Fördjupning av översiktsplanen Nynäshamns stad. Samråd 1 juli-31 oktober 2014

Fördjupning av översiktsplanen Nynäshamns stad Samråd 1 juli-31 oktober 2014

Förslag till Fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns stad Många krafter har samverkat för att ta fram detta förslag till ny fördjupning av översiktsplanen för Nynäshamns stad. Planen har tagits fram av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen i Nynäshamns kommun. Tjänstemän från kommunens alla förvaltningar och kommunala förbund har bidragit med kunskaper inom respektive expertområde. Projektledare: Heli Rosendahl Politisk styrgrupp: Politiker från kommunstyrelsens arbetsutskott Formgivning och layout: Jenny Wallmark, Wallmark formstudio Språkgranskning: Jenny Wallmark, Wallmark formstudio Läs förslaget på kommunens webbplats: www.nynashamn.se/staden

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. EN PLAN FÖR STADENS UTVECKLING TILL 2030 Nynäshamns stad en framtidsbild 10 Vision För Nynäshamns stad 2030 11 Mål för stadens utveckling 11 Vision, mål och strategier 11 Strategier 12 Spelplanen en markanvändningsstrategi 15 Fördjupning av översiktsplanen 16 Läsanvisning 17 Planprocessen 18 Medborgardialog 18 Nya Nynäshamn - staden vid vattnet 19 Översiktsplan för Nynäshamns kommun 20 Planeringsförutsättningar 20 Hållbar utveckling 21 Styrkor och utmaningar 22 Hänsyn och risker 24 En stadsbild växer fram 28 Nynäshamns dryga 100 åriga historia 28 Nynäshamn under 1900-talet 30

2. LIVET I STADEN Nynäshamns roll och identitet 36 Mötesplatser och stadsliv 37 En attraktiv stad med människan som utgångspunkt 37 Tillgänglig stad för alla 38 Jämlikhet och jämställdhet 39 Trygg och säker stad 40 Resor och transporter 40 Ljudmiljö 40 Luft 41 Bostäder 42 Samverkan 43 Näringsliv och service 43 Verksamhetsområden 44 Handel och service 44 Besöksnäring 47 Skolor och förskolor 48 Vård 49 Medborgardialog 49

3. STADENS BYGGNADER,RUM OCH MELLANRUM Bebyggelse och kulturmiljö 52 Utformning av byggnader och det offentliga rummet 52 Grundläggande gestaltningsprinciper 54 Trafik och transporter 55 Parkering 58 Stadens gatunät 60 Stadens parker och grönska 62 Småbåtshamnar 66 Badplatser 66 Staden vid vattnet 66 Dricksvatten 68 Avloppsförsörjning 68 Dagvatten 68 Avfallshantering 68 Energiförsörjning 68 Teknisk försörjning 68 IT-infrastruktur 69 Klimatanpassning 69

4. PLANFÖRSLAG Områdesbeskrivningar 72 1. Kalvö, Norvik, Alhagen och färjehamnen 72 2. Kvarnängen, Rappsta och Källsmo 76 3. Nicksta och Nynäsgård 80 4. Nynäsvägen, Hacktorp, Kullsta, Via, Vaktberget och Telegrafen 84 5. Centralgatan, Höjdgatan, Heimdal, Gröndal och Svandammen 88 6. Centrumområdet, Stadskärnan och Fiskehamnen 92 7. Estö 100 8. Sandhamn, Trehörningen, Strandvägen och Lövhagen 104 Genomförande 108 Konsekvenser av planförslaget 109 FOTNOTER 110 Synpunkter på förslaget 111

EN PLAN FÖR STADENS 1 UTVECKLING TILL 2030 Den här planen beskriver kommunens viljeinriktning för hur Nynäshamns stad ska utvecklas under de kommande femton åren. Fokus ligger på utformningen av den fysiska miljön som har stor inverkan på det sociala livet i staden. Utformningen av den fysiska miljön har också stor betydelse för sådana grundläggande värden som trygghet och hälsa och för människors möjligheter att förverkliga sina drömmar. 8

9

Nynäshamns stad en framtidsbild Nynäshamn är känd som en vacker och dynamisk småstad som lockar kreativa människor och företag. Nynäshamn har en sprudlande stadskärna med aktiviteter under hela året. Här finns ett varierat utbud av handel, restauranger, upplevelser och aktiviteter oavsett om man är intresserad av kultur, friluftsliv eller sport. På stadens gator och torg rör sig människor i olika åldrar och med olika intressen. Boende och verksamma från hela kommunen blandas med besökare och det utbyts tankar och idéer på många olika språk. Miljön är storslagen och dess potential utnyttjas till fullo. Havet och den fria horisonten har en tydlig närvaro i staden. De höga tallklädda kullarna erbjuder vackra utsiktsplatser och är ett kärt kännetecken för staden. Orörda naturområden finns sida vid sida med välskötta parker. Här kan man andas ren luft och njuta av den lugna och tysta miljön när man vill ta en paus. Djur och natur har en självklar plats i staden och lever i balans med människorna. Här finns ett varierat boende och en god samhällsservice med skola, vård och omsorg inom nära räckhåll vilket värderas högt av nynäshamnarna. De korta avstånden i staden gör att det är smidigt att ta sig fram till fots eller med cykel, oavsett om du ska till arbetet eller till båtplatsen, vilket uppskattas av både barn och vuxna. Det är lätt att hinna med allt man vill. Nynäshamn är en viktig länk mellan Sverige och omvärlden. Tack vare det strategiska läget med god tillgänglighet till storstad, landsbygd, skärgård och hela Östersjökusten har Nynäshamn en välfungerande arbetsmarknad med företag inom många olika branscher med lokala såväl som internationella kunder. Norvik är en av Europas mest miljövänliga hamnar och en viktig nod för godstransporter. Här finns också utbildning i nära samverkan med näringslivet. Nynäshamn uppmärksammas ofta för framåtanda och förmåga att tillvarata nya tekniska och sociala innovationer. Bostadsbyggandet ligger i framkant med god arkitektur och miljösmarta lösningar och i demokratiarbetet prövas nya spännande metoder. Inflytande och delaktighet präglar dialogen och de kommunala beslutsprocesserna. Utvecklingen karakteriseras av kvalitet och långsiktighet. Infrastruktur och bebyggelse är energieffektiv, miljövänlig och väl anpassade till framtida klimatförändringar. Här kan man leva ett hälsosamt liv. Nynäshamn är en storstadsnära skärgårdsstad med småstadens kvaliteter. Det är en trygg och säker plats där det är lätt att känna delaktighet och inflytande. Denna framtidsbild har tagits fram utifrån kommunens övergripande mål samt tankar och synpunkter som kommit fram i diskussioner med politiken och allmänheten. Syftet är att ge en bild av hur vi ska bygga Nya Nynäshamn. Fotograf: Johan Gustafsson 10

Vision, mål och strategier Stadsbyggnad är en komplex process med många inblandade aktörer. En tydlig långsiktig vision och målbild ska underlätta för alla aktörer att fatta beslut som bidrar till en process som kännetecknas av effektivitet och delaktighet, och där aktörerna bidrar till skapandet av en attraktiv stad. VISION FÖR NYNÄSHAMNS STAD 2030 Kommunens övergripande vision är att vara den mest attraktiva kommunen i Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholm. Utvecklingen i Nynäshamns stad är en viktig del för att nå dit och vi har därför tagit fram en vision för Nynäshamns stad som bygger vidare på den kommunomfattande visionen: Nynäshamn ska vara den mest attraktiva småstaden i Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholm. Attraktiv stad med en levande stadskärna i en havsnära och vacker miljö. Utbudet av handel, service, kultur- och fritidsaktiviteter lockar boende, besökare och företag. Tillgänglig stad där småstadens kvaliteter med gångavstånd till det mesta och närhet till huvudstadsregionen kompletteras med goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Hållbar stad där infrastruktur, bebyggelse och natur utvecklas med långsiktigt goda villkor för miljö, vekonomi och sociala värden. MÅL FÖR STADENS UTVECKLING Utvecklingen i Nynäshamns stad ska bidra till att nå de kommungemensamma målen som finns formulerade i kommunens mål och budgetdokument och gäller alla kommunens verksamheter 1. I översiktsplanen finns fyra mål som gäller den fysiska miljön i kommunen öppen och tillgänglig; ledande tillväxtkommun; god livsmiljö; resurseffektiv kommun dessa är direkt kopplade till målen i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS2010) samtidigt som de stödjer de kommungemensamma målen. Dessa övergripande mål har brutits ner och konkretiserats för utvecklingen i Nynäshamns stad. Nynäshamn ska vara en: Växande stad som möter utvecklingen i regionen. Minst 4 000 nya invånare har tillkommit och antalet företag och arbetsplatser ökar kontinuerligt. Konkurrenskraftig stad med en högkvalitativ skola, vård och omsorg samt ett bra näringslivsklimat som fungerar väl för både små och stora företag. 11

STRATEGIER För att nå visionen och målen för Nynäshamns stad har fem huvudstrategier formulerats. Strategierna ska vara vägledande principer vid all planering och förändring av den fysiska miljön i staden. 1. Bygg stad Den typ av miljö som efterfrågas mest idag är stadsmiljö en miljö som karaktäriseras av bostäder i kollektivtrafiknära lägen, som har god tillgänglighet till urbana verksamheter som handel, restauranger och kultur samt tillgång till park, vatten och kvartersform 2. Nynäshamn har redan många av dessa kvaliteter och vilket planen bygger vidare på. I nya områden blandas bostäder, handel, kultur och service och befintliga områden kompletteras med de funktioner som saknas där. Funktionsblandade kvarter skapar levande och trygga miljöer som möjliggör både spontana och planerade möten mellan människor. Bebyggelsen utformas så att den kan användas flexibelt och utvecklas tillsammans med stadens invånare och omvärlden. 2. Lågt och tätt För att skapa levande miljöer med korta avstånd och bra förutsättningar för handel, service och kollektivtrafik bör staden vara tät. En tät bebyggelse skapas på ett bra sätt genom små kvarter med byggnader i tre till fyra våningar. Särskilt tät bör bebyggelsen vara i centrumnära lägen och kring de viktigaste noderna vid pendeltågsstationer och handel. Nynäshamns småstadskaraktär ska bevaras. Bebyggelsen ska vara blandad med en variation av bostadstyper och upplåtelseform. Mötesplatser anpassas för en bred målgrupp. 3. Sammanhållen stad En sammanhållen stad är trygg och tillgänglig och skapar förutsättningar för levande miljöer där människor med olika bakgrund och preferenser kan mötas och samspela på ett naturligt sätt. Ett sammanhängande och finmaskigt gatunät ger en naturlig genomströmning av människor och skapar också förutsättningar för god orienterbarhet och god tillgänglighet. För att skapa en sammanhållen stad ska stadens olika områden kopplas samman på ett naturligt sätt och gatunätet ska i största möjliga mån byggas ihop och barriärer överbryggas. 4. Växa inifrån och ut Nynäshamn bör växa inifrån och ut, i första hand genom förtätning och omvandling. Det ökar befolkningsunderlaget för befintlig service och verksamheter och ger möjlighet till ett effektivt nyttjande av mark och befintlig infrastruktur. Omvandling och utveckling i anslutning till befintlig bebyggelse ger samtidigt möjlighet att tillskapa mervärden och nya kvaliteter i stadens bebyggda områden. Nynäshamns stad breder idag ut sig cirka tre kilometer från stadskärnan. Fram till 2030 finns goda möjligheter att förtäta staden inom dess befintliga gränser genom att nya bostäder och verksamheter tillkommer på platser som inte nyttjas optimalt, se planförslaget. Utveckling av handel, kultur och service koncentreras i första hand till stadskärnan och området kring Nynäshamns station, utefter Nynäsvägen samt inom Telegrafen. 5. Tillvarata kvaliteter och tillskapa nya En plats kvaliteter ger den dess karaktär och identitet. Kvaliteterna kan skapa förutsättningar för exempelvis rekreation eller utveckling av näringsliv eller bostäder. Platser har ofta många olika kvaliteter som attraherar olika intressenter och intressena kan ibland stå emot varandra. Samhällsplanering handlar om att väga de olika intressena mot varandra. Vid en avvägning om exploatering eller att ta i anspråk ett värdefullt område ska de viktigaste kvaliteterna i första hand bevaras, lyftas fram och förstärkas. I de fall det inte är möjligt ska andra motsvarande kvaliteter utvecklas i nära anslutning till platsen. 12

13

14 Spelplanen en markanvändningsstrategi

SPELPLANEN EN MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI Spelplanen fungerar som en övergripande strategi för markanvändning och bebyggelseutveckling och visar i stora drag den önskvärda utvecklingen till år 2030. Gränserna är vägledande. Stadskärnan utgörs av stadens mest centrala delar och innehåller många viktiga servicefunktioner och mötesplatser såsom sjukhus, bibliotek, biograf, butiker, kaféer, resturanger och arbetsplatser. Stadskärnan är stadens vardagsrum och ska vara attraktivt för boende, arbetande och besökare och utvecklas mot att bli mer levande och med ett större utbud av handel och service. Miljön ska utformas för att möta dessa olika behov. Allmänna ytor ska ha en tydlig offentlig karaktär. Ytterstaden innehåller främst bostäder och har en relativt låg exploateringsgrad. De har ofta en tydlig karaktär och präglas av de stadsbyggnadsprinciper som var gällande för den tid då bebyggelsen tillkom. Ytterstaden utvecklas mot att få fler mötesplatser och mer service samt att bindas samman bättre, både fysiskt och socialt, med övriga staden och omkringliggande rekreationsområden. Områdena utvecklas mot ökad blandning av bebyggelsetyper och upplåtelseformer. Kompletteringar och nybyggnation görs med hänsyn till de kvaliteter som finns inom varje område. Blandstaden utvecklas mot att stärka stadskärnan så att Nynäshamn får ett större utbud av miljöer med stadskvaliteter samt ett större utbud av tät bebyggelse, handel och serviceverksamheter i kollektivtrafiknära lägen. Allmänna ytor ska ha en tydlig offentlig karaktär. Verksamhetsområden ska inrymma sådana verksamheter som inte är lämpliga att lokalisera i anslutning till bostäder eller andra verksamheter på grund av risk för störningar från exempelvis buller, tunga transporter, lukt med mera. Verksamhetsområdena bör vara väl sammankopplade med övriga delar av staden för samtliga transportslag då de innehåller många arbetsplatser. Mellanstaden länkar samman stadens olika delar och innehåller viktiga stråk och målpunkter. Områdena ligger så pass nära stadskärnan och/ eller blandstadsområden att de har de en hög grad av offentliga miljöer och en stor genomströmning. Mellanstaden är ett viktigt bidrag till Nynäshamns identitet med stadsnära villor och radhus med gamla stora fastigheter. Värdefulla karaktärsdrag inom områdena som ger information om stadens historia bör bevaras och förstärkas. Områdena utvecklas mot att skapa ökad orienterbarhet och kan med fördel förtätas för att skapa fler bostäder i centrala lägen. Naturområden utgörs av större sammanhängande områden som bör bevaras för rekreation, djur- och växtliv. Allmänheten bör ha tillträde till dessa områden. Områdena utvecklas för att förstärka och utveckla befintliga värden Utredningsområden kan på längre sikt utvecklas till områden med bostäder och verksamheter. Lämpligtvis sker det under nästa planperiod, det vill säga efter år 2030. 15

Fördjupning av översiktsplanen Denna plan beskriver kommunens viljeinriktning för utvecklingen av Nynäshamns stad. Planen riktar sig till myndigheter, exploatörer, näringsidkare, intresseorganisationer och allmänheten. Fokus ligger på utformningen den fysiska miljön och planen beskriver ett förslag till utveckling av stadens mark- och vattenområden. Planen är en så kallad fördjupning av översiktsplanen (FÖP) och omfattar Nynäshamns stad och tar utgångspunkt i översiktsplanen för Nynäshamns kommun som antogs 2012. Planen är inte juridiskt bindande men ska vara styrande för den fortsatta planeringen. Planen används som underlag för beslut om förändringar av den fysiska miljön som ska genomföras av kommunen själv eller på initiativ privata fastighetsägare. Den geografiska avgränsningen för planen är Nynäshamns stad och sträcker sig från Kalvö i norr till Lövhagen i söder. Planens tidshorisont är 2030 men då bebyggelse skapar strukturer som finns kvar en lång tid framöver behöver planen ta hänsyn till förutsättningar som kan gälla om hundra år eller mer. Som underlag till denna plan finns andra kommunala och regionala planer samt mål- och policydokument, utredningar och annat kunskapsunderlag. Foto: Heidi Ekberg Planen bygger vidare på den kommunövergripande översiktsplanen (2012) och beskriver närmare var ny bebyggelse ska lokaliseras och vilken utveckling som bör eftersträvas i stadens olika delar. Viktiga kompletterande dokument till denna plan är Grönstrukturplan för Nynäshamns stad (arbete pågår) samt Gestaltningsprogram för Nynäshamns stad (arbete pågår). Grönstrukturplanen har kartlagt de ekologiska och sociala värden som finns i stadens grönstruktur och kunskapsunderlaget har legat till grund för de avvägningar som gjorts i denna plan. Gestaltningsprogrammet ska beskriva en inriktning för utformningen av stadens bebyggelse och offentliga miljö. 16

LÄSANVISNING Denna plan fungerar som underlag och stöd vid planering eller för att få förståelse kring kommunens vilja om stadens utveckling. Dokumentet är indelat i fem kapitel. KAPITEL 1 - EN PLAN FÖR STADENS UTVECKLING TILL 2030 Beskriver vision, mål och strategier för utvecklingen av Nynäshamns stad. Kapitlet innehåller också en beskrivning av hur planen ska användas och hur den tagits fram. Planeringsförutsättningar tas upp i kartform (hänsynskarta) och kompletteras med text som beskriver bland annat risker, kultur- och naturvärden samt viktiga utgångspunkter såsom historik, kvaliteter och utmaningar som också ska ligga till grund för beslut om stadens utveckling. KAPITEL 3 - STADENS BYGGNADER, RUM OCH MELLANRUM Beskriver mer konkret övergripande riktlinjer och struktur för hur den fysiska miljön med hus, gator och naturområden ska utformas för att stödja utveck vlingen av en attraktiv småstad. KAPITEL 4 - PLANFÖRSLAG KAPITEL 2 - LIVET I STADEN Beskriver de kvaliteter som ska vara karaktäristiska för Nynäshamns stad och alla som bor och verkar här. Kapitlet är avgränsat till att ta upp de så kallade mjuka värden som berör stadsbyggnad. Avsnitten tar upp bland annat stadens roll, tillgänglighet och folkhälsa. Beskriver närmare hur stadens olika platser ska utvecklas. Staden är indelad i åtta delområden där varje område består av ett separat avsnitt. Kapitlet innehåller också en sammanfattning av de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna som planförslaget bedöms medföra. 17

PLANPROCESSEN Gällande fördjupade översiktsplan (FÖP) för Nynäshamns stad, Den goda småstaden, antogs 2004. Den är i stora drag genomförd och tidsperspektivet som anges i planen sträcker sig till år 2011. En ny plan behövs för att blicka framåt samt för att uppdatera underlaget till ny kunskap om staden och kring stadsbyggnadsfrågor. Kommunstyrelsen gav i uppdrag till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en ny FÖP för Nynäshamns stad den 28 september 2011 ( 246). Som underlag till detta planförslag har en trafikutredning (Trafikutredning Nynäshamns stad - Effekter av bilfritt centrum och nordlig infart) samt en förtätningsanalys tagits fram. Även tidigare utredningar och rapporter som bedömts vara aktuella har legat till grund för planförslaget. Processen med framtagandet av denna plan kan delas in i tre skeden: samråd, granskning och antagande. Planförslaget skickas ut på remiss under samråd och granskning och justeras och kompletteras däremellan. Myndigheter, organisationer och allmänheten har under de skedena möjlighet att lämna synpunkter på förslaget Planen blir gällande efter antagande i kommunfullmäktige. MEDBORGARDIALOG Medborgardialog har haft en central roll i arbetet med framtagandet av detta förslag till plan, dels för att ge kommunen bra stöd och underlag i planeringen av staden och dels för att stärka den lokala demokratin. Nynäshamns kommun har haft höga ambitioner att involvera medborgarna i framtagandet av denna plan och en rad olika aktiviteter med olika metoder har genomförts för att nå ut till en så bred grupp som möjligt. Resultat från aktiviteterna finns att läsa på kommunens webbsida www.nynashamn.se/staden. Denna plan beskriver de övergripande ramarna för stadens utveckling och fokus i dialogerna har därför legat på att beskriva kvaliteter som är viktiga att bevara och utveckla och hur staden ska växa. Vid framtagande av detaljplaner (som styr byggnadsutformning på kvartersnivå) har boende, föreningar och myndigheter möjlighet att påverka närmare detaljer kring hur kvarter och byggander ska utformas. Hittills genomförda aktiviteter Dialogappen som används för att kommunicera stadens utveckling med invånarna. Inför framtagandet av denna samrådshandling lanserades fråge-quizet Vilken Nynäshamnare är du? (2012) samt enkäten Möblera stadens vardagsrum (2013). Appen kommer att vara aktiv under hela processen med framtagandet av denna plan. Enkäter och resultat finns på www. nya.nynashamn.se. Open streets och dialog om hur vi ska möblera stadens vardagsrum. Dialogdagen var kopplad till enkäten som hade lanserats några veckor tidigare för att diskutera utformningen av centrumområdet. Dialog på stan genomfördes i juni 2013. Tjänstemän besökte tre av stadens större matbutiker under tre dagar för att fånga in synpunkter om stadens utveckling. Medborgarprojektet Skapa rum som drivits av Sveriges ungdomsrå. Nynäshamn har varit en av tolv pilotkommuner i landet för att testa nya metoder som ska göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt i den kommun de bor. Nynäshamns kommun fokuserade på stadsplanering och besökte tre skolor med ungdomar i åldern 13-19 år vid två olika tillfällen under februari och mars 2013 för att diskutera utvecklingen av Nynäshamns stad. 18

NYA NYNÄSHAMN - STADEN VID VATTNET Nynäshamns kommun fick våren 2012 en visionär stadsplan, Nya Nynäshamn - staden vid vattnet, i gåva av Ax:on Jonssons stiftelse Urban city research (UCR). Förlagets grundläggande idé bygger på stadsbyggnadsidealet nyurbanism (på engelska new urbanism). Planen föreslår en omvandling till stadskvarter i stadens hamnområde mellan Svandammen i söder och färjeterminalen i norr. Underlaget är framtaget för att visa på en möjlig inriktning för den långsiktiga utvecklingen av Nynäshamns stad. UCRs plan kan vara genomförbar i den utsträckning som föreslås först på längre sikt eftersom det kräver mycket stora och kostsamma infrastrukturomvandlingar. Förslagets grundläggande principer stämmer överens med kommunens viljeinriktning att bevara och utveckla småstadskaraktären med låg och tät bebyggelse i trivsamma, levande och gångvänliga miljöer. Fördjupningen av översiktsplanen förespråkar att i första hand förtäta staden inom dess befintliga gränser för att skapa miljöer med höga kvaliteter i hela staden. Foto: Mattias Hansson/HGbild 19

Planeringsförutsättningar Nynäshamns kommun har antagit ett stort antal planer, mål samt strategi- och policydokument som berör planering och byggnation och syftar till hållbar utveckling. Vid framtagande av denna fördjupade översiktsplan har en rad olika dokument och underlag legat till grund för arbetet. Det här avsnittet tar upp några planer och ställningstaganden som särskilt behöver lyftas fram. Det beskriver också vilka hänsyn vi måste ta. I slutet av det här dokumentet finns en sammanställning av samtliga dokument som vi hänvisar till. ÖVERSIKTSPLAN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN Översiktsplanen för Nynäshamns kommun antogs av kommunfullmäktige den 17 oktober 2012 (kf 207). Det är ett strategiskt dokument som beskriver kommunens långsiktiga viljeinriktning för samhällsplanering och utvecklingen av den fysiska miljön. Översiktsplanens tidshorisont kring befolkningsutveckling och bebyggelse är 2030 medan den för andra frågor som påverkar utvecklingen av den fysiska miljön blickar mot 2050 och ännu längre. Översiktplanens vision och mål ligger till grund för denna plan, Översiktsplanens strategi 2 - hållbart stads- och ortsliv - ska också ligga till grund för utvecklingen i staden och innehåller principer kring trygghet och integration, sammanhang och struktur, bärkraftigt centrum, tydlig karaktär och identitet, tätortsnära rekreation, attraktivt kollektivtrafik samt ambitiöst och miljösmart byggande (sid 18-20 i översiktsplanen). I denna plan beskriver vi närmare hur det appliceras på Nynäshamns stad. 2 000 nya bostäder och 4 500 nya invånare i staden till och med år 2030 Kommunens mål är att växa med cirka 9 000 invånare till och med år 2030 från dagens 27 000 till 35 000. Detta motsvarar en befolkningsökning med cirka 1-2% varje år och kommer att utgöras av både nyfödda och nyinflyttade. För att klara detta behövs cirka 4 250 nya bostäder och en hel del nya verksamheter byggas i kommunen. Av dessa ska, enligt översiktsplanen, omkring hälften (det vill säga cirka 2 000 bostäder) lokaliseras inom Nynäshamns stad. 20

HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är ett begrepp som används inom stadsplanering sedan 1980-talet. Det definieras i Brundtlandrapporten från 1987 som En hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling ska vara grunden i planering och byggnation i Nynäshamns stad. fullt utnyttjade byggs nya lösningar. Detta kan gälla exempelvis vägar, järnvägar, kollektivtrafik, förskolor, vård och omsorg. Hållbar utveckling vilar på tre ben sociala, ekonomiska och ekologiska/miljömässiga aspekter och uppfylls om alla tre aspekterna tillgodoses. Med hållbar utveckling avser Nynäshamns kommun följande: Socialt hållbar stad Alla människor ska ha samma möjligheter att känna sig trygga och delaktiga i samhället. Jämlikhet och jämställdhet ska råda och man ska ha makt och inflytande över den egna livssituationen. Invånarna ska ha möjlighet att utöva sin kultur och det ska råda religions- och yttrandefrihet. Ekologiskt/miljömässigt hållbar stad Naturens resurser ska tillgodoses och de ändliga resurserna måste hushållas med. Utsläpp av restprodukter till luft, mark och vatten ska begränsas till nivåer som människan och naturen tål. Den biologiska mångfalden och ekosystemen ska bevaras. Estetiska och kulturella värden som är förknippade med naturen ska bevaras. Ekonomiskt hållbar stad Det ekonomiska perspektivet omfattar både den privata och gemensamma ekonomin. Det handlar om att utnyttja resurser på bästa sätt samt att skapa valmöjlighet. För den enskilde individen handlar det om att det ska finnas möjlighet att arbeta eller starta och driva företag, det ska finnas möjlighet att välja olika slags boende och transportsätt. Eftersom tid också kan räknas i pengar är tillgänglighet en viktig aspekt. Den gemensamma ekonomin avser kommunens och statens medel. En stor del av denna ekonomi går till att bekosta sådant som infrastruktur och service. En hållbar ekonomi kan uppnås genom att man i så stor utsträckning som möjligt utnyttjar befintliga system och resurser. Först när befintliga system är 21

STYRKOR OCH UTMANINGAR För att nå visionen att bli den mest attraktiva småstaden i Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholm gäller det att lyfta fram och förstärka stadens unika kvaliteter och styrkor, samtidigt som planeringen måste förhålla sig till utmaningarna. Nynäshamns främsta styrkor En av få orter i länet med en tydlig stadskaraktär. En havsnära småstad med mycket god tillgång till natur- och kulturvärden. Småstadens kvaliteter i form av trygghet och tillgänglighet i närheten av Stockholm och storstadsregionen. Ett viktigt nav i Stockholm, Mälardalen och Östersjön för person- och godstrafik vilket skapar förutsättningar för fler arbetsplatser och ökad service. Stora möjligheter att förtäta staden inom dess befintliga gränser vilket skapar förutsättningar att stärka befintliga områden samt ett effektivt marknyttjande där viktiga natur- och kulturvärden kan bevaras. Öka andelen hållbara transporter Nynäshamn är en stad med korta avstånd mellan bostäder, arbetsplatser och service och har goda förutsättningar att minska miljöbelastningen avseende transporter. Andelen gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafikresenärer bör minska till förmån för biltrafiken. Restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil inom hela kommunen samt till Stockholm och de regionala kärnorna bör minska genom förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken. Öka kännedomen om Nynäshamn som en attraktiv stad för boende, etablering av verksamhet och som besöksmål. Ökad inflyttning och ett ökat bostadsbyggande skapa en större mångfald och fler aktörer inom bostadsbyggandet. Nynäshamns främsta utmaningar Stärka det lokala näringslivet och skapa fler arbetsplatser antalet arbetsplatser och utbudet av handel och service bör öka i staden för att minska resbehovet samt för att öka stadens attraktivitet. Skapa en levande stadskärna med fler butiker, restauranger, och mötesplatser för att öka stadens attraktivitet. Stadens centrala bör stärkas med kommersiell och offentlig service samt fler kultur- och fritidsverksamheter. Öka kundunderlaget för att skapa fler arbetsplatser och förutsättningar för handel och service ett ökat antal invånare och besökare kan bidra till ett bättre näringslivsklimat i staden. Det stora antalet färjeresenärer som passerar staden årligen innehåller en stor potential. Öka stadens orienterbarhet stadens viktigaste målpunkter bör länkas samman för att öka tillgängligheten och orienteringen för boende och besökare. Kopplingarna mellan stadskärnan, hamnen och Telegrafen-Nynäsvägen samt stadens koppling till vattnet bedöms vara särskilt viktiga. 22

23

HÄNSYN OCH RISKER En översiktsplan är ett resultat av avvägningar mellan olika allmänna intressen. Hänsyn måste tas till kvaliteter och risker som finns i staden. Kartan nedan redovisar riksintressen, natur- och kulturvärden, risker samt utbyggnadsområden för att illustrera vilka hänsyn som måste tas vid utveckling av ny bebyggelse. Grönstruktur och naturreservat I staden finns flera områden med grönstruktur som har värderats ur ekologiskt och socialt perspektiv, detta kommer att beskrivas närmare i Grönstrukturplan för Nynäshamns stad (arbete pågår). Kartan visar den sammantagna värderingen (mycket värdefull eller värdefull). Naturreservat planeras att bildas i Lövhagen. Naturreservat finns också på Käringboda och Järflotta naturreservat angränsar till staden. Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd på 100 meter intill strandlinjen på land och i vatten. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. På vissa platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. I stora delar av staden har strandskyddet släckts ut, men i samband med framtagande av ny detaljplan, eller en ändring av befintlig, återinträder strandskyddet och det krävs särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdispens. Kulturområde Kommunens kulturmiljöprogram pekar ut Nynäshamns stad som en helhetsmiljö, vilket definieras som områden med kulturhistoriskt värdefull struktur. Programmet pekar också ut närmiljöer, vilka definieras som områden som särskilt ingående belyser viktiga delar av kommunens historia och dessa områden har värden som mer i detalj kan förmedla kunskap om platsens kulturhistoria. De kan till exempel ha särskilda pedagogiska värden eller vara av stort vetenskapligt intresse. Vattenskyddsområden Nynäshamns stad och de östra delarna av kommunen får sitt dricksvatten från Mälaren via Stockholm Vatten AB:s överföringsledning. I de norra delarna av Nynäshamns stad finns vattenskyddsom- råden som ska skydda vattentäkter och grustäkter för att kunna fungera som reservvattentäkt. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med en översyn av gränserna för vattenskyddsområdena. Kartan redovisar både gällande och föreslagna gränser. Riksintressen Vissa områden i Sverige är särskilt betydelsefulla och har stora värden för riket i sin helhet. Dessa områden har pekats ut av riksdagen som områden av riksintresse enligt kapitel 3 och 4 i Miljöbalken. Ett riksintresse innebär inte ett förbud mot åtgärder i eller i närheten av området, men områdets värde eller betydelse får inte påtagligt skadas av annan verksamhet. Riksintresset väger tyngre än ett eventuellt motstående allmänintresse och kommunen ska i sin planering visa hur riksintressen ska tillgodoses. Stora delar av kommunen är utpekade som riksintresseområden och i Nynäshamns stad finns också riksintresse för transportinfrastruktur, friluftsliv och rörligt friluftsliv, yrkesfiske, kust- och skärgårdsområden samt högexploaterad kust. Transportinfrastruktur Såväl Nynäshamns hamn med Gotlandstrafiken och färjor till Lettland och Polen, liksom den planerade hamnen i Norvik med sitt speciella djuphamnsläge är av riksintresse och därmed även anslutande väg 73 och Nynäsbanan, då de är viktiga för trafikförsörjningen till hamnarna. Vägen har en viktig funktion som ett regionalt stråk mellan Stockholm och Nynäshamn och som en interregional förbindelse för trafiken mellan Stockholm och Gotland. Den är också en viktig länk mellan Sverige och Östersjöländerna. Även farleden från hamnen är av riksintresse. Riksintressena värderas högt av kommunen. Kommunen man arbetar aktivt för att förbättra områdenas funktion. 24

Hänsyn och risker 25

Friluftsliv och rörligt friluftsliv Estös södra udde samt Lövhagen och havsområdet söder om är klassade som riksintresse för friluftsliv. För riksintresseområden gäller att områdenas funktion för friluftsliv och rekreation ska bevaras. Viss bebyggelse kan tillkomma, främst i anslutning till befintliga orter, inom riksintresseområdena. Viss ny bebyggelse föreslås på Estö inom det område som omfattas av riksintresse. Området bedöms vara så pass centralt beläget i staden att ny bebyggelse kan motiveras. Hamnvik är utpekat som utredningsområde för bebyggelse på längre sikt. Yrkesfiske I staden är hamnarna av riksintresse för yrkesfisket. Områden som är av riksintresse för yrkesfisket ska, så långt möjligt, skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande och som har betydelse för yrkesfisket. En viktig förutsättning för att fiske ska kunna bedrivas inom ett avgränsat havsområde är att det finns hamnar som kan tillhandahålla service till fiskefartygen samt att det finns landningsmöjligheter. Riksintressena beskrivs av Fiskeriverket 3. Kommunens avsikt är att stadens hamnar ska utvecklas så att yrkesfiske kan bedrivas. Kust- och skärgårdsområden samt högexploaterad kust Nästan hela kommunen omfattas av riksintresse för kust- och skärgårdsområden samt högexploaterad kust. Bestämmelserna hindrar inte utvecklingen av befintliga tätorter, av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Finns särskilda skäl finns inga hinder för utvinning av värdefulla ämnen eller material. Det är natur- och kulturvärdena i sin helhet som är av riksintresse. Exploatering och andra ingrepp i miljön kan tillåtas om det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Utvecklingen i Nynäshamns stad ska ske med stor hänsyn till natur- och kulturvärdena. Natura 2000 Natura 2000-områden utgör riksintressen och omfattas även av bestämmelser om områdesskydd enligt miljöbalken. Länsstyrelserna föreslår områdena och beslut tas i EU. Områdena ska bevaras och skyddas, vilket ofta görs genom att naturreservat bildas. Inom Natura 2000-områden krävs tillstånd för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön. 26

Tillstånd får inte ges till verksamheter och åtgärder som kan skada den livsmiljö eller medföra störningar för den art som avses skyddas. Länsstyrelsen är prövningsmyndighet. I anslutning till Nynäshamns stad finns ett Natura 2000-område i Käringboda (habitat och fågel). För varje Natura 2000-område ska det finnas en bevarandeplan som innehåller en beskrivning av naturvärdena, möjliga hot, förslag till skötsel och bevarandeåtgärder. Länsstyrelsen upprättar planerna som är ett kunskaps- och planeringsunderlag. Käringboda är det enda området i kommunen som saknar bevarandeplan. Risker och sårbarhetsfaktorer Kommunen ansvarar för att avgöra om mark är lämplig för bebyggelse eller annan markanvändning. Därmed har kommunen skadeståndsansvar om bedömningen och beslutet om lämplig markoch vattenanvändning visar sig vara felaktig. Det är därför viktigt att ta fram beslutsunderlag som visar att rätt beslut fattades vid just den tidpunkten, oavsett framtida förändringar, som gör markanvändningen olämplig. Länsstyrelsen kan upphäva en detaljplan, med stöd av PBL, om inte tillräcklig hänsyn tagits till risker. Risker i Nynäshamn har överskådligt identifierats som naturhändelser, tekniska respektive sociala risker ras, skred och kusterosion, översvämningar, riskobjekt, miljöfarliga- och farliga verksamheter, transporter av farligt gods på land och i vatten, föroreningar på land och i vatten, brandsäkerhet samt sociala risker såsom sabotage, kriminalitet, missbruk och segregation. Läs mer: SIG/SMHI Klimatanalyser sammanställning av underlag till översiktsplan för Nynäshamns kommun (2009/2010) Ras, skred och kusterosion Staden har inventerats och områden som är utsatta för ras, skred och kusterosion har identifierats. Miljöfarliga och farliga verksamheter I Nynäshamn finns ett flertal verksamheter som innebär risker för människors hälsa. Raffinaderiet, hamnarna, LNG-teminalen och drivmedelsstationerna är några exempel. Verksamheterna har en viktig roll för utvecklingen i Nynäshamn och inriktningen är att fortsätta erbjuda goda förutsättningar så att verksamheterna stannar kvar och utvecklas. Nya bostäder och icke-farliga verksamheter ska lokaliseras på ett lämpligt avstånd från riskkällorna. Riskstrategin för Nynäshamns stad visar områden i staden vilka är olämpliga för bebyggelse respektive var fördjupade riskutredningar krävs, se hänsynskartan. Rapporten kan användas som underlag vid planering och byggnation men Länsstyrelsen fattar det slutgiltiga beslutet om vad som är lämpligt. Riskstrategin ska aktualitetsbedömas varje mandatperiod. Läs mer: Riskstrategi för markanvändning/bebyggelse nära farlig och miljöfarlig verksamhet i Nynäshamns Stad (2013) Översvämning/lägsta grundläggningsnivå Exploatering/nybyggnation ska följa kommunens riktlinjer för lägsta grundläggningsnivå (för hus gäller grundsulan). År 2014 gäller 2,5 meter över normalvattennivån för samhällsviktig verksamhet och två meter över normalvattennivån för övrig bostadsbebyggelse. Denna riktlinje ska anpassas och justeras till nya kunskaper och fakta. Läs mer: PM om lägsta grundläggningsnivå i Nynäshamns kommun (2010) Reningsverket Nynäshamns avloppsreningsverk ligger norr om färjehamnen. Skyddszoner finns runt avloppsreningsverket för att skydda boende och verksamheter mot lukt-, buller och smittspridning. Inom 200 meter från reningsverkens fastighetsgräns ska inga bostäder eller känsliga verksamheter förekomma, och inom 300 meter ska inga nya bostäder eller nya känsliga verksamheter tillkomma. 27

Nynäshamns dryga 100 åriga historia EN STADSBILD VÄXER FRAM Nynäsbanan Nynäsbanan från Stockholm till Nynäshamn byggdes för att tillvarata de naturliga förutsättningar som fanns i Nynäshamn. Dit räknades den isfria hamnen och den vackra naturen, lämplig för villabebyggelse och kurortsverksamhet. Banan skulle också ombesörja färskvarutransporterna från omlandet in till Stockholm. För Nynäshamns ekonomiska, sociala och kulturella utveckling kom järnvägen att spela en avgörande roll. Koncession på en bana som anslöt till stambanan vid Älvsjö erhölls 1898. Året därefter bildades bolaget Stockholm - Nynäs Järnvägsaktiebolag. Banan öppnades för allmän trafik julen 1901 och Gotlandstrafiken startade 1902. De starkaste intressena bakom järnvägen ville göra Nynäs till en uthamn eller frihamn till Stockholm. Den möjligheten försvann 1917 i och med den ryska revolutionen som stängde vägen österut. Nu ligger sedan ett antal år dessa möjligheter åter öppna. Villastaden Flera villastäder byggdes runt Stockholm vid sekelskiftet: Saltsjöbaden, Djursholm m.fl. Järnvägarna gjorde det möjligt att pendla mellan bostaden i villasamhället och arbetet i staden. I samband med att koncession på järnvägen erhölls 1898 förändrades Nynäshamn snabbt. 1899 bildades Nynäs Villastad AB och en första stadsplan utarbetades, där staden indelades i tre områden. Industriområde och arbetarkvarter i norr, societetsvillor och badanläggning i söder. Däremellan egnahemsbebyggelse med kommersiellt centrum. Redan år 1900 hade 73 tomter sålts och 37 hus stod färdiga. De första bostäderna uppfördes vid Frejgatan (dåvarande Gökvägen) 1899 för villabolagets arbetare. Husen kallas än idag för Bostäderna. De flesta husen i den tidiga villastaden var av trä. Den första gatan blev den gamla körvägen från Nynäs gods över Backlura ned till hamnen som förlängdes söderut längs nuvarande Järnvägsgatan. Andra gator som fick sina namn i början av 1900-talet var Centralgatan, Alkärrsgatan och Gökvägen. Nynäshamns stationshus under byggnad. Fotograf: Lindblom, C. Theofr, 1901 28

Sommar och vinterkurorten Nynäs hafsbad på Trehörningen uppfördes av Villabolaget mellan 1906 och 1908. Runt anläggningen byggdes villor för bättre bemedlade Stockholmare. Villastaden styrdes av en grupp affärsmän från Stockholm som tillsammans men i olika konstellationer ägde samtliga dominerande bolag, Stockholm-Nynäs Järnvägs AB, Nynäs Villastad AB, AB Nynäs Hamn, Södertörns Fastighets AB och Nynäshamns Elektriska AB. 1911 blev Nynäshamn köping och genom det avsöndrat både ekonomiskt och administrativt från Ösmo kommun. På Bedarön satsades på fiskerinäringen och på att bygga båtar. Fisket pågick till slutet av 1940-talet och har lämnat spår efter sig i bebyggelsen. Stadsplan, S1:an S1:an utarbetades av den vid denna tid kända arkitekten P O Hallman och fastställdes 1915. Han byggde vidare på idén om indelningen av staden i tre områden och lät planen formas efter topografin och de då förhärskande idéerna om trädgårdsstaden. Hallmans stadsplan gäller i vissa delar än idag och är fortfarande avgörande för det som uppfattas som Nynäshamns stad. Centrumområden I den framväxande villastaden utkristalliserades tidigt naturliga centra kopplade till de torg som finns Vy över Centralgatan, Alkärrsplan och bebyggelsen utmed Centralgatan. Det sk Konsumhuset på Centralgatan 11 är på väg att rivas. Fotograf: Runo Rahm,1964 i den första stadsplanen. Sekelskiftets affärsverksamhet koncentrerades nästan helt till Saluhallsområdet vid Stora Torget (nuvarande Svandammsskolans gård). Saluhallarna inrymde speceriaffär, möbelaffär, järnaffär, charkuteri, bageri, ölnederlag, garnaffär, fotograf och pappershandel. Ett annat affärsområde var Hamn, alltså nuvarande centrumområdet, något förskjutet nedåt hamnen. Den första affären var Futten, det lilla gula huset i slutet på Styrmansgränd. Futten blev senare Styréns affär som upphörde 1964. Bilden tagen vid nuvarande korsningen Centralgatan-Fredsgatan. Fotograf: Nynäs Fotografi Atelier 29

Styréns var bland annat skeppshandel som försörjde skärgårdsborna med varor. 1901-02 byggdes Centralgatan 3, Lydiahuset, det kallades då Handelshuset. I huset startade en av landets första konsumtionsföreningar. Huset har under årens lopp bl. a. inrymt villabolagets kontor, kommunalkontor, socialkontor och pastorsexpedition. Centrums affärer kom att etablera sig i de tre stora husen; Posthuset, Apotekshuset och Konsumhuset som byggdes ca 1910-12 längs med Centralgatan. Allt eftersom samhällets bebyggelse började utbreda sig norrut tillkom nya affärsföretag som etablerade sig kring nedre delen av Centralgatan. Fredsgatan 4 byggdes 1914 vid sidan av mellersta stadsdelens torg. Torget kallades från början Mellersta torget, senare Rådhustorget och idag Stadshusplatsen (eller i folkmun: Banantorget). Torget fick aldrig den centrala placering i staden som det var tänkt. I norra delen av staden var affärerna koncentrerade kring Jakobs torg, alltså Kullstaplan. Ny centrumbildning uppkom gradvis längs Malmtorget och längs Nynäsvägen. I kvarteret Ärlan öppnade Konsum 1935 ett av Sveriges första varuhus, Specialkonsum. NYNÄSHAMN UNDER 1900-TALET 1910-tal Första världskrigets utbrott påverkade även Nynäshamn och fick ekonomiska konsekvenser för bland annat Nynäs hafsbad. Även villaspekulationen avtog och hela uppbyggandet av Nynäshamn riskerade att gå om intet. År 1911 beslutade riksdagen att utlokalisera Telegrafverkets verkstad från Söder i Stockholm till Nynäshamn. Bland de anställda som valde att följa med fanns många som var aktiva politiskt och i föreningslivet, vilket kom att sätta sin prägel på samhället. Hyresgästföreningen bildades t. ex. 1915. Flyttningen genomfördes mellan 1911 och 1913 och Nynäshamn var plötsligt ett samhälle på frammarsch. Invånarantalet ökade från omkring 100 personer år 1899 till 2 900 i slutet av 1913. Nynäs Villastad AB hade förbundit sig att bygga arbetarbostäder, ett åtagande som övertogs av dotterbolaget Södertörns Fastighets AB. För att höja bostadsstandarden för sina anställda köpte Telegrafverket fastigheterna och uppförde dessutom flerfamiljshus i egen regi. Verkstaden blev sam- hällets räddning. 1935 var mer än hälften av alla som arbetade anställda vid Tellis. 1920-tal Första världskriget satte stopp för kurortsverksamheten. Högreståndsbebyggelse upphörde helt och på Trehörningen hade de flesta sommargästerna flyttat in till Stockholm för gott. Badanläggningen Nynäs hafsbad såldes till Kungliga Pensionsstyrelsen och fick benämningen Nynäs Kuranstalt. Villabolaget och den nya industrin representerade delvis skilda intressen. Villabolaget anklagades för att genom för höga tomtpriser hämma etableringen av nya industrier, orsaka bostadsbrist och hejda egnahemsrörelsen. 1928 startade Johnsonkoncernen Nynäs Petroleum AB. Nynäshamn hade nu definitivt tagit formen av ett industrisamhälle. Vid mitten av 40-talet ägde generalkonsul Axel Ax:son Johnson privat eller genom sin koncern Nynäs Petroleum AB, Nynäshamns Hamn, Nynäshamns Fastighets AB (som ägde nästan all obebyggd mark i staden), Stockholm-Nynäs Järnväg AB, Nynäs Godsförvaltning, AB Nynäs Skeppsmäkleri och Speditionskontor samt AB Skogshyddan och Södertörns Fastighets AB. Johnsonkoncernen har genom ägandet blivit en maktfaktor som påverkat och styrt den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Detta märks också genom de företag som dominerat byggnadssektorn: Svenska väg AB, Nya Asfalt, JCC och NCC. 1930-tal Under 1930-talet tillkom flera nya egnahemsområden t ex vid Vikingavägen, Älgstigen, Mörbyvägen och Torsgatan. Kataloghusen kom att dominera småhusmarknaden. År 1938 byggde HSB-föreningen Framåt, Nynäshamns första lamellhus av funkismodell på Lövlundsvägen 25. 1940-tal I början av 1940-talet var bostadsbristen åter akut. Bristen på mark och Johnsonkoncernens höga tomtpriser i kombination med gamla byggnadsbestämmelser ansågs hämma köpingens normala utveckling. För att värna om villastadskaraktären var det inte tillåtet att bygga mer än tre våningar. 1944 tog arkitekterna Alvar Aalto och Albin Stark fram ett förslag till ny plan för hela staden, som i vissa 30

delar kom att förverkligas i stadsplaner. Genom att behålla trevåningsregeln i centrum och exploatera mark för nya bostadsområden kunde samhällets karaktär behållas samtidigt som bostadsfrågan kunde lösas. Aaltos och Starks gatudragningar följer i huvudsak Hallmans intentioner från 1915, men det funktionalistiska synsättet med upplösning av gaturummet slår igenom. Det innebär att husen inte som tidigare ses som väggar i ett gaturum utan placeras mer fritt i landskapet. Även Heimdalsområdet är en produkt av Alvar Aalto och Albin Stark. Bostadsområdet vid Höjdgatan uppförs. Det är ett genomplanerat område med byggnader och trädgårdsanläggning i samverkan. 1950-tal Fram till 50-talet hade byggandet mest karaktär av förtätning inom den gamla stadsplanen. Estö, södra delen av staden som inte tidigare blivit bebyggt, börjar nu exploateras för stora bostadsprojekt vid Estövägen och Toppstigen-Krokvägen. Även Gröndalsområdet börjar bebyggas under denna tid. 1960-tal Miljonprogrammet instiftades i Sverige med syfte att lösa bostadsbristen och för att höja bostadsstandarden. Och man lyckades omkring en miljon nya bostäder byggdes under perioden 1965-1975 i landet, varav cirka en tredjedel av beståndet kom till i storskaliga höghusområden, en tredjedel i låga flerbostadsområden samt en tredjedel i småhus. Många gamla hus revs under den här perioden och ersattes med ny modern bebyggelse, vilket man också kan se spår av i Nynäshamns stadskärna. Bebyggelsen blir under den här tiden alltmer differentierad. Man fortsätter att bygga vidare på Estö, bland annat Fågelgatan och Gröndalsområdet. Nu tillkommer även bostadsområden i Hacktorp. I början av 1960-talet hade centrum kvar karaktären av villastad. År 1963-64 genomfördes en medveten koncentration av centrumfunktionerna till området Centralgatan - Fredsgatan genom att de flesta av de äldre husen röjdes undan och ersattes med nya byggnader i tidens anda. Villorna i kvarteret Nornan revs och fick ge plats åt sjukhuset som invigdes 1969. Generalplanen från år 1965 anger att centrala Nynäshamn ska bestå av affärer, kontor och trafikleder. 1970-tal Nu startar en ny form av förortsbyggande, mest utpräglat i Backluraområdet och Sandhamn. Denna bebyggelse präglas av en större skala, ensidigt inriktade på bostäder och av ett nytt trafiksystem vars syfte var att separera olika trafikslag vilket också innebar att man ofta gav bilen företräde. Folkets Hus under byggnad, Nynäsvägen 20, kvarteret Hajen. Fotograf: Okänd 31

Från att ha varit en utpräglad arbetarstad, började tjänstemannakåren att växa och ingenjörerna tog över som egnahemsbyggare. Nu tillkommer bland annat villaområdena vid Natvik och Ugglestigen. Den första etappen på Sandhamn börjar byggas på 70-talet. 1980-talet Under 80-talet byggs nya grupper med bostäder på Sandhamn och i Backlura med området Diskusen. Inom de centrala delarna av staden byggs Månberget och seniorboendet Balder. Byggnaderna karaktäriseras av stora volymer som är förlagda i park. 1990-talet Utbyggnaden fortsätter i Sandhamn och Backlura. Stjärnhus med tre flyglar tillkommer i kvarteret Släggan längst ner på Backluravägen. Nedanför kyrkan i centrum byggs kvarteret Rodret i triangeln som bildas mellan Centralgatan, Nynäsvägen och Styrvmansgränd. 2000-talet Under 2000-talet har Nynäshamn fått tillskott mest genom förtätningar i de centrala delarna av staden. Nya tillskott i bostadsbeståndet är bland annat villor vid vattentornet, en blandning av flerbostadshus, radhus och parhus i kvarteret Apotekaren i hjärtat av Nynäshamn, punkthusbebyggelse vid Hamnklippan intill Lydia-huset. Även det gamla sjukhuset på Trehörningen har omvandlats till lägenheter. Ericson, gamla Telegrafverkets verkstäder, lade ner sin verksamhet år 2005 efter drygt 90 år i Nynäshamn. Byggnaderna har omvandlats till handelskvarter kombinerat med bostäder och kontor. Idag Byggandet under förra århundradet har skapat en stadsbild som är präglat av alla de element som skildrats ovan: trädgårdsstaden/småstaden enligt 1915 års plan, funktionalismen från 1930-50 och det moderna förortstänkandet från 1960-talet och framåt. Genom rivning, förtätning och ombyggnad har stadsbilden splittrats även i de äldre delarna. I kapitel tre beskrivs gestaltningsprinciper för tillkommande bebyggelse med syfte att skapa en stad där nya och äldre hus kan harmonisera med varandra och bidra till en god helhet i staden. Nynäshamn, fotograf: Mattias Hansson/HGbild 32