperioden 2009 2011 prioriteras insatser för att öka den internationella direktrekryteringen och att öka samverkan med gymnasieskolorna liksom med arbetsmarknaden. Särskilda insatser gjordes för Campus Härnösand. Webbplatsen utvecklas under perioden för att bättre svara mot krav från potentiella studenter, och varumärket Mittuniversitetet förtydligas. Resultatet av de ökade insatserna för internationell direktrekrytering var en stor ökning av antalet inresande studenter hösten 2009 (se avsnitt 4.2). Mittuniversitetet har en viktig roll i regionen, där vi verkar för att i än högre grad bidra till att öka övergången från gymnasieskola till högre studier. I de åtgärder som vi genomfört för att öka den regionala rekryteringen har det varit särskilt viktigt att avdramatisera högre studier och därmed bredda rekryteringen. Projektet Skugga en student marknadsfördes genom ett vykort till personer i åldern 20 25 år. Projektet erbjöd möjligheten att följa med en student under en dag på Mittuniversitetet. Cirka hälften av dem som deltog i projektet påbörjade studier vid Mittuniversitetet. Mittuniversitetet gjorde under året extra satsningar på fler besök på gymnasier och arbetsförmedlingar i regionen. 14 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Under våren initierade landshövdingarna i Jämtlands och Västernorrlands län tillsammans med rektorn för Mittuniversitetet en arbetsgrupp med anledning av de många varslen på arbetsmarknaden, den så kallade varselgruppen. Syftet var att arbeta fram och prioritera åtgärder som kunde genomföras inom ramen för Mittuniversitetets verksamhet. Målet var att stärka den regionala rekryteringen baserat på det regionala arbetslivets behov och att stärka etableringen på arbetsmarknaden för examinerade studenter. En ny marknadsföringsgrupp påbörjade under hösten arbetet inför rekryteringen till nästa läsår. Ett särskilt uppdrag för gruppen är att samordna rekryteringsinsatserna och göra prioriteringar. Under 2009 har Mittuniversitetet arbetat vidare med aktiviteter som är inarbetade sedan flera år. Öppet Hus har genomförts på alla campus. Andra aktiviteter är utbildningsmässor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Östersund, uppsökande verksamhet under sportloven i Åre och gymnasiebesök runt om i landet. Studentambassadörerna är viktiga i dessa aktiviteter, och under året rekryterades och utbildades fler ambassadörer. Alla sistaårselever på gymnasiet i hela landet fick vykort för att intressera dem för att besöka Mittuniversitetets webbplats. Under mars april och september oktober genomfördes profilkampanjer. Huvudkanaler var Internet och utomhusreklam skyltar i tunnelbanevagnar, på spårvagnar och i bussar i storstäderna samt stortavlor på busskurer i regionen. Nybörjare på Mittuniversitetet Antalet nybörjare på Mittuniversitetet ökade läsåret 2008/2009 jämfört med föregående läsår. TABELL 7 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 05/06 06/07 07/08 08/09 Jämtlands län 623 511 580 570 Västernorrlands län 932 885 767 948 Summa regionen 1 555 1 396 1 347 1 518 Stockholms län 1 059 977 1 038 1 690 Skåne län 420 397 498 876 Västra Götaland 601 635 683 1 249 Gävleborgs län 287 252 296 343 Övriga län 1 929 1 975 2 066 3 377 Antal nybörjare (individer) 5 851 5 632 5 928 9 053 Andel från regionen 27% 25% 23% 17% Den nationella rekryteringen ökade främst från storstadslänen. Från regionen har antalet nybörjare ökat från Västernorrlands län, medan antalet från Jämtlands län är på ungefär samma nivå som tidigare. Regionens nybörjare utgör en allt mindre andel av Mittuniversitetets totala antal nybörjare. Statistiken från SCB redovisas läsårsvis, vilket innebär att vi ännu inte vet hur rekryteringen av nybörjare såg ut under höstterminen 2009. Nybörjare i regionen Av de som för första gången läser vid en högskola, så kallade högskolenybörjare, valde drygt 40 procent av regionens högskolenybörjare att läsa vid Mittuniversitetet. Högskolenybörjare från Jämtland har tidigare år varit mer benägna att söka sig till Mittuniversitetet än högskolenybörjare från Västernorrlands län. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 15
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Under läsåret 2008/09 tycks länen ha närmat sig varandra. En något mindre andel än tidigare av de jämtländska nybörjarna valde Mittuniversitetet. Från Västernorrland valde en större andel än tidigare att börja sina studier vid Mittuniversitetet. Övergångsfrekvenser Högskoleverket har följt upp skillnader mellan länen när det gäller påbörjade högskolestudier. Vid en jämförelse mellan länen av andelen ungdomar som under 2008 blev 21 år och som senast då påbörjat högskoleutbildning, hade Jämtlands län den lägsta andelen, knappt 23 procent. I Västernorrland var motsvarande andel 28 procent och i riket 31 procent. Skillnaderna mellan länen minskar med tiden. Högskoleverket har även jämfört andelen 24-åringar som under 2008 hade påbörjat högskolestudier. I den jämförelsen hade ungefär 41 procent av de jämtländska ungdomarna påbörjat högskolestudier, att jämföra med Västernorrlands dryga 43 procent och rikets 43,6 procent. Skillnaderna är stora mellan kommunerna. Regionens städer och närliggande kommuner har en betydligt högre övergång än de små inlandskommunerna som geografiskt ligger långt från en stad. Behörighetsgivande förutbildning Basåret är en möjlighet för blivande studenter att komplettera sin behörighet för att sedan kunna läsa tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Det är en alternativ rekryteringsväg till dessa 16 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå utbildningar, eftersom det ger platsgaranti på aktuella utbildningsprogram. I basåret ingår kurser i matematik, fysik, kemi och biologi. TABELL 8 Behörighetsgivande förutbildning 2006 2007 2008 2009 Helårsstudenter 87 83 81 105 Helårsprestationer 46 53 46 59 Andel kvinnor av hst 32% 42% 48% 47% Antalet helårsstudenter på behörighetsgivande förutbildning, där naturvetenskapligt basår utgör en del, har ökat med 26 procent jämfört med tidigare år. Alternativt urval ÅRK Mittuniversitetets användning av alternativa urvalsgrunder och en uppföljning av prestationer och avbrott lämnas i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen (dnr MIUN 2010/253). Alternativt urval tillämpas för decentraliserad socionomutbildning, kandidatutbildning i industridesign, bildjournalistik (från och med ht 2009) och SKARP-utbildningen i Åre samt för ett antal specialistutbildningar inom sjuksköterskeutbildningen. Mittuniversitetet använder alternativt urval i alltför liten omfattning för att kunna dra några slutsatser kring prestationer och avbrott. 2.4 Grundutbildningens utveckling Mittuniversitetet har ett brett utbildningsutbud. Utbildningsprogrammen utformas med arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan i åtanke. Ett exempel är den tvååriga utbildningen Nätverksdrift som ges på distans. Utbildningen leder till arbeten som nätverksspecialist eller nätverksadministratör med uppgift att planera och bygga upp fasta eller trådlösa nätverk. Ett annat exempel är Webbutveckling, en yrkesinriktad utbildning på distans som ger kunskaper för arbete med utveckling, administration och drift av moderna webbplatser. Tidigare utgjorde de två utbildningarna ett enda program med två inriktningar. Efter att ha renodlat till två skilda program har rekryteringen ökat väsentligt. Andra nya program som startade under 2009 är ett internationellt förvaltningsprogram, ett risk- och krishanteringsprogram, utbildning i kriminologi samt ett maskiningenjörsprogram med inriktning mot fordon. Därutöver startade fyra nya internationella kandidatutbildningar. En ny och för Sverige unik utbildning i kriminologi startar till hösten vid Mittuniversitetet. Utbildningen ska ge kunskaper om brottslighet, dess uppkomst och hur den kan förhindras. Utbildningen är både teoretisk och praktisk, säger Susanne Strand. Hon är en av lärarna på utbildningen, som innehåller framför allt kriminologi. Men även psykologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen finns med. Fokus för utbildningen är att utveckla förmågan att hantera de komplexa frågeställningar som finns i kriminologiskt arbete. Där ingår faktorer som psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. För att få en praktisk koppling till den teoretiska delen finns verksamhetsförlagd utbildning med i programmet. Utbildningen ger vad som behövs för att kunna arbeta med utvärderingar och analyser i verksamheter där kriminologi används. Sådana verksamheter finns bland annat hos polisen, i rättspsykiatri och kriminalvård. Viktig kunskap är att kunna göra riskbedömningar för våld. I dag är tillgången på personal med den här kompetensen begränsad. Ur pressmeddelande 2009-02-16 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 17
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Programutbildningar TABELL 9 Programutbildningar vid Mittuniversitetet Antal helårsstudenter Förändring Programutbildningar 2006 2007 2008 2009 2008-2009 Humanistiska utbildningar 34 28 20 14-6 Beteendevetare och socionomer 1 011 1 031 885 931 46 Medieutbildningar 325 284 297 301 4 Samhällsvetenskapliga utbildningar 584 464 395 413 18 Vårdutbildningar 871 853 858 999 141 Utbildningar med inr. sport och idrott 92 113 109 103-6 Civilingenjörsutbildningar 102 92 95 111 16 Ingenjörsutbildningar 82 65 60 58-2 Teknikutbildningar 201 120 140 214 74 IT-utbildningar (ej ingenjör) 92 147 139 217 78 Naturvetenskapliga utbildningar 86 90 80 76-4 Utbildningar med konstnärliga inslag 29 33 33 0 Lärarutbildning 1 081 925 755 691-64 Mittuniversitetet totalt 4 560 4 241 3 866 4 160 294 Antalet helårsstudenter på program ökade jämfört med 2008, men är fortfarande inte i samma nivå som för några år sedan. En större ökning kommer under 2010, eftersom den stora kull som antogs till höstterminen 2009 kommer att läsa både vår- och hösttermin detta år. I synnerhet vårdutbildningar, teknikutbildningar och IT-utbildningar ökade stort. Inom vården har ett tvåårigt program i psykiatrisk omvårdnad attraherat en stor grupp studenter samtidigt som fler antagits till sjuksköterskeutbildningen. Inom teknik är det framförallt de tvååriga, tydligt yrkesinriktade utbildningarna, som rekryterar många studenter. Utbildningarna inom IT har tagit fart efter en lång svacka. Där har industrin mycket tydligt påtalat brist på arbetskraft, vilket uppfattats av presumtiva studenter. Fristående kurser TABELL 10 Antal helårsstudenter på fristående kurser Helårsstudenter Förändring Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2008-2009 Humaniora 613 557 529 615 86 Juridik 173 157 131 176 45 Samhällsvetenskap 932 797 890 1 267 377 Naturvetenskap 168 140 161 240 79 Teknik 638 568 602 843 241 Undervisning 46 38 25 28 3 Vård 225 232 222 219-3 Medicin 25 42 61 75 14 Idrott 13 13 Övrigt* 57 57 54 52-2 Design 45 52 58 72 14 Summa 2 923 2 639 2 734 3 600 866 * Här ingår AU60, se lärarutbildningen 18 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Större delen av Mittuniversitetets ökade utbildningsvolym återfinns inom fristående kurser. Den märks inom alla utbildningsområden, men på fristående kurser är det särskilt samhällsvetenskap och teknik som utmärker sig. Ökningen är i första hand en följd av det ökade intresset för nätbaserad distansutbildning. Drygt 60 procent av Mittuniversitetets helårsstudenter som läser fristående kurser är nätstudenter. Totalt utgör distansstudenterna (nät och andra distansformer) närmare 80 procent av helårsstudenterna på fristående kurser. Distansutbildningen beskrivs närmare i avsnitt 2.4. Utvecklingen av sommarkurser bidrar förstås till det ökade antalet helårsstudenter på fristående kurser. Sommarkurserna ökar Som redovisas i avsnitt 2.2 har sommarkurserna ökat kontinuerligt de senaste åren. År 2009 mer än fördubblades antalet helårsstudenter på sommarkurser jämfört med året innan. Några institutioner gjorde stora satsningar inför sommarkurserna. Särskilt populära var kurser inom ämnena företagsekonomi, datateknik och sociologi. Den enskilt största sommarkursen var juridisk översiktskurs. Genomströmningen på sommarkurser är många gånger låg, vilket delvis beror på att de flesta sommarkurser ges som nätbaserad distansutbildning och att många studenter tenterar för endast en del av sommarkursen. Särskild avrapportering för lärarutbildning ÅRK Information och vägledning för lärarstudenter Såväl den utbildningsvetenskapliga institutionen som nämnden för lärarutbildning arbetar med studievägledare som informerar och vägleder lärarstudenter när det gäller inriktning, specialisering och ämneskombinationer. Lärarutbildningen har under ett antal år informellt arbetat med individuella studieplaner för att underlätta studenternas val. Under sin första termin har studenterna översiktligt informerats om valen i utbildningen. Under termin två finns schemalagda informationstillfällen och vid dessa redovisas planerad studiegång, spärrar och valprocess. I början av varje läsår genomför personal och studentkår en introduktionsvecka på Campus Härnösand, dit lärarutbildningen är lokaliserad. Åtgärder för att säkerställa att tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass Mittuniversitetet har tydliggjort studiegången för lärarstudenter och skapat en tydligare ingång mot förskola och förskoleklass. Det har troligen bidragit till det stora antalet sökande till denna inriktning under året. Under 2009 planerades en svensk-norsk förskollärarutbildning mot kulturarvspedagogik. Utbildningen ska genomföras i samarbete mellan bland andra Drottning Mauds Minne i Trondheim, muséerna Jamtli och Sverresborg samt Mittuniversitetet. Utbildningen kommer att erbjuda tjugo svenska och tjugo norska studenter en gemensam utbildning. 2.5 Distansutbildning Av Mittuniversitetets helårsstudenter har en hög andel valt att läsa på distans. Under 2009 ökade andelen ytterligare, trots att Mittuniversitetet inte särskilt marknadsfört distansutbildning. För första gången utgör distansstudenterna nu mer än hälften av Mittuniversitetets helårsstudenter. Distansutbildningen är viktig för att nå många av dem som inte skulle ha möjlighet att studera om utbildningen endast gavs på campus. Bland distansstudenterna finns yrkesverksamma MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 19
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå som fortbildar sig med hjälp av distansutbildning, småbarnsföräldrar vars enda möjlighet är att läsa på distans och campusstudenter som väljer att läsa extra kurser på distans. Mittuniversitetets distansstudenter är bosatta både i storstäder och i glesbygd, såväl i Sverige som utomlands. Distansformen kan ha fått ett uppsving i och med de varsel och uppsägningar som varit i landet under året. Statistiken över Mittuniversitetets nybörjare tyder bland annat på att många studenter från andra delar av landet läser fristående kurser, varav en stor del är på distans. Distansutbildning är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av utbildning som genomförs helt eller delvis utanför campus. Det finns helt nätbaserad utbildning utan träffar och distansutbildning med samlingstillfällen. Den senare formen kan vara delvis nätbaserad med allt från enstaka samlingstillfällen till regelbundna samlingsveckor på någon av campusorterna eller på annan studieort. Det största ämnesområdet inom Mittuniversitetets distansutbildning finns inom lärarutbildningen. Den genomförs med 3 4 samlingsveckor på campus per termin. TABELL 11 Antal helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter 2006 2007 2008 2009 Distansutbildning, program 1 280 1 215 1 043 1 133 Distansutbildning, frist kurs 2 023 1 986 2 096 2 850 Distansutbildning totalt 3 303 3 201 3 139 3 983 Varav Nätuniversitetet 1 455 1 272 1 512 Varav helt nätbaserat 2 460 nätbaserat, program 142 nätbaserat, frist kurs 2 317 Andel av distansutbildning totalt 44% 40% 48% 51% Nätbaserade fristående kurser var den del av distansutbildningen som ökade mest under 2009 med företagsekonomi som det enskilt största ämnet. Inom fristående kurser läser närmare 80 procent av helårsstudenterna på distans. För program är motsvarande andel 27 procent. TABELL 12 Antal helårsstudenter per campus (inklusive uppdragsutbildning) Studieort Totalt 2006 Därav distans Total 2007 Därav distans Total 2008 Därav distans Total 2009 Därav distans Andel distans 2009 Härnösand 1 861 1 512 1 675 1 400 1 479 1 249 1 694 1 467 87% Sundsvall 2 498 803 2 317 775 2 158 656 2 712 965 36% Östersund 2 850 916 2 742 1 020 2 762 1 067 3 266 1 466 45% Övriga orter 410 104 289 59 307 188 229 137 60% 7 620 3 336 7 022 3 254 6 706 3 160 7 901 4 035 51% Andel distans 44% 46% 47% 51% Genomströmning i distansutbildning Distansutbildning har ofta lägre genomströmning än campusutbildning. Lägst genomströmning har nätbaserade fristående kurser, medan fristående kurser på distans med träffar har lika hög genomströmning som fristående kurser på campus. 20 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå TABELL 13 Genomströmning %, 2009 program fristående kurser Distans med träffar 83% 70% Nätbaserad distans 66% 45% Campusutbildning 87% 70% totalt 85% 54% Programutbildning med samlingsveckor eller enstaka träffar har en genomströmning nästan i nivå med campusutbildning. Exempel på sådana utbildningar är lärarutbildning och specialistutbildning för sjuksköterskor. Insatser för att höja kvaliteten i distansutbildningen På institutionerna genomförs olika utvecklingsprojekt för att utveckla distansutbildningens uppläggning och pedagogik. Den ökande andelen distansstudenter ställer också krav på anpassning av lärandestödet vid universitetet. Mittuniversitetet har analyserat detta och omorganiserat lärstödet till ett Lärande och resurscentrum, LRC. Ett särskilt uppdrag för LRC är insatser som förbättrar användningen av nya medier och ny teknik inom båda distans- och campusutbildningar. Mer om LRC följer i avsnitt 4.1 om kvalitet. Mittuniversitetet är ordförande i Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, SNH, där även Luleå tekniska universitet, Högskolan i Gävle, Utbildningsradion och Blekinge Tekniska Högskola ingår. Kurserna inom SNH ska kännetecknas av en väl genomtänkt helhet, där den akademiska kurskvaliteten kompletteras med en god virtuell lärmiljö under studietiden. Särskilda medel avsätts för att möjliggöra för lärarna att ha utökad kontakt med studenterna i början av utbildningen. 2.6 Examina ÅRK År 2009 utfärdade Mittuniversitetet 1 389 examina från utbildning på grundnivå och avancerad nivå, varav 1 049 examensbevis mottogs av kvinnor. Sammanlagt 364 examina utfärdades enligt den nya examensordning som trädde i kraft 1 juli 2007. TABELL 14 Totalt antal utfärdade examina Examina 2006 2007 2008 2009 Högskoleexamen 37 44 31 48 Kandidatexamen 444 580 424 463 Magisterexamen med ämnesdjup 187 161 154 136 Magisterexamen med ämnesbredd 2 22 34 18 Masterexamen 6 Yrkesexamen 802 846 804 718 Totalt 1 472 1 653 1 447 1 389 Mittuniversitetet ska, enligt regeringens mål, utfärda 50 civilingenjörsexamina under perioden 2009 2012. Under 2009 utfärdades 19 examina vilket, tillsammans med antalet civilingenjörsstudenter, tyder på att målet kommer att nås. Examinationsmålet för sjuksköterskeutbildningen är 860 examina för perioden 2009 2012. Målet ligger högre än det mål regeringen satte för perioden 2005 2008 trots att Mittuniversitetets MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 21
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå sjuksköterskeutbildning i Örnsköldsvik 2008 övergick till Umeå universitet. Det nya målet innebär att Mittuniversitetet bör utfärda minst 215 examina per år. Målet för hela perioden kan möjligen uppnås mot bakgrund av att fler antagits till sjuksköterskeutbildningarna i Östersund och Sundsvall. Det är svårt att bedöma om regeringens mål, 750 utfärdade lärarexamina med inriktning mot tidigare år för perioden 2009 2012, kommer att nås. Antalet studenter på lärarutbildningen har minskat de senaste två åren. Till detta kommer de förändringar som lärarutbildningspropositionen i februari 2010 kommer att innebära. I summan för lärarexamen med inriktning mot tidigare år är examina för verksamhetsområdena förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem medräknade. I summan för lärarexamen med inriktning mot senare år inkluderas även inriktningar mot gymnasieskolan. TABELL 15 Examinationsmål och utfall för perioden 2009-2012 Mål utfall Examensbenämning 2009-2012 2009 Civilingenjörsexamen 50 19 Sjuksköterskeexamen 860 189 Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 750 157 - varav med inriktning mot förskola/förskoleklass 325 58 Lärarexamen med inriktning mot senare år och gymnasiet (inkl. äldre utbildningar) 300 57 Enligt regleringsbrevet bör det i minst 30 procent av antalet lärarexamina som utfärdas, exklusive dem med inriktning mot förskoleklass, ingå matematik, teknik eller naturvetenskap. Under 2009 utfärdade Mittuniversitetet 31 lärarexamina med någon eller några av dessa inriktningar (de examina som innehåller minst 40 poäng/60 högskolepoäng i respektive inriktning är medräknade). Det motsvarar 20 procent av det totala antalet lärarexamina (exklusive förskoleklass) vilket är för låg andel för att uppfylla målet. TABELL 16 Antal utfärdade lärarexamina 2006 2007 2008 2009 Enl. äldre studieordning (upphört fr.o.m. 1 juli 2008) 25 24 37 - Lärarexamen, inriktning mot tidigare år 213 201 242 157 - varav inriktade mot förskola, förskoleklass 57 71 83 58 - varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik (exkl. förskola, förskoleklass) 24 19 25 11 Lärarexamen, inriktning mot senare år och gymnasiet 53 74 43 57 - varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik 20 37 12 20 Totalt 1 291 299 322 214 1 I tidigare årsredovisningar har totalvärdet 2006 varit felsummerat. Felet är nu rättat. 22 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet registrerade studenter på lärarutbildning mot tidigare år sjönk under några år vilket nu blir tydligt mätt i antalet uttagna examina. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 23
Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning 24 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009
Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning 3 Forskning och forskarutbildning 3.1 Forskning Från forsknings- och utbildningsstrategi till strategisk vision Två år har gått sedan Mittuniversitetet utarbetade den forsknings- och utbildningsstrategi som lämnades till regeringen i december 2007 (MIUN 2007/507) och som utgjorde grund för budgetunderlaget 2009 2011. Under dessa två år har avsevärt arbete lagts ned på vidareförädling av forskningsstrategin i och med att vi våren 2008 ansökte till KK-stiftelsen om att bli så kallad KK-miljö och i arbetet med Mittuniversitetets utvecklingsplan 2009 2012. Mittuniversitetet har nu gått vidare i KK-stiftelsens urvalsprocess och inlett processen för att kvalificeras som KK-miljö. Mittuniversitetets forskningsstrategi baseras på visionen Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet. I den del av visionen som avser Skog är forskning inom Skogen som resurs samt Industriell informationsteknologi och digitala tjänster centralt. Delen om Fjäll fokuserar forskning inom Hälsa, idrott och sportteknologi samt inom Turism och upplevelser. Tydliga synergier finns mellan de valda forskningsområdena. Centralt är att inom valda profilområden bedriva forskning av hög akademisk kvalitet där resultaten bidrar till hållbar tillväxt inom berörda områden. Under 2009 har forskningsområdena också fått en organisatorisk inramning, en länk mellan forskning och omgivande samhället genom att respektive område knyts till en centrumbildning. Skogen som resurs Fibre Science and Communication Network (FSCN). FSCN Industriell informationsteknologi och digitala tjänster Sensible Things that Communicate (STC@MIUN). Hälsa, idrott och sportteknologi. Nationellt Vintersportcentrum (NVC) Turism och upplevelser European Tourism Research Institute (ETOUR). Professor Myat Htun vid Mittuniversitetets forskningscentrum för skogsindustriell forskning belönas med Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens medalj. SPCI säger i sin motivering att Myat Htun har betytt mycket för uppbyggnaden av den skogsindustriella verksamheten vid Mittuniversitetet. Han har som ledare för verksamheten med fast handlag kombinerat med en generös och ödmjuk framtoning lyckats bygga upp en omfattande teknisk och vetenskaplig verksamhet, som till väsentliga delar har internationellt erkänd högsta vetenskapliga kvalitet. Jag vill tacka alla mina duktiga kollegor på Mittuniversitetet och även ett stort tack till skogsindustrin, KK-stiftelsen, Länsstyrelsen med flera för denna fina utmärkelse. Utan deras hjälp har jag inte kunnat utföra arbetet med att utveckla FSCN. År 1996 startade Myat Htuns engagemang vid dåvarande Mitthögskolan som forskningskoordinator och programdirektör för skogsindustriell forskning. Han blev direktör för det forskningscentrum som heter Fibre Science and Communication Network (FSCN) som byggts upp med start 1999. Ur pressmeddelande 2009-11-02. Sensible things that communicate, STC@MIUN Studenterna Peng Cheng och Yan Yang vid Mittuniversitetet vann kategorin Micro/Nano i tävlingen Swedish Embedded Award 2009. De gjorde det med ett förslag till trådlös varvtalsmätning. Deras tävlingsbidrag, en ny trådlös sensor som mäter varvtal på roterande maskiner, består av en enda del som monteras på den roterande axeln. Det ger ökad flexibilitet och tillämpningar kan finnas MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009 25
Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning inom process-, energi-, rymd- och militärindustrin men även för motor- och transmissionstillverkare. Enheten är kompakt och består av sensorer, mikroprocessor och en radioenhet. Monteringen är mycket enkel och den ger en hög noggrannhet vid mätning av varvtal mellan 100 och 100 000 varv per minut. Priset är ett kvitto på att vi har duktiga studenter och att våra Masters- och civilingenjörsutbildningar håller hög kvalité på sin koppling till forskningen. Det har gjorts möjligt genom forskningsprogrammet Sensible Things that Communicate, som är ett av Mittuniversitetets starkaste forskningsprogram, säger Bengt Oelmann som är studenternas handledare. Priset delas ut av branschföreningarna IM Embedded Technology och Elektronikindustriföreningen (EIF), KK-stiftelsen med konsortierna tekniq, minst, tidningen Elektronik i Norden och Tekniska mässan. Ur pressmeddelande 2009-10-15. Nationellt vintersportcentrum En grupp kinesiska statstjänstemän från Sport China besöker Nationellt vintersportcentrum (NVC) måndag den 19 oktober. Gruppen består av sju personer inklusive tolk. Besöket i Sverige arrangeras av Sveriges Olympiska Kommitté. SOK vill visa ett av det testcentra som man samarbetar nära med inom vinteridrott och tar därför med gästerna till Campus Östersund. Besökarna kommer att få ta del av de unika FoU- labben vid NVC och även se den simulerade Vancouvermiljö som sedan en tid finns i ett av labben. Besöket är ett kvitto på att NVC uppfattas som ett internationellt intressant testcentra, säger Sture Espwall vid NVC. Ur pressmeddelande 2009-10-15. ETOUR Friluftsliv i förändring forskar vidare Friluftsliv i förändring är ett forskningsprogram med fokus på svenskarnas friluftsliv och naturturism. Femton forskare från sju olika lärosäten arbetar med att fylla den kunskapslucka som finns i frågor kring friluftsliv. Nu har halvtidsutvärdering skett och Etours förlängningsansökan är godkänd av Naturvårdsverket, och Generaldirektör Maria Ågren har undertecknat beslutet om fortsatt förtroende inför andra perioden. Det innebär grönt ljus för ytterligare tre år, och det sexåriga forskningsprogrammet går in i sin andra period. Från oktober 2009 fram till september 2012. - Vi ser godkännandet som ett gott betyg på vad vi gjort under första perioden och ett förtroende från Naturvårdsverket att fortsätta vår forskning i samma anda, säger Peter Fredman, professor i naturturism och programledare för Friluftsliv i förändring. Ur ETOUR News 2009:2. Åtgärder för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning ÅRK Lärarutbildningsnämnden, LUN, ansvarar för forskning som anknyter till lärarutbildningsområdet och allmän pedagogik det vill säga är av relevans för skola och lärarutbildning. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom lärarutbildningsområdet bedrivs vid flera av Mittuniversitetet institutioner. Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt omfattar bland annat flexibelt lärande och pedagogiskt ledarskap, lärande för företagsamhet, struktur, kultur, ledarskap och naturvetenskapernas ämnesdidaktik År 2008 höjde universitetsstyrelsen ramen för forskning inom lärarutbildningens område. Ramhöjningen på tre miljoner kronor gällde från budgetåret 2009. LUN satsade under 2009 på bland annat lektorers forskning. Nio universitetslektorer och tre docenter har haft tid avsatt för forskning. Nämnden avsatte även resurser för lektorers docentmeritering. Satsningen har också resulterat i beviljande av medel från Vetenskapsrådet samt i ökad publicering av refereegranskade artiklar och proceedings. Under 2009 anställde Mittuniversitetet två professorer i pedagogik och en forskarassistent i pedagogik. Nämnden för lärarutbildning antog tre doktorander i pedagogik och tre i ämnesdidaktik och finansierar därmed totalt tolv forskarstuderande, varav en kommundoktorand. 26 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2009