Kursinformation 2014 Hållbara logistiksystem (TETS36) Varmt välkommen till kursen hållbara logistiksystem! Detta är kursen där vi vidgar rammarna för det som traditionellt behandlats inom logistikområdet. Vi tar oss an flera aktuella hållbarhetsaspekter såsom klimatfrågan, resursanvändning och arbetsförhållanden. I kursen söker vi svaret på frågor såsom: Hur påverkar hållbarhetshänsyn logistikens utformning? Kan man hitta lösningar som både är miljömässigt riktiga och företagsekonomiskt konkurrenskraftiga? Hur hittar man dessa lösningar? Kursens mål Kursens övergripande syfte är att studenterna ska förvärva kunskap kring logistikens roll för en hållbar utveckling. Fokus för kursen kommer att vara miljökravens inverkan på logistiksystemen och logistikens möjligheter att påverka miljön på ett positivt sätt. Efter genomgången kurs ska studenten: 1. Kunna reflektera över logistikens roll i en hållbar utveckling samt visa på en förståelse för transporternas och logistiksystemens historiskt sett ohållbara utveckling. 2. Ha fått en ökad insikt kring hur ökade miljö- och hållbarhetskrav kan komma att påverka den framtida utformningen av logistiska system. 3. Kunna på ett trovärdigt och välmotiverat sätt beräkna och uppskatta logistiksystemets miljöpåverkan och till viss del även dess sociala påverkan. 4. Ha erhållit en förståelse för hur logistiska beslut kan påverka miljön och det sociala ansvarstagandet. 5. Ha kunskap om olika åtgärder för att minska logistiksystemets miljöpåverkan samt kunna motivera och argumentera för olika åtgärders lämplighet utifrån en situationsansats. 6. Ha tagit del av kunskap och verktyg för att integrera miljöaspekten, och till viss del även den sociala aspekten, vid utformning av logistiska system. 7. Kunna redogöra för och tillämpa inom området centrala teorier och ramverk. 8. Kunna reflektera kring och motivera hur förändringar i leveransserviceelementen kan inverka på logistiksystemets miljöpåverkan. 9. Kunna argumentera för och motivera samband mellan olika logistiska kostnader och miljöpåverkan, kopplat till dess externa kostnader. 10. Kunna utforma handlingsplaner för en långsiktig miljöanpassning av logistiksystem. 11. Kunna föra en diskussion, identifiera ex oklarheter och alternativa angreppssätt i andras arbeten och kunna föra fram dessa i frågeform. 1
Examination Examinationen består av två obligatoriska och en frivillig del. Dessa är: 1. Skriftlig kontrollskrivning ( Dugga ), 2hp. 2. Grupparbete, 4hp. 3. Individuell frivillig uppgift. En skriftlig kontrollskrivning på kurslitteraturen och de föreläsningar som äger rum innan duggan ingår som ett obligatoriskt moment i kursen. Kontrollskrivningen kan ge bedömningen inte godkänt, godkänd, samt upp till fem extra poäng. Plussning av duggan är möjlig. Grupparbetet är obligatoriskt och består av två delrapporter och en slutrapport. Arbetet ska redovisas såväl muntligen som skriftligen. Likaså ska andras arbete diskuteras. Mer information kring grupparbetet finns i dokumentet Gruppuppgift på kurshemsidan. Bedömning av grupparbetet är: inte godkänt (komplettering), brons, silver och guld. Grupparbetet kan inte plussas, och i de fall arbetet måste kompletteras kan inte högre betyg än godkänt erhållas. En frivillig individuell uppgift görs av dem som vill öka möjligheterna för högre betyg. För mer information kring denna uppgift se dokumentet Individuell uppgift på kurshemsidan. Vid bedömning av den individuella uppgiften kan 1, 2 eller 3 poäng erhållas. Betyg och betygsstege För att få godkänt på kursen ska de båda obligatoriska momenten (grupparbete och kontrollskrivning) vara godkända. Vid väl genomförda moment kan högre betyg erhållas, vilket framgår av betygsstegen i figuren nedan. Grupparbete: Brons Silver Guld Betyg 3 0p 0p 0p Betyg 4 3p 2p 1p Betyg 5 6p 5p 3p Tolkningsexempel av betygsstegen: En student är med i en grupp som skrivit en silverrapport och får 3p på duggan och 1p på individuell uppgift, vilket ger betyg 4. En annan student är med i grupp som får guld på gruppuppgiften, får 1 extrapoäng på duggan men gör inte den frivilliga individuella uppgiften, vilket ger betyget 4. Godkännande för användning i undervisningssyfte Enligt nya regler ska ni som studenter kunna välja om det ni lämnar in i form av ex. olika uppgifter ska kunna användas i undervisningssyfte. Om ni inte vill att vi visar ert material för kommande studenter så skriv på förstasidan av grupparbetet och individuella arbetet något i stil med Denna rapport ska inte användas i undervisningssyfte. 2
Kursledning Kursansvarig och examinator Maria Björklund, 013-28 15 70, Maria.bjorklund@liu.se Kursassistent Karin Isaksson, 013-28 15 76, Karin.Isaksson@liu.se Kursadministratör Kristina Dalberg, 013-28 15 11, Kristina.dalberg@liu.se Kursens kunskapsområden Kursen består av ett antal kunskapsområden, vilka översiktligt beskrivs nedan. I schemat kan du se när i kursen dessa olika områden behandlas. A. Hållbara logistiksystem, en introduktion Kursens namn är Hållbara logistiksystem, men vad innebär detta? Olika definitioner och synsätt på hållbarhet och hur detta förhåller sig till logistik och systemsynsättet ges. En resa genom miljöpåverkan och miljöproblem, miljösystemanalyser, miljöstrategier, miljöanpassning, styrmedel och miljöledningssystem görs. Likaså ges en introduktion kring varför företag väljer att arbeta med hållbarhet. B. Logistiktrender, transporter och miljö Logistikens miljöpåverkan gås igenom med fokus på transporter. Transporter ger upphov till en rad olika miljöhot och miljöproblem och transporternas negativa bidragande till flertalet av dessa problem ökar. En bidragande orsak till denna ökning ligger i ett ökat behov av exempelvis snabba transporter och längre transportavstånd. Detta är en följd av flertalet logistikrelaterade trender såsom centralisering och globalisering. En politisk dimension ges utifrån betalning av transporternas externa kostnader genom exempelvis skatter. Externa kostnader utgör även en introduktion till nästa moment som går mer på djupet kring hur transporternas och logistikens miljöpåverkan kan uppskattas och problematiken kring detta. C. Bedömning av logistikens miljöpåverkan Detta moment fokuserar hur man med hjälp av olika verktyg, kvalitativt såväl som kvantitativt, kan uppskatta och räkna på logistikens miljöpåverkan. Det finns många olika skäl till att företag och organisationer mäter miljöpåverkan från logistiken. Dessa skäl påverkar bl.a. valet av mätmetod. Även andra val såsom avgränsningar och uppskattningar påverkar både resultatet och dess trovärdighet. Inom logistikforskningen betonas vikten av miljömätning och vad som är viktigt att inkludera vid design av olika mätsystem. Avståndet mellan teoretiska rekommendationer och praktisk verklighet är dock ofta stort. 3
D. Mot miljövänligare transporter Åtgärder som kan vidtas för att minska logistikens miljöpåverkan har i denna kurs delats in i åtgärder i transportlänken (denna del D) och övriga logistiska åtgärder (del E). Åtgärder i transportlänken karakteriseras främst av operativa beslut. Produkter, volymer, transportavstånd och leveranstider är i stort redan avgjorda och här handlar det om att genomföra åtgärder som endast berör transportlänkens utformning. Genom att ändra de tekniska lösningarna såsom bränsle och motorteknik, informationsteknik och fordonsdesign kan stora miljövinster erhållas. Vidare kan stora miljövinster göras vid byte av transportslag. Vilket transportslag som är mest miljövänligt beror dock bl a på vilka miljöproblem som fokuseras. Valet av åtgärd är en balansakt mellan möjliga miljövinster och ekonomiska kostnader/vinster. Vidare måste stor hänsyn tas till den situation som man vill förändra. E. Mot miljövänligare logistik Trots allt större användning av mer miljöfördelaktiga tekniklösningar i transportlänken, så ökar miljöpåverkan från transporterna. Detta är följden av hur logistiska förändringar såsom centralisering och JIT genomförts. Ett bredare perspektiv än vad åtgärderna i transportlänken erbjuder är därför nödvändigt. De övriga logistiska åtgärderna kan exemplifieras utifrån hur logistiska förändringar kan påverka miljön, vid exempelvis: Förändrad leveransservice Ökad grad av centralisering Vidgning av systemgränser Miljöhänsyn vid upphandling av logistiktjänster Returlogistik Inkludering av miljö i den logistiska affärsmodellen F. Mot hållbara logistiksystem Vi går igenom vad denna sociala dimension kan innehålla och hur den påverkas av förändringar i logistiksystemet. Flertalet modeller och erfarenheter från miljölogistiken är även tillämpbara inom detta område. Företag kan välja flertalet olika strategier för sitt hållbarhetsarbete, såsom utformning av en strategi för socialt hållbar upphandling. 4
Schema F=Fö Lv Datum S=Sem Sal Ansvarig 1 Må 20 jan, kl. 13-15 Introduktion F 1 A34 MB Ti 21 jan, kl. 8-10 Hållbarhet, Varför bry sig? Introduktion gruppuppgift F 2, S 0 A31 MB Fr 24 jan, kl 10-12 Logistikens (o)hållbara utveckling F 3 A32 MB 2 Må 27 jan, kl. 13-15 Miljölogistik, något att räkna med? F 4 A32 MB kl. 15-17 Uppföljning grupparbetet S A32 MB Ti 28 jan, kl. 8-10 Inköp och CSR F 5 A31 MB To 30 jan, kl. 18:00 Deadline GU1 Fr 31 jan, kl. 10-12 Åtgärder, operativt till strategiskt F 6 A32 MB 3 Må 3 feb, kl. 13-15 Redovisning, GU1 S 1 A32 MB kl. 15-17 Interorganisatoriskt miljöarbete, F 7 A32 UM koordinering och makt Ti 4 feb, kl. 8-10 Miljölogistik ur ett strategiskt F 8 A31 MHB varuägarperspektiv 4 Ti 11 feb kl. 18.00 Fr 14 feb, kl. 10-13 Deadline GU2 Kontrollskrivning (omgång 1) KEY1 MB 5 Må 17 feb, 13-17 Redovisning, GU2 S 2 A32 MB Fr 21 feb, kl. 10-11 Uppstart: Individuell Uppgift A33 KI 6 Må 24 feb, kl. 13-16 Kontrollskrivning (omgång 2) T1, T2 MB Ti 25 feb, kl. 8-10 Frågestund grupparbetet MB Fr 28 feb, kl 10-12 Gästföreläsning DhL F 9 A31 MNÖ 7 Må 3 mars, 13-17 Redovisning: Individuell Uppgift, P22, P30 KI, MB del 1 (P18,P34) To 6 mars, kl. 18:00 Deadline GU, prel. manus Fr 7 mars, kl. 10-13 Besked IU, del 1 8 Må 10 mars kl. 13-17 Slutredovisning GU A32 MB Fr 14 mars Förbesked, gruppuppgift Tv Fr 21 mars kl. 18:00 Inlämning GU och IU 5
Referenser, obligatorisk Till grund för kontrollskrivning Björklund (2013), Hållbara logistiksystem, Studentlitteratur, Lund. Föreläsningarna, muntliga diskussioner och föreläsningsunderlag Till grund för grupparbetet Delft (2008), Handbook on estimation of external costs in the transport sector, Produced within the study Internalisation Measures and Policies for All external Cost of Transport (IMPACT). http://ec.europa.eu/transport/sustainable/2008_external_costs_en.htm Från NTM s databas (www.ntmcalc.se): Road transport (2008) NTM- Environmental data for international cargo transport, calculation methods and default data mode-specific issues. Version 2008-12-22. Air transport (2008) Environmental data for international cargo and passenger air transport, Calculation methods, emission factors, mode-specific issues. Version 2008-09-11. Rail transport (2008) Environmental data for international cargo transport, Calculation methods, emission factors, mode-specific issues. Version 2008-03-14. Sea transport (2008) Environmental data for international cargo sea transport, Calculation methods, emission factors, mode-specific issues. Version 2008-10-18. Till grund för individuell uppgift Meddelas i samband av val av uppgift. 6